Blogg Funderingar Startsida

Bertil Tomelius  Blogg  Funderingar Forskning & Vetenskap

Bertil Tomelius Startsida

Tidigare artiklar om Forskning och Vetenskap

Uppväxt i urban miljö påverkar hur vi hanterar stress

2012-02-01    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Mer än hälften av invånarna på jorden bor städer vilket påverkar deras hälsa på på många sätt. Forskare vid Heidelberg Universitet har funnit att hjärnan skadas av storstadens hets. Forskarna scannar hjärnan hos försökspersoner, medan dessa under tidspress löste matematiska uppgifter. Bland annat aktiverades hjärnregionen amygdala, som är involverad i negativa känslor som rädslor och ångest, kraftigt hos stadsborna. Studien visar att livet i storstaden gör oss mer utsatta för de skadliga konsekvenserna av stress och resultaten visar överraskande att man fortsätter att reagera negativt på stress, även om man efter en uppväxt i storstaden flyttar ut på landet. När människor arbetar i situationer som inte är stressfyllda fann man inga skillnader mellan landsbygd och städer.

Artikel i Nature: City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans
Se också en tidigare artikel i WebMD: City Life Affects Brain's Response to Stress, som refererar till att fler lider av depression och ångest i storstäderna än på landsbygden.

Bäst med matematikläraren i katedern!

2012-01-14    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Åse Hansson har nyligen publicerat en avhandling vid Göteborgs universitet som heter "Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet". Det låter som ett mycket relevant forskningsområde. Ty vad är det vi behöver i skolorna idag? Jo, bättre matematikkunskaper och mycket gärna i klasser med elever med olika modersmål.
Hon har funnit att eleverna blir sämre i matematik när eleverna ges ansvaret för sin egen undervisning. Så har det varit i flera decennier och de elever som har klarat detta sämst är elever med annat modersmål än svenska och elever med föräldrar som har låg utbildning.
Åse Hansson har studerat matematikundervisningen i årskurs åtta och visar i sin avhandling att det krävs aktiva lärare för att uppnå goda elevresultat. Lärare som förklarar, som pratar med eleverna och lyssnar på deras frågor.
"Det handlar faktiskt lite om att gå tillbaka till katedern, men detta ord är ju så känsligt i lärarkretsar".
Intervju med Åse Hansson i Skolporten, Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Lärarnas Nyheter.

Ny strategi mot cancer

2011-12-14    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan För fem år sedan  För sex år sedan

Cancer utvecklas långsamt. Därför kan läkarna förebygga på många stadier och etablera de första skydden redan hos de yngre åldergrupperna. Vaccination är det bästa sättet att förebygga sjukdom eftersom den riktar sig mot sjukdomen innan den uppstår. Flera cancerformer beror på infektion med bakterier eller virus. Kan vaccinet hindra mikroorganismerna från att skapa en infektion kan det också hindra cancern. Exempel är HPV-viruset som kan skapa livmoderhalscancer och bakterien Heliobacter pylori som ger magcancer.
En DNA-analys kan avslöja om våra gener har mutationer som kan vara cancerframkallande. Om vi hotas av cancer kan vi ändra livsstil, sluta röka, undvika brynt kött, låta bli pommes frites med sina transfettsyror och minska alkoholintaget.
Nya och mycket känsligare screening metoder är också under utveckling. Snart kan de första tecknen på cancer hittas långt tidigare än idag. En risk av detta är att även friska "patienter" kan diagnosticeras som sjuka!
Läs mer i Artikeln "Förebyggande ersätter behandling" i Illustrerad Vetenskap nr 16 2011, sidorna 70-79.
Några tidigare medicinska bloggar:
Superantikropp kan utrota säsongsinfluensan, 19 augusti 2011. Nytt ämne kan avslöja alzheimer, 20 april 2011.
D-vitaminets stora betydelse. 24 november 2011.

Smältande isberg lindrar växthuseffekten

2011-11-25   Forskning & Vetenskap

För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Enligt mångas uppfattning så leder en ökad koldioxidhalt i atmosfären att temperaturen stiger. När det blir varmare tinar isbergen och vattennivån i haven stiger. Detta i sin tur kan leda till att lågt liggande landområden kan bli översvämmade och människor dränkta.
Men mer koldioxid fångas i havet när isbergen rasar på grund av uppvärmningen.
Amerikanska forskare som i många år har undersökt vattnen runt den antarktiska kontinenten har emellertid visat att Antarktis smältande glaciärer bidrar till att minska koldioxidhalten i luften. Detta kan i sin tur leda till att det blir kallare och att isbergen i sinom tid börjar att växa igen. Kanske finns det en sorts naturens balans som håller både temperatur och koldioxidhalt på en rimlig nivå.
Smältvattnet från glaciärerna tillför havet järnmineraler som gödslar havet och därmed gynnar tillväxten av mikroskopiska växter och alger. Denna tillväxt gynnar de högre organismerna som behöver kol för att byggas upp.

Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 7, 2011 "Smältande isberg lindrar växthuseffekten".

Vi är glada därför att vi skrattar

2011-10-02    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Vi är glada därför att vi skrattar. Vad som får oss att skratta är en helt annan fråga.
Däremot är det inte säkert att "Ett gott skratt förlänger livet". Pessimisten är försiktigare, tar färre risker och undviker olyckor och smittsamma sjukdomar.
Skratt förespråkas ofta som en källa till hälsa och välmående, men det är svårt att säga exakt varför man mår så bra av att skratta så att det gör ont.
Svaret på skrattets gråta är, enligt evolutionspsykologen Robin Dunbar, inte den intellektuella njutningen av humor utan den fysiska akten att skratta. Den enkla muskelövning som involveras när man utstöter det välbekanta ha-ha-ha ökar produktionen av endorfiner, en hjärnsubstans som ökar välbefinnandet. Men som också gör oss mer riskbenägna.

