Blogg
Funderingar
Startsida

Bertil Tomelius  Blogg  Funderingar
Forskning & Vetenskap

Bertil Tomelius
Startsida

   Tidigare artiklar om Forskning och Vetenskap

Genmodifierad mat räddar världen (utöver Europa)

 2019-02-16   F &V 2
   2017 2016  2015 2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007   2006    
"Genmodifierade växter är ohälsosamma och dåliga för miljön". Så tycker många fortfarande, 25 år efter det att den första GMO-grödan blev godkänd. Tekniken har dock inte medfört att någon insjuknat, och med hjälp av det senaste genverktyget kan våra livsmedel fintrimmas för att lösa några av världens största problem. Det är USA som leder forskningen om genmodierat mat. Med uppfinningen av de så kallade gensaxen, tekniken CRISPR-Cas9, 2012, är en helt ny generation av genmodifierade livsmedel nu på väg till tallrikar och risskålar över hela världen.
I USA betraktas genredigeringstekniken som traditionell förädling och inte som gnmodifiering.

Sommaren 2018 kom EU-domstolen fram till motsatt slutsats jämfört med de amerikanska myndigheterna. Dess beslut bygger på den så kalladede försiktighetsprincipen: Trots att inga negativa konsekvenser av GMO har dokumenterats kan det inte uteslutas att nya gener sprids i naturen och EU besdömer att frågan inte har undersökts tillräckligt. GMO-revolutionens fördelar - och möjliga risker kommer därmed att i först hand påverka länder enbart utanför Europa. Vilket leder till att EUropa kommer på efterkälke

GMO - mättar alla munnar, Ger en renare miljö. Gör oss friskare.
Genmodierad majs säkerställer att fattiga bönder får en skörd de kan leva på även om klimatet blir torrare. Fattiga länder satsar på GMO. Mycket har hänt på de senaste 20 åren.
Immun potatis kan förhindra hungersnöd. Den så kallade Innate Potato är immun mot en svampsjukdom och optimerar samtidigt skördarna.
Potatis är den tredje största livsmedelsgrödan i världen så GMO-potatis, som ger bättre skördar har stor effekt på livsmedelsproduktionen.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 3 2019, sidorna 18-27.

Nytt vapen ska bekämpa tuberkulos

 2019-02-04   F &V 2
 2018  2017 2016  2015 2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007   2006    
Tuberkulos blir ett allt större problem världen över. Forskare bedömer att en fjärdedel av världens befolkning är smittad, och sjukdomen kräver varje år 1,7 miljoner människoliv. Antibiotika mot tuberkulos verkar dessutom allt sämre eftersom bakterien utvecklar resistens mot den.
En viktig orsak till bakteriens framgångar är dess förmåga att manipulera vårt immunförsvar så att det inte bekämtar infektionen. Bakterien producerar speciella ämnan så kallade virulensfaktorer som hindrar immunförsvaret. En av dessa är ämnet Mp tpB och det har forskare från Manchester University i England hittat ett medel mot. De syntetiserade en molekyl som blockerar Mp tpB och testade medlet på marsvin som var smittade av tuberkulos. Resultaten visade att bakterierna blev mer sårbara för både antibiotikans och immunförsvarets angrepp på dem.
Tuberkulosbakterierna har normalt förmågan att leva i immunförsvarets vita celler, så kallade makrofager, men utan sitt försvar dödades de i större utsträckning av makrofagerna.
Det nya vapnet angriper bakterierna på ett annat sätt än antibiotika och därför är det mindra sannolikt att bakterierna ska utveckla resistens mot det.
Bild: Ny metod ökar makrofagernas (röda) förmåga att döda tuberkulosbakterierna (gröna).

Nytt sätt att gödsla skogen

 2019-01-26   F &V 2
 2018  2017 2016  2015  2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007   27030    
Prisbelönt svensk forskning förändrar synen på hur träd tar upp näring ur jorden. Det banar väg för miljövänligare gödselmetoder.
En skogsplantering behöver ungefär 150 kilo traditionellH gödsel per hektar, men endast 80 gram av vårt preparat, säger Torgny Näsholm (bild).

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden.
Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och övergödda vattendrag.
Kvävet i ammonium och nitrat kräver en lång rad av kemiska reaktioner innan det kan användas för att exempelvis bygga upp proteiner. Men aminosyror kan i vissa fall användas direkt, de utgör ju proteinernas byggstenar. Dessutom tror vi att rottrådarna gynnas av kolet som finns i aminosyrorna. Rottrådarna befinner sig längst bort från det kol som växten tar upp via fotosyntesen och kan därför behöva det extra kolet från aminosyrorna för att växa.

De här upptäckterna är goda nyheter för skogsbranschen; gran- och tallplantor med extra stora rotsystem klarar att ta upp större mängder vatten och näring ur jorden, vilket ökar deras tillväxt och överlevnad.
Hela artikeln finns här. SLU-forskare får miljonpris.

Värderingsridå delar Europa i öst och väst

 2019-01-08  F &V 2
 2018  2017 2016  2015  2014  2012  2011 2010 2009 2008 2007   2006    
Europa är fortfarande en delad världsdel – värderingsmässigt. I frågor kring minoriteter, homosexualitet och legal abort finns stora skillnader mellan Öst- och Västeuropa, enligt en stor enkätundersökning från Pew research.
Nästan 30 år efter murens fall så finns fortfarande en värderingsridå genom Europa, där man i Västeuropa överlag har mer liberala attityder till minoriteter. Över 80 procent av respondenterna i Sverige, Danmark, Norge och Nederländerna uppger till exempel att de kan tänka sig att acceptera en muslim som familjemedlem. I länder som Lettland, Georgien, Vitryssland och Tjeckien är andelen mindre än 20 procent.

I östra Europa ser man även religionen som en viktig del i livet. I länder som Serbien, Rumänien och Armenien uppger över 70 procent att religionen är en viktig del av den nationella identiteten. I Sverige och Danmark är siffran under 20 procent.

I västra Europa accepterar omkring 70–80 procent homosexuella äktenskap, medan siffran i de flesta östeuropeiska länder ligger på 20–30 procent.

Det finns heller inget som tyder på att dessa skillnader kommer att minska med tiden. Bland yngre européer är nämligen denna klyfta större än bland äldre i flera av dessa frågor.

Studien har genomförts av Pew research center under åren 2015 och 2017 och omfattar över 50 000 respondenter i 34 europeiska länder.

Handels är inte ett universitet

 2018-12-23 F &V 2
 2017 2016  2015  2014 2013   2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
Handels: Maktelitens skola av Mikael Holmqvist är ingen avslöjande bok, men är full av snärtiga formuleringar och en fördjupning i hur västvärldens handelshögskolor lyckats växla sitt ekonomiska kapital till ett kulturellt dito. Kulturnyheternas litteraturkritiker Per Andersson har läst., Maktelitens skola av Mikael Holmqvist

Boken Handels. Maktelitens skola är den första inträngande analysen av denna institution, där inte bara den ekonomiska makteliten utbildas och fostras, utan även den politiska. Skolan grundades 1909 av det svenska näringslivet och är alltjämt ett privat universitet, men finansieras också av offentliga medel. Handelshögskolan utmärks av sin mycket selektiva antagning, och är det närmaste man kan komma en elitskola på universitetsnivå i Sverige. Vilka studenter är det som kommer in på Handels och hur formas de för framtida maktpositioner? Vilka är förutsättningarna för fri och oberoende forskning och undervisning när näringslivet leder verksamheten? Och hur påverkar denna skola det vidare samhället i en social, moralisk och politisk bemärkelse?

Mikael Holmqvist är docent i sociologi och professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, utbildad i Sverige och Frankrike. Han har varit återkommande gästforskare vid Cornell University och Stanford University i USA. Hans forskning handlar om arbete, makt och organisation. Holmqvists mest uppmärksammade bok Djursholm. Sveriges ledarsamhälle utkom 2015.
Recensioner:
Per Andersson i SvT: "Maktelitens skola"

Datorplattor och appar ingen genväg till förskolebarns lärande

 2018-12-08 F &V 2
 2017 2016  2015   2013  2012 2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
När barn i förskolan får använda datorplattor och pedagogiska appar lär de sig främst att förstå hur appen fungerar och hur de ska vinna över den. Men det är mycket osäkert om de faktiskt lär sig det som appen utlovar att de ska lära sig. För att det ska ske krävs att läraren är mycket aktiv tillsammans med barnet.
Detta menar Malin Nilsson i en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Det är viktigt att inta ett kritiskt förhållningssätt i skolarbetet till digitala hjälpmedel, eftersom det finns starka ekonomiska krafter som vill sälja in sina produkter till förskolor.

Datorplattor och appar ingen genväg till förskolebarns lärande.

Så bör eleverna inte lära sig matte

 2018-11-28  F &V 2
 2017 2016  2015  2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
I många skolor idag knyter lärarna gärna matematiken till elevernas vardag med förhoppning att flera barn - och kanske också lärarna - ska finna ämnet mera intressant och lättare att ta till sig. De kallar det för "vardagsanknuten matematik" .
För att ta reda på om detta stämmer eller inte, har forskare vid Maälardalens högskola och Nationellt centrum för matemaik analyserat data från Timms, en databas med uppgifter åttondeklassare i ett flertal länder där eleverna bland annat fått fått svara på frågor om mängden vardagsanknuten matematik i undervisningen.
Och det visar sig att ju mindre "vardagsanknuten matematik" i undervisningen, desto bättre. Elever som uppger att de har fått undervisning med mer utantillinlärning och fler genomgångar där läraren förklarar hur man löser ett problem. gör bättre ifrån sig än elever som får vardagsanknytning. säger en av forskarna bakom studien, matematikprofessorn Kimmo Eriksson.
De länder med gögst resultat på Timms, Korea och Taiwan har klart lägre nivåer av vardagsanknytning.

Läs mer här : "Vvardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat"
Resultaten presenteras nu i tidskriften Instructional Science.
Mälardalens högskola.

Vi måste lära barn att ljuda

 2018-11-26   F &V 2
 2017 2016  2015   2013   2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
Julia Uddén visar hur hjärnforskningen kan hjälpa pedagogerna. Ska vi ha hjärnforskning i lärarutbildningen? Det här är ett argument för det!
Att neurovetenskapen har mycket att bidra med i skolan är något som Julia Uddén, hjärnforskare med inriktning på språk vid Stockholms universitet, kan skriva under på. Inte minst gäller det frågan om vilken strategi som är bäst för att lära barn att läsa. Antingen kan man fokusera på att barnen ska känna igen hela ord, ordbilder, eller att ljuda orden, bokstav för bokstav. Hjärnforskningen har visat att de här strategierna motsvaras av två separata vägar mellan syncentrum, långt bak i hjärnan, och hjärnans kognitiva funktioner, som ligger längre fram.

– Det finns en myt om att man ska lära barn att läsa genom att koppla hela ord till innebörden, men om man tränar på det sättet blir barnen sämre på att läsa i det långa loppet. Det är en kunskap som bör spridas, att vi i stället måste lägga tonvikten på att lära barn att läsa genom att ljuda, säger Julia Uddén.

– När man ska knäcka läskoden måste man först använda sig av den egenskapen i det skrivna språket att bokstäverna motsvarar godtyckliga språkljud. Det handlar om att höra språkljuden och att uttala dem själv, så att hjärnans motoriska koder aktiveras. Vi vuxna läser ordbilder, men det är för att vi har lärt oss det så småningom.

Läs hela artikeln i Forskning & Framsteg nr 9 2018 eller här: "Vi måste lära barn att ljuda".

Hur trolig är utomjordisk intelligens?

 2018-11-24   F &V 2
 2017 2016  2015  2014 2013   2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
År 1950 atällde den italiensk-amerikanske fysikern Enrico Fermi en paradoxal fråga: "Var är de?" Om m universum är fyllt med intelligent liv borde vi redan ha blivit kontaktade, var hans tanke. Tio år senare skapade den amerikanske astronomen Frank Drake en formel i syfte att klargöra förutsättninggarna för en beräkning av antalet kontaktbara civilisationer i Vintergatan. Under flera decennier var bestämningsfaktorerna aå okända att antalet civilisationer uppskattades ligga mellan 1 (vår egen) och flera miljarder.
Nu har ett forskarlag lett av svensken Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute, University of Oxford, i en artikel på arXiv.org, gjort ett försök att utifrån dagens vetenskapliga kunskapsläge uppskatta sannolikheten. De kommer fram till att sannolikheten för att vi är den enda tekniska civilisationen i Vintergatan ligger mellan 53 och 99,6 procent och för att vi är den enda i det observerbar universum mellan 39 och 85 procent.
Svaret på Fermis fråga blir då, skriver forskargruppen avslutningsvis i artikeln: "Troligen extremt långt borta och fullt möjligt bortom den kosmologiska horisonten och därför i all evighet nomöjliga att nå kontakt med".

