|
Funderingar Startsida |
Forskning & Vetenskap |
Startsida |
2010-06-13 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan |
2010-05-30 Forskning & Vetenskap |
För tre år sedan För fyra år sedan |
2010-05-23 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
"
Bättre lite
skit i hörnen än ett rent helvete" brukar vi som
inte städar i onödan försvara oss med.
Jag hittar
en artikel på webben med den provocerande rubriken "Is
Dirt the New Prozac?" Den finns i Discover Magazine.
2010-04-07 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För fyra år sedan |
Forskningsrapporten finns publicerad i tidskriften Nature Neuroscience,
och kan laddas ner som en pdf-fil "Dopamine D2 receptors in addiction-like reward dysfunction
and compulsive eating in obese rats".
Möss fick äta kaloririk mat med hög fetthalt som
korv, bacon och ostkaka. Ju mer de åt ju mer ville de äta
till de blev riktigt feta. Det kemiska belöningssystemet
i hjärnan rubbas på samma sätt som vid användning
av heroin och kokain. För var gång de använde
"drogen" mat krävdes det en större dos nästa
gång för att uppnå samma effekt i hjärnan.
2010-04-06 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För tre år sedan |
"Tvesula inte" är i dag en verklig anakronism.
Service- och kommunikationssamhället kräver inte mycket
energi. Idag borde förbudet i stället vara att inte
äta energirik föda. Idag handlar det om att inte äta
bröd, gröt, potatis och andra stärkelsebaserade
produkter som pasta, makaroner och liknande. Idag gäller
det att äta näringsrik mat, särskilt mat med hög
halt av protein, som skinka, kyckling, keso, kalvsylta och till
det grönsaker med hög proteinhalt som ärter och
bönor. Frukt är ett bra komplement.
Idag handlar det om att äta mer "pålägg"
och minimera brödet.
Den som fortsätter med den energirika födan från
femtiotalet blir snart överviktig med stor risk för
att drabbas av sjukdomar.
2010-03-31 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
2010-03-27 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
Från fysikens värld finner kallt plasma
nu vägen till sjukhusen med en helt ny, billig och smärtfri
behandling. Plasmat kan på några sekunder döda
farliga bakterier och virus och få blod att koagulera -
utan att göra minsta skada på omkringliggande vävnader.
Det är helt fantastisk vilka framsteg som både svenska
och internationella forskare gör på många för
många människor mycket viktiga områden. Läs resten av artikeln här: Kallt plasma får sår att läka
eller i Illustrerad Vetenskap nr 1 2010.
Läs originalartikeln här: Plasma pencil sharpens up.
Mounir Laroussi demonstrates his "plasma
pencil" at Old Dominion University recently. The tool
emits a "plume" of plasma that can be used to kill bacteria
on skin.
2010-03-17 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Tidigare bloggar om katastrofer i Världshistorien och
genförändringar:
2007-08-15, Klimatkatastrof skapade den nya intelligenta människan
som tog över hela jorden
2005-12-06, Homo sapiens nära utrotning
2010-03-15 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
Visst
är det märkvärdigt. Alla är vi väl övertygade
om att en självklar välfärdsingrediens är
att det alltid finns tillgång på mat och att ingen
ska behöva gå och lägga sig hungrig. Och så
visar forskningen att det är tvärtom. Djur som står
på kalorifattig kost är friskare och lever längre.
2010-03-04 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
2010-01-28 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan |
2010-01-19 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Det
varmaste året vad gäller genomsnittlig global temperatur
är 1998. Sedan har det blivit något kallare. Detta
är något som de meteorologiska datormodellerna har
svårt att förklara. Axiomet som alla av FN godkända
forksare utgår ifrån är ju att set ska bli varmare
och att temperaturen snart ska nå katastofala höjder
beroende på felaktig mänsklig påverkan. Nu hoppas
och tror därför forskarna på att det ska vända
igen detta året 2010. Nu är det dags för en rejäl
höjning. Men som alla har märkt så har året
startat med en ovanligt stark kyla och inget tyder på att
det vänder under de kommande veckorna.
2010-01-03 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
2009-12-18 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För fyra år sedan |
2009-11-17 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Depression
förkortar livet lika mycket som rökning. Lätt ångest
däremot visar sig nu öka livslängden. Psykologen
Arnstein Mykletun och hans forskargrupp utgick från en stor
norsk befolkningsundersökning som omfattar 62 000 personer.
2009-11-05 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För tre år sedan |
Fem
svenska universitet finns bland världens 200 bästa enligt
Times Higher Education som nyligen publicerade sin lista. Med
detta delar Sverige 11:e platsen med Belgien och Hongkong.
De
fem svenska universiteten på listan är (deras placering
inom parentes):
2009-11-04 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |

2009-10-28 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
Akuntsustammen i
Brasilien har nu
krympt till bara fem medlemmar sedan gruppen äldsta medlem,
kvinnan Ururu (bild), nyligen avled, meddelar organisationen Survival
International, som värnar om ursprungsfolkens rättigheter.
Om några decennier kan Akuntsustammen vara helt utrotad
och vår planet har gått miste om ett unikt folkslag,
språk och kultur. Denna folkstam i djupaste Amazonas hade
sju medlemmar när den först upptäcktes av de brasilianska
myndigheterna 1995. Survival International säger att stammen
har fallit offer för skogsröjare och gangstrar som utrotade
nästan hela stammen när de lade beslag på dess
land under 1960- och 1970-talen. De är duktiga jägare,
jagar vildsvin, agutier - ett slags marsvinsartade gnagare och
tapirer och odlar små trädgårdar med maniok -
en buske rik på stärkelse - och majs. Sista bilden
på Ururu Akuntsu och på de överlevande.
2009-10-22 Forskning & Vetenskap |
För tre år sedan |
Har
evolutionen resulterat i en människa med ångest inför
de enorma möjligheter som finns. Eller kan biologin förändras.
Det hoppas i varje fall forskarna efter att ha genomfört
hoppfulla djurförsök. Tidigare forskning visar att när
människor upplever stark rädsla, råder stor aktivitet
i amygdala, en mandelformad struktur som sitter
bakom tinningloberna. Detta ångestcentrum hålls dock
i strama tyglar av hippocampus och pannloberna så att rädslan
inte tar över och orsakar ett trauma eller invalidiserar
oss med panikångest. En särskild typ av nervceller
som kallas ITC har i ny forskning visat sig spela en central roll
i detta kontrollsystem. Krigsveteraner och andra som utsatts för
särskilt ångestframkallande händelser drabbas
ofta av vad man kallar för PTSD - posttraumatisk stressreaktion, med
hjärtklappning, andnöd och extrem ångest som följd.
2009-10-18 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
2009-09-06 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan För tre år sedan |
Visst
är det bra att ha talang om man vill nå framgång
men det räcker inte långt alls. Det som krävs
är övning och hårt arbete antingen du vill bli
en berömd författare, klassisk pianist eller idrottsstjärna.
Orden "Övning ger färdighet" är verkligen
besannade åtminstone om man får tro vetenskapsjournalisten
Malcolm Gladwell (bild) och hans bok "Outliers - The Story
of Success". I den samlar han flera undersökningar som
visar att myten om naturtalangen som utan vidare bemästrar
en konst till perfektion just är - en myt.
2009-08-20 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan |
Ny forskning pekar på
att pyskopatiskt och asocialt beteende hos män verkar ytterst
attraherande på moderna kvinnor när de har ägglossning.
I varje fall vill många kvinnor ha barn med män som
skulle ha varit bra beskyddare och jägare under stenåldern
men som är olämpliga för ett modernt parförhållande
med gemensamt ansvar för barn och hushåll. Det kan
man läsa i en bok av den populäre äktenskapsgurun
John Grays bok "Män är från Mars, kvinnor är
från Venus". Forskarna visar att kvinnan attraheras
av två olika typer av män beroende på var hon
befinner sig i sin menstruationscykel.
Maskulinitet
kommer av höga halter av det manliga könshormonet testosteron.
Detta ger ett sämre immunförsvar och därför
måste detta paras med starka gener. Inom evolutionsforskningen
menar man att det just är de goda generna som kvinnor är
ute efter, när de har ägglossning och därför
har chans att bli gravida.
2009-08-12 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
Jordens befolkning blir ständigt större
och allt fler flyttar till städerna. Produktionen av mat
har inte följt med.
2009-08-08 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
2009-08-05 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
Blir
man smartare av att bo på landet? En amerikansk studie visar
att barn som utsätts för mycket avgaser i fosterstadiet
klarar sig betydligt sämre på IQ-tester än andra
barn.Nyhet på Sveriges Television i morse "Barn på landet smartare än stadsbarn". Eller läs den här.
2009-07-28 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
2009-07-18 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan |
Sedan
1960-talet har psykologer känt till att människor har
lättare att acceptera idéer, som stämmer någorlunda
överens med deras egna åsikter. Och lätt tar direkt
avstånd från helt avvikande idéer.
2009-06-16 |
För ett år sedan För två år sedan För fyra år sedan |
Mycket
tyder på att arten människan kan ha sitt ursprung i
den ogästvänliga gränstrakten där Angola och
Namibia möts. En ny genetisk undersökning ledd av Sarah
Tishkoff, bild, har där identifierat 14 ursprungsbefolkningar.
En arts ursprung brukar anses vara den plats där enskilda
individer uppvisar störst genetisk mångfald. Undersökningen
publicerades i förra veckans nummer av tidskriften Science. Antropologen Alison Brooks
vid George Washingtonuniversitetet säger att där finns
en del vegetation men också mängder av djup sand. Området
liknar absolut inte någon lustgård. Trakten är
hemvist för bushmen, eller San-folket, vars språk kännetecknas
av många klickljud.
Originalartikel i NY Times eller läs den här.