I fem laboratorieundersökningar och en fältstudie i samband med komiska teaterföreställningar testade Dunbar och hans kolleger förmågan att uthärda smärta både före och efter skrattutbrott i sällskap. När man analyserade resultaten visade det sig att skratt dövar smärta eller snarare ökar uthålligheten av smärta, medan allmänt välbefinnande inte påverkar smärttåligheten. Uthålligheten mot smärta används som mått på endorfinnivåerna, eftersom deras närvaro i hjärnan är svår att mäta.

Dunbar tror att evolutionen uppmuntrade skrattet, därför att det medverkar till att skapa samhörighet på samma sätt som sång och dans. Dessa aktiviteter producerar också endorfiner, påpekar han, och fysisk aktivitet ingår också i dem.

Läs artikeln här: "Why laughing until it hurts makes you happy".

Föregångspersoner med gen DRD4-7R?

2011-09-21    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Det var äventyrslust som fick de första människorna att lämna Afrika. Inte nöd, för det fanns plats och mat för alla. Kanske har det varit människor med det vi idag kallar ADHD som gått främst i jakten på äventyr. Nyare studier tyder på att det var speciellt rastlösa människor som gick främst.
Dopamin är en signalsubstans som bland annat bildas i vissa hjärnceller och som påverkar en persons stämningsläge, aktivitet och inlärning. Dopamin uppfångas av receptorer i hjärncellerna och hos vissa personer är receptorerna mindre känsliga än normalt. De är bärare av genen DRD4-7R. De måste därför skaffa fler nya intryck och röra sig mer omkring än andra. En del kallas hyperaktiva eller med ADHD beteende.
Idag betraktas ADHD närmast - och felaktigt - som en sjukdom men under forntiden var de föregångsmän och - kvinnor.
Bärare av genen vågar mer och tänker mindre på eventuella obehagliga konsekvenser. De är utåtriktade och modiga, nyfikna och aktiva.
Psykologiska tester visar att både män och kvinnor anser att oräddhet är tilldragande.
Så länge som våra förfäder fortfarande spred sig över världen var genen DRD4-7R fördelaktig. Men även idag finns det behov av rastlösa och nyfikna människor som går i främsta ledet.

Läs artikeln "Vi är världens nyfiknaste däggdjur" i Illustrerad Vetenskap nr 13 2011.
Se också The adventure gene.

Kvantfysik kan förklara medvetandet

2011-08-23   Forskning & Vetenskap

För två år sedan För tre år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Ett slags proteiner som ger stadga åt cellerna kan rymma medvetandets gåta, enligt en omstridd teori.
Det fenomen i hjärnan som vi kallar medvetande och som ibland lite vårdslöst sägs vara det som skiljer människan från djuren vet ingen vad det är. Därför vill många att medvetandet ska vara något icke-kroppsligt, ett slags själ som de religiösa gärna vill se som något givet av gudomliga varelser.
Nu har en forskare i USA, Stuart Hameroff, under ett besök i Stockholm beskrivit sin hypotes om medvetande utifrån kvantfysiken. Tillsammans med kollegan sir Roger Penrose, matematisk fysiker vid universitetet i Oxford menar han att grunden för det vi kallar medvetandet måste vara strukturer i hjärnan som kan utföra kvantberäkningar.

Det finns något som kallas mikrotubuli i hjärnan. De bildar ett slags skelett av rörformiga protein-polymerer inne i kroppens celler . De består av proteinet tubulin och fungerar som transportvägar för signalämnen mellan själva cellkroppen och de långa utskottens kontaktpunkter med andra celler.
Dessa mikrotubuli har egenskaper som gör att de kan växla mellan ett stort antal kvantfysikaliska tillstånd.
Teorin är omtvistad bland hjärnforskare. Bild med mikrotubuli grönfärgade.

Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 6, 2011 "Kvantfysik kan förklara medvetandet".

Superantikropp kan utrota säsongsinfluensan

2011-08-19   Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Forskarna har funnit en antikropp som bekämpar alla varianter av det influensavirus som ligger bakom pandemierna.
Den kan ta sig an alla influensa A-virusets möjliga stammar, det virus som orsakar influensapandemier. Detta kan man läsa i tidskriften Science. Om antikroppen kan bevisas vara ofarlig kan den redan nu ges till sjukhuspersonal som arbetar i direkt kontakt med smittade. Traditionella influensavaccin gör att kroppen producerar proteiner med namnet hemag-glutininer på influensavirusets ändar och dessa förändras då viruset muterar. Därför behöver man ta fram nya vaccin till varje säsong. Superantikroppen fungerar annorlunda. Den fäster sig vid en del av hemag-glutininets stam som är gemensamt för alla influensa A-stammar och som inte verkar mutera. Virusets "akilleshäl" säger forskarna. Ett heltäckande influensavaccin skulle innebära stora förbättringar i hälsovården.

Läs artikeln i The Guardian "Flu vaccine based on 'super-antibody' could prevent all pandemic strains", eller läs den här, översatt i Tempus nr 31 2010.
Scientists have discovered an antibody that can tackle every strain of influenza A, the virus responsible for flu pandemics.

Som refererar till en Artikel i Science:
"A Neutralizing Antibody Selected from Plasma Cells That Binds to Group 1 and Group 2 Influenza A Hemagglutinins".

Kasta inte maten!