Enrico Fermi, född 29 september 1901 i Rom, död 28 november 1954 i Chicago, USA, var en italiensk fysiker som 1938 belönades med Nobelpriset i fysik. Han är bland annat känd för att ha varit central inom utvecklingen av kärnkraften och atombomben. Han blev amerikansk medborgare 1944.[1]

Frank Drake, Frank Donald Drake, född 28 maj 1930 i Chicago är en amerikansk astronom. Han är mest känd för skapandet av Drakes ekvation, Arecibomeddelandet och SETI.

 
 
Enrico Fermi Frank Drake Anders Sandberg

Fler barnlösa män

 2018-10-27  F &V 2
  2017   2016  2015  2014 2013   2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
Även i ett så jämlikt land som Sverige sker partnerval enligt traditionella mönster. Män som är lågutbildade och har låga inkomster har allt sämre utsikter att kunna bilda familj. Det är stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller hur många som blir föräldrar - och skillnaden växer.
I ett nytt gorskningsprojekt håller ett par nationalekonomer vi Stockholms universitet på att undersöka denna fråga. Ungefär 22 % av de 45-åriga männen i Sverige har inte blivit föräldrar - medan detta bland kvinnorna bara drabbat 13 %. Detta framgår av en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Ekonomisk debatt,
Den största anledningen till att män inte blir föräldrar är att de saknar partner.

Det är betydligt mer sannolikt att en man med låg utbildning och låg inkomst är ofrivilligt barnlös än en man med hög utbildning och hög inkomst.
En man som slarvar med sin karriär löper risk att bli utan barn, säger Anne Boschini. Och det räcker inte att vara välutbildad, han bör tjäna bra också, visar vår studie.

Anne Boschini är docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, och medförfattare till artikeln i Ekonomisk Debatt.
– Vi befarar att denna utveckling kommer att fortsätta, eftersom kvinnor tenderar att utbilda sig mer än män, säger hon.

– Om man ska uttrycka sig rakt på sak handlar det om att fattiga män inte blir fäder, säger Marianne Sundström, professor i arbetsmarknadskunskap vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Även hon är medförfattare till studien.
– Män som inte lyckas på arbetsmarknaden går helt enkelt inte hem hos kvinnorna, säger Marianne Sundström.

– Vår studie säger rätt mycket om det här förhållandet i stort. Dessa män riskerar ju också att få en ensam ålderdom. Barn brukar ofta hjälpa sina gamla föräldrar.
Marianne Sundström betonar också att dagens nya tekniker som kan motverka barnlöshet, som IVF och spermadonation, främst hjälper kvinnor att bli föräldrar.

Det som hittills är klarlagt är att andelen som är barnlösa vid 45 års ålder har ökat bland svenska män sedan 1991 och sjunkit på senare år bland kvinnor. Forskarna ser också att de män som blivit pappor före 45 års ålder har betydligt högre inkomster än de som saknar barn. Inkomstskillnaden har vuxit de senaste decennierna och är nu i snitt drygt 100000 kronor om året. För 20 år sedan var skillnaden hälften så stor i inflationsjusterade kronor.
Även männens utbildning är viktig. Bland 45-åriga män som bara har grundskoleutbildning är nästan 30 procent barnlösa (se ovan. Bland jämngamla män med högskoleutbildning är andelen strax under 20 procent. Även här har klyftorna ökat på senare år – allt fler lågutbildade män blir aldrig pappor. Men även i de grupper som har högre utbildning syns tydliga skillnader. Bland civilekonomer, jurister, läkare och civilingenjörer tjänar de 45-åriga män som blivit fäder betydligt mer än sina barnlösa manliga kolleger i samma ålder.

Läs hela artikeln i Forskning & Framsteg nr 8 28 eller här: "Färre män blir pappor".      
Anne Boschini och Marianne Sundströms artikel i Ekonomisk debatt : "Det ojämlika faderskapet".

Fysisk aktivitet är dundermedicin för hjärnan

 2018-10-17  F &V 2
  2017   2016  2015  2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007   2006   2005  
Fysisk aktivitet fungerar som antidepressiva mediciner. Det hävdar Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken Hjärnstark, som föreläste under psykiatriveckan i Norrbotten.

- Vi blir mer koncentrerade, vi minns bättre, blir mer kreativa och tål stress bättre. Fysisk aktivitet är verkligen en dundermedicin för hjärnan. Det är som en mental uppgradering, säger han.

Hansen menar att fysisk aktivitet är det viktigaste en människa kan göra för sin hjärna, vare sig man är frisk eller sjuk, och hänvisar till runt 25 forskningsstudier som alla pekar på samma sak; hur psykisk ohälsa kan lindras och förebyggas med hjälp av motion.
Fysisk aktivitet gör att vi blir mer toleranta mot stress. Jag brukar säga att man bygger upp ett slags mentalt underhudsfett mot stress, säger Anders Hansen.
I boken Hjärnstark skriver Hansen att fysisk aktivitet är medicinen vi glömde - för att ingen tjänar pengar på den. Han tycker även att läkarna borde skriva ut motion på recept i större utsträckning än i dag. Vilket kan bli knepigt då en stor del av motståndet sitter i patienterna, enligt honom.
- När jag säger till någon som har en mild depression "jag tror det bästa du kan göra är konditionsträning", då säger de ibland "men vad är du för doktor? Jag vill ju ha ett piller, det är därför jag kom hit". Så det kan bli en pedagogisk utmaning att förklara för människor varje gång att fysisk aktivitet är en form av behandling vid depression.

Publicerad 12 oktober 2018 SvT     Boken Hjärnstark finns här.

Luckor i kritiskt tänkande

 2018-08-30 F &V 2
  2016  2015 2014 2013  2012 2011 2010 2009 2008 2007   2006 2005  
Att vara bra på att tänka kritiskt inom ett visst ämne betyder inte att man är bra på det i andra ämnen.

Kritiskt tänkande är ingen generell förmåga. Det framgår av en ny forskningsrapport som forskare vid Uppsala universitet har publicerat i Education Inquiry. Forskarna har analyserat hur 76 elever presterat på nationella prov i årskurs 9, i ämnena svenska, historia, fysik och matematik.Provfrågorna handlade specifikt om kritiskt tänkande, till exempel om att värdera olika källor i historia eller förhålla sig kritisk till olika energisystem i fysik.

– Vi såg ingen överföringseffekt i kritiskt tänkande mellan olika ämnen. Att man är bra på att granska och värdera i svenskämnet betyder inte att man är bra på att granska och värdera i historia och vice versa, säger Thomas Nygren som är forskare i didaktik vid Uppsala universitet och docent i historia vid Umeå universitet samt huvudförfattare till den aktuella studien.

– Det kritiska tänkandet är domänspecifikt och bygger på konkreta ämneskunskaper, säger Thomas Nygren. Ämneskunskaper är centrala för att utveckla ett kritiskt tänkande.

Kritiskt tänkande är alltså ingen övergripande kompetens, utan något som uppnås i enskilda ämnen och frågor. Skolan bör alltså satsa på mer gedigna ämneskunskaper, det vill säga ämnesspecifika fakta, vetenskapliga perspektiv och förmågor, för att kunna lära ut kritiskt tänkande i dessa ämnen
Skolan bör alltså satsa på mer gedigna ämneskunskaper, det vill säga ämnesspecifika fakta, vetenskapliga perspektiv och förmågor, för att kunna lära ut kritiskt tänkande i dessa ämnen.
Läs hela artikeln i Forskning & Framsteg här: "Luckor i kritiskt tänkande".

Vad händer med den plast vi samlar in

 2018-08-10 F &V 2
 2017 2016  2015 2014   2012 2011 2010 2009 2008 2007   2006 2005  
Det fack i återvinningskärlen vi har på Wemmenhögsgatan i Trelleborg som fortast blir fullt det med plastburkar och annat plastemballage.
Till plastsorteringsföretaget Swerec i småländska Bredaryd forslas omkring hälften av all plast som svenskarna slänger i återvinningen. Upp till elva ton varje timme, dygnet runt, Där kommer all plast att sorteras, tvättas och strimlas. Allt plastskräp kan dock inte förvandlas til ny plast. Man måste skilja på plast och plast.
Först sugs den lätta och sladdriga plasten upp genom ett stort rör.
Den tyngre plasten åker vidare på bandet till en manuell grovsortering. Sedan tar maskinerna vid. För att skilja de olika plastsorterna åt används sensorer med infrarött ljus som har till uppgift att identifiera en viss plasttyp. När ”rätt” plastsort åker förbi får den en luftknuff ner i rätt behållare.
Efter sorteringen landar plasten i nio olika containrar. Den plast som går att smälta om tvättas och strimlas och packas i stora säckar. Men omkring hälften går till förbränning, eller energiåtervinning som det även kallas när plasten blir till el och värme.

– Vi skulle mycket hellre vilja att den återvanns, men det finns ingen marknad. Det är alldeles för få företag som använder återvunnet material, säger Swerecs vd, Leif Karlsson.

En annan bidragande orsak är att Kina, som tidigare importerade stora mängder, har infört strängare importregler. – Det har gjort att marknaden kollapsade. Hela Europa är fullt av plastavfall, säger Leif Karlsson.
Av alla de drygt 600 tusen ton plast som slängs i Sverige varje år är det bara 16 procent som blir ny plast, enligt en rapport om olika råvarors värdeminskning under användningscykeln, från konsultföretaget Material economics.Resten går till förbränning vilket leder till stora värdeförluster.
Enligt rapporten tappar plasten nästan 90 procent av sitt värde efter en användning.

Läs hela artikeln i Forskning & Framsteg här: "Behandla plasten som guld".

Nytt däck renar luften i staden

 2018-08-02 F &V 2
 2017 2016  2015 2014    2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007   2006 2005  
Framtidens däck ska rena staden från föroreningar som bilar släpper ut. Däcken ska fyllas med mossa och suga till sig vatten och koldioxid. När bilen rullar dras en luftström genom mosslagret som i sin fotosyntes samlar in koldioxid från luften och avger syre. Detta frigör energi som kan användas till exempel till att få hjulet att lysa.
Hjulets rörelse håller i gång fotosyntesen. Hjulets konstruktion garanterar att lagret av mossa får vatten från vägbanan och koldioxiden från stadsluften.
Däcket är inte fyllt av luft utan består i stället av flera skivor av gummi placerade sida vid sida med inbördes mellanrum. Detta ska ge gott väggrepp, en bra stötdämpning och dessutom ett lätt däck. Däcket ska tillverkas av återanvänt gummi från redan uttänta däck.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 11 2018, sidan 13
Eller läs här: "The tyres that clean the air while you drive: Goodyear reveals concept treads covered in moss that absorb pollution on the road"

Teleskop ska jaga den mystiska mörka energin

 2018-07-20 F &V 2
 2017 2016  2015 2014    2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007   2006 2005  
Ett 45 år gammalt teleskop i Arizona, USA, får nu till uppgift att lösa ett av Universums största mysterier. Teleskopet har 5000 små robotar, vardera stor som en blyertspenna. De är programmerade att rikta en ljusledarkabel mot var sin fjärran galax och samla in färgprover på ljuset från galaxen. Ljuset skickas vidare till en spektograf, DESI, som kan analysera våglängderna. Förändringar i våglängden avslöjar hur snabbt galaxerna avlägsnar sig från oss, och utifrån dess data kan forskarna avgöra hur snabbt universum utvidgas.
Det har länge stått klart att universum inte bara utvidgas, uatan att detta sker med en accelerande hastighet. Det betyder att det måste finnas en okänd kraft som verkar motsatt gravitationen och på stora avstånd vinner över denna. Kraften kallas mörkenergi, eftersom vi inte vet något om den.
Beräkningar visar dock att den utgör upp emot 70 procent av den samlade mängden materia och energi i universum.
Eftersom teleskopet framöver kan följa ljuset från 5 000 avlägsna galaxer samtidigt kommer det inom de närmsta fem åren att vara möjligt att mäta hastigheten på cirka 30 miljoner galaxer. Teleskopet kommer att kunna fånga in ljuset från galaxer som ligger elva miljarder ljusår från oss.
Stora smällen skapade universum för 13,7 miljarder år sedan och därefter har det vuxit med olika hastigheter.

Läs mer i illustrerad Vetenskap nr 10 2018

Drick kaffe, lev längre!

 2018-07-17   F &V 2
 2017 2016  2015  2014  2012 2011 2010 2009 2008  2007  2006 2005  
Ny forskning tyder på att den som dricker två till tre koppar kaffe om dagen - med eller utan koffein - kan löpa mindre risk att dö av vissa sjukdomar än den som aldrig dricker kaffe.
I Studien som som tros vara den största i sitt slag, följdes över en halv miljon personer i tio europeiska länder under 16 års tid.Man fann att kaffedrickare visar teckan på friskare lever och bättre blodcirkulation än personer som inte dricker kaffe.
Undersökningsledare var epidemiologen Marc Günter, som är chef för avdelningen för Nutrition och Metabolism på International Agency for Research on Cancer i Lyon i Frankrike. Han säger att att nästa steg är att analysera kaffets kemiska beståndsdelar för att ta reda på vad det är som gör drycken så hälsosam.

Coffee Is Good For You, It might even help you live longer.
This story appears in the March 2018 issue of National Geographic magazine.
Artikel i National Geographics

Det är vänlighet som gör oss till människor

 2018-07-12   F &V2
 2017 2016  2015  2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008  2007  2006 2005  
Ny forskning om bonoboer - mycket nära släktingar till oss, tidigare kallade dvärgschimpanser - ger stöd åt hypotesen att människor till skillnad från dessa apor, är hjälpsamma och gillar kamrater som också är vänliga och samarbetsvilliga. I just genomförda experiment visar det sig nämligen att bonoboer i stället föredrar bråkstakar.
Evolutionsantropologerna Christopher Krupenye och Brian Hare vid Duke University i USA redogör för resultaten i Current Biology.
Bonoboerna fick se videofilmer med hjälpsamma respektive illasinnade tecknade figurer. Efteråt undersöktes vilka av figurerna som bonoboerna helst ville umgås med, och de valdei överväldigandenutsträckning de otrevliga.
Människor fungerar annorlunda. Människans utvecklade "prosocialitet" och förmåga till vänskap - har med all sannolikhet varit en nyckel till att vi blivit dem vi är och att vi skilt ut oss från övriga djur.

Vad kan då skälet vara till att detta mönster inte utvecklats hos bonoboerna? Forskarna tror att bonoboernas val av den bråkiga figuren görs för att få tillgång till skydd, mat och partners att para sig med och för att slippa bli mobbade.
Läs här

Study: "Bonobos Prefer Hinderers over Helpers"

Gravitationsvågor avslöjar Universums mest extrema kollisioner

 2018-06-26  F &V2
 2017 2016  2015  2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008   2007 2006 2005  
Rymden skälver när universums tyngsta stjärnor kolliderar, varpå gravitationsvågor sprids åt alla håll. Nu kan detektorer registrera vågorna från dessa kosmiska dån, vilket har revolutionerat astronomin. Med gravitationsvågorna som verktyg kan forskarna slutligen lösa den mörka energins gåta och kanske för första gången få höra ljudet av den stora smällen.
I nästan elva miljarder år kretsade två tunga neutron stjärnor runt varandra innan de slutligen kolliderade för 130 miljoner år sedan.
För 130 miljoner år sedan - när dinosauerna ännu härskade på jorden
På morgonen den 17 augusti nådde vågorna jorden. Händelsen visade att astronomin står på tröskeln till en ny era, i vilken gravitationsvågorna är det nya verktyget.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 8, 2018

Utan plastgifter förvildas mannen

 2018-06-22  F &V2
 2017 2016  2015  2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008   2007 2006 2005  
På en konferens i New York i början av maj diskuterades det på ett seminarium om autism frågan hur det kommer sig att så många av de som lider av könsdysfori (alltså patologisk missnöjdhet med sitt kön) också har autismdiagnos. I vissa undersökningar rör det sig om 70 %. Detta i kombination med att diagnosen könsdysfori har ökat med flera hundra procebt på senare år är för många mystiskt. Någon menade att det kunde handla om plast. Och flamskyddsmedel. Och all möjlig annan miljöförstöring. Som kan påverka våra könshormoner. Den utveckling som skett i hela den industrialiserade världen med allt fler, alltmer androgyna människor har har sammanfallit med att samhället globalt blivit allt mindre våldsamt. Finns det ett verkligt samband där?
Sällan jar så många människor agerat för att vi ska få en allt bättre miljö. Vi vill förbjuda ftalater och PCB och annat som stör vår stereoid syntes.
Men tänk om dessa förbud kommer att föra oss tillbaka till en tid då männen fortfarande var vildar som lät tjurar springa gatlopp och brottades med björnar?

Om detta kan man läsa i ett nummer av Fokus i juni 2018, Utan plastgifter förvildas mannen. Artikeln är skriven av David Eberhard, psykiater och författare. Han har bland annat skrivit boken "Ingen tar skit i de lättkränktas land", finns på hemsidan.

Majoritetskollision

 2018-05-29  F &V2
 2017 2016  2015 2014  2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Hur väl integrationen fungerar i det nya landet beror mycket på huruvida invandrarna tillhörde majoriteten eller en minoritet i i sitt ursprungsland. De som tillhörde en majoritet och som i ett nytt land plötsligt blir minoritet kan "motståndsidentiteten" innebära en ambition att snarare förändra samhället de lever i än att anpassa sig till det. Majoriteter har nämligen ingen erfarenhet av att anpassa sig.

Så när en flyktingbefolkning, som är van vid det egna språket och den egna religionen är normerande för hela samhället, möter en inhemsk befolkning som talar ett annat språk och betraktar religionen som en privatsak uppstår helt enkelt den "religionskollision" som boken är döpt efter. För även vi svenskar är ju en majoritetsbefolkng, något som gör det svårt för oss att inkorporera det nya.

Många av de flyktingar som kommit de senaste åren, från till exempel Syrien och Irak, tillhörde majoriteten i sina hemländer. Detta, menar Göndör, gör att de inte är vana vid att inta minoritetsrollen.

En recension av Eli Göndör: "Religionskollision: minoritet, majoritet och toleransens gränder", Timbro förlag 2017.
Recensionen skriven av Patrik Lindenfors i Humanisternas Medlemstidning "Humanisten", nr 4 December 2017.

En väckarklocka om sömnen

 2018-05-24  F &V2
 2017 2016  2015 2014  2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Den amerikanske hjärnforskaren Matthew Walker anser att sömnbrist är det verkliga problemet för mer än hälften av alla barn med adhd – intressant med tanke på hur många som har diagnosen. Dessutom varnar han för att den som sover för lite riskerar att drabbas av cancer, trafikolyckor, hjärtattacker, för tidig död och mycket annat.

Boken "Why we sleep" är full av förmaningar om att ta sömnråd på minst lika stort allvar som kostråd. Några exempel: gå och lägg dig i tid, tänk på att kroppen behöver många timmar för att bryta ner koffein, och undvik det blåaktiga skenet från bildskärmar sent på kvällen.

Om man är det minsta orolig för sin egen sömn är Matthew Walkers bok knappast lämplig som kvällslektyr, eller ens att tänka på om man skulle vakna i vargtimmen och ha svårt att somna om.

Det som gör boken läsvärd är dess bredd. Matthew Walker berättar om egen och andras forskning om allt från drömmar till nya rön om hur nattliga vätskeflöden genom hjärnvävnaden rensar ut slaggprodukter. Materialet känns emellanåt lite osorterat, men är hela tiden intressant.

What's really keeping you awake at night?

Därför växer klyftorna i Sverige

 2018-05-17  F &V2
 2017 2016  2015 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2.

Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine, som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor.
Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra högst inkomst. Det handlar alltså om den rikaste hundradelens ökade inkomster.

Ökningen av Gini kan troligen förklaras av en kombination av faktorer. Det beror på en ökning av fastighetspriser, ett ökat börsvärde och större utdelningar från företag. Detta har gynnat dem med allra högst inkomster, säger Jesper Roine

Inga grupper har fått det sämre, men i relativa tal har de i botten ända sedan 1990-talet släpat efter, säger Jesper Roine. Det beror huvudsakligen på att A-kassa och andra ersättningssystem inte följt med reallöneökningen. Så den stora skillnaden i samhället är mellan de som har jobb och de som saknar jobb.

Gini-index bygger på hushållens samtliga inkomster, efter skatter och transfereringar. Sveriges utveckling följer den generella trenden i västvärlden.

Läs mer här Forskning & Framsteg nr 4/2018     Prenumerera här.

Ros bättre än ris för kärleken

 2018-05-11    F &V2
 2017 2016 2015 2014 2013  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Per Carlbring är professor i psykologi vid Stockholms universitet och leder ett forskningsprojekt, som heter Valentinstudien.
Vid Stockholms universitet tränar 100 par upp sina relationer. De fyller i enkäter och genomgår olika övningar. Alla är över 18 år och har varit sammanboende i minst ett halvår.
Per Carlbring betonar vikten av att uppmuntra bra beteenden snarare än att straffa dåliga. Här är några konkreta råd som han vill ge till Forskning & Framstegs läsare:

•Ros i stället för ris är det viktigaste. Beröm alltså hellre bra beteenden än att kritisera dåliga.
•Anförtro er till varandra och ta inte varandra för givna. En relation är något man måste investera i – då ger den en mycket god ränta.
•Ta i varandra i vardagen.
•Testa att ta din partners perspektiv om ni tycker olika. Då kan kommunikationen bli bättre.

Deltagarna ska vilja förbättra sina relationer, och de får gå igenom ett nioveckorsprogram. En viktig del är att träna på att öka de positiva beteendena inom relationen och minska de negativa.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Intelligensen sjunker i Skandinavien

 2018-04-22  F &V2
 2017 2016 2015 2014  2012 2011  2009 2008 2007  2006    
Den långa epoken då IQ har stigit i världen utmanas nu av fallande resultat i Skandinavien. Forskare befarar att denna trend kan komma att spridas till fler länder.
Under stora delar av 1900-talet har vi fått allt högre poäng i tester som mäter intelligenskvoten (IQ). Trenden har gällt så gott som alla länder där mätningar har gjorts.
Men i en ny artikel i tidskriften Intelligence så visar den nyzeeländske statsvetaren James James Flynn att IQ nu minskar i de skandinaviska länderna. Norge, Danmark och Finlands utveckling är påtagligt lika under sent 1900-tal och tidigt 2000-tal. Det handlar om en genomsnittlig förlust på 0,23 IQ-poäng per år sedan 1990-talet.

Effekten har beräknats till nästan 3 poäng per decennium när den varit som starkast. En av huvudförklaringarna är att 1900-talets skola och arbetsliv blivit allt mer abstrakt och rationellt, och att detta påverkat vårt sätt att tänka. Det här upptäcktes av den nyzeeländske statsvetaren James Flynn för ett par decennier sedan, och fenomenet kallas Flynn-effekten.
James Flynn rekommenderar att unga personer bör läsa fler "tjocka" böcker och gärna historiska.

I en ny artikel i tidskriften Intelligence så visar James Flynn att IQ nu minskar i de skandinaviska länderna. Norge, Danmark och Finlands utveckling är påtagligt lika under sent 1900-tal och tidigt 2000-tal. Det handlar om en genomsnittlig förlust på 0,23 IQ-poäng per år sedan 1990-talet. Inte mycket per år – men på sikt en kraftig effekt. Både Finland och Norge har alltså tappat flera poäng sedan 1990-talet. I Danmark är minskningen något mindre. Sverige saknar data för senare år, men har legat mycket nära grannländerna i mätningarna under 1990-talet. James Flynn tror därför att det sker en motsvarande minskning även i Sverige.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Skandinavien befolkades från två olika håll

 2018-04-20  F&V2
 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Skandinavien befolkades från två olika håll. När inlandsisen drog sig tillbaka kom invandrare till Skandinavien från både söder och norr. Det visar analyser av dna från mänskliga lämningar.

Den första vågen av migranter till Skandinavien kom från söder, när den senaste istiden tog slut för cirka 11 500 år sedan. De flesta var mörkhyade och hade blå ögon. Något senare kom folk från nordost och fortsatte söderut längs den isfria norska atlantkusten. De hade ljusare hud och en blandning av blå och bruna ögon. De båda grupperna av jägare och samlare möttes och fick barn med varandra.

– Båda grupperna bidrog med genetiska varianter som ger låg pigmentering, och som sedan blev ännu vanligare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.
Låg pigmentering gör det lättare för huden att tillverka D-vitamin i svagt solljus. En ytterligare genvariant från de första invandrarna som blivit vanligare med tiden är kopplad till fysisk uthållighet, vilket antagligen var en fördel i det bistra klimatet.
Lämningarna är mellan 9 500 och 6 000 år gamla och kommer från olika delar av Skandinavien.

Läs mer här i Forskning & Framsteg nr 2 - 2018.

Den svenska skolans kollaps

 2018-03-14  F&V2
 2017 2016 2015 2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Vi lever i en tid då "alternativa fakta" har blivit ett modeuttryck och postmoderna kunskapsrelativism har sipprat ner från de akademiska seminarierna om fransk filosofi och blivit ett verktyg för allehanda populistiska ledare runt om i världen.

Alltfler börjar emellertid nu göra upp med postmodernismens absurda sanningsbegrepp. Åsa Wikfors gör det i sina nya bok "Alternativa fakta: Om kunskapen och dess fiender" och i senaste numret av SANS. Hon är ptofessor i filosofi vid Stockholms universitet och harvarit gästprovessor vid Oxfors University.

Magnus Henrekson tar itu med motsvarande problem i skolvärlden i sin utmärkta antologi "Kunskapssysnen och pedagogiken. Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas. Han är professor i Nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.
Tillsammans med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet, och Martin Ingvar (professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet) skriver han också om problemen i senaste numret av SANS.

Politkerna skulle behöva tillsätta en kunskapskommission och göra en komplett omstart, en reboot, på hela skolsystemet. Ett omtag som rensar ut den postmoderna flumpedagogiken och sätta lärande och kunskap i högsätet. Annars får vi en förlorad generation.

Åsa Wikfors: Alternativa fakta, Läs ett smakprov här.
Magnus Henrekson: Kunskapssysnen och pedagogiken. En sammanfattning avboken här.

Läs mer i tidskriften SANS nr 1 2018 sidan 4. SANS Magasin.


Studera längre, rök inte och håll vikten

 2018-03-11  F&V2
 2017 2016 2015 2012  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Nu finns siffror på vad som ger ett långt liv.
Nu har ett forslarlag bestående av 112 forskare från en rad olika länder analyserat data från 600000 personer i 25 olika länder i Europa och Nordamerika.
Den faktor som förkortar människans liv mest är rökning.
Även övervikt slår hårt.
Utbildning ökar chansen till ett långt liv.
De som i vuxen ålder är fortsatt vetgiriga och öppna för nya kunskaper och erfarenheter, oavsett sin utbildningsnivå tenderar också att leva signifikant längre än de mer håglösa.
I någon mån påverkar arvsmassan också våra livsval, exempelvis hur mycket alkohol vi dricker och risken för missbruk av olika slag.
Forskningen har publicerats i Nature Communications.

Har publicerats i Nature "Human age limit claim sparks debate"

Fransyskan Jeanne Calment (se bild) är den människa som levt längts i världen, enligt vad vi vet. Hon dog 1997, då hon var 122 år och 164 dagar. Mer om henne på Wikipedia.

Läs mer i tidskriften SANS nr 5 2018 sidan 7. SANS Magasin.

Färre skolbarn cyklar

 2018-02-21 F&V2
 2017  2016  2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Sedan 1995 har den totala sträckan som barn och unga cyklar nästan halverats. Samtidigt vill regeringen öka cyklandet i Sverige, både för att vi ska må bättre och för att minska utsläppen. Hur mycket av detta svarar invandingen för?

För att vända trenden har Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, undersökt varför cyklandet har minskat bland barn och unga.
I rapporten, som lämnats till regeringen, pekar forskarna på många olika förklaringar. – En viktig faktor är längre avstånd till fritidsaktiviteter och skolor. Föräldrar upplever inte resvägen som säker, men hinner inte cykla med barnen utan skjutsar dem i stället, säger Malin Henriksson, en av rapportförfattarna.
Den största minskningen har skett i åldersgruppen 15–24 år, som främst bytt cykeln mot kollektivtrafik. Detsamma gäller unga på landsbygden. Är det så att utbyggnad av kollektivtrafiken minskar cyklingen?
Ett förslag är att införa cykelkunskap i läroplanen. Troligen är det många nyanlända, särskilt kvinnor och flickor som aldrig lärt sig cykla.

Läs mer i Forskning & Framsteg nr 2 2018 eller här.

Ungt blod föryngrar

 2018-02-04  F&V2
 2017  2016 2015 2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Djurfösök har visat att gammalt blod kan göras ungt igen med proteinet osteopontin, som finns i ryggmärgen, särskilt hos unga.
Forskare arbetar nu på att ta fram läkemedel med det föryngrande proteinet.
Musförsök från Stanford University, USA har visat att äldre möss uppför sig som yngre när de får blod från unga möss som bland annat visar tecken på förbättrat minnse.
Trots flera djurfösök som visar att ungt blod kan verka föryngrande är det ännu inte bevisat att detta även gäller för människor - eller om det eventuellt kan finnas negativa konsekvenser för hälsan.
Ett amerikanskt företag har fått tillåtelse att utföra ett försök i vilket de ger äldre pesoner blod från unga. Inte mindra än 600 äldre har anmält intresse att delta.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 2 2018, sidan 10.


Finns det ett medvetande?

 2018-01-23  F&V2
 2017  2016  2015   2012 2011  2010  2009 2008 2007  2006    
Den amerikanske filosofen Daniel Dennett har enorma kunskaper och välformulerade argument. Trots det har många svårt att följa honom ända fram till den radikala slutsatsen: att medvetandet är en illusion.
Daniel Dennetts livslånga kunskapstörst inom evolutionsbiologi, datavetenskap och andra kunskapsfält hjälper honom att beskriva varje steg på vägen. Evolutionära processer utan avsikt eller insikt ordnar världen så att vi får ett medvetande, som hjälper oss att skapa nya intelligenser.

Men enligt Daniel Dennett är medvetandet något annat än vad det verkar vara, och därmed en illusion. Trots att det känns som om allt strålar samman till en helhet någonstans inne i huvudet, så är det mentala livet snarare ett myller av ”tänkeverktyg”. Han liknar dem vid appar på en mobilskärm. De ingår i en användarillusion som ger en användbar men grovt förenklad bild av vad som verkligen pågår.

Du har ett system designat för att kunna reagera på sina egna inre tillstånd, och reflektera över sina inre tillstånd, och minnas dem. Det skapar förutsättningar som gör att det verkar finnas en scen, ett skådespel och en publik. Men det är en del av illusionen.

Daniel Dennett, professor i filosofi vid Tufts university i USA.
Läs mer i Forskning & Framsteg nr 1 2018 eller här.

Energisnåla lampor ger ingen besparing

 2018-01-05  F&V2
 2017  2016  2015  2014  2012 2011  2010  2009 2008 2007  2006    

Trots att allt fler byter ut sin belysning mot energisnåla LED-lampor tycks den totala energiåtgången inte minska. Det beror på att vi samtidigt väljer att lysa upp en allt större del av nattmörkret.
Förklaringen är att
De senaste fyra åren har den del av jordytan som är belyst på natten ökat med 2,2 procent per år. Ljuset har samtidigt ökat i intensitet i samma takt, enligt en ny studie i Science Advances: "Artificially lit surface of Earth at night increasing in radiance and extent".

Förklaringen är att även om många ljuskällor byts ut mot mer energisnåla varianter, så installeras samtidigt fler och dessutom ljusstarkare lampor. Belysning används även på nya ställen, som husfasader och mindre vägar.

Resultatet blir att den totala belysningen ökar och att energivinsten som övergången till LED-lampor ger riskerar att ätas upp av alla nya ljuskällor.
I modern tid har belysningen ökat i takt med BNP. Men ökningen är inte bara positiv. Det artificella ljuset stör den naturliga rytmen hos såväl människor som djur och växter. Det har också lett till att det blir allt svårare att hitta platser där det går att se natthimlen.

– Det är stor kulturell förlust att barn växer upp utan att kunna se Vintergatan och stjärnorna, säger Christopher Kyba vid GFZ German Research center for geosciences i Potsdam i Tyskland.

Läs mer här i Forskning & Framsteg.

"Varannan damernas"

 2017-12-27   F&V2
 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006 2005   
Könskvotering i politiken gör att mindre kompetenta män rensas bort. Fyra nationalekonomer har utnyttjat data från socialdemokratiska och sex andra partigrupper i Sveriges kommuner under perioden 1982 till 2014. Perioden omfattar samtliga invalda fullmäktigeledamöter vid tio kommunalval i Sveriges alla 290 kommuner.
Kompetensen har mätts som inkomstnivå från arbete utanför politiken (med hänsyn till ålder, typ av jobb och utbildningsnivå.) Måttet visar starka samband med politisk framgång och för män - med den intelligenstest som gjordes vid mönstringen.
Redan vid första valet efter kvotering - hos socialdemokraterna 1994 - lämnade många lokala S-ledare politiken, medan kompetensen hos de socialdemokratiska fullmäktigegrupperna i stort höjdes under flera kommunalval i följd. Kompetensen steg mest där jämställdheten ökade som mest.
Resultaten stödjer att den ursprungliga låga andelen kvinnor berodde på att lokala - ofta medelmåttiga! - manliga ledare inte ville slås ut av kompetenta kvinnliga kandidater!

Läs mer i tidskriften SANS nr 4 2017 sidan 7. SANS Magasin.
Författaren Lena Andersson (bild) är skribent i SANS. 

Havsmonster var grunden till nänniskans utveckling

 2017-12-10  F&V2
 2016 2015  2011 2010 2009 2008 2007  2006 2005   
Ett mikroskopiskt monster kryper fram mellan sandkornen. Med en stor mun omgärdad av rynkiga hudveck äter den allt den kan komma över, och skjuter ut resterna genom stubbiga piggar på sidan av kroppen. Det märkvärdiga djurets förstenade rester, som bara är millimeter stora, harnyligen hittats av ett internationellt team av forskare. Djuret har kallats Saccorhytus. vilket mycket passande betyder rynkig säck, och upptäckten kastar nytt ljus över de innersta grenarna i vårt stamträd.
Genetiska undersökningar har redan visat att människan och alla andra ryggradssjur är släkt med de så kallade tagghudingarna som bland annat omfattar, sjöstjärnor, sjöborrar och sjögurkor.
Precis som vi har Saccorhytus en symmetri runt sin mitt linje. Dess tunna flexibla hud täckte sannolikt muskler och ett primitivt nervsystem. Den bisarra fossilen ger nu forskarna en extremt detaljerad inblick i inledningen på en 540 miljoner år lång evolutionär utveckling mot människan.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 16 2017, eller här.

Mystisk bakterie följer med när cancer sprider sig

 2017-12-06   F&V2
 2016 2015  2013  2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006 2005   
En mystisk bakterie som återfinns i hälften av alla tjocktarmstumörer följer även med cancern när den sprider sig, rapporterar forskare. Huruvida bakteriem, som benämns Fusobacterium nucleatum, verkligen spelar en roll i att orsaka eller stimulera tillväxten av cancer är inte känd.Men den nya studien som publicerats i tidskriften Science visar också att ett antibiotikum som krossar organismen minskar tillväxten av cancerceller hos möss.
Historien om tarmcancerbakterien började 2011 då fusobakterier, som normalt finns i munnen, hittades i mänsklig tarmcancer. När forskarna behandlade försöksmöss med ett antibiotikum - metronidazol - som dödar fusobakterien, växte tumörerna mycket långsammare. Men koloncancerforskaren Bert Vogelstein säger att: "det är inte orimligt att fusobakterier främjar eller bidrar till tarmcancer!" Men mycket talar för att fusobakterien är skyldig.

Läs mer i The The New York Times: "Why Is This Bacterium Hiding in Human Tumors?", eller läs den här, översatt i Tempus nr 47 2017.

Åter till kunskapsskolan

 2017-12-05  Böcker 3
 2016 2015  2013  2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006 2005   
Den svenska skolan har allvarliga proglem, inte bara i form av dåliga resultat. Vi har även stora problem med skolk, sena ankomster och stök i klassrummet. Dessutom växer kunskapsklyftorna snabbt mellan olika grupper. Allt detta framgår av en angelägen bok, skriven av nationalekonomen Magnus Henrekson, språkforskaren IngerEnkvist, hjärnforskaren Martin Ingvar och idéhistorikern Ingrid Wållgren.

Kunskapssynen och Pedagogiken,
Varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas?
Vad är det som styr verksamheten i den svenska skolan? Förutom regelverket finns det många antaganden och föreställningar om skolan idag. Författarna menar att vi behöver frigöra oss från det rådande paradigmet och se skolsystemet från ett helt annat perspektiv.
Samtidigt som ledande makthavare talar om vikten av kunskap och utbildning har pedagogiska teorier som nedvärderar kunskap fått starkt genomslag under senare decennier i utbildningssystemet. Det anses bäst att elever själva upptäcker hur världen är beskaffad i stället för att bli undervisade.

Synsättet saknar stöd i såväl forskning som beprövad erfarenhet, konstaterar författarna. Det elevcentrerade lärandet är ineffektivt. Arbetsminnet blir snabbt överbelastat om man ska lära sig genom att som novis arbeta med att lösa verkliga problem. Ett väl utformat lärarlett lärande är mycket effektivare.

Författarna förklarar att lärarutbildningen måste fokusera på förståelse för de mekanismer i hjärnan som gör att vi lär oss nya saker och minns dessa. Centralt i det nya paradigm som föreslås i boken, är en strukturerad ämnesdefinierad undervisning som gör det möjligt att mäta uppnådda resultat. Detta är också den typ av undervisning som visat sig vara mest till hjälp för elever med bakgrund i socialt belastade miljöer.

Länder som genomfört förändringar i den riktning som författarna förespråkar snabbt har förbättrat sina skolresultat.
Skolan behöver ett paradigmskifte, menar de. Det handlar om att återupprätta tron på faktisk kunskap och lärarens auktoritet.

Institutet för Näringslivsforskning: Kunskapssynen och pedagogiken.
Magnus Henreksons presentation.        
Senaste blogg om skola och pedagogik. 170223. Lärarens återkomst, Tidigare bloggar om skolans utveckling:
Även de bästa blir sämre    Steril debatt om skolans matteundervisning   Finlands skolor låg i topp men nu halkar de efter    
Unga vuxna blir allt sämre på att läsa och räkna - skyller på 60-talisterna sämre utbildning   Det roliga tragglandet   

Religion ger sämre hälsa

 2017-11-17   F&V2
 2016  2015  2014 2013  2011  2010  2009 2008 2007  2006    
Migration ger nya möjligheter att undersöka hur religion påverkar hälsan. Svenska forskare har funnit ett samband som krockar med tidigare uppfattningar – en religiös miljö leder till sämre hälsa.
Martin Ljunge är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning. I en ny omfattande studie har han undersökt orsakssambandet mellan religion och självupplevd hälsa.
Martin Ljunge har tillsammans med en forskarkollega analyserat hälsodata från andra generationens invandrare i 30 europeiska länder, tillsammans med religionsdata från mödrarnas hemländer från den tid de emigrerade, ofta flera decennier tidigare. Migranterna har i sin tur kommit från över hundra länder, fördelade över stora delar av världen.
Ett barns religiositet förutsägs till stor del av hur religiöst moderns hemland var, om man ska sammanfatta, säger Martin Ljunge.
Eftersom religion tidigare har förknippats med god hälsa, har till och med vissa läkare – dock inte i Sverige – ordinerat religiösa aktiviteter till vissa patienter. Martin Ljunge menar nu, utifrån sina resultat, att man bör vara försiktig med sådana medicinska rekommendationer.

För det saknas verkligen inte andra åsikter i ämnet:
"Forskningen är överens. Ateism ger sämre hälsa och förkortar livet",    "Religion ger bättre psykisk hälsa"
Postmodernismen har sedan 1990 fått bestämma skoland utveckling: Därför har skolvalet blivit ett misslyckande.

Läs mer i Forskning och Framsteg nr 9 2017 eller här.

Meditation dämpar bruset

 2017-11-07   F&V2
 2016  2015  2014 2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
När hjärnan inte har något viktigare för sig låter den tankarna fladdra hit och dit. Bruset pågår i speciella nervkretsar – som kan lugnas med meditation.
Redan för 20 år sedan upptäckte forskare att aktiviteten ökar i en rad områden utspridda i hjärnbarken hos en person som är vaken utan att koncentrera sig på något särskilt. Aktiviteten är ett slags bakgrundsbrus. Den minskar om man fokuserar på att lösa en matematisk ekvation eller på något annat som är mentalt krävande. Pausernas bakgrundsbrus är en förklaring till att hjärnan – till skillnad från muskler och många andra organ – slukar ungefär lika mycket energi oavsett om den vilar eller kämpar med en specifik uppgift.

Nätverket har en koppling till dagdrömmar och grubbel, som vi ägnar ungefär hälften av vår vakna tid åt. Det kan handla om tankar som: ”Hur ser jag ut?”, ”Vad tänker han om mig?” eller ”Åh, jag borde inte ha gjort det där”. Att ha minskad aktivitet i DMN - default mode network - betyder att man ägnar sig mindre åt sådant, och mer åt att uppfatta hur det känns i kroppen just nu.Bild på den israeliska hjärnforskaren Aviva Berkovich-Ohana vid University of Haifa.

Läs mer i Forskning och Framsteg nr 8 2017 eller här.

Sömnen ger mer än drömmar

 2017-10-31   F&V2
 2016   2014 2013  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Under sömnen stänger vi till stor del ute omvärlden och blir därför extra sårbara för potentiella faror som kan lura i mörkret. Trots dessa risker har sömnen bevarats genom evolutionen, vilket tyder på att det är något väldigt viktigt som sker när vi sover. Sömnen är alltså inte bara någonting vi behöver för att vila och spara energi.

När vi sover så avlöser dessa sömntyper varandra i så kallade sömncykler. I början av natten innehåller sömncyklerna mycket djupsömn. Mot slutet av natten är det omvänt – mer och mer REM-sömn.

Det som pågår i hjärnan när vi sover är naturligtvis mycket komplicerat och vi vet ännu inte exakt hur det fungerar eller varför vi sover. Men vi vet en hel del – som att intryck och minnen från dagen bearbetas under sömnen, och att den är mycket viktig för vår förmåga att lära oss saker och skapa minnen. Dessutom frisätts hormoner som är viktiga för kroppens immunförsvar och tillväxt under sömnen, och hjärnan rensas från potentiellt skadliga substanser. Så man kan säga att sömnen är viktig för att ta hand om hjärnan och hålla den i god form.
Frida Rångtell, doktorand i neurovetenskap, och Christian Benedict, docent i neurovetenskap, Uppsala universitet.

Frida Rångtell: "Kvällssurfande måste inte störa sömnen

Läs mer i Forskning och Framsteg nr 6 2017 eller här.

Svårast för äldre invandrare att få jobb i Sverige

 2017-10-26   F&V2
 2016  2015  2014 2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Allt fler som invandrar till Sverige är äldre än 40 år. Denna grupp har extra svårt attta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Detta gällde särskiltinvandrare från fattiga länder.
Forskare vid Göteborgs universitet har analyserat ålder och integration påarbetsmarknaden för dem som invandrade till Sverige 1990. 1994, 1998 och 2002. Sedan 1990 har andelen invandrare somär äldre än 40 år vid ankomsten till Sverige ökat.
Bland depersoner som var i åldrarna 40-44 årnär de kom hade över 40 % inte skaffat sig något bestående arbete tio år senare. Bland äldre var siffran ännu högre.
Att ha en svensk partner ökar chansen till arbete, liksom att flytta till Stockholm, att vara man och ha en högre utbildning.

Läs mer i Forskning och Framsteg nr 6 2017 eller här.

Ny upptäckt visar hur zikaviruset blev ett monster

 2017-10-14   F&V2
 2016  2015  2014 2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
När zikaviruset för två år sedan blev en global plåga - som orsakade allvarliga fosterskador till kvinnor som utsatts för viruset - förbryllades forskarna. Hur kunde en relativt harmlös patogen som varit känd i över 50 år, plötsligt förvandlas toll ett monstervirus?
En grupp forskare baserade i Kina kan nu äntligen ha löst mysteriet. Deras forskning - som nyligen publicerafes i tidskriften Science - pekar ut en liten mutation i zikaviruset genetiska sammanstänning som gör viruset mycket farligare.
En förändring i en enda aminosyramolekyl - som troligen skedde någon gång under 2013 - skapade en ny stam av zikaviruset, som är mycket skadligare för växande hjärnceller.
Det var en aminosyra kallad serin som, när den ersattes av aminosyran asparagin orsakade den förödande effekten.

Rapporten har 23 medförfattare. Forskarna tror att mutationen skedde innan ett utbrott 2013 i Franska Polynesien och att den började dominera i samband i samband med att stammen spred sig till Amerika.

Läs mer i The Washington Post "Zika was a mild bug. A new discovery shows how it turned monstrous.", eller läs den här, översatt i Tempus nr 39 2017.

Världens fredligaste länder

 2017-09-26  F&V2
 2016  2014    2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Index över Världens fredligaste länder: På tio år har Sverige fallit från plats sex till plats 18. Främst på grund av ökat terrorhot och försämrade relationer till grannlandet Ryssland. Förra året låg vi på plats 16.
Listan bygger på Global peach index 2017, som publiceras av Institute for economics and peach och täcker 163 länder. Indexet bygger på 23 parametrar, bland annat grad av militarisering, terrorhot, relation till grannländer, politisk stabilitet, säkerhetsläge i landet, antal döda i konflikt och antal mord per capita.
Fredligast är Island, Nya Zeeland, Portugal, Österrika, Danmark och Tjeckien. Nio av de 15 fredligaste är europeiska länder.
Allra sämst är Syrien, följt av Afghanistan, Irak, Sydsudan, Jemen, Somalia, Libyen, Sudan, Centralafrikanska Republiken och Ukraina.

Global Peach index 2017       BBC.com     

 2017-09-15  F&V2
 2016  2014 2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Enligt forskarnas beräkningar går jorden mot en så kallad polvändning, vilket försvagar magnetfältet och kan leda till oöverskådliga konsekvenser för elektronik, kommunikation och mänskligheten själv.
Oro i jordens flytande kärna tyder på att jordens magnetiska nord- och sydpol är på väg att byta plats. Polvändningen kommer att leda till en 500 år lång period då jorden är utan magnetfält och således oskyddad mot dödlig strålning från rymden - med allvarliga konsekvenser för dig och din elektronik.

Läs mer här i National Geographic.

Måste elbilens batteri vara en miljöbov?

 2017-09-04  F&V2
 2016  2015  2014 2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Elbilar släpper inte ut några avgaser när de kör. Däremot orsakar tillverkningen av deras batterier stora utsläpp av koldioxid. På uppdrag av Energimyndigheten och Trafikverket har IVL Svenska Miljöinstitutet undersökt mängden växthusgaser som släpps ut vid tillverkning av batterier till elbilar. Resultatet visar att med dagens produktion släpps 150–200 kilo koldioxid ut för varje kilowattimme som batteriet kan lagra.
En elbil med ett batteri på 50 kilowattimmar orsakar med andra ord utsläpp på upp till tio ton innan den ens lämnat fabriken. Det kan jämföras med FN:s mål att våra utsläpp ska minskas till maximalt två ton per år och person. Forskaren Lisbeth Dahllöf är en av författarna till den nya studien.
Rapporten från IVL heter The Life cycle energy consumption and greenhouse gas emissions from lithium-ion batteries.

Läs mer i tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Plast - människans enorma och eviga avtryck på jorden

 2017-08-19  F & V
 2016  2015  2014   2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006    
Återvinning är inte något generellt botemedel mot global plastförorening.
Om den mänskliga civilisationen skulle förgöras och våra städer försvinna från kartan skulle det ändå vara enkelt för framtida intelligenta varelser att fastställa när mitten av 1900-talet inleddes: genom plasten.
Från 1950-talet fram till idag har det tillverkats 8,3 miljarder ton plast - ungefär 1000 kg per invånare - varav ungefär hälften är producerat sedan 2004. Kanske kommer denna period någon gång i framtiden att kallas för den "plastoscena" epoken.
En ny studio som Science Advances publicerat erbjuder den första analysen. Roland Geyer, den ledande författaren av studien säger: "Mitt mantra är att man inte kan styra något om man inte mäter det". Forskarna uppskattar att 5 till 13 miljoner ton plast hamnar i haven varje år, det största delen är mikroskopiska bitar av syntetfiber, till stor del från kläder.
43 % av plastproduktionen 2015 kommer från förpackningar, följt av bygg- och anläggningssektorn som svarar för 19 %.
6,3 miljarder ton plasts har kastats bort sedan 1950, cirka 12 % har förbränts, vilket är det enda sättet att kasserna plast permanent, 9 % har återvunnits och 60 % lagras i sopdepåer eller är utspridda i miljön. Europa bränner mest plast, 40 %, USA 16 %, Kina 30 %.
Europa återvinner 30 %, USA 9 %, Kina 25 %.

Roland Geyer varnar för att återvinning inte är något generellt botemedel mot global plastförorening.

Bildtext: Scientists have estimated that between 5 million and 13 million metric tons of plastic are put into the ocean each year. Credit Guillermo Cervera

Läs mer i The New York Times: "The Immense, Eternal Footprint Humanity Leaves on Earth: Plastics",
eller läs den här, översatt i Tempus nr 29 2017.

Läs mer i The New York Times: "How Americans Think About Climate Change, in Six Maps"

Sömnen ger mer än bara drömmar

 2017-08-06  F & V
 2016  2015  2014  2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Under sömnen stänger vi till stor del ute omvärlden och blir därför extra sårbara för potentiella faror som kan lura i mörkret. Trots dessa risker har sömnen bevarats genom evolutionen, vilket tyder på att det är något väldigt viktigt som sker när vi sover. Sömnen är alltså inte bara någonting vi behöver för att vila och spara energi.

Det som pågår i hjärnan när vi sover är mycket komplicerat och vi vet ännu inte exakt hur det fungerar eller varför vi sover. Men vi vet en hel del – som att intryck och minnen från dagen bearbetas under sömnen, och att den är mycket viktig för vår förmåga att lära oss saker och skapa minnen. Dessutom frisätts hormoner som är viktiga för kroppens immunförsvar och tillväxt under sömnen, och hjärnan rensas från potentiellt skadliga substanser. Så man kan säga att sömnen är viktig för att ta hand om hjärnan och hålla den i god form.

/Frida Rångtell, doktorand i neurovetenskap, och Christian Benedict, docent i neurovetenskap, Uppsala universitet
En artikel från tidskriften Forskning & Framsteg nr 6/2017

Läs mer i tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Var finns tilliten? (Trusting other people)

 2017-07-23 F & V
 2016  2015  2014  2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Det normala i världen är att man inte litar på sina medmänniskor. Vi som bor i högtillitsländer till hör undantagen. Detta menar statsvetarna Bo Rothstein och Sören Holmberg som analyserat data om graden av tillit från över 70 länder. Informationen kommer från globala enkäter som utförts av World values survey.
Det visade sig att variationerna är mycket stora. I de nordiska länderna, Nederländerna, Australien och Nya Zeeland litar majoriteten av medborgarna på sina medmänniskor. Men i länder som Brasilien, Malaysia, Rumänien och Turkiet är motsvarande andel bara cirka 10 procent.
Den rimligaste förklaringen till detta är enligt honom att graden av tillit ofta präglas av bemötandet från samhällets representanter – och att merparten av världens människor lever i länder där samhällsinstitutionerna är dysfunktionella, korrupta och diskriminerande.
Yngre personer är mindre tillitsfulla än de som är äldre än 50 år. Det är enligt Bo Rothstein inget specifikt för vår tid; tilliten förändras under livets gång. När det gäller skillnader mellan könen har män generellt en något högre tillit än kvinnor.
Politiska preferenser spelar också en roll, dock rätt liten: Människor till vänster har högre tillit än dem till höger.
Mer om undersökningen här.
Läs mer i tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Därför ska du sova naken

 2017-06-21  F & V
 2016 2015  2013 2012  2011  2010  2009 2008 2007  2006  2005  
Vetenskapen har sagt sitt. Skippa pyjamasen, av med strumporna, kasta t-shirten och viktigast av allt: Säg hej då till underkläderna. När du sover faller din kroppstemperatur och den ökar igen när du vaknar. Om du har kläder på dig när du sover riskerar du att kroppen inte kyler ned sig själv tillräckligt. Det resulterar i en orolig sömn där du vänder och vrider dig, svettas mer och vaknar utan att vara utvilad.
Under dagen finns det delar av din kropp som inte får speciellt mycket luft. Det gäller till exempel fötterna, armhålorna och könsorganen som ofta är gömda under flera lager kläder. Se till att de får ordentligt med luft under natten och slipp exempelvis svampinfektioner.
Why sleeping NAKED is good for your health: Lack of clothing leads to a better night's sleep and reduces the risk of skin infections, doctor claims.
Om du ser till att temperaturen är låg när du sover leder det också till att kroppen utlöser mer av hormonet melatonin och fler tillväxthormoner. Kemikalierna påverkar kroppen på så sätt att de håller den ung. Om du sover med kläderna på riskerar du att mindre mängder av hormonerna avges.
Ditt kärleksliv blir bättre:
Kärlekshormonet oxytocin utlöses bland annat genom hudkontakt. Om både du och din partner sover nakna innebär det att stora mängder av hormonet utlöses varje natt. Det leder till ett bättre sexliv och mindre tendens till stress.
Sleeping Naked Helps Couples Have Healthy Relationships With More Intimacy .
Både manliga och kvinnliga könsorgan mår bra av att slippa åtsittande och värmande underkläder. För män innebär det att testiklarna kommer bort från kroppen och får det svalare. Det leder till en bättre spermakvalitet.
För kvinnor innebär mindre tyg mindre underlivssvamp. En sval och luftigt miljö är inget för svampinfektioner, de trivs bäst i varma och fuktiga miljöer.
Läs mer på Illustrerad Vetenskap.

Elever i religiösa länder sämre på naturvetenskap

 2017-05-19  F & V
 2016 2015 2014  2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Det finns ett starkt negativt samband mellan graden av religiositet i ett land och skolelevernas kunskaper i naturvetenskap och matematik, enligt en ny studie.
För att undersöka sambandet mellan religiositet och skolprestationer har forskare analyserat data från 76 länder i alla världsdelar.
Resultatet visar att ju mer religiöst ett land är, desto sämre presterar eleverna i matematik och naturvetenskap. Mycket tyder på att tidsfaktorn är en av orsakerna bakom skillnaderna i skolprestation.
– I mycket religiösa länder verkar religionen helt enkelt ta mycket tid, säger Gijsbert Stoet, som är forskare i psykologi och professor vid Leeds Beckett-universitetet, och en av forskarna bakom studien.
Gijsbert Stoet poängterar att naturvetenskap och matematik är viktiga beståndsdelar för att bygga moderna samhällen. Därför är ett sekulärt förhållningssätt viktigt, där religionen hålls privat.

De fem minst religiösa länderna av de 76 undersökta är Tjeckien, Japan, Estland, Sverige och Norge – och de fem mest religiösa är Qatar, Indonesien, Egypten, Jemen och Jordanien.

Studien bygger på data från Pisa, TIMSS, World values survey, European values survey och Human development report för åren 2000–2015.

Resultaten är publicerade i tidskriften Intelligence.

Läs mer i tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

IS-resenärer och skillnader

 2017-04-18    F & V
 2016  2013  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Forskaren Philip Verwimp har gjort en studie som undersöker sambandet i 14 västeuropeiska länder mellan antalet jihadresor per capita och skillnaden i sysselsättning mellan infödda och första och andra generationens invandrare från utomeuropeiska länder.
Av bilden framgår att Sverige och Belgien är de två länder som har flest IS-resenärer till Syrien och Irak per miljon invånare
Och samma två länder har störst sysselsättningsgap mellan infödda och första och andra generationens invandrare från utomeuropeiska länder. Lägst skillnad mellan antalet sysselsatta i de två kategorierna har Italien och Spanien samtidigt som dessa också har lägst antal IS-resenärer till Syrien och Irak per miljon invånare.
Flest IS-resenärer till Syrien och Irak per miljon invånare har förutom Sverige och Belgien även Danmark.

Forskaren Philip Verwimp poängterar dock att denna analys inte behöver betyda att jihadister själva har upplevt detta gap eller att de kommer från utanförskap. Analysen behandlar inte heller förekomsten av salafistiska nätverk eller rekryteringsgrupper, som också kan påverka antalet jihadresenärer. Studien har publicerats i Perspectives on terrorism.

Läs mer i tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Djuphavets Hemligheter

 2017-04-04    F & V
 2016  2015  2014  2013  2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Tusentals meter under havsytan finns en dold värld. Tidigare ansåg vi att havsbotten var kall och ointressant men nu har forskare börjat utforska planetens sista okända territorium. Och långt ner i djupet har de hittat både lurande katastrofer och dyrbara skatter.
Vi har skickat ut fler människor i rymden än till havsdjup över fyra kilometer. Djuphavet är jordens minst utforskade miljö och fortfarande ett jättemysterium för forskarna. Här finns tusentals oupptäckta djurarter, svaren på hur planeten kom till samt djupt liggnde hot mot allt liv på jorden. Vi har bättre kartor över månen och Mars än vi har över jordens egen havsbotten.
Döda djur och blåst skapar havsbottnen. Som snöflingor faller organismer och mineraler sakta genom vattenlagren innan de till sist lägger sig till vila och täcker havsbottnen. Klumpar av värdefull metall täcker havens botten.
Kina ligger främst i forskningen och satsar på att placera en flagga på djuphavets botten inom några år. Men inte nog med detta, målet är en undervattensbas i stil med med Internationell rymdstationen - på 3000 meters djup.

Läs mer här: Ubåtar hittar havsbottens gömda skatter eller i Illustrerad Vetenskap nr 4 2017

Lärarens återkomst

 2017-02-23    F & V
 2016  2013  2011 2010 2009 2008 2007  2006    
I debattboken Lärarens återkomst ger pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth upprättelse till den svenska lärarkåren. De lärare som tror på att undervisa har under lång tid demoniserats av politiker, skolforskare, fackförbund och lärarutbildare. Detta menar författaren är en av orsakerna till Sveriges lärarbrist och en delförklaring till svensk skolas stora problem. Idéer om att elever lär sig bäst när de söker kunskap på egen hand, att man inte bör dela in skolan i olika ämnen och att all kunskap endast är konstruktioner har skadat läraryrkets själva kärna. Denna konstruktivistiskt inspirerade pedagogik berövar elever rätten till en god utbildning.

Linderoth visar på skadeverkningarna inom svensk skola på flera nivåer: från grundskolan till lärarutbildningen. Lärarens återkomst är en debattbok som introducerar ett alternativt perspektiv på lärande, samt gör en mycket kritisk genomlysning av skolans digitalisering.
Författarens beskrivning av "den gode läraren": – Det är först och främst en person som kan sitt ämne, det kommer man mycket långt med. Den gode läraren vet även vem han eller hon undervisar. Det handlar om att visa respekt för att eleven är något mycket mer än sina prestationer. Men kunskapshierarkin måste vara självklar och kan inte lösas upp. Det handlar om att ge eleverna tillgång till en större värld.

Det är hög tid att bryta förvirringen och åter respektera lärarprofessionen. Håller du med om detta är du redo för Lärarens återkomst.
I Forskning & Framsteg nr 1 2017 finns en intervju med författaren.    Prenumerera här!
Tidigare bloggar om skolans utveckling:
Även de bästa blir sämre    Steril debatt om skolans matteundervisning   Finlands skolor låg i topp men nu halkar de efter    
Unga vuxna blir allt sämre på att läsa och räkna - skyller på 60-talisterna sämre utbildning   Det roliga tragglandet   

Styrketräning bromsar demens

 2017-02-17    F & V
  2015 2014  2013  2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Personer med ett förstadium till demens, men som fortfarande kan klara sin vardag på egen hand – så kallad lindrig kognitiv störning – kan få ökad kognitiv förmåga av styrketräning. Det har australiska forskare visat i en ny studie.

I studien ingick sammanlagt 100 personer i åldrarna 55 till 86 år. Forskarna fann en signifikant ökning i generell kognitiv förmåga hos de som fick styrketräna, jämfört med de som i stället lottades till att ägna sig åt till exempel kognitiv träning eller rena placebo-aktiviteter. Det syntes dock ingen skillnad mellan grupperna när forskarna specifikt mätte minnesförmågan.

Deltagarna tränade 2–3 dagar i veckan under sex månader. Just det är avgörande enligt forskaren Yorgi Mavros, vid University of Sydney, Australien, som lett studien. Nyckeln är att träna ofta, minst två gånger i veckan och med hög intensitet, förklarar han.

Källa: Journal of the American Geriatrics Society. Författare: Jonas Mattsson
Publicerad i Forskning & Framsteg nr 1 2017,       Prenumerera här!

Även de bästa blir sämre

 2017-02-11    F & V
 2016 2015 2014  2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Kunskapsnivån har sjunkit i den svenska skolan, både hos de allra bästa och de allra sämsta eleverna. Skolans problem med försämrade kunskaper har medfört att unga vuxna nu har sämre förutsättningar att klara av de allra bästa utbildningarna.
I slutet av november och början av december redovisades resultaten för Pisa och Timss, där grundskoleelevernas kunskapsnivåer analyserades.
Magnus Henrekson, som är professor i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, är medförfattare till den nya rapporten "Svenska skolresultat rasar - vad vet vi?".
Bild-Diagram visar andelen rätta svar på delmomentet andragradsekvationer på Chalmers diagnostiska prov i matematik för nya studenter, perioden 1973-2015. "Andragradsekvationer gjorde vi på högstadiet på 70-talet. Nu klarar mindre än hälften av de nyantagna på Chalmers tekniska högskola detta".

Högst på Magnus Henreksons önskelista för att rätta upp grundskolan ligger en extern kunskapskontroll. Prov bör rättas externt och betyg helst sättas av andra än lärarna.
Även om de allra bästa eleverna är långsiktigt viktiga för ett samhälles ekonomi så menar han att det enskilt största problemet är att de allra sämsta har tappat allra mest i de senaste undersökningar. "Detta oroar mig djupt".

Läs mer i en artikel i Forskning & Framsteg 2016 sidorna 20-21.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Steril debatt om skolans matteundervisning

 2017-01-27    F & V
 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Synpunkter av Samia Talbi i tidskriften SANS nr 4 2016 sidorna 50-51. SANS Magasin. Samira Talbi är matematikkonsult i spetsmatematik och matematiklärare på Lernia vuxenutbildning i Västerås.
Hon tar upp 9 punkter som kan hjälpa eleverna till bättre mattekunskaper.
Både de politiska höger- och vänsterblocken skyller de försämrade kunskaperna på bristande resurser fast Sverige är ett av de lärartätaste länderna i världen.
Lågt ställda krav på barn ses som ett sätt att få dem att samarbeta.
Kriterierna för matematiklärarutbildningen: Krav på ett brinnande intresse för ämnet saknas.
Lärarna belastas med för många icke didaktiska uppgifter.
Man har avskaffat det enhetliga och för varje årskurs gemensamma undervisningsmaterialet. Läraren kan nu själv välja det material han önskar.
Båda de politiska blocken ser tidig digitalisering som en utbildningsfrämjande insats. Trots att mycket tyder på att surfplattor påverkar barns minne och koncentrationsförmåga negativt.
Inom båda de politiska blocken finns en skeptisk attityd till hemläxor. Man kan undra hur politiker har kommit fram till att repetetion av ett nytt innehåll är irrelevant för barnens matematiklärande.
Ifall eleverna inte når målen i en klass ska det vara möjligt att gå om klassen. Här skiljer sig Sverige från andra länder. Det är också viktigt att klasserna är någorlunda homogena för att matematikundervisningen ska fungera.

Finlands skolor låg i topp men nu halkar de efter

 2017-01-08    F & V
 2016 2015 2014  2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006    
Vad har hänt med Finlands skolor? Det är något som lärare runt om i världen frågar sig efter de senaste resultaten av en pågående studier som mäter elevers prestation i 73 länder.
Under större delen av 2000-talet har Finland varit ett av de allra bästa länderna i Program for International Student Assessment (Pisa), en pågående studie som genomförs vart tredje år. I denna testas 15-åringar i utvecklade länder i läsning, matematik, naturvetenskap och skrivkunnighet. Pisa mäter inte fakta man lärt sig utantill, utan snarare hur eleverna tillämpar teori och hur de tänker när de svarar på frågor.
I maj 2015 gjordes en ny undersökning som visar att Finland fortsätter att halka efter, resultaten föll i alla tre kategorier. Bara Vietnam visade en lika stor nedgång. Pasi Sahlberg, finsk lärare och en ledande figur inom utbildningspolitiken försöker förklara Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningen. Han pekar på en stark nedgång i finska pojkars studieresultat. Främst tyck detta bero på den minskade betydelsen av att läsa för nöjes skull bland pojkarna. Vidare den snabbt ökande "skärmtiden" som tar tid från böcker och annan läsning. En ny forskning om hur internet påverkar hjärnan - och därmed lärarandet - visar tre huvudsakliga konsekvenser av mycket tid framför skärmen: ytligare informationsbehandling, ökade koncentrationssvårigheter och förändra mekanismer för självkontroll.
För det tredje har Finland levt med en mycket svår ekonomisk nedgång sedan 2008 som har tvingat fram en minskning av antalet anställda som arbetar stödjande, som hjälplärare i klassrummet och specialundervisningspersonal.
Det finns också ett ökande antal elever med utländsk bakgrund i finska skolor. Ingen av dem talar finska när de kommer hit och att lära sig det finska språket kräver mer ansträngning än många andra språk. Pisa 2015 avslöjade ett relativt stort gap mellan elever som inte är födda i Finland och andra elever på alla mötta områden. Gapet är ett växande problem.

Läs mer i The Washington Post: "Finland’s schools were once the envy of the world. Now, they’re slipping", eller läs den här, översatt i Tempus nr 50 2016.
Singapore bäst 2016.

Ensamvargar är mer intelligenta

 2016-12-05   F & V
 2015  2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006 2005   
Om du trivs bäst med en liten grupp av vänner och helst inte träffar dem alltför ofta så kan det vara ett tecken på hög intelligens. Det visar en studie gjord av forskare från bland annat London School of Economics, England, som bygger på enkätsvar från mer än 15 000 personer i åldern mellan 18 och 28 år och som publicerats i British Journal of Psychology.
Studiens övergripande slutsats är att människor som bor i tätbefolkade områden generellt är mindre tillfreds med sina liv och att lyckan i sin tur ofta ökar ju mer de interagerar socialt med nära vänner. Men enligt forskarna finns det ett viktigt undantag: För dem med hög IQ ser det nämligen det motsatta ut att råda.
Generellt sett blir de här personerna mindre negativt påverkade av en hög befolkningstäthet samtidigt som de inte alls har ett lika stort behov av social kontakt med nära vänner.
Tvärtom blir personer med hög IQ generellt mer missnöjda med livet om de umgås med vänner ofta.
För att förstå varför det ser ut så här måste vi enligt forskarna gå långt tillbaka i tiden till då våra förfäder rörde sig på den afrikanska savannen. Där var befolkningstätheten låg och kontakten med allierade livsnödvändig.
Forskarnas hypotes är att intelligenta människor har lättare för att bryta det historiska arvet och anpassa sig till en modern värld där vi slåss om kvadratmetrarna och inte har samma livsnödvändiga behov av bundsförvanter.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap av Nanna Vium den 20.11 2016

Den italienska byn Acciaroli har receptet på ett bra och långt liv

 2016-11-13   F & V
   2014 2013  2011 2010 2009 2008 2007  2006  2005  
I och runt byn Acciaroli i Italien odlas en särskilt stark rosmarinsort, som ska dofta 10 gånger starkare som vanligt och som är en daglig del av bybornas kost. Invånarna föder upp och äter sina egna kaniner. Och sardeller som kommer från byns fiskare har en framträdande roll på tallriken. I den här byn bor många välmående män och kvinnor över 90 år.
Sol och ren luft gör att folk håller sig utomhus. De badar eller vandrar uppför de branta kullarna. Deras kost är en extremt lokal variant av medelhavsdieten som också inbegriper olivolja och färska grönsaker.
Livskvaliteten är hög hos Acciarolis invånare med nio eller tio årtionden på nacken.
Deras ADM- nivåer är lika låga som hos tonåringar. Hormonet adrenomedullin som vidgar blodkärlen och som normalt finns i högre mängder hos äldre.
Bildtexter: Antonio Vassallo, 100, and his wife, Amina Fedullo, 93, at home in Acciaroli, Italy. Local vegetables, fruits and olive oil, on display at Delia Morinelli’s home in Pioppi, a hamlet near Acciaroli. Ms. Morinelli was once a cook for Ancel Keys, the American scientist who studied the influence of diet on health and promoted the Mediterranean diet.
Biking at 88? Not so unusual in Acciaroli. The quality of life here for those with nine or 10 decades behind them is high: virtually no cataracts, few bone fractures, excellent cardio health and a low incidence of Alzheimer’s disease.
About one in every 60 residents in this Italian community is 90 or above, according to the researchers.

Läs mer i The New York Times: "Rosemary and Time: Does This Italian Hamlet Have a Recipe for Long Life?", eller läs den här, översatt i Tempus nr 43.

En spännande artikel i tidskriften Land
om positiva effekter av att läsa (pappers)böcker

 2016-11-04   F & V
 2015  2014 2013  2011 2010 2009 2008 2007  2006  2005  
Läsplattor och e-böcker i alla ära. Men nu är det vetenskapligt bevisat att du blir smartare och mår bättre av att läsa gammaldags böcker av papper. Reading from papers versus screen.
Forskning visar dessutom att det går snabbare att läsa i en pappersbok. Läser du på skärm kan det ta 20 till 30 procent längre tid.
1. Läsning gör dig intelligentare
2. Boostar din hjärnkraft
Att läsa är rena hjärngympan. Kroppen blir starkare av att träna och det blir din hjärna också. Life-span cognitive activity, neuropathologic burden, and cognitive aging
3. Gör dig mer empatisk
Läs mer skönlitteratur. Berättelserna kan nämligen hjälpa dig att lättare känna igen och förstå hur andra tänker, känner och fungerar, enligt en artikel i Sience. Reading Literary Fiction Improves Theory of Mind
4. Att vända blad får dig att förstå
Hjärnan gillar känslan av papper mot fingertopparna. Den fysiska beröringen ger ett sammanhang vilket gör det lättare för dig att förstå och ta in informationen du läser, rapporterar Wired. Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading
comprehension.
5. Får dig att slappna av
Forskning visar att läsning motverkar stress med upp till 65 procent. Reading 'can help reduce stress'.
6. Får dig att sova
Ritualer vid sängdags hjälper dig att somna skönt. Att läsa kan vara ett sätt att signalera till kroppen att det är dags att varva ner. Och att läsa en riktig pappersbok har visat sig vara mer avslappnande än att läsa på skärm. Want to fall asleep faster? Don't use an iPad before bed.
7. Kan hjälpa mot Altzheimer
Läsning sätter din hjärna i arbete - bra. De som frekvent tränar hjärnan genom att läsa (eller spela schack eller lägga pussel) kan ha upp till 2,5 gånger mindre risk att utveckla Alzheimer.
8. Smittar barnen
Om du läser kommer förmodligen även dina barn att börja läsa. Kids & Family Reading Report.

Från en artikel i Land eller läs den direkt här. Eller ursprungsartikeln i Time.com: 8 Science-Backed Reasons to Read a (Real) Book.

En ny bild av svensk politik

 2016-10-24   F & V
 2015  2014 2013 2012  2011 2010 2009 2008 2007  2006  2005  
Sverigedemokraterna ligger klart närmare Alliansens fyra partier än vänsterns Sap, Miljöpartiet, F! och Vänsterpartiet. Mest nära är Kristdemokraterna därefter Moderaterna. Det är ju just vad man som väljare i Sverige rent intutivt känner.
Men samma resultat har statsvetaren Henrik Oscarsson kommit fram till sedan han grupperat de svenska partierna enligt omfattande analyser av väljarnas ståndpunkter i en mängd sakfrågor. Resultatet blir väljarnas bild av partisystemet illustrerat i en ny tvådimensionell graf.
I Europa har statsvetare sedan drygt tio år använt den så kallade GAL-TAN-skalan, där egenskaperna grön, alternativ och libertariansk finns på axelns övre del och traditionalistisk, auktoritär och nationalistisk finns på den nedre.
På x-axeln ligger partierna placerade från vänster till höger.

De svenska partierna sommaren 2016, enligt det nya tvådimensionella sättet att analysera.
Källa: Henrik Oscarsson, SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Artikeln publicerad i Forskning & Framsteg, 2016 nr 9.

Rödvin är bra mot depression och cancer och ...

 2016-10-17   F & V
 2015  2014 2013 2011 2010 2009 2008 2007  2006  2005  
Är du en av dem som drabbas av dåligt samvete för att du regelbundet tar ett glas rödvin efter jobbet eller till maten?
Oroa dig inte. Måttlig konsumtion av rödvin är faktiskt fördelaktigt för en hel del. I alla fall tillräckligt bra för att det är motiverat.
Du ska inte överdriva det. Men ett glas rödvin om dagen förlänger livet och minskar risken för depression och vissa typer av cancer.

Studier har visat att rödvin i måttliga mängder har en gynnsam effekt mot demens. Det är till och med dokumenterat att det reducerar risken för demens med så mycket som 23 procent.
Faktum är att en vetenskaplig studie visar att rödvin i rätt mängd har goda effekter på humöret även på längre sikt. Risken för att bli deprimerad är i varje fall betydligt mindre om du får i dig ett glas om dagen.
Generellt sett råder det en stor osäkerhet kring alkoholens effekter på cancer. Både de negativa - och som i detta fallet - de positiva. Faktum kvarstår dock att kvinnor som dricker cirka ett glas vid om dagen löper mindre risk för att få bröstcancer än de som inte gör det.
Likaså visar studier att rödvin kan vara gynnsamt mot tjocktarmscancer.

Christian Nordqvist" i en Artikel i Medical News Today: "Breast Cancer: Causes, Symptoms and Treatments".

Om du inte tycker att argumenten ovan om varför du bör sippa i dig ett glas rödvin räcker så kommer den avgörande anledningen här: De som dricker rödvin lever längre. Och de ser yngre ut än sina icke-drickande artfränder.
Rupert Shepherd i en Artikel i Medical News Today: "Red Wine Anti Aging Properties Confirmed"

Läs mer i Illustrerad Vetenskap, 16_10_2.

Unik undersökning bekräftar ett samband mellan olika språk

 2016-10-14   F & V
 2015  2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007  2006  2005  
Du kan resa till mer än 1 400 platser runt om i världen och fråga folk som talar mer än 1 400 olika språk och få höra 1 400 ord som innehåller ljudet "n". Men alla dessa ord betyder samma sak: näsa. De har funnit bevis för att det finns starka samband mellan ljuden i ord och den betydelse de har i helt obesläktade språk från världens alla hörn
Detta är en av upptäckterna i Proceedings of the National Academy of Sciences stora studie.
Inom lingvistiken har man länge antagit att de ljud vi väljer för att beteckna vissa begrepp är helt godtyckliga men nu hävdar alltså forskarna att åtminstone vissa samband är mer allmänna än vad vi tidigare trott.
Den gamla uppfattningen, för hundra år sedan, var enligt Ferdinand de Saussure, en av grundaren av den moderna språkvetenskapen, var att förhållandet mellan signaler (de ord vi använder) och innebörden (begreppen vi försöker beskriva) var godtyckligt.

Förutom förstås de onomatopoetiska orden, Wikipedia

Läs mer i The Washington Post: "A nose by any other name: Biology may affect the way we invent words", eller läs den här, översatt i Tempus nr 39.

Därför är röran bra för din kreativitet

 2016-10-05  F & V
 2015  2014 2013 2012 2011  2010  2009 2008 2007  2006    
Enligt vetenskapen finns det ingen anledning att bli generad om kom-ihåg-lapparna och post-it-meddelandena belamrar ditt skrivbord och gör att du knappt kommer ihåg vilken färg det har där under. Oredan kan nämligen vara bra för din kreativitet.
En studie visar nämligen att röriga miljöer kan sporra din inre idéspruta och stimulera kreativa tankar.
Bakom studien står bland andra Kathleen Vohs från University of Minnesota, Carlson School of Management, i USA.
Tillsammans med ett forskarteam utförde hon en rad olika experiment på en grupp försöksdeltagare - bland annat ett försök där deltagarna delades upp i två lag och ombads hitta nya användningsområden för bordtennisbollar.
Den ena gruppen stängdes in i en stökig lokal, den andra i en välstädad.
De två grupperna kom fram till lika många idéer, men idéerna från gruppen i den stökiga lokalen var betydligt mer kreativa, enligt en opartisk panel som fick bedöma förslagen utan att veta vilka som stod bakom idéerna.
Enligt försöksledaren Kathleen Vohs sätter en stökig miljö igång kreativiteten.
"Kreativa människor känner sig fria från begränsningar i stökiga miljöer. Det hjälper dem att bryta de traditionella tankegångarna och skapa nya vinklar, medan miljöer utan oreda kräver säkra lösningar", säger hon.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap.
Eller läs originalartikeln i "Tidy Desk or Messy Desk? Each Has Its Benefits", eller läs den här.

Ny genteknik kan utplåna hela arter

 2016-09-29  F & V
 2015  2014 2013  2011  2010   2009  2007  2006  2005  
Forskare från hela världen samlades nyligen på Hawaii för en internationell bevarandekongress, där de bland annat tillbringade veckan med att diskutera dagens mest angelägna miljöfrågor.
Ett aktuellt ämne var en form av genetisk modifiering som kallas "gendrivarteknik". Medlemmar av Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) har godkänt ett förslag som skulle förbjuda användandet av gendrivarteknik.
En gendrivare är DNA som oftare kan föras vidare till avkomman än vanliga gener. Gendrivare är ett naturligt förekommande fenomen - de finns i alla arter i naturen. Men nu med tillkomst av ett nytt genetiskt ingenjörsverktyg skulle de kunna utnyttas av människor. Genetiska modifieringsverktyg som CRISPR, Clustered Regularly Interspaced Short vilket ger dem möjlighet att fysiskt förändra gener och deras egenskaper.
Nu kan forskare använda sådana verktyg för att fästa gendrivare på DNA-sekvenser, vilket kraftigt ökar sannolikheten för att dessa gener förs vidare.
Mekanismen kan användas för att rädda utrotningshotade arter men även teoretiskt sett för att utrota invasiva populationer.

Läs mer i The Washington Post: "This new gene technology could wipe out entire species - to save others", eller läs den här, översatt i Tempus nr 37.

"Everything you need to know about why CRISPR is such a hot technology"
"CRISPR - tekniken som tagit forskarsamhället med storm"
"Beschleunigte Vererbung mit Gene Drive: Unkontrollierbar oder Lebensretter?"
"Harnessing the Power of Gene Drives to Save Wildlife"

Tro inte att religionen kommer att minska

 2016-09-21  F & V
   2014 2013  2012  2011  2010   2009   2008   2007  2006  2005  
Antalet pilgrimsresor ökar, det byggs nya tempel i många länder och bara några enstaka procent av världens befolkning är uttalade ateister. Däremot tror hela 59 procent på helvetet. Det verkar som om religiositeten gör comeback.
Ungefär en halv miljard människor i världen är buddister. Islam beräknas vara den snabbast växande av alla religioner. I dag finns det drygt 1,5 miljarder muslimer i världen. Det finns mer än en miljard hinduer i världen, och gruppen växer. Dagens drygt 2 miljarder kristna beräknas öka till nästan 3 miljarder år 2050, främst på grund av den snabba folkökningen i Afrika. Judendomen är den minsta världsreligionen. I dag finns det omkring 14 miljoner judar.
Detta menar den amerikanska statsvetaren Rodney Stark, som bland annat är hedersdoktor vid Lunds Universitet. Han har lusläst massor av globala undersökningar om religion, religiösa vanor och värderingar. Det handlar främst om siffror från Gallop world poll, World value survey och PeW research center.

Från en artikel "Tro inte att religionen minskar", i Forskning & Framsteg nr 7 2016. Läs mer här: Vad kan siffror lära oss om integrationen.      Åsikter i den muslimska världen.  

Nära-döden-upplevelser är ren kemi

 2016-08-23  F & V
   2014  2012  2011   2010   2009   2008   2007  2006  2005 
Ett ljussken och en mörk tunnel. Hittills har forskarna förhållit sig skeptiska till nära-döden-upplevelser, men ny forskning visar att hjärnan badar i signalsubstanser i livets slutskede, vilket förklarar de starka intrycken. Under en nära-döden-upplevelse råder en febril kemisk aktivitet i hjärnans syncentrum och i pannloberna, som ansvarar för våra medvetna tankar.
När hjärtat stannar får kroppen inte längre något syre. När ögats nerver drabbas av syrebrist uppstår ett tunnelseende hot patienten, som upplevs bli allt smalare och smalare. Om hjärtat börjar slå igen och syret plötsligt återvänder skickar ögats nerver signaler till syncentrum i hjärnan, som upplevs som starka ljussken.

Läst i Illustrerad Vetenskap nr 10 2016

Så känner du igen en kvinnlig psykopat

 2016-08-04  F & V
  2015  2014  2013   2011   2010   2009   2008   2007  2006  2005  
Det finns flest manliga psykopater, men de kvinnliga är betydligt mer manipulativa och diskreta än sina manliga motparter. Och de kan till och med vara farligare. I en befolkning uppskattas 0,5 till 1 procent lida av psykopati – även kallat dissocial personlighetsstruktur.

Filmkaraktärer som Hannibal Lecter och Patrick Bateman gestaltar för de flesta urtypen av en psykopat – en manlig psykopat. Och de flesta studier på området tyder också på att psykopater oftast är män. En manlig psykopat kännetecknas speciellt av att vara charmerande, impulsiv, ha stort självförtroende och sakna förmåga till ånger och empati.

Kvinnliga psykopater är sällan våldsamma och de är oftast inte heller lika charmerande och har inte det extrema självförtroende som den manlige psykopaten.
Gemensamt för de kvinnliga psykopaterna är att de är mycket mer diskreta i till exempel sitt manipulerande beteende än män.
Och det är just den tendensen som gör att den amerikanske psykologen Seth Meyers understryker för Psychology Today att den kvinnliga psykopaten kan vara farligare än den manliga, eftersom vi och samhället i stort inte är vana att betrakta kvinnor som psykopater.
Seth Meyers nämner till/som exempel den utåt sett omtänksamma kvinnliga sjuksköterskan, som i sitt vårdande yrke sällan ses som en psykopat. Men där kan hon diskret leva ut sitt destruktiva beteende – som i slutändan kan vålla lika stor skada som männens våld.

Den manipulativa kvinnliga psykopaten

En kvinnlig psykopat skiljer sig från den manliga på ett flertal områden.

En amerikansk och en norsk studie framhäver de här karaktärsdragen som typiska för kvinnliga psykopater:

Taget från Illustrerad Vetenskap nr 7 2016 som refererar till Seth Meyers Psy.D. "Your Field Guide to the Female Psychopath".

Jag har själv upplevt på nära håll en kvinna som uppvisade tydligt och ofta, minst sju av ovannämnda nio beteenden. Nummer sex och åtta kan jag inte bedöma. Hon dog för drygt ett halvår sedan, vilket innebar en stor lättnad, för mig, men förmodligen också för flera andra.

Bild från den Oscarsbelönade filmen "Monster" där Charlize Theron spelar den psykopatiska Aileen Wuornos, som atypisk från den gängse kvinnliga psykopaten mördade sