1793, Niklas Dag och Natt, två sammanfattningar

Carolina läser, Bokbloggar,

Det är en deckarhistoria - fast för mig är det inte själva mordet och uppklarandet av det som är det intressanta. Det är just det där med att det är 1793, i Stockholm, som jag gillar. För Niklas Natt och Dag tar mig verkligen med dit.

Det hittas ett gruvligt stympat lik i Fatburen, någon slags sjö mitt i på Söder som mest verkar full av bajs och äckliga saker. Mickel Cardell (som är den som klafsar ner i "vattnet" och hämtar upp kroppen, som alltså är utan ögon, utan tunga, utan armar och utan ben, och sedan får tvätta sig ordentligt)(med kallt vatten i en balja utomhus i snön tror jag, det där var i början av boken så har glömt, men tror det var en mindre mysig stund) och Cecil Winge (som borde dött flera gånger under bokens gång pga långt gången tuberkulos eller vad det nu är för allvarlig lungåkomma karln har som får honom att hosta blod och lämna sin fru) försöker ta reda på vem som dödat och stympat liket.

Vi får veta, men det är inte det som är det viktiga, utan det är personerna vi får läsa om på vägen som är intressanta. Och så miljön, då. Detta sena 1700-tal där ungefär alla verkar ta sig igenom sina dagar mer eller mindre berusade. Attans, vad det dricks sprit! Morgon, middag, kväll, till maten och i stället för maten, och av hög och låg, gammal och ung. Och vad eländigt allt är - detta är det smutsiga Stockholm vi får läsa om. Och det elaka. Och fattiga. Det är slagsmål, det är piskor, det är blod, det är spyor, det är våldtäkter, det är oskyldigt dömda människor, det är död, det är krig, det är korruption, det är svineri, det är ocker, det är slaveri... det är så vansinnigt mörkt och svart. Det är så eländigt att jag blir rätt missmodig - kunde inte människorna vara lite glada och fanns det verkligen inte några blommande syrener även 1793?

Allt elände och all elakhet till trots läser jag dock vidare, och får veta vem som mördade vem och varför. Och hur det var att sitta på spinnhus. Eller att fuska som fältskär. Och en hel del annat. Och allt elände och all elakhet till trots så gillar jag alltihop.
(Utom möjligen att språket ibland kan kännas lite onödigt historiskt skruvat med ålderdomliga ord och vändningar som känns väl stela och konstruerade. Dock störde detta mest när jag lyssnade på ljudboken - inte så mycket när jag växlade till pappersbok, så ingen jättegrej.)

 

Boklysten

Recension: 1793 av Niklas Natt och Dag

Det är enormt intressant att emellanåt läsa en historisk roman och jag hoppas att jag också lär mig lite. Det fanns också två andra saker med den här boken som lockade mig. 1793 är författarens debutroman och jag är ju väldigt förtjust i debuter. Och texten "Bellman noir" är helt enkelt oemotståndligt för mig.

Jag hade inga förväntningar på den här boken men anade att den inte skulle vara av den "vanliga" typen av historiska romaner. Och det är nog det minsta man kan säga om 1793.
Istället för adel/högreståndsmänniskor i stora salar i palats handlar den här boken om den solkiga baksidan. Den handlar om det Stockholm som är fult, mörkt, skitigt och som rent ut sagt stinker. En människas värde mäts i hur mycket man kan utnyttja hen och det mesta går ut på egennytta. De rika utnyttjar de fattiga för nöjes skull, de fattiga utnyttjar varandra för att överleva. Den som inte kan eller vill sänka sig till den nivån, klarar sig inte.

Miljöbeskrivningarna i den här boken är helt otroliga och efter ett par kapitel känns det nästan som att det vore läge för en rejäl dusch. Och att äta samtidigt som man läser den här boken är inte ens att tänka på, det är knappt så jag klarar att dricka en mugg te utan att få kväljningar.
Personbeskrivningarna är lika målande och jag kan verkligen både se och lukta personerna i boken.

Insprängt i berättelsen om 1700-talets Stockholm finns en deckare och den är också speciell. Mickel Cardell och Cecil Winge, som jagar mördaren, är inte precis den typen av "detektiver" som man är van vid, vilket gör också gör mördarjakten ännu mer intressant.

1793 är en brutal och mörk berättelse om ett 1700-tal som är så långt man kan komma från de glittriga salonger man ofta läser om när det gäller den här tidsperioden. Jag är totalimponerad och hoppas att Niklas Natt och Dag inte dröjer alltför länge med att komma med en bok till. Vilken debut! Det är inte ofta man får chansen att läsa en debutroman av den här kalibern!
Den här boken hamnar direkt bland Årets favoriter!

Tack Forum Bokförlag för rec.exet!