2011-08-10   Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan

Det är matbrist påstår många. Men i jordbruken finns det snarare ett överskott. När fyrtiotalisterna var små fick vi lära oss att "kasta inte maten", en regel som det kan vara dags att lära också de nya generationerna.
Ungefär 1,3 miljarder ton mat per år når aldrig fram till konsumenten. Och sedan kastar en genomsnittlig konsument i Europa och USA cirka 100 kilo mat per år.
På uppdrag av FN:s fackorgan för mat och jordbruk, FAO, har forskare i Göteborg gjort den hittills största granskningen av världens slöseri med livsmedel. Ungefär en tredjedel av all mat når aldrig fram till tallriken. Men orsakerna till svinnet varierar - och beror på befolkningens levnadsstandard.
När det gäller den mat som klarar kraven och transporteras vidare mot tallrikarna i den rika världen sker det stora svinnet sedan sent i kedjan - hos konsumenter, restauranger och butiker som slänger en stor del av matvarorna. I fattigare länder försvinner maten tidigare i produktionskedjan. Brist på effektiva transporter och annan infrastruktur gör att maten ruttnar, och urbaniseringen leder till att ännu mer mat förstörs
Det är beklämmande. Vi borde ta fasta på att maten ska vara säker och hälsosam, och släppa fokus på att den ska vara fläckfri och ha rätt form, säger Jenny Gustavsson, miljökonsult på livsmedelsforskningsinstitutet SIK i Göteborg och medförfattare till den nya rapporten.
- En viktig del av lösningen för vår del är att uppfostra våra barn att inte slänga mat, säger Jenny Gustavsson.
Pressmeddelande från FN:s fackorgan för mat och jordbruk, FAO:.
Hela rapporten, " Global food losses and food waste", finns att ladda ner här.
Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 6, 2011 "Svensk granskning av världens matsopor".

Bra att sova på jobbet

2011-07-29    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan För fem år sedan För sex år sedan

Forskare vid Harvard och vid Läkarutbildningen i Aten fann att grekiska arbetare som tar regelbunden siesta har 37 % lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än andra. Dessa rön har uppmärksammats i Tyskland där flera stora företag erbjuder de anställda speciella vilrum. Företagsledningen uppger att produktiviteten ökar märkbart hos utvilade medarbetare. "En tupplur på eftermiddagen motverkar tröttheten vid middagstid och medföljande risker för misstag", menar professorn i biologi och psykologi, Jürgen Zulley. "En tupplur förbättrar reaktionsförmågan, gör oss alertare, skärper reaktionsförmågan och gör oss på bättre humör".
En amerikansk undersökning vid Berkeley förra året bekräftar de tyska rönen. Den visade att friska, unga vuxna har större inlärningskapacitet på kvällen om de har sovit en stund på eftermiddagen.

Läs artikeln i The Guardian "German unions call for healthy lunchtime siestas".

Män tappar sexlust av kvinnors tårar

2011-07-01    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan  För fem år sedan

Försök som redovisats i tidskriften Science Daily visar att kvinnors tårar verkar innehålla feromoner, alltså doftämnen, som dämpar mäns sexlust. I försöken blev mannens andning långsammare och halten av testosteron i deras saliv sjönk, när de luktade på tårar från kvinnor. Upptäckten kan kanske bidra till att förklara varför vi är det enda kända djuret som gråter när det är ledset. Kanske kan vi med tårarna signalera att vi har större behov av omsorg än av sex, menar de israeliska forskarna vid Weizmann Institute's Neurobiology Department under ledning av professor Noam Sobel.
Man har tidigare känt till att olika kemiska ämnen i kroppsvätskor kan ge signaler till andra människor. Ett exempel är svett som kan ge känslomässiga och andra signaler till dem som luktar på den. Men tårar luktar inte. Det är det nya.
I böcker, mest deckare, kan man läsa om hur kvinnor, inte sällan huvudpersonen, blir utsatt för våld och hot om våld av den misstänkta gärningsmannen. Ofta tänker hon då att "han ska inte få mig gråta". Och nu visar vetenskapen att detta är alldeles fel beteende. Det är just gråta hon ska göra för att få honom på andra tankar!

Läs artikeln i The Guardian "Sniffing women's tears dampens sexual desire in men, study suggests".
Eller i Science Daily: "Emotional Signals Are Chemically Encoded in Tears, Researchers Find".

Rundmasken C. elegans och mogna mödrar

2011-06-13    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan För sex år sedan

En liten mask, en millimeter lång och som är hermafrodit - både hanne och hona, det är rundmasken C. elegans. Det tycks mig helt otroligt men denna mask delar mekanismen för hur åldrandet av kvinnors fertilitet regleras. Den mekanism som gör att äggens kvalitet försämras med åldern. Maskens och kvinnans biologiska klocka räknar ned på samma sätt. I likhet med kvinnor är maskar bara fruktsamma i omkring en tredjedel av sitt liv. Dessutom hos både maskar och kvinnor nästan alla de gener gemensamma som styr hur de omogna äggen underhålls och efterhand försämras.
Kvinnor förlorar fruktsamheten i övergångsåldern vid 45-55 års ålder, men redan ett årtionde innan kvinnans ägg slutar fungera inleds deras åldrande. I takt med åldern försämras kvaliteten på äggcellerna, och risken för barnlöshet, missfall och fosterkomplikationer ökar. Detsamma är fallet för rundmasken Caenorhabditis elegans.
Forskaren Coleen Murphy och hennes kollegor vid Princeton University i New Jersey, USA fann att en viss typ av signalmolekyl kallad TGF-beta har en direkt betydelse för äggens kvalitet. Under livet ökar mängden av TGF-beta och därmed blir äggen sämre.
När masken genmodifierades så att TGF-beta behöll sin låga nivå livet ut förblev maskarna fertila mycket längre.
Jag tycker att det är fantastiskt att det finns så stora likheter mellan människor och mikroskopiska maskar när det gäller reglering av fertilitetssystemet men också vilken enorm utveckling som gentekniken gjort både när det gäller att identifiera gener och att byta ut dem.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap, en tidskrift som bara blir bättre och bättre.

Evidens, ett slagord i tiden

2011-05-31   Forskning & Vetenskap

För två år sedan  För tre år sedan  För fem år sedan

Evidens, ofta i sammansättningen evidensbaserad, används när man vill beskriva att något görs efter bästa tillgängliga kunskap. I Sverige började ordet användas i början av 1990-tale Från början gällde det främst medicinens område. Speciella metoder lyftes fram, särskilt kliniska prövningar där försökspersonerna slumpmässigt fördelas mellan kontroll- och behandlingsgrupp, och systematiska forskningsöversikter.
- Problemet är att den kunskap som evidensbaserade metoder ger, beskrivs som oerhört säker och robust, säger Ingemar Bohlin, vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet. Och då glömmer man dess begränsningar. Vissa fenomen är svåra att fånga med kvantitativa metoder och ibland är det viktigare att förstå enskilda mänskliga sammanhang. Som att någon kanske får läkemedel utskrivna men ändå inte tar dem, för det strider mot personens självuppfattning.
Evidenskrav ska numera också gälla socialt arbete, skola, psykoterapi, politik och mycket annat. I stället för den fina ambitionen att beslut ska bygga på god vetenskap har evidensen blivit ett tillhygge i många debatter.

Läs mer här:
Evidensens många ansikten: I den nya antologin "Evidensens många ansikten", sammanställd av vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet, diskuteras framväxten av evidensbaserad medicin och hur evidensbaserat beslutsfattande fungerar i praktiken.
Boken "Evidensens många ansikten" är utgiven på Arkiv förlag. Redaktörer är Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori och Morten Sager, lektor i vetenskapsteori, bägge vid Göteborgs universitet.

Det roliga tragglandet

2011-05-26   Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan

Att lära något om och om igen, att repetera något man redan lärt sig tills det sitter perfekt är en ren njutning. Att "traggla" är roligt. Liksom att känna att man behärska något perfekt. Att lära någonting utantill så att jag kan repetera det för mig själv när som helst jag vill är en njutning och gör livet gladare. Det ger mening i livet. Att ställas inför utmaningar som upplevs som alltför svåra ger däremot ingen glädje utan ångest. Det senare tror jag tyvärr att många elever upplever i skolan idag.
Därför är det verkligen roligt att läsa om läsforskaren Ulrika Wolff och hennes undersökningar. Ulrika Wolff testade en metod att strukturerat och intensivt plugga ljud och bokstäver med 9-åringar som hade lässvårigheter.
Den tolv veckor långa nya undervisningen förbättrade märkbart elevernas resultat i jämförelse med en kontrollgrupp.Hon använde en mycket strukturerad och grundläggande pedagogik. Allt i syfte att automatisera läsningen hos eleverna. Varje dag upprepade man samma eller liknande övningar. Ändå upplevde både elever och lärare att undervisningen var rolig.Det man gjorde var att i 45 minuter varje dag i tolv veckor träna det som kallas fonem-grafem-kopplingen (det vill säga sambandet mellan ljud och bokstav), läsförståelse, ordavkodning och läshastighet.

Läs hela artikeln här.
Läs mer om Ulrika Wolffs studie i hennes slutredovisning:
Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs- och skrivsvårigheter. (pdf-fil)

Smal av tunn luft och kyla

2011-05-05    Forskning & Vetenskap

För två år sedan   För fyra år sedan

Fett är inte bara fett. Det är det vita fettet som samlar på sig energi och gör oss feta, och det bruna fettet som i stället förbränner energi och därför gör oss smala. Länge har forskarna drömt om en metod, som kan förvandla vårt vita fett till brunt. Nu har de kanske hittat den.
Det vita fettet är reservenergi, som vi behövde en gång. Men inte idag. Det väntar på en signal att börja förbrännas men den kommer inte.
Kyla kan vara en sådan signal. Två timmar i ett rum med endast 16 grader var emellertid nog för att få fart på de bruna fettcellerna, även om tendensen var lite svagare hos de överviktiga.

Alldeles ny forskning har visat att låga temperaturer får nervceller att utsöndra ett särskilt signalämne, en beta-3-agonist. Den binder sig till receptorer på de vita fettcellerna, som därefter börjar producera vävnadshormonet prostaglandin. Det får dem att omvandlas till bruna fettceller, som i motsats till vita inte ansamlar fett utan tvärtom förbränner det.

En annan typ forskning har visat att vistelse på hög höjd kan minska vikten. "I den tunna luften är det mindre syre i blodet", förklarar ledaren för undersökningen, Florian Lippl, forskare vi universitetssjukhuset i München. Därför ökar pulsen, och man måste andas snabbare. Till detta kommer att kroppen avger mer leptin, ett hormon som dämpar hungern och aktiverar fettomsättningen.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 eller här "Smal av tunn luft och kyla".

Nytt ämne kan avslöja alzheimer

2011-04-29    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan

Alzheimer är en invalidiserande sjukdom, som gör att hjärncellerna fortlöpande bryts ned. Drabbar många äldre och är en hemsk sjukdom.
Läkarna har stora problem bara med att ställa en säker diagnos. Omkring 20 procent av alla patienter som söker läkare med symptom på demens frias från att lida av alzheimer, även om sjukdomen i själva verket redan är i full gång med att bryta ned deras hjärnor.
Orsaken är att skadorna sitter djupt inne i hjärnan. Därför kan läkarma inte bara ta ett prov av hjärnvävnaden och analysera det i laboratoriet. I stället är de hänvisade till att använda skannrar, som kan titta in i kraniet. Sjukdomen måste dock vara mycket långt framskriden, innan hjärnan har krympt så mycket och fyllts med så stora, tomma hålrum att det direkt syns på skanningbilderna.
Nu har dock en grupp amerikanska forskare lyckats utveckla ett radioaktivt märkt ämne, florbetapir F 18, som binder sig till hjärnans skadade nervceller och får dem att lysa upp tydligt på skanningbilderna från en vanlig PET-skanner.
Kan behandlingen påbörjas tidigare kan patienter med alzheimer kanske får glädje av de redan nu existerande behandlingsmetoderna.

Detta enligt ny forskning som man kan läs mer om i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 eller här "Nytt ämne kan avslöja alzheimer".

Mentala chokladkakor mättar bra

2011-04-26    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan

Vad gör man med godissuget när man vill gå ner i vikt? Jo, man koncentrerar sig på något som man tycker mycket om men som tyvärr är förkastlig föda. Som Marabou Frukt & Mandel, 200 g. Man ska tänka igenom hela proceduren att man stoppar godsakerna i munnen, tuggar, smakar och sväljer. Då blir man mätt. Tankens kraft är stor.
Det hjälper dock inte att bara tänka på chokladkakorna där de ligger bredvid kassan på ICA-Persson i Klagstorp. Ofta till extrapris. Då blir vi bara ännu mer godissugna.

Amerikanska forskare lät en grupp försökspersoner föreställa sig att de åt 30 små Non-Stop, medan en annan grupp skulle föreställa sig att de kastade 30 mynt i en tvättmaskin i en tvättomat. Efteråt visade det sig att den grupp som i tankarna hade ätit godis, bara tog hälften så många Non-Stop från en skål jämfört med dem som hade varit på den mentala tvättomaten.
Det är också väldigt viktigt att tänka på rätt livsmedel. Sålunda stillar ett tankemässigt intagande av godis inte suget efter till exempel ost. Resultaten tyder på att man under en bantningskur kan stilla sitt godissug bara genom att tänka på att äta just det man helst vill undvika.

Detta enligt ny forskning som man kan läs mer om i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 s.17 eller här "Tanken på att äta gör oss mätta".

Vaccinering och autism = förfalskad hypotes

2011-04-13    Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan

Påståenden om att vaccinering av barn kunde leda till autism har visat sig vara falska. För många år sedan oroades många föräldrar om påståenden om att trippelvaccinering mot kikhosta, mässling och stelkramp kunde leda till att deras barn blev autistiska. Många vägrade att låta vaccinera sina barn och flera av dessa barn drabbade därför av sjukdomar. grunden för deras oro var en artikel i den medicinska tidskriften The Lancet 1998 presenterad av läkaren Andrew Wakefield och hans medarbetare. Det visade sig senare att Andrew Wakefield var betald av en advokatbyrå som ville starta en skadeståndsprocess mot vaccintillverkare. Hans undersökning gav inte det önskade resultatet och därför ändrade han uppgifterna så att det skulle passa hans uppdragsgivare.
I fjol drogs rapporten tillbaka och Andrew Wakefield har förlorat sin läkarlegitimation. Journalisten Brian Deer önskar sig en forskningsinspektion där någon utan förvarning ska kunna göra en kontroll på samma sätt som vid dopingkontroll för att undvika fusk inom forskningen.
Bild: Journalisten Brian Deer (t.h.) springer ikapp den fuskande läkaren Andrew Wakefield på väg till ett möte i centrala London.

Läs mer i Forskning & Framsteg nr 3 2011: Avancerat fusk bakom vaccinlarm eller läs artikeln här.

Liten istid åter på väg?

2011-03-05  Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan

Vintern 2010 var osedvanlig kall i Norra Europa. Nu vet vi att också årets vinter varit åtminstone osedvanligt lång. Vissa faktorer tyder på att detta inte är en statistisk tillfällighet utan att förklaringen ska sökas i solen. Detta menar den engelske professorn Michael Lockwood vid University of Reading. Solens låga aktivitet kan ha påverkat de så kallade jetströmmarna i stratosfären så att de blockerar de milda västanvindarna som kommer från Atlanten och som brukar ge oss vårt relativa milda vinterklimat. När det finns många solfläckar är solen aktiv och sänder ut mycket ultraviolett ljus. Baserat på ett omfattande statistiskt material har Lockwood funnit att kalla vintrar i Europa hänger ihop med låg solaktivitet. Ett nytt minimum kan vara på väg. Detta är ett lokalt fenomen som inte påverkar jordens klimat i stort menar Lockwood.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 1 2011 sidorna 19-23.
En artikel i The Globe and Mail: Europe’s Little Ice Age may be on its way back.

Vi delade säng med neandertalarna

2011-02-24   Forskning & Vetenskap

För ett år sedan   För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan  För fem år sedan

Är alla människor verkligen lika? Inte genetiskt.
Neandertalarna uppstod i Europa och försvann i takt med att den moderna människan för 40 000 år sedan intog Europa. Mycket tyder på att de båda arterna levde sida vid sida i Mellanöstern för 50 000 till 100 000 år sedan. Forskarna har jämfört gener från neandertalare med arvsmassa från fem nutida människor från Frankrike, Kina, Nya Guinea samt västra och södra Afrika. Det visar sig att européer och asiater liknar neandertalare lika mycket. Två till fyra procent av vår arvsmassa härrör från neandertalare. Men denna likhet saknas i arvsmassan hos afrikaner. Slutsatsen forskarna drar är att nu levande människor utanför Afrika är en följd av ett tidigt intimt möte med neandertalare och moderna människor. Afrikanerna utvandrade inte och träffade inte på neandertalare förrän dessa var utdöda.
Upptäckten har väckt stort uppseende och får konsekvenser för vår människosyn. Länge har man hävdat att alla människor är lika men nu visas att det finns genetiska skillnader mellan människor i Afrika - söder om Sahara, och utanför Afrika. Vetenskapligt grundade slutsatser ska emellertid inte förväxlas med värderingsmässiga.
Om detta och mycket mer kan man läsa mer i Illustrerad Vetenskap nr 1 som är Tema-nummer om nya genetiska upptäckter.

Bestäm vilket barn som ska födas

2011-02-09  Forskning & Vetenskap

För ett år sedan   För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan  För fem år sedan

Länge har gravida kvinnor i Sverige kunnat bestämma om hon vill föda sitt barn eller inte. Kvinnorna har fri aborträtt och många har utnyttjat den rätten. Nu har de fått möjlighet att lätt skaffa sig information barnets egenskaper innan tiden för abort har löpt ut. Det har också tidigare varit möjligt att göra ett fostervattenprov för att ta reda på hur många kromosomer barnet har. En extra kromosom innebär ju en stor risk för att barnet ska födas med Downs syndrom. Men ett fostervattenprov är riskfyllt eftesomr det kräver ett stick in i livmodern vilket kan leda till missfall.
1997 gjorde den Dennis Lo, professor i kemisk patologi, en viktig upptäckt. Han fann att DNA från en gravid kvinna läcker ut från moderkakan och hamnar i kvinnans blod.
Flera företag håller nu på att ta fram enkla tester som bara kräver ett enkelt blodprov från den gravida kvinnan. Detta betyder att föräldrar får möjlighet att riskfritt ta reda på om barnet har Downs syndrom eller ej. Med ett liknande test kommer en kvinna att kunna ta reda på vilken av flera män som är fader till barnet. I framtiden kommer det att var möjligt att sammanställa all genetisk information om ett foster enbart genom att analysera moderns blod.
Läs mer i Forskning & Framsteg nr 1 2011: Nytt fosterprov utmanar eller läs artikeln här.
Läs vidare i The Medical News och i Respekt för livet.

D-vitaminets stora betydelse

2010-11-24 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan

Kanske dags att börja med solariumbesök igen under vinterhalvåret. Kanske är brist på D-vitamin större riskfaktor för att få cancer än strålningen från moderna solrör?
En rad upptäckter visar nu att D-vitamin är avgörande för hälsan. Cancer, diabetes, MS, depression och barnlöshet kan uppkomma som en följd av brist på D-vitamin. Nyligen har forskare upptäckt att immunförsvaret inte kan aktiveras utan D-vitamin. Därmed har vitaminet tre centrala funktioner: reglering av immunförsvaret, reglering av cellväxten och reglering av hormonbalanser.Hormonbalansen påverkar allt i kroppen och är beroende av D-vitamin. Kanske avgör vitaminet till och med om vi kan få barn.
Det är allmänt känt att D-vitamin är nödvändigt för upptaget av kalcium och därmed för att man inte skall drabbas av benskörhet eller engelska sjukan (rakit) med felaktig benutveckling som följd, men det har också visats att D-vitaminet inverkar på hjärnans funktioner. Vitaminet stimulerar växten av nervceller och bildningen av neurotransmittorer, vilket kan förklara sambandet mellan D-vitaminbrist och risken för utveckling av schizofreni. Vitaminet tros även ha en antidepressiv effekt genom att hämma inflammatoriska reaktioner och reglera kalciumbalansen i nervsystemet.
Nyligen visade två europeiska studier dessutom ett tydligt samband mellan D-vitaminbrist och försämrad inlärningsförmåga,
Solen kan skapa det, och fet fisk har det i sig, men vi får i oss alldeles, alldeles för lite. D-vitamin är en bristvara för de flesta människor på norra halvklotet. Över hälften av den brittiska och amerikanska befolkningen har för låga nivåer av D-vitamin, och mer än tio procent lider av uttalad D-vitaminbrist. I Sverige har en majoritet av befolkningen för låg nivå av D-vitamin, i varje fall under vinterhalvåret.
Läs mer i en artikel Illustrerad Vetenskap nr 14 2010.

Lita på dina sinnen - ät och var glad!

2010-10-26 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan  För fyra år sedan  För fem år sedan

Ibland blir man riktigt lycklig när man tittar på Gomorron Sverige i SvT 1. Kanske är det särskilt när programledaren Alexander Norén är där. Efter 40 år kommer verkligheten i fatt.
I programmet intervjuades Marie-Louise Danielsson Tham. I klimatförändringsorons spår blir det nu viktigt att det kastas så mycket livsmedel, det mesta i onödan, så att koldioxidekvivalenterna motsvarar utsläppen från 700 000 bilar årligen.
Och hur är det då säger den kloka professorn. Det kastas alldeles för mycket mat som är ätbar och riskfri. Bättre att lita på sina sinnen än bäst-före-datum.
I princip kan man äta allt i kylskåpet som inte luktar eller smaka illa, helt oberoende av datummärkning. Hon lade in en brasklapp för vakuumförpackat kött. Där kan sjukdomsframkallande bakterier som Listeria utvecklas utan att produkten luktar illa.
Detta visste jag redan för nästan 40 år sedan (frånsett Listeriarisken som var okänd då) och har ofta propagerat för detta hos vänner och bekanta och det har hjälpt mig att hålla matkostnaderna nere.
Efter flera år av produktutveckling och experimentell forskning hade jag redan på 70-talet skaffat mig en gedigen kunskap om vad som händer med livsmedel vid längre förvaring i kylskåp. Hos Nestlé i Schweiz hade jag tidigare skaffat mig den teoretiska kunskapen.

Marie-Louise Danielsson Tham är professor i livsmedelshygien. Grythytte akademi, en del av Örebro universitet.
Jag tror att hon är dotter till docenten Carl-Erik Danielsson, en expert på livsmedelsteknik och mikrobiologi på min tid. Han dog 1992 och hade då skrivit en massa (läro)böcker om främst Biokemi och Livsmedelsteknik.

Dina gener - och ditt beteende gör dig gammal

2010-09-24 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan

Varje enskild cell i människokroppen innehåller samma 46 kromosomer. En kromosom består av DNA.
Alla kromosomer i våra celler har en liten "hätta" i var ände, som skyddar dem mot nedbrytning - likt den plasthylsa som gör att änden på skosnören inte repas upp. Hättorna är de så kallade telomererna. Vid varje celldelning skadas telomererna en smula så att de blir kortare. Ju äldre vi blir ju kortare blir de och skyddas inte genmaterialet DNA längre. Instabilitet och skador blir följden vilket ger upphov till ålderssymptom som rynkor, håravfall och ledvärk.
Forskare vid King's College i London har funnit en gen som reglerar längden på telomererna. Det tycks som om halva mänskligheten har genen. Även tvillingar kan vara olika.
Men även beteendet påverkar åldrandet. Personer som är genetiskt disponerade för korta telomerer åldras ännu snabbare om de röker, äter fet mat, stressar eller undviker motion.
Läs mer här: Dina gener gör dig gammal.  Eller läs artikeln här Telomerer.pdf.

"Gud är onödig"

2010-09-21 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan

Den kände forskaren Stephen Hawking förklarar i en ny bok att Gud inte behövs som förklaring till universums uppkomst. I sin nya bok "The Grand Design" hävdar professor Stephen Hawking att Big Bang var oundviklig på grund av tyngdlagen och alltså inte ett resultat av gudomlig intervention.
I en tidigare bok "A Brief History of Time" från 1988, verkade det som om Hawking accepterade Guds roll i universums skapelse, men nu skriver han att nya teorier bevisar att en skapare "inte är nödvändig".
Eftersom det finns en tyngdlag kan och kommer universum att skapa sig själv ur ingenting. "Spontan skapelse är orsaken till att det finns någonting i stället för ingenting, till att universum existerar och att vi existerar".
Han menar att det första slaget mot Isaac Newtons uppfattning att universum måste ha designats av Gud var observationen 1992 av en planet som kretsade runt en annan stjärna än vår sol. Vi var inte längre unika.
Läs artikeln i The Guardian, "Stephen Hawking says universe not created by God", eller läs den här, översatt i Tempus nr 36 2010.

Behandling av depression går lika bra på Nätet

2010-08- Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan

Cirka 15 % av alla människor drabbas någon gång i livet av depression och cirka fyra % av paniksyndrom. Nu kan både panikångest och depression behandlas effentivt via internet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet fungerar lika bra som traditionell KBT-behandling i grupp, visar en ny doktorsavhandling som inom kort läggs fram vid Karolinska institutet. KBT-behandlingen som går ut på att patienten går igenom ett självhjälpsprogram via internet, införs nu inom vanlig vård i Stockholm. Stockholms läns landsting är från hösten 2007 först i världen med att erbjuda Internetförmedlad KBT-behandling för paniksyndrom och depression som ett alternativ i ordinarie psykiatrisk vård.
Det finns också en självhjälpsbok att köpa för deprimerade.
Ut ur depression och nedstämdhet. Ett effektivt självhjälpsprogram. Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Lenndin, J., & Vernmark, K. Stockholm: Forum/Viva (2007)

Läs mer här: "Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid depression och paniksyndrom".
Jan Bergströms avhandling.

Bröstcancer är ofta självförvållat i Europa

2010-08-14 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För fyra år sedan

Enligt den senaste cancerstatistiken diagnosticerades 87,9 av 100 000 kvinnor i Storbritannien med bröstcancer 2008 jämfört med 19,3 i Östafrika, inklusive Kenya och Tanzania.
Världscancerfonden pekar på livsstilsfaktorernas betydelse i en ny undersökning. En del av skillnaden kan bero på att man i Storbritannien är bättre på att hitta och registrera patienter med bröstcancer. Men Världscancerfonden menar att olika livsstilar är den viktigaste faktorn. Forskarna menar att runt 4 av 10 bröstcancerfall i Storbritannien skulle kunna förhindras genom viktminskning, lägre alkoholkonsumtion och mer motion. Även amning tycks minska risken för bröstcancer. Kvinnorna i Östafrika drick mindre alkohol, är inte lika feta och betydligt fler ammar sina barn. Världscancerfondens vice forskningschef Rachel Thompson menar att nästan hälften av alla bröstcancerfall kan undvikas genom att låta bli alkohol och hålla vikten genom mer motion och rätt diet.
Högst i Europa ligger Belgien med 109,4 fall per 100 000 kvinnor. Sverige ligger också högt med ca 85 av 100 000. Att Zimbabwe ligger lägst med cirka 10 fall av alla studerade länder bevisar att bröstcancer hos kvinnor till större delen är en så kallad "vällevnadssjukdom", dvs där man har pengar till att köpa alkohol och ha bil och köpa fet och sockerrik mat.
Läs artikeln i The Guardian, "British breast cancer rates 'four times higher than eastern Africa', says report", eller läs den här, översatt i Tempus nr 32 2010.

Förbättra din inlärning

2010-08-04 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan

Hjärnans förmåga att förändras är mycket viktig för vår förmåga att läsa oss och för att komma ihåg vad vi lärt. Forskarna vet idag en hel del om hur hjärnans förändringsprocess kontrolleras. Förmågan att minnas ökar i takt med att nervsignalen mellan två nervceller i hjärnan blir kraftigare. Denna signal kan förstärkas på två sätt. Det ena är att öka signalen genom att öka mängden signalsubstans i hjärnan. Den elektiska signalen som ska överföras omvandlas i synapsen till en kemisk signal som kan vara tex Dopamin eller Glutamat. I den mottagande nervcellen återbildas den elektriska signalen. Ämnet Ritalin förstärker dopaminproduktionen (bild vänster)

Det andra är att öka antalet receptorer som kan reagera på signalsubstansen. Detta kan ske genom genmodifiering av genen NR2b för att få den mottagande nervcellen att bilda fler receptorer för signalsubstansen glutamat (bild höger). Bildningen av fler NR2b sker också naturligt under inlärning vid repetition och träning av minnet.

Ritalin eller metylenfenidat är ett amfetaminliknande ämne som används vid ADHD, så att man bättre kan koncentrera sig och vara alert. Vid krävande mentala uppgifter ökar ämnet förmågan att lösa problem och koncentrera sig också för andra än de med ADHD diagnos.
Enligt en amerikansk studie används Ritalin av inemot 15 % av alla forskare och studenter utan medicinsk indikation.
Ritalin kan köpas på Nätet, Trusted Online Pharmacy och Ritalin Store.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr. 6/2010 s. 68-73

Konstgjord arvsmassa styr cell

2010-07-31 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan

För tio år handlade det om att kartlägga människans hela arvsmassa. Nu har genetikern Craig Venters forskargrupp på konstgjord väg satt ihop en hel bakteriearvsmassa. Den fördes sedan in i en bakterie av annan art, som tömts på sitt DNA. Efter några delningar ser bakterierna ut precis som de som ursprungligen stod modell för arvsmassan. Med den nya tekniken kan vi designa mikroorganismer, som enligt Craig Venter kan lösa så gott som alla jordens nuvarande och framtida problem. I framtiden ska konstgjorda celler kunna göra läkemedel eller bryta ner föroreningar.Craig Venters uttalade mål är att skapa celler som är optimerade för att producera biobränsle från luftens koldioxid som ett sätt att lösa problemet med den globala uppvärmningen. Det banar väg för syntetiska livsformer, som kan skapa gröna bränslen och producera revolutionerande mediciner.
Efter en studie som nyligen publicerades i Science: Creation of a Bacterial Cell Controlled by a Chemically Synthesized Genome.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap IV nr. 8/2010 s. 40-43 eller här. Hela artikeln kan laddas ner här: "Nya livsformer ska rädda jorden".

Vi sover för lite!

2010-07-06 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan

Vi måste börja inse hur viktig sömnen är och att prioritera den. Sömnbrist påverkar hjärnan, hormonbalansen och hjärtat. Nya forskarrön ger överraskande svar på frågan om vårt behov av sömn. Vuxna behöver i allmänhet mellan sju och nio timmars sömn varje natt! Vi sover idag två timmar mindre än på 1800-talet och nästan en halvtimme mindre sedan 2001!
Forskare i Chicago har visat att för lite sömn ändrar kroppens hormonbalans. Förändringarna ökar aptiten, försvagar mättnadskänslan efter en hel måltid och ändrar på kroppens reaktion på sockerintag - allt kan orsaka viktökning och utveckling av diabetes.
Forskare vid Case Western Reserve University har funnit att sömnbrist kan kopplas till framtida viktökning men också ökad risk för högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
Den goda nyheten är att de oönskade effekterna kan avvärjas med tillräckligt med sömn. Efter två nätters sömn i tio timmar blev hormonbalansen normal igen.

Läs artikeln i Newsweek, "The Surprising Toll of Sleep Deprivation", eller läs den här, översatt i Tempus nr 26 2010.

Allergi = Cancerskydd?

2010-06-23 Forskning & Vetenskap

För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan

Inemot hälften av befolkningen har allergi. Allergi uppstår när immunförsvaret reagerar kraftigt på något som inte är direkt farligt för kroppen, till exempel pollen, kvalster, getingstick, vissa livsmedel eller mediciner. En omfattande amerikansk undersökning av cancerfall bland allergiker visar ett anmärkningsvärt samband: allergi minskar risken för cancer. Forskarna menar att allergikerna helt enkelt förpassar de cancerframkallande ämnena ur kroppen. Den nya insikten om sambandet mellan cancer och allergi kan skapa tvivel om huruvida allergi är ett sjukligt fel i immunförsvaret eller om åkomman helt enkelt utvecklats som en form av skydd mot cancer. Möjligen kan allergi på så sätt jämställas med feber, då båda är ett slags primitiva försvarsmekanismer, som varken är särskilt effektiva eller målinriktade.

Läs mer här Allergi skyddar mot cancer eller i Illustrerad Vetenskap nr 7 2010 s. 64-65.

Tomt arbete?

2010-06-18 Forskning & Vetenskap

För ett år sedan  För fyra år sedan För fem år sedan

Endast 25 procent av arbetstiden på kontor går till verklig förädling av det som verksamheten är avsedd för, det vill säga att utveckla och leverera produkter och tjänster till kunder och brukare.
Det visar en studie av kontorsanställda gjord av det svenska konsultföretaget Ming Company. Detta kan man läsa i en artikel i Forskning och Framsteg nr 5 2010 sidan 51 eller på webbsidan "Bara 'Kvartstid' på kontor". Medarbetarna ägnar sig åt saker som är värdefulla för kunden eller brukaren bara två timmar om dagen. Två timmar är ett genomsnitt. Ju högre upp i den byråkratiska organisationen som medarbetare befinner sig ju kortare blir denna tid. I vissa fall menar jag kan "kundvärdestiden" bli negativ då cheferna för att fylla sin egen arbetstid kallar medarbetarna till meningslösa möten eller tvingar dem att skriva rapporter eller fylla i statistik som allt förhindrar dem från att göra vad de egentligen ska. Hela rapporten finns på Ming Companys hemsida "Vi har för roligt på våra måndagsmöten".
Forskarna försöker hitta orsaken till "att vi håller liv i denna typ av förlegade ritualer som skapar så mycket tröghet, ineffektivitet och stress på våra arbetsplatser".
Vid Uppsala Universitet har sociologen Roland Paulsen undersökt hur ett 40-tal kontorsanställda, så kallade experter använder sin arbetstid. Han konstaterade att de hade för lite att göra. De ägnade minst hälften av sin tid åt betald sysslolöshet, så kallat tomt arbete.
Blogg om liknande ämne: 2007-11-15 Bore-out.