Karta som visar hur forskarna förmodar att de första människorna förflyttade sig från Afrika mot Asien och Europa.
2009-06-04 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
2009-05-29 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan För tre år sedan |
På Rörsjö/Zenith skolan
i Malmö har kemiläraren Ovidiu Ivan fått utmärkelsen
årets lärare i Malmö. Själv säger han
att en lärares viktigaste egenskaper är att vara ämneskunnig,
rättvis, rolig.
2009-03-24 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Etik och moral är
något vi föreställer oss att det tar en lång
tid av livet att lära sig. För att inpränta reglerna
och skapa karaktären. Dessa moralbegrepp kan emellertid utsuddas
på en kort tid om aktiviteten i en speciell del av hjärnan
utsätts för särskild behandling. Metoden kallas
transkraniell magnetstimulering, en teknik som under några
minuter minskar aktiviteten i en viss del av hjärnan som
finns i höger pannlob.
2009-03-17 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Inom ramen för
Apolloprogrammet genomfördes den första bemannade landningen
på månen den 20 juli 1969. Det ska bli intressant
att se med vilken glans och glamour denna enorma prestations 40-årsdag
kommer att firas den 20 juli i år.
2009-02-12 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Psykologerna
beskriver vår personlighet utifrån fem grundläggande
personlighetsdrag, och nu har neurologerna börjat kunna förknippa
dessa drag med hjärnans funktioner. Genom att jämföra
MR-skanningar med data från personlighetstester har flera
av dragen kunnat lokaliseras i hjärnan. Hos mycket utåtriktade
människor är hjärnans belöningssystem (dopamin)
till exempel extra känsligt. Anspändhet berättar
hur vi förhåller oss till möjliga hot och faror.
Pålitlighet talar om att vi planerar och är
målinriktade. Empati visar hur bra vi är på
att leva oss in i andras känslor. Öppenhet pekar
på hur vi hanterar ord och abstrakta idéer. Öppenhet
betyder intelligens och associationsförmåga.
2009-02-03 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
För
200 år sedan förlorade Sverige en tredjedel av sitt
territorium och en fjärdedel av sin befolkning. Sverige och
Finland minns händelserna 1809 på olika sätt vilket
syns i märkesårets logotyper.
Den svenska består av två likformiga
bollar med resp lands färger medan den finska har som tema
"Nationen
växer fram". I Sverige är Märkesåret, ett regeringsprojekt
för att uppmärksamma att det är 200 år sedan
Finland och Sverige blev två länder.
regeringsform
som satte stopp för det kungliga enväldet. Fred mellan
Ryssland och Sverige slöts i Fredrikshamn den 17 september.
Finland blev nu en rysk provins med relativt stort självstyre.
2009-01-27 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan För tre år sedan |
Experterna är dock säkra på att allt fler virus
från djurvärlden kommer att invadera människan
i framtiden. Allt fler människor bosätter sig i regnskogarna,
där de konkurrerar med djuren om livsrummet. De röjer
skog, bygger vägar och kontakterna mellan människa och
natur blir allt tätare och närmare. Bygger på
en artikel i Der Spiegel, översatt i Tempus
nr 3 2009.
Läs hela artikeln här.
2009-01-25 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För tre år sedan |
Jag läser denna vecka en artikel ifrån International
Herald Tribune översatt i Tempus, nr 4, 2009, om hur de stora
glamourvaruhusen i USAs och Europas storstäder med fasa ser
hur försäljningen rasar "Lyx rimmar illa med kris"
(översatt från International Herald Tribune).och där
den globala recessionen ses som en chans till moralisk upprustning.
I Frankrike är en era av överdåd slut och man
återgår till en mer sansad fransk livsstil välsignad
av president Sarkozy.
På bussen till Jönköping och Moderaternas valupptakt
på Elmia i går för alla föreningsordföranden
(läs mer här) läser jag i mitt
gamla husorgan Helsingborgs Dagblad en mycket tankeväckande
artikel av kulturskribenten Carl Johan de Geer om den livsfarliga
reklamen som har förföljt honom genom livet. Artikeln
heter "Reklam eller livet" och ger en förklaring
till varför Anna Mannheimers städskåp är
överfullt. De Geer tror att en ny "proggtrend"
är på väg.
Vilket politiskt parti i Sverige vågar hänga med på
denna växande trend? Dygd och moral?
2009-01-02 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Att
surfa och söka information på Internet är bra
för hjärnan. Det konstateras i en rapport från
University of California, Los Angeles:
vilket påverkar
hjärnans prestationsförmåga negativt. Att korsord,
schackproblem och andra aktiviteter som stimulerar hjärnan,
motverkar detta åldrande har länge varit känt.
Nu kan också internetanvändning tillföras den
listan. Läs mer här: UCLA Newsroom 14.10 University of California, Los Angeles: Study finds that searching the Internet increases brain function.
Rapporten refereras av CNN: Study: Google does a brain good.
2008-12-29 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Homosexuella män blir sällan
fäder och rent statistiskt borde därför deras antal
med tiden minska och gå mot noll men så är det
inte, deras antal förefaller ligga ganska stabilt på
samma nivå.
2008-12-23 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
2008-11-27 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Senaste
numret av Forskning & Vetenskap har som TEMA Jaget.
En intressant artikel heter Jaget
är en illusion och handlar om den brittiska forskaren
Susan
Blackmore.
2008-11-20 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |

2008-10-13 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
2008-10-08 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |

2008-10-03 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Hardvardprofessorn
Roland Fryer (bild) har länge forskat kring varför svarta
lyckas sämre än vita i dagens USA. Bland annat har han
undersökt företeelsen acting white, en nedsättande
benämning bland svarta som används mot andra svarta
som är ambitiösa. Freyers forskning visar att fenomenet
är reellt i så måtto att svarta skolelever är
mindre populära i sin egen etniska grupp om de har alltför
höga betyg, medan det för vita skolbarna är precis
tvärtom. Fenomenet finns rapporterat över hela världen
bland minoritetsgrupper som är små och där framgång
innebär att lämna den etniska gruppen. De andra kommer
då att hålla den ambitiöse nere med
alla medel. Jag tänker att detta måste förekomma och vara av betydelse för invandrarelevers möjlighet att skaffa sig godkända betyg också i Sverige. Det är svårt för lärarna att förändra detta hur mycket extrautbildning de än får. Det som i stället behövs är åtgärder som leder till en attitydförändring hos de etniska minoritetsgrupper som flyttat till Sverige. På något sätt måste de börja acceptera, för att inte säga sträva efter, att skaffa sig själva och sina barn en ordentlig svensk utbildning. Vilka åtgärder som skapar en sådan attitydförändring kan man bara sia om men jag vet att man lyckats bra på sina håll i USA genom att koppla försörjningsbidragen till en sådan förändring.
Nationalekonomer om
Roland Freyer.
En economic analysis of acting
white.
2008-08-14 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan |
2008-08-09 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
Tänk
om vi kunde göra som bina, välja en sysselsättning
som föryngrar oss. Hos bina styrs åldrandeprocessen
inte av djurens faktiska ålder utan i stället av deras
sociala funktion i bikupan. När honlarver kläcks får
de unga bina först jobb som uppassare hemma i bikupan. Där
tar de hand om äggen och drottningen. Efter fyra veckor blir
de nektar- och polleninsamlare och som sådana dör de
inom några veckor. Om det blir ont om uppassare kan bina
återgå till kupan och återta sina vårdtjänster
som amnings- och putsbin. Detta kan förlänga deras liv
många gånger om, upp till 10 månader!
2008-07-27 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan |
2008-07-10 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan För tre år sedan |
Enligt
den senaste Pisastudien från OECD (se finska
undervisningsministeriet) som gjordes 2006 stärker Finland
sin ställning som det land där 15-åringarna lär
sig räkna och behärska naturvetenskapliga ämnen
bäst - medan Sverige föll från 18 till 22 plats
bland de 57 länderna som undersökningen omfattade, se
min blogg "Finska skolbarn
i täten, svenska halkar bakåt".
Sedan dess håller världen
på att trampa upp en stig till Finland för att utröna
vad det är som har gjort att detta diskreta, nordiska land
har världens bästa skola. Det finska utbildningsdepartementet
har tre heltidsansällda, som arrangerar studiebesöken
i landets skolor, som tar emot en ström av utländska
politiker, byråkrater och journalister (läs mer i en
artikel i The
Economist som också finns
här) . Alla vill veta hur skolans inre arbete ser ut.
Men det är inte bara att "kopiera vinnarna i PISA".
Långsiktig skolpolitik baserad på brett samförstånd
är receptet på en effektiv skola. Men detta kan inte
enkelt överföras till andra länders skolpolitik
"därför att mycket beror på andra faktorer,
som ligger utanför skolan". Finlands ekonomi som till
ganska nyligen var beroende av jordbruk under svåra förhållanden
på nordliga breddgrader har format en "stoisk och strävsam
nationalkaraktär". Hårt arbete och gott uppförande
är normen, läraryrket lockar de bästa förmågorna
(nästan 90 % av de sökande till lärarutbildningen
avvisas, det är eliten som blir lärare). Beslut om utbildning
fattas i Finland i samförstånd. "De fortsatte
arbetet tills de nådde en uppgörelse och det tog två
år", berättar Hautamäki vid Helsingfors universitet.
Därför har nästan ingenting behövts ändras
på 30 år. I Finland betonas också vikten av
att ha lärarna med sig när man planerar förändringar
i skolan. "Om inte lärarna är med ombord händer
ingenting" varnar Sam Freedman, utbildningschef vid tankesmedjan
Policy Exchange i London.
2008-07-04 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan För tre år sedan |
Huvudet
i kallt vatten gör oss gladare. Tänk så fel jag
haft. När jag duschat kallt efter att ha spelat badminton
och tvingats tvätta håret i kallt vatten också
har jag trott att detta kunde vara farligt. Orsaken var att tills
för några år sedan fanns det på Aurahallen
i Malmö bara ljumma duschar som inte kunde vridas till kallt.
Ett undantag fanns och det var en dusch med iskallt vatten. Den
tvangs jag därför använda. Nu läser jag att
kallt vatten stimulerar huvudet och därmed hjärnstammen.
Detta leder till ökad produktion av noradrenalin. Som kemikalie
i hjärnan har noradrenalin betydelse främst när
det gäller vakenhet, aktivitet, uppmärksamhet och vid
depressioner. Som blodburet hormon ökar det hjärtverksamheten
och höjer blodtrycket. Hjärnan påverkas också
av kylan som av små elektriska stötar.
2008-06-26 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Den
politiskt korrekta vägran att i klarspråk konstatera
att sexvanor spelar roll har lett till att pengar satsats på
andra ställen där det aldrig funnits någon risk
för epidemi. Särskilt är det svårt överallt
att tala om sambandet mellan homosexualitet och AIDS. .jpg)
2008-05-21 Forskning & Vetenskap |
För två år sedan |
Galna kosjukan känner alla till.
En motsvarande sjukdom som angriper människan kallas Creutzfeld-Jakobs
sjukdom. Sjukdomarna är alla dödliga och obotliga. Sjukdomen
är smittsam men orsakas varken av bakterier, virus eller
andra mikroorganismer. Orsaken är ett protein som i sig är
helt harmlöst. Det kan emellertid förvandla sig till
en farlig variant (bild). Detta protein har samma kemiska sammansättning
som det ofarliga men det kan anta en annan tredimensionell form.
Proteiner med denna förmåga kallas prioner, "proteinaceous
infectious particle". Den godartade versionen kallas PrP-C.
Ibland kan denna "vecka sig" annorlunda så att
den skadliga formen PrP-Sc bildas. Den skadliga formen får
den godartade att också vecka sig. En kedjereaktion startar
som skapar längre och längre trådar av sammanklistrade
prioner. Trådarna kan inte brytas ner. De skapar en sådan
oreda i hjärnan att denna inte längre kan fungera normalt
(se bild).
2008-04-12 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
2000-talets bidrag till den ökande stressen är mobilångesten,
mobilen skapar ångest och är samtidigt ett ångestdämpande
medel. En mycket farlig psykisk rundgång för många
människor.
Många människor tror att deras liv består i deras
kontakter med andra människor. De hittar inte något
centrum och lugn i sig själva. Ger dåligt självförtroende.
Ger inget utrymme för eftertanke och kreativitet. De fruktar
att de ska förlora dessa kontakter om de inte kan nås
hela tiden. Därav nomophobian. En ständig tillgänglighet
ses som en förutsättning för själva existensen.
Sedan årtusenden vet människan att bästa medlet
mot ångest är koncentration. Får hjärnan
en lagom svår utmaning att arbeta med blir den glad,
utrymmet för ångesten försvinner, belöningscentrum
får sina lyckosubstanser och man känner att detta
blir en bra dag. Men så ringer telefonen eller SMS
signalen ljuder och förstör alltihop. Kreativiteten
och arbetsglädjen försvinner. Stackars människor
som har behov av att ständigt vara tillgängliga för
andra därför att de fruktar för att bli glömda
eller förbigångna. Sträva efter att
bli den som väljer att gå förbi i stället
för att vara rädd för att bli förbigången!
2008-03-04 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Jag
har blivit gladare de senaste åren och har hittills trott
att det berodde på att jag lämnat yrkeslivet och fått
möjlighet att själv få bestämma över
mitt liv och min tid. Nu upptäcker jag att förändringen
också kan bero på att jag blivit aktiv medlem i Nya
Moderaterna i Trelleborg.
2008-03-01 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För ett år sedan |
Människor som röker, dricker för mycket, äter dåligt och inte rör på sig löper flerdubbel risk att drabbas av dålig psykisk hälsa. Människor som dragit på sig flera slag av ohälsosam livsstil löper upp till 300 procent större risk att hamna i psykisk sjuklighet än människor med hälsosamma levnadsvanor.
Min uppfattning är den att människan har en fri vilja,
människan kan välja mellan olika alternativ som att
röka eller inte röka, supa eller inte supa, äta
skräpmat eller frukt och grönsaker, motionera eller
slötitta på TV och så vidare. Alla vanliga
människor vet ju detta lika väl som jag utifrån
egna erfarenheter och egna iakttagelser.
Men för vissa passar det bättre att betrakta (andra)
människor som offer, drabbade av
än det ena än det andra, och att göra dessa människor
till oansvariga föremål för den stora svenska
vårdapparaten, en massa personer vars löner
skattebetalarna tvingas stå för. Det är företrädare
för denna apparat som driver den svårgenomträngliga
myten om att människor drabbas av sina svårigheter
och att det därför måste finnas andra som vårdar
dem. Man skulle kunna säga att en stor del av de som bor
i Sverige antingen tillhör kategorierna drabbade
eller vårdare. De är ömsesidigt beroende
av varandra. Det är politiskt inkorrekt (pik) att ifrågasätta
detta.
Nyspråk: En pikare är en som genomskådat
det politiskt korrekta och inte drar sig för att påpeka
detta.
2008-02-28 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Det som man mest fruktar i
klimatdebatten är att om temperaturen stiger med mellan tre
och sju grader vilket FNs klimatpanel IPCC nyligen har förutspått
så kommer inlandsisen att kollapsa med total katastrof som
följd.
Ett
betydligt snabbare och mer fullständigt sätt att förstöra
jorden än att producera för mycket klimatgaser
är om vi träffas av gammastrålningen från
kollapsande jättestjärnor. Då raderas allt liv
ut. Sannolikheten är liten. Det kan hända i morgon eller
om miljarder år. Exploderar en hypernova (hundra gånger
större än solen) tillräckligt nära finns risk
att hela vårt solsystem förintas om det ligger i vägen
för den jetstråle i vilken hela jättestjärnans
samlade energi koncentreras.45500
Läs mer på Illustrerad Vetenskap nr 1 2008 sidorna
34-39. Uråldrig skog dold under isen eller på
webbplatsen.
Läs mer om forskningen
på danska.
Läs mer på Illustrerad Vetenskap nr 1 2008 sidorna
34-39. Domedagen på tre sätt eller på
webbplatsen.
2008-01-23 Forskning & Vetenskap |
2008-01-20 Forskning och Vetenskap |
För ett år sedan |
Två evolutionspsykologiska
forskare Thomas Pollet och Daniel Nettle har hittat stöd
för hypotesen att kvinnor väljer män med resurser
och hög status samt trevligt utseende. De har granskat data
från en folkräkning 1910 i USA och upptäckt att
äktenskapet verkligen är en marknad. Brist på
köpare gör att säljarna måste ha speciellt
attraktiva egenskaper att erbjuda för att det ska bli en
affär av. I stater där överskottet av män
var störst som i Arizona var det bara 24 % av lågstatusmännen
som var gifta före 30 års ålder jämfört
med 46 % av högstatusmännen. Man skulle kunna säga
att om kvinnan får välja gifter hon sig inte i första
hand av kärlek utan efter partnerns status! Det är kanske
ändå så att det är storleken som avgör,
och då storleken på den socioekonomiska positionen.
2008-01-06 Forskning och Vetenskap |
För två år sedan |
Under första halvåret
år 2007 rapporterades 86 fall av HIV jämfört med
i medeltal 40 de föregående fem åren. Många
nyupptäckta fall är personer som smittats innan de kom
till Sverige. Fluktuationerna mellan olika år beror på
från vilka länder de kom och hur stor smittan är
i deras ursprungsländer. Det kan man läsa i senaste
numret av Forskning & Framsteg, nr 01 2008.
Ett annat forskningsresultat som nämns i artikeln i Forskning
& Framsteg är den amerikanske forskaren John Talbotts
genomgång av hur Hiv situationen ser ut i 77 länder.
Den tyder på att det främst är andelen prostituerade
i ett land som avgör hur stor smittspridningen är och
inte om till exempel huruvida männen är omskurna eller
ej, som bland annat en undersökning av Kenya skulle ha visat.
Att Afrika som helhet är så hårt drabbat anser
Talbott kan bero på att andelen prostituerade där är
fyra gånger högre än i resten av världen
och att de prostituerade dessutom bär på Hiv-smitta
fyra gånger oftare än prostituerade på andra
platser.
Läs
mer i originalartikeln i PLoS ONE, Size Matters: The Number
of Prostitutes and the Global HIV/AIDS Pandemic.
Jag har tidigare skrivit om Afrika och HIV:
070727 Ekonomisk kollaps stoppar
spridning av HIV
061125 Afrikanska seder
och bruk sprider HIV.
2007-12-28 Forskning & Vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Influensan
drabbar oss alltid någon gång i perioden november
till mars. Det finns många föreställningar om
varför. Somliga trodde att influensan kom på vintern
därför att människor vistas mera inomhus eller
för att barnen umgicks nära varandra i skolor och förskolor,
där de smittades och sedan förde smittan vidare till
sina familjer. Andra pekade på lägre motståndskraft
på grund av lägre halter av D-vitamin eller melatonin
när dagarna är kortare. Nu visar alldeles ny forskning
att vårt beteende inte är någon förklaring
utan det är själva viruset som blir annorlunda under
vintern. I motsats till förkylningsvirus som sprids genom
direkt kontakt, sprids influensavirus genom luften. Det är
stabilare och stannar kvar i luften längre när den är
kall och torr, vilket den ofta är under influensaperioden
november till mars. En kall och torr vinter är därför
farligare för människan än en regnig och mild.
Den bästa strategin för att undvika influensan är
att vaccinera sig.
Originalartikel i N Y Times Study
Shows Why the Flu Likes Winter. Översatt i Tempus
nr 51 2007 eller läs
mer här.
Nyheten finns också nämnd i senaste numret av Forskning
& Framsteg, januari 2008.
2007-12-10 Böcker, F & V |
För ett år sedan För två år sedan |
När
du samtidigt försöker följa med i CNN:s nyhetspresentation
och läsa textremsan med aktiekurser i nedre delen av skärmen
är din subjektiva känsla att du ligger på gränsen
till vad du klarar av att ta emot och bearbeta. Hjärnan känns
översvämmad. Analyserar man situationen genom att använda
begreppet arbetsminne kan man konstatera att känslan motsvaras
av något mätbart: simultansituationen är extremt
arbetsminneskrävande. Vissa bestämda delar av pann-
och hjässloben i din hjärna sätter gränsen
för hur mycket du kan ta emot. Men känslan av att vara
okoncentrerad kan också bero på fel relation mellan
kraven och vår kapacitet. Och kapaciteten kan ökas
genom träning. Genom att träna arbetsminnet får
vi det att fungera bättre. Om vi låter oss utsättas
för lagom mycket information blir vi smartare. Varför
inte besöka mentala gym? Bäst tycks vara
att spela schack ty där tvingas vi att tänka ut flera
drag framåt.
Bra
är också att läsa, helst lagom komplicerade texter.
Titta på TV är inte lika nyttigt om du vill förbättra
ditt arbetsminne och därmed också minska risken för
tidig demens, även om bokförfattaren menar att flera
TV-program har blivit mer komplicerade att följa och därmed
nyttigare. De slutsatser som professor Torkel
Klingberg i sin bok Den översvämmande hjärnan
(2007) drar av den hjärnforskning han bedriver på Karolinska
Institutet ligger mycket nära den amerikanske psykologen
Mihály Csikszentmihalyi som för snart tjugo år
sedan i sin bok Flow: The Psychology of Optimal Experience beskrev
hur man genom att ägna sig åt uppgifter vars krav upplevs
som att vara i balans med, eller i närheten av din maximal
förmåga ökar din kompetens samtidigt som du upplever
en känsla av Flow, tillfredsställelse och
glädje. Kanske är det meningen med livet att öka
sitt arbetsminne. Åtminstone känns det så medan
man håller på.
2007-11-15 Forskning & vetenskap |
Philippe Rothlin och Peter
Werder (bild) har i sin bok Diagnose
Boreout : Warum Unterforderung im Job krank macht myntat
begreppet Boreout som en annan sorts negativ reaktion i
dagens arbetsliv än Burnout (utbrändhet, utmattningsdepression).
Boken recenseras i senaste numret (45-07) av Veckans affärer.
De som drabbas av Boreout antas ha långtråkigt eftersom
de inte har stimulerande uppgifter.
Själv är jag övertygad ateist sedan gymnasieåren.
Det var en nyttig förändring i tänkandet efter
att ha fötts in i frikyrka, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
i Askeröd. Se blogg om
Askeröd. Jag och mina syskon tvingades att närvara
i Missionshuset i Brorstorp (bild)
under olika möten, gå i söndagsskolan och deltaga
i sommarens tältmöten i Korsholm söder om Hörby.
Jag blev mycket intresserad av kemi på realskolan i Eslöv
och på Tekniska Gymnasiet i Helsingborg högaktade jag
en mycket duktig lärare i organisk kemi som hette Lars Bjellerup.
På något sätt klargjorde han för klassen
att han inte trodde på Gud och i min dåvarande föreställningsvärld
innebar detta att hans framtid låg i ett brinnande Helvete
och att han aldrig skulle få komma till himlen. Detta fick
mig att på några veckor helt genomskåda och
ta avstånd från alla de "falska läror"
som frikyrkans predikanter lurat på mig. Det kändes
mycket befriande och gjorde världen genast mer begriplig.
2007-11-01 Forskning & vetenskap
För ett år sedan
För två år
sedan
Men liksom de kristna säger att de lever av tron så
är min ateism också grundad på en tro och övertygelse.
Inte finns det några bevis vare sig för eller emot.
Detta blir särskilt tydligt om man begrundar fysikernas vetenskapliga
världsbild. Tidigare i år upptäckte de en mörk
ring av osynlig materia inuti en galaxhop, alltså stora
klumpar av stjärnor (Se Forskning & Framsteg nr 6 2007).
Det är första gången som man har observerat den
mörka materiens närvaro så tydligt separerad från
den synliga materien. Man säger att det finns mörk materia
när man inte kan förklara den gravitationskraft som
påverkar synlig materia på annat sätt.
Vad består då den osynliga materien av? Det vet man
inte trots att man tror att det finns fem gånger mer mörk
materia än synlig i Universum.
Sedan det blev klart att universum ständigt utvidgar sig
förklarar forskarna utvidgningen med att det finns en "antigravitation"
som drar all materia ut i rymden. Denna kallas för mörk
energi och tros utgöra 70 % av Universum. Kan man kalla denna
"mörka energi" för Gud och tro på den?
Är det Guds energi som styr? Det är inte mycket vi vet.
2007-10-09 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
2007-08-15 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
Genetiska
studier tyder på att jordens befolkning kan härledas
till en liten population av människor som för 75000
år sedan levde i Östafrika. Den moderna människan
var fullt utvecklad redan för 200 000 år sedan men
förmodligen bara i fysisk bemärkelse. För 60-80000
år sedan när våra förfäder tog det
stora kreativa steget framåt och lämnade Östafrika
gick istiden in i sin hårdaste period. Ismassorna sög
vattnet ur atmosfären och Afrika drabbades av svår
torka. Resultatet blev en hård selektering av människor
och djur. Bara de som bäst kunde anpassa sig överlevde.
Människor med den högsta mentala förmågan
överlevde, alla andra gick under. De utvecklade nya idéer,
vapen, verktyg och till och med konst. Bara de skarpaste hjärnorna
kunde klara utmaningarna och kanske är det därför
vi kan följa vårt gemensamma stamträd tillbaka
till några tusental människor som levde i Östafrika
vid denna tidpunkt.
2007-08-07 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan För två år sedan |
2007-05-30 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan |
2007-03-30 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan |
2007-03-26 Forskning & vetenskap |
schweiziska filmmakaren Bernard
Weber som 2001 bildade den ideella stiftelsen New7Wonders
med avsikten att "skydda mänsklighetens arv på
hela jorden". Sedan dess har fyra miljoner lagt 28 miljoner
förslag på nya underverk av vilka 21 finalister valts
ut. Några av favoriterna är Kinesiska muren, statyerna
på Påskön och Taj Mahal (bilder) (Washington
Post).
De tidigare sju underverken
är Fyrtornet i Alexandria, Artemistemplet i Efesos, Zeusstatyn
i Olympia, Kolossen på Rhodos, Babylons hängande trädgårdar,
Mausoleum i Halikamassos och Pyramiderna i Giza
Sex av dem byggdes (eller är bara påhitt) flera
hundra år före vår tideräkning och förstördes
också efter kort tid.
Ett undantag är Pyramiderna i Giza som konstruerades 2500
år f Kr och som fortfarande står kvar (Populär
Historia).
En vetenskaplig studie av cirka 2600
stycken 13-åriga australier har visat att unga som målar
grafitti löper större risk för att utveckla svåra
personlighetsstörningar när de blir äldre. Redan
som 13-åringar är de mer kriminella och mer asociala
än jämnåriga icke-grafittimålande unga,
fastslår den australiske barn- och ungdomspsykiatern Graham
Martin vid University of Queensland. Det är speciellt så
kallad 'tagging' som bekymrar forskaren. Tagging går ut
på att spraya sitt namn eller märka till exempel en
mur för att därigenom markera sitt revir och utslunga
sin vrede mot auktoriteter. Taggare är markant mer asociala
än andra tonåringar och betydligt oftare involverade
i till exempel mordbränder, våld och stölder.
Dessutom plågas de oftare av bland annat självmordstankar.
Illustrerad vetenskap nr 4 (mars) 2007.
Läs mer på ABC
Science Online:
They weren't just mildly conduct disordered, they were scoring
to the extreme range of antisocial behaviour."
He says the study found adolescent graffitists had done around
six to eight other acts, such as setting fires, beating people
up and stealing. They also had higher rates of drug use, academic
failure, physical and sexual abuse, depression, anxiety and suicidal
thoughts.
Eller i Australian
News.
2007-03-02 Forskning & vetenskap |
För ett år sedan |
Jag är enäggstvilling, åtminstone
påstod mina föräldrar detta och jag och min tvillingbror
deltog i yngre ålder i flera projekt om tvillingforskning
vilket visar att även läkarna var övertygade om
detta. Ett problem har varit att medan jag hela livet med glädje
ägnat mig åt motion och tidigare varit en hygglig medeldistanslöpare
på korpnivå och detta utan några som helst medicinska
besvär så föddes min bror med en mycket allvarlig
hjärtsjukdom som kom att prägla hela hans uppväxt.
Hur kan detta var möjligt när enäggstvillingar
är genetiska kloner alltså har identiska arvsanlag?
Läs mer om mina problem här.
Tills för helt nyligen har detta varit ett problem inte bara
för en icke expert som jag utan också för experter
på genetisk forskning.
Det biologiska arvet utgörs emellertid inte bara av arvsmassans
följd av "kemiska bokstäver". Numera vet man
att det också finns en epigenetisk kod som kan vara olika
även för enäggstvillingar och att det därför
kan finnas skillnader mellan enäggstvillingar - förutom
de som kan ha orsakats av miljön - och att dessa ofta ökar
med åldern. Denna kod kan också förklara uppkomsten
av en del sporadiska sjukdomar, tror forskarna.
Vad är då detta? Jo, det handlar om att gener - alltså
följder av kemiska bokstäver - kan vara mer eller mindre
aktiva. Koden bestämmer vilka gener som är påslagna
för proteinproduktion i cellen. Detta läste jag i F&F
nr 1 2007, på webben här.
En utdrag finns här.
Se också artikeln "Därför kan vi inte kopieras"
i F&F nr 2 2006. Du kan lyssna på denna artikel
.
Professor Annika Dahlström (lyssna
på henne här)
har skrivit en bok om könsskillnader i hjärnan. Könet
sitter i hjärnan heter den och den kommer snart
att publiceras. Forskning och Framsteg nr
1, 2007. Se också hennes artikel i tidskriften Neo.
Titeln som bland tänkande människor är helt självklar
har ändå visat sig vara mycket kontroversiell och har
väckt mycket ont blod och hätska angrepp. Blotta tanken
på biologiska skillnader kan utlösa ideologiska attacker.
Jag förstår att det finns en kategori människor
med oklara könsroller som känner sig trängda. Det
är inte förvånande trots att Dahlström i
sin forskning visar att det inte finns en klar gräns
mellan män och kvinnor. De skillnader hon talar om är
de som gäller mellan populationen män och populationen
kvinnor, inte skillnader mellan individer. Det finns kvinnor som
är manligare än genomsnittet för män
och män som är kvinnligare än genomsnittet
för kvinnor. Man kan inte utifrån hennes forskning
tala om hur enskilda individer är. Man kan emellertid inte
heller som hennes motståndare vill, generalisera om män
och kvinnor utifrån enskilda individer. Det
är detta som gör empirisk forskning till vetenskap och
enskilt tyckande till ideologiskt pladder.
Det är inte lätt att vara kvinnlig forskare idag och
ifrågasätta det som är så politiskt korrekt
att det inte får ifrågasättas (eller fick
under den förra regeringens stenhårda direktiv). Dahlström
menar att barn inte ska börja dagis förrän i treårsåldern,
att samhället ska stödja de mödrar som vill vara
hemma med sina barn och att män är sämre på
att ta hand om småbarn på grund av hur deras nervsystem
är konstruerat alltså i allmänhet, vissa
kategorier män passar däremot troligen bra.
I veckan kunde man i Aftonbladet
läsa om att engelska fårägare förlorar pengar
på att vissa bockar inte är intresserade av sex med
tackorna. I stället uppvisar de ett homosexuellt beteende
och försöker ha sex med andra bockar. Detta sexonomiska
fenomen har blivit ett forskningsområde för Oregon
State University. Forskare där har studerat dessa svikare
(i tackornas ögon) och lyckats precisera en mekanism för
att få dem mer intresserade av fåraktig fortplantning.
En spruta med den rätta hormonblandningen och bockarna lär
åter ha blivit intresserade av sex med tackorna.
Ursprungsartikeln ska finnas på http://www.timesonline.co.uk/article/0,,2087-2524408,00.html
men jag har inte lyckats få upp den.
På många bloggar kritiseras forskningen och gayvärldens
företrädare känner sig förolämpade och
oroade för att samma behandlingsform ska användas på
människor. T ex FreeRepublic
och Outside
the Beltway. Risken lär väl dock vara liten. Det
är inte många män som anlitas av engelska fårägare
åtminstone inte för att betäcka deras tackor!
Läs också en artikel
i NY Times.
Under större delen av mitt liv
har jag cyklat flera hundra mil varje år. Jag har aldrig
använt cykelhjälm utom vid de tillfällen då
detta varit obligatoriskt som när jag deltagit i motionslopp
som Ringsjön Runt, Bjäre runt etc. Ibland har jag tyckt
att detta varit ett vårdslöst beteende med en ökad
risk för att olycksdrabbas.
En färsk brittisk studie ger en ny aspekt på detta.
Ian Walker som är trafikpsykolog vid University of Bath har
gjort provcyklingar med och utan hjälm. Han har
mätt hur nära honom som 2500 bilar har kört.
Hans
slutsats är att bilister håller ett större avstånd
till cyklister som är utan hjälm. Störst avstånd
fick han då han använde en peruk som gjorde honom långhårig!
Han blev påkörd två gånger. Båda
gångerna hade han hjälm. Bild: Kanske säkraste
utrustningen i trafiken för en cyklist?
Igår den 20 december gjorde
två kulturpersonligheter sitt inträde i Svenska Akademin
vid dess högtidssammankomst. Det är stolarna 8 och 14
som ska besättas.
Skåningen,
antikspecialisten och forskaren i grekiska i Paris, Jesper
Svenbro (se också SDS)
(bild) och generalsdottern, författaren och teaterledaren
Kristina
Lugn (bild) är de nya ersättarna som blev akademiledamöter
på livstid i går. 
Det handlar om legendariska platser. På stol åtta
satt Esaias Tegnér till sin död 1846. Han kom aldrig
för att hämta priset den 20 december 1811 eftersom hans
hustru skulle föda barn i Lund. Det blev hon som senare hämtade
guldmedaljen, växlade in den och köpte 50 alnar lärft
till särktyg för pigorna.
Verner von Heidenstam satt på samma stol han fick
Nobelpriset i litteratur 1916 och därefter den berömde
författaren Pär Lagerkvist som efter sin storartade
berättelse Barabbas fick Nobelpriset i litteratur
1951.
Gustav III:s gunstling, den unge finländske friherren Gustaf
Mauritz Armfeldt blev den första att inta stol 14. Därefter
kom Erik Gustaf Geijer som
skrev dikter som Odalbonden
och Vikingen.
Närmast före tillträdande Kristina Lugn satt Lars Gyllensten,
författaren och Svenska Akademiens ständige sekreterare
1977-1986. Han dog i maj i år 84 år gammal. Han anmälde
sitt utträde
ur Akademin (2009:01, artikeln finns inte kvar på Svenska
Akademins hemsida men på Vetenskapsrådets
kan man läsa om bakgrunden) i samband med konflikten kring
dödsdomen mot Salman Rushdie 1989. (Det gjorde också
Kerstin Ekman och Werner Aspenström). De ansåg att
Akademin agerade alldeles för lamt i sina protester mot Irans
dödshot mot författaren.
Vackra dikter
ur Svenbros författarskap. Dikter
av Kristina Lugn.
Det har varit känt ett tag att
organismer som lever på 30-40 % mindre föda än
normalt blir resistenta mot de flesta åldersrelaterade åkommor,
som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och Alzheimers
och deras livslängd ökar med 30-50 %.
Men vem vill svälta sig till ett längre liv?
Forskarna tror att det är en gen kallad Sir2 eller andra
så kallade sirtuingener som är orsaken till de hälsofördelar
som följer med minskat kaloriintag.
Nu vill man försöka förlänga livet utan att
behöva svältdieten. Resveratrol är en sirtuinaktiverande
komponent (STAC). Även vid normalt kostintag verkar ämnet
utomordentligt prestationshöjande åtminstone
hos möss.
Det finns resveratroltabletter att köpa. Det är möjligt
att de både ökar prestationen och förlänger
livet. Vem vågar ta risken att låta bli att börja
äta dem?
Om detta kan man läsa i en artikel i Newsweek Can we slow aging av forskarna David Sinclair och Anthony L. Komaroff (översatt i Tempus nr 50 2006).
Annat om Resveratrol:
Resveratrol skyddar
kroppen mot åldrande
Resveratrol får
möss att springa dubbelt så snabbt
Resveratrol skyddar
feta möss mot sjukdomar
Wikipedia
Finns att köpa
på Supersmart 90 kapslar för 29 euro (dagsdos 1-2)
Rewiews i Nature Therapeutic
potential of resveratrol
Harward Medical School:
Small
Molecule Increases Lifespan and "Healthspan" of Obese
Mice
Den del av världen som har klart
flest AIDS-sjuka och HIV-positiva är vad man kallar Afrika
söder om Sahara (SOS), det vill säga det svarta Afrika.
Forskare, som särskilt studerat Kamerun har upptäckt
att det finns många stora smittvägar där som inte
finns i den industrialiserade delen av världen. Visserligen
är det sexuella förbindelser som är den främsta
smittkällan även i SOS-länderna, men sedvänjor
som tatuering, omskärelse och kollektiv amning bidrar också
starkt till att viruset sprids. Även månggifte har
sin betydelse. Polygami är lagligt i flera afrikanska länder.
En annan faktor är också att många sjuka vänder
sig till lokala medicinmän i stället för den reguljära
sjukvården.
Uppskattningsvis
70 % av afrikanerna anlitar medicinmän som främsta hälsovårdare.
Medicinmännen saknar utbildning om sådana viktiga saker
som att sterilisera sina redskap och ett besök hos medicinmannen
innebär ofta att patienten smittas med livsfarliga
bakterier och virus som HIV. Bilden visar en kamerunsk medicinman
med sina två fruar och sina fem barn.
I andra länder kan barn bara smittas av HIV av sina mödrar
i samband med födseln. Men i Afrika finns det ceremonier
som föreskriver kollektiv amning. Mödrar ammar inte
bara sina egna barn utan också andras.
Samhällsstrukturen i Afrika bygger på familjen, klanen
och stammen. Den etniska tillhörigheten anses vara mycket
viktig och för att det inte ska bli tveksamheter om var man
hör hemma i samband med äktenskap, stridigheter eller
arvstvister så tatueras barnen tidigt genom att speciella
identifikationstecken rispas in i ansiktet eller på bröstet.
Detta är medicinmännens områden, där hygienen
är bristfällig och infektionsriskerna stora. Det räcker
med att ett barn i en by har HIV för att smittan ska spridas
till dussintals andra som tatueras med samma redskap som detta
barn. Omskärelse är en annan tradition som kan bära
samma smitta vidare.
Se en artikel i International Herald Tribune den 14 november av
Elisabeth Rosenthal Where
traditional customs can mean AIDS. Artikeln är
översatt i Tempus nr 47 s. 26-27.
Det är tydligt att det är en mycket stor uppgift att
skapa kunskap och insikt hos afrikanerna själv om hur deras
sedvänjor hänger samman med den snabba spridningen av
det dödliga viruset i deras länder. Visst är det
viktigt att begränsa promiskuiteten och att få fler
att använda kondomer särskilt vid tillfälliga sexuella
kontakter men det räcker inte långt eftersom viruset
utnyttjar en massa andra vägar för att infektera nya
offer.
Det är forskning och teknikutveckling
som ska lösa mänsklighetens just nu mest debatterade
problem, energibehovet och koldioxidutvecklingen. Det är
den vägen framåt som människorna alltid har gått
för att lösa problem inte genom att minska sin konsumtion
och förändra sitt levnadssätt i riktning mot tidigare
seklers.
I Illustrerad vetenskaps oktobernummer kan man läsa om försök
vid universitetet i Pennsylvania i USA att använda bakterier
för att producera elektrisk energi. Det smutsiga avloppsvattnet
som innehåller många bra mikrobiella näringsämnen
kan renas samtidigt som det bildas ström. Mikrobiella bränsleceller
kan skapa 15 watt per kubikmeter spillvatten. Bakterien Geobacter
är särskilt bra för bränsleceller på
grund av sina rörelseorgan, så kallade cilier eftersom
dessa tråder fungerar som ledare för strömmen.
Bakteriebatteriet består av två kammare, en med spillvatten
och en med rent vatten. Bakterierna omsätter de förorenade
ämnena till ström och renar därmed vattnet. Vattnet
renas och ström bildas!
I USA går idag 4-5 % av den totala strömförbrukningen
åt att rena spillvatten så det finns enorma besparingar
att göra om reningsprocessen kan skapa energi i stället
för att förbruka den. Spillvattnet från en stad
med 100 000 människor kan producera ström nog för
femhundra personers elförbrukning. Idag är metoden för
dyr eftersom man bör ha en elektrod, den så kallade
katoden, med hög ledningsförmåga och därför
bör den vara täckt av platina eller guld. Därför
måste metoden utvecklas innan den kan komma till kommersiell
användning.
Det är tydligt att stress är
ett fenomen som åtminstone har varit nödvändigt
för att få människan att handla i livsnödvändiga
situationer.
Vi vet att upplevd fara i en stressituation leder till att binjurebarken
producerar cortisol som ska hjälpa oss att klara de allvarliga
påfrestningarna. Normalt sett så regleras en hög
halt av cortisol så att utsöndringen minskar. Det är
när denna reglering slagits ut som en förhöjd halt
av cortisol kan ge allvarliga hjärnskadaor i form av så
kallat utbrändhet.
Nu har schweiziska forskare vid Zürichs universitet visat
att stresshormonet cortisol kan ha en positiv effekt på
människor som har fobier.
Försökspersonerna i testet konfronterades med sina olika
fobier. För vissa gällde det att prata inför en
stor grupp i fem minuter, medan andra var tvungna att titta på
bilder av spindlar. Hälften av deltagarna fick en tablett
med kortisol omedelbart före försöket, medan andra
fick en placebotablett. Undersökningar av hur rädda
de fobiska personerna var efter försöket visade klart
och tydligt att de av försökspersonerna som hade fått
kortisol både gav uttryck för att de var mindre rädda
och enligt mätningar hade mindre hjärtklappning än
de deltagare som endast hade fått tabletten med placebo.
Dessutom gav preparatet inga mätbara biverkningar. Därmed
kunde psykologerna dra slutsatsen att stora kortisolmängder
verkar specifikt genom att försvaga återupplevandet
av traumatiska minnen som mötet med en spindel eller en stor
folksamling, och att kortisol kan användas vid fobibehandling.
I tidskriften Time 18 september 2006
finns en artikel Brain sells som handlar om nya tekniker
inom marknadsföring. Marknadsföring har alltid varit
det delämne inom företagsekonomin som åtminstone
försökt skaffa sig en vetenskaplig prägel. Hittills
har det mest handlat om beteendestudier av konsumenter och att
låta dem svara på frågeformulär. Nu har
ekonomerna tagit ett steg längre. Nu studeras konsumenternas
hjärnor direkt, särskilt vill man veta hur de reagerar
på utformning av marknadsföringsåtgärder
som TV-reklam. Inom Neuromarketing tar man hjälp av nya tekniker
som hjärnskanning, så kallad fMRI (magnetisk resonansundersökning)
med vilken man kan studera hur hjärnan reagerar omedvetet,
till exempel ta reda på vilka områden i hjärnan
som är mest aktiva inför ett stimuli. Dessa omedvetna
processer kan ha stor betydelse för ett köpbeslut. Kunden
väljer ett varumärke utan att veta varför. Det
liknar subliminal
perception som varit ett begrepp sedan länge men nu lyfter
datorerna tekniken till en helt annan nivå.
I en undersökning mätte man aktivitetsförändringar
under TV-tittande i nio delar av hjärnan. I reklampauserna
ökade aktiviteten i åtta av de nio medan själva
programmet alstrade hög aktivitet i enbart ett område.
Det var området för absorption som väl
får översättas med att tittaren var starkt inne
i programmet eller filmen. Reklaminslagen gav starkare aktivitet
ju mer som budskapet överensstämde med programmets
innehåll.
Alla har erfarenhet av att även
den mest passionerade förälskelsen har ett slut. Den
för båda parter bästa avslutningen är väl
om den övergår i ett kärleksfullt äktenskap.
Nu har forskare vid universitetet i Pisa hittat den biokemiska
förklaringen till detta. Neutrofiner är substanser som
främjar tillväxt av nya nervceller vilket ökar
antalet nervförbindelser i hjärnan. Muskelaktivitet,
speciellt koordinerade rörelser stimulerar kroppen att producera
neutrofiner. Det är därför vi ofta får nya
idéer medan vi tränar fysiskt. Hos nyförälskade
är halten av neutrofiner hög. Halten minskar emellertid
successivt och är helt borta efter 1-2 år. Då
bildas i stället hormonet oxytocin som är ett så
kallad trivselhormon. Oxytocin sätter igång förlossningen
hos gravida och mjölkproduktionen hos nyblivna mödrar.
Läs mer i Illustrerad
Vetenskap nr 12 och i Lunds
universitet meddelar och om sambandet mellan motionsidrott och neutrofiner.
Enligt modern forskning är det
främsta medlet för en kvinna att förverkliga
sig själv och må bra att bli gravid och föda
barn. Att därför med det politiskt korrekta språket
kalla till exempel ett vårdnadsbidrag för kvinnofällan
förefaller vara fullständigt felaktigt och avslöjar
grov okunnighet.
Det finns en seglivad myt om att gravida kvinnor blir glömska,
disträ och stressade av mammarollen. Nya undersökningar
visar tvärtom att mammor minns bättre, har bättre
lokalsinne och är mindre rädda än jämnåriga
utan barn. Inte nog med det, förbättringarna följer
dem genom hela livet. Forskarna menar att det verkar som om barnafödsel
ger sina mödrar en permanent injektion av effektiv hjärndopning
som verkar resten av livet.
Nya forskningsresultat visar att mindre stress och bättre
minne är bland de fördelar som väntar blivande
mödrar. De könshormoner som frisätts i samband
med graviditeten rustar kvinnan för livet som mor. Från
äggstockarna, moderkakan och hypofysen strömmar könshormoner
genom den gravida kvinnans kropp. Dessa hormoner aktiverar centra
i hjärnan, som utvecklas och förbättrar viktiga
egenskaper hos den blivande modern. Oxytocin som är en av
de mest aktiva kemiska substanserna spelar en nyckelroll i processen.
Läs mer här.
En artikel Giving birth to supermom finns här.
Alla har
vi fått lära oss att i Bibelns Nya Testamente kan man
läsa om hur Jesus gick på vattnet och att detta var
ett av alla de mirakel som visade att han var Guds son. Ny forskning
tyder på att Jesus snarare var en trollkarl, en magiker
som förvände synen på sina lärjungar som
inget hellre ville än att se honom ha överjordisk förmåga.
Doron Nof, som är professor i oceanografi vid Florida State
University i USA, anser sig ha hittat en möjlig vetenskaplig
förklaring till hur Jesus kunde gå på Gennesarets
sjö i Israel. Klimatet i området var väsentligt
kallare för 1500-2500 år sedan. Det kunde ha bildats
isflak på sjöns vattenyta. Enligt Nofs studier kan
isen ha blivit upp till tio centimeter tjock - mer än nog
för att bära en fullvuxen man. Har lärjungarna
på avstånd sett Jesus på ett sådant flak
kan det ha sett ut som om han gick på vattnet. Läs
mer här.
I Times senaste nummer presenteras två böcker som
allvarligt ifrågasätter den moderna så kallade
supersträngsteorin.
Peter Woits Not Even Wrong (de är inte ens felaktiga)
som hävdar att det visserligen är kreativt att komma
med nya idéer men om dessa hypoteser inte kan testas, inte
falsifieras så handlar det inte om vetenskap.
Den andre boken heter The Trouble with Physics skriven
av Lee Smolin. Båda är modiga och risktagande forskare
som vågar ifrågasätta och peka ut att kejsaren
faktiskt inte har några kläder (H C Andersen).
Peter Woits hemsida och Lee Smolins hemsida.
Supersträngsteorin kom för drygt 25 år sedan
som ett försök att lösa fysikernas stora kris som
en följd av att det visade sig att 1900-talets två
stora teoribyggen, relativitetsteorin och kvantmekaniken var fundamentalt
oförenliga. De passade sin tid men inte för att förklara
enorma massor som till exempel svarta hål eller enormt korta
tidsperioder som det första ögonblicket efter Big Bang.
Supersträngsteorin avsåg att förena relativitetsteorin
och kvantmekaniken.
I supersträngsteorin består allt i universum av mikroskopiska
supersträngar i en tiodimensionell rymdtid. Det forskarna
uppfattar som partiklar är enligt teorin svängningstillstånd
i strängarna, medan universum är ett flerdimensionellt
membran.
Enligt Paul Steinhardt i Cambridge är Big Bang bara en i
en oändlig rad av motsvarande explosioner som uppstår
mellan membran i ett mångdimensionellt rum.
Vår tredimensionella värld är ett slags lakan,
som är upphängt i en hyperrymd med 11 dimensioner. Det
vi uppfattar som elektroner, kvarkar och ljuspartiklar är
s k supersträngar som fastnar på lakanet.
Fatta detta den som kan. Vad man kan förstå däremot
är svårigheten att testa om dessa fantasihypoteser
är falska eller ej. Och kan hypoteserna inte testas experimentellt
så är teorin de facto inte en del av vetenskapen.
Madeleine Sultán Sjöqvist, religionssociolog vid
Uppsala universitet, har skrivit en doktorsavhandling om svenska
kvinnor som konverterat till islam. Hon har intervjuat ett femtiotal
kvinnor om deras syn på islam och sin konvertering, och
resultatet finns att läsa i boken Vi blev muslimer:
Svenska kvinnor berättar.
Hon menar att konverteringen är en reaktion på dagens
ambivalenta samhälle. I islam får man en fast punkt
och tydliga normer, och kvinnorollen är tydlig. Muslimska
kvinnor ska lyda sin make.
De är ofta ensamstående eller skilda svenska kvinnor
som konverterar.
De som konverterar är långt fler nu än på
1970-talet. Detta beror på att religion spelar allt större
roll i dagens samhälle menar Sultán Sjöqvist.
En mycket tvivelaktig slutsats menar jag. Att fler svenska kvinnor
blir muslimer beror nog mera på att antalet muslimska män
som invandrar till Sverige har ökat starkt det senaste decenniet.
Det innebär att allt fler svenska kvinnor träffar muslimska
män och gifter sig med dem. Att dessa sedan övertar
mannens religion är ju nästan en nödvändighet.
Vilken muslimsk man står ut med att vara gift med en otrogen?
Att få stöd av Koranen för att få en lydig
maka har han nog inte heller något emot.
Läs mer i Forskning
& Framsteg.
I många religiösa sammanhang har förbönen
en central plats. Grunden för denna verksamhet är att
en enskild eller flera troende tillsammans ska be till Gud för
någon annan person och då ska denna person förhoppningsvis
bli hjälpt av Gud att minska sin smärta, blir friskare
etc. Men hur är det med detta egentligen? Upplever objektet
för förbönen någon lindring eller bättring?
I senaste numret av Forskning & Framsteg redovisas en forskning
som omfattar 1800 patienter som genomgick en hjärtoperation
av så kallad bypass-typ. Flera kristna bönegrupper
bad för en grupp patienter men inte för en annan grupp.
Patienterna visste inte om de var utsatta för förbön
eller ej. En tredje grupp patienter erhöll förböner
och visste om det.
Vilket blev då resultatet? Jo, förböner hjälper
inte (om nu någon verkligen trodde det). Ingen skillnad
fanns mellan grupp ett och grupp två. Grupp tre gick det
sämst för. Forskarna tror att vetskapen om att någon
ber för en skapar en stress som försämrar sjukdomsutvecklingen.
Förböner är till för att skapa en känsla
av gemenskap hos dem som ber tillsammans, en känsla som ska
materialiseras i att kollekten ska bli stor och gynna prästerskapet,
ledningen etc. Viktigt är att objekten för förbönerna
inte vet om detta för det kan stressa dem till ohälsa.
I hjärnan bildar så kallade oligodendrocyter ämnet
myelin. Det feta myelinet sveps runt nervcellerna och gör
att de elektriska signalerna mellan cellerna leds snabbare. Ju
bättre en elektrisk ledare är isolerad ju snabbare kan
elektronerna röra sig i den. Myelinet är därför
av stor betydelse för flödet av nervsignaler. Så
det påverkar både våra känsloupplevelser
och förmåga att tänka
Nu visar amerikanska forskare att hanar har omkring en tredjedel
mer myelin i hjärnan än honor, åtminstone är
det så när det gäller möss. De har också
funnit att det manliga könshormonet testosteron har en positiv
effekt på myelinbildning. Kastrerade hanmöss, som saknar
testosteron, får myelinfattigare hjärnor än andra
hanar. Det vore intressant att veta om man kan påverka sin
egen hjärnas myelinmängd genom att inta mer av några
specifika fettsyror som myelinet bland annat består av.
Studien presenteras i Journal of Neuroscience February 1, 2006,
26(5).
Längden har betydelse!
Det tycks förekomma en allmän lönediskriminering
av kortväxta.
Ett flertal långtidsstudier från USA och Storbritannien
visar faktiskt att det finns ett tydligt samband mellan en persons
lön och hans eller hennes inkomst. Forskarna har jämfört
flera tusen personer av båda könen och med helt olika
arbeten. Slutsatsen är att årslönen ökar
med omkring 10000 kronor för varje femtal centimeter man
är längre.
Nyligen har en finsk undersökning dokumenterat att det även föreligger ett samband mellan vår längd som spädbarn och inkomsten senare i livet. Forskarna har följt sammanlagt 4630 män födda 1934 och 1944. De män som mätte över 80 centimeter som ettåringar tjänade 1990 hela 50 procent mer än de som var 72 centimeter långa på sin ettårsdag. Familjemässig och social status hade inte någon betydelse. Inte heller tillväxten mellan första och tolfte levnadsåret hade någon inverkan på inkomsten som vuxen. Forskarna har en teori om att det faktum att små spädbarn tjänar mindre senare i livet kan bero på att den ringa tillväxten är ett resultat av en dålig start i tillvaron. Kanske har näringen i maten inte varit optimal eller barnen ofta varit sjuka, vilket har bromsat deras utveckling
Undersökningarna visar inte på något kausalsamband det vill säga att det är skillnaderna i längd som orsakar skillnaderna i lönerna, utan bara att det finns ett statistiskt samband. Det kausala sambandet kan vara att någon tredje faktor orsakar både längd- och löneskillnaderna, till exempel genetiska faktorer och miljöfaktorer under fosterstadiet och/eller tidig barndom som mammans föda och trygghet. Denna tolkning tycks ju också den finska undersökningen peka på.
Det vore intressant att studera faktorer som huruvida mamman
rökte eller använde andra droger under havandeskapet.
Detta är ju känt för att ge lägre födelsevikt
och längd hos barnet. Även den mentala utvecklingen
och intelligensen kan påverkas hos barnet. Så det
är viktigt att slå fast att det inte är längden
som sådan som påverkar lönen utan det är
andra faktorer kanske främst under fosterstadiet som leder
till försämringar av både mental utveckling och
kroppslängd.
Sedan finns (har funnits) teorier om att den korte mannen kompenserar
för känslan av underlägsenhet genom att verkligen
satsa hårt på att bli något och
därmed få en bättre inkomstutveckling. Det var
särskilt Sigmund Freuds lärjunge Alfred Adler som var
intresserad av detta, men de psykoanalytiska forskarna
kan vi väl lämna nu när psykologin äntligen
börjar lämna det förvetenskapliga stadiet.
Vi hör ofta att skönheten ligger i betraktarens ögon och egentligen är ju detta ganska självklart. Men varför är det så och vad styr vad vi uppfattar som kvinnlig skönhet? Nu har forskningen visat att unga kvinnors skönhet som det mesta annat mänskligt har biologiska orsaker. I det här fallet handlar det om det kvinnliga könshormonet östrogen.
Det visar en undersökning gjord vid University of St Andrews i Skottland, där psykologen Miriam K Law Smith och hennes kollegor fotograferade 59 osminkade kvinnor mellan 18 och 25 år och mätte deras nivå av det kvinnliga könshormonet östrogen. En panel på 15 män och 15 kvinnor i samma åldersgrupp ombads därefter att bedöma hur vackra och attraktiva de fotograferade kvinnorna var, och resultatet var helt entydigt. Kvinnorna med den högsta östrogennivån fick flest poäng i alla kategorier. Forskarna gjorde därefter två datorbilder - en som utgick från de tio kvinnor som hade mest hormon och en utifrån de tio med lägst nivå. Här var panelens slutsats den samma. Den konstruerade bilden utifrån de kvinnor som hade mest kvinnligt könshormon ansågs av alla försökspersoner som mest attraktiv. Unga kvinnors skönhet tycks alltså vara genetiskt bestämd. Föds man med gener som främjar östrogenproduktion så kommer man att anses vara vacker och attraktiv.
En speciell version av en gen, VMAT2, som ger människan
andlighet, har under människans historia odlats fram genom
att den gav våra förfäder en fördel framför
andra. Andlighet och religion enade samhället och gjorde
det stabilare. Av detta samhälle följde sedan världsliga
regler som ledde till ordning och trygghet och som gjorde det
lättare att överleva. Detta enligt forskaren och genetikern
Dean Hamer vid det amerikanska institutet i Maryland som menar
att det troligen finns fler Gudsgener som samverkar.
Genen VMAT2 påverkar signalsubstanserna i hjärnan,
särskilt av serotonin och dopamin. Den senare är hjärnans
belöningssubstans och den ger en närmast extatisk lyckokänsla.
Hamer skiljer på andlighet som är en känsla medan
religion är ett regelverk för hur de andliga känslorna
ska hanteras. Andlighet är något strängt personligt
medan religion är en kollektiv institution. Man behöver
inte vara religiös eller tillhöra något
trossamfund för att man har en högre andlighet.
Detta är ett bra exempel på hur vetenskapen går
framåt när den är kreativ och orädd.
Dean Hamers hemsida. En intervju med Dean Hamer. En artikel i Illustrerad vetenskap.
Vill du veta varifrån dina förfäder kommer
sedan många generationer tillbaka? Då har du chansen
nu. På National Geographics hemsida
kan du köpa ett participation kit. Paketet kostar
100 dollar och innehåller en DVD med en manual för
hur du ska ta prov på ditt DNA genom att skrapa insidan
av kinderna med en steril spatel. Du sänder sedan tillbaka
provet för analys.
Du får en personlig kod med vilken du kan logga in på
webbsidan och följa utvecklingen av din härstamning.
Ditt prov kommer att analyseras på Arizona Research Labs
at the University of Arizona, via Family Tree DNA, det ledande
företaget inom genetisk geneologi. Under de fem år
som projektet pågår kommer din personliga historia
att bli alltmer detaljerad.
Tre stora organisationer, varav det amerikanska National Geographic
är en, ska genomföra ett stort forskningsprojekt, the
Genographic Project, för att kartlägga människans
erövring av jorden. 100000 blodprov av framför allt
ursprungsfolk ska undersökas. Genetiska markörer ska
avslöja våra förfäders vandringar.
Men vem som helst kan alltså delta i projektet genom att
ta prov på sig själv.
Politisk hållning ligger i generna
Människans spontana ställningstagande i politiska frågor
som straff för våldsbrott, socialbidrag och egendomsbeskattning
är fast förankrat i arvsmassan. Enäggstvillingar,
som är genetiskt identiska, var betydligt oftare eniga än
tvåäggstvillingar. Det konstaterar en forskargrupp
under ledning av John Hibbing vid University of Nebraska, USA,
mot bakgrund av försök med mer än 8000 tvillingar.
Tvillingarna ombads att tala om huruvida de höll med om 28
påstående om politiska ämnen eller ej. Forskarna
visade genernas betydelse genom att jämföra enäggstvillingarnas
svar med tvåäggstvillingarnas. Försöket visade
att enäggstvillingarna, som är genetiskt identiska,
betydligt oftare var eniga än tvåäggstvillingarna.
Min tvillingbror
sitter i kommunfullmäktige för Miljöpartiet i Södertälje.
Kan han och jag verkligen vara enäggstvillingar? Man måste
verkligen ställa sig den frågan sedan man läst
detta.
En förklaring fick jag tag på drygt ett år senare.
Läs mer här.
En
presentation av John Hibbing
Mer om undersökningen här.
För 74000 år sedan förmörkades himlen, då vulkanen Toba exploderade i Sumatra, det då största utbrottet på miljoner år. Den globala temperaturen sjönk med 4 grader och på delar av norra halvklotet med upp till 10 grader. Genforskare har påvisat att antalet av människans förfäder omkring denna tid reducerades till några få tusen exemplar. Homo sapiens blev med andra ord nästan utrotad som en följd av utbrottet. Det var nära att vi som lever idag aldrig hade fått chans att existera. Sådana är de naturens hänsynslösa villkor som människan lever under. Detta kan man läsa i en artikel om supervulkaner, vulkaner som har kapacitet att spy ut mer än 100 kubikkilometer aska vid ett utbrott, döda många miljoner människor och ödelägga landområde av Frankrikes eller halva Italien storlek och som genom den aska som sprids över större delen av jordklotet kan förändra klimatet mot nya istider. Artikeln hade beställts av den brittiska regeringen för belysa riskerna med supervulkaners utbrott. Den publicerades i brittiska Geological Society.
I en artikel i Illustrerad Vetenskap (nr 14 2005) spekulerar
forskare kring vad som skulle hända om människan försvann
från jorden. På relativt kort tid skulle allt som
vi skapat vara försvunnet. Snart skulle naturen ta över.
Kackerlackorna däremot skulle försvinna när värmen
tar slut i husen och råttorna skulle dö ut utan mänskligt
avfall att leva på.
Det finns emellertid områden att studera redan i dag. Mellan
Nord- och Sydkorea finns en 25 mil lång och fyra kilometer
bred demilitariserad zon som i över 50 år (sedan Koreakriget
1953) varit tömd på människor. Området har
för länge sedan tagits över av mer än 50 sorters
däggdjur. Här finns sällsynta arter som leopard,
lodjurkragbjörn och japansk trana.
Ännu intressantare är hur området kring Tjernobyl
som stått tomt sedan 1986 ser ut. 1999 undersökte man
området och fann ett blomstrande naturreservat. Här
fanns varken bisarra missfoster eller månghövdade monster
utan ett levande ekosystem med massor av vilda djur. Det finns
idag fler vilda djur nära det nedsmälta kärnkraftverket
än i de riktiga naturreservaten i Ukraina. Djuren har inte
fler skador i sitt DNA än man ser normalt. Djurlivet trivs
fint även i de områden där radioaktiviteten är
som högst. Både djur och växter har en tydligen
en förmåga att skydda sitt DNA alltså
sina arvsanlag från radioaktiviteten.
Visst är naturen underbar! Är inte vi människor det också? Jag tror att även människan har en långt större förmåga att anpassa sig till och återhämta sig från katastrofer och andra "traumatiska" fysiska och psykiska upplevelser än vad många föreställer sig. Förmodligen kan vi snarare bli starkare efter sådana upplevelser.
Forskaren Peter Hurd vid University of Alberta i Edmonton i
Kanada har visat att män är mer aggressiva om de har
ett ringfinger som är långt i förhållande
till sitt pekfinger. Det finns ett samband med det långa
ringfingret och en förhöjd halt av testosteron alltså
det manliga könshormonet. Så kvinnor, kolla era mäns
händer, undersök deras långfingrighet! Vill ni
ha en toffelhjälte se till att ringfingret är kort.
Jag under hur Tiina Rosengrens fingrar ser ut? Hon har ju visat
sig både manlig och aggressiv. Det är kanske därför
hon tycker så illa on män. Både hon och männen
konkurrerar ju om de unga och vackra kvinnornas gunst! Hennes
mamma hade kanske en hög halt av testosteron i blodet när
Tiina var ett litet foster. Forskarna anser nämligen att
detta är en av orsakerna till att vissa får högre
testosteronhalt som vuxna och därmed längre ringfingrar.
Hurd publicerade sina upptäckter första gången i marsnumret i år av den vetenskapliga tidskriften Biological Psychology. Biol Psychol. 2005 Mar;68(3):215-22.
I Trelleborgs Allehanda läser jag att reportern Lasse
Bryggare har börjat med något som kallas för Platespotting.
Man börjar med att hitta en bil vars bilnummer är 001
och på den vägen blir det. Man måste hitta
och notera bilnumren i tur och ordning, man får inte samla
på hög. Däremot får man naturligtvis komma
ihåg var andra bilar står, vars nummer man snart kommer
att behöva.
De som ännu inte har börjat tycker att det är löjligt.
Men när man hittat 001 och 002 och 003
är man fast för livet, säger en som nu letar efter
nummer 134.
Reglerna för denne hobby finns på en svensk hemsida
www.platespotting.com.
Där finns en lista på över 1500 personer som håller
på. Det gläder mig att min favoritpsykolog Mihaly Csikszentmihalyi
åter har träffat rätt när det gäller
kunskap om den mänskliga hjärnan och dess förmåga
att uppleva glädje och flow. För många år
sedan skrev jag om honom här.
Förutsättningarna för att uppleva glädje och
flow är goda i denna nya hobby Platespotting:
- det ska finnas tydliga regler (se webbsidan)
- det ska finnas ett avlägset, konkret och realistiskt mål
(1-999)
- man ska lätt kunna ställa upp många delmål
som ska vara en utmaning men ändå lätta att uppnå
(nr 001, 002 etc)
- man ska själv ha kontroll över när man utövar
denna hobby och i vilken utsträckning. Man behöver t
ex ingen spelpartner.
- man kan planera och därmed undvika att ens hjärna
hamnar i kaos och därav följande ångest
- inre nyttan är stor, jag kan föreställa mig hur
hittandet av ett länge sökt nummer är sin egen
stora belöning
- yttre nyttan är nästan noll, visst får man motion
och kanske frisk luft men absolut ingenting man får betalt
för eller lär sig något av. Utom naturligtvis
den största lärdomen av dem alla nämligen att veta
hur man ska få sin hjärna delge en stor glädje,
känsla av flyt i livet och därmed ökat självförtroende.
Jag åkte tidigt till Trelleborg och Club Oasen.
Det är ett stort gym med en uppsjö av moderna träningsredskap.
Särskilt imponerande är de många och olika uppvärmningsmaskinerna
om man ska kalla dem så då många unga vältrimmade
och prestationsberoende tjejer tycks tillbringa timmar på
dem långt utöver vad som behövs för att värma
upp. Antagligen för att förbränna kalorier och
pumpa ut endorfiner till hjärnans belöningscentra. Det
finns trampmaskiner, löparband, roddmaskiner m.m. Även
stavgång kan utövas på stället.
Springer man på löparbandet har man en vacker utsikt
från fjärde våningen över ett försommargrönskande
Trelleborg. Det är glest med folk strax efter öppningsdags
och jag slippa köa till maskinerna utan kan ta dem i den
ordning jag själv vill. Den hottiga musiken lägger en
uppmuntrande bakgrund till övningarna.
Förutsättningarna för att uppleva trivsel, lycka
och flow finns där om man ska tro den ungerskfödde
amerikanske psykologen Mihaly Csikszentmihalyi:
En av hans böcker Flow och idrott finns beskriven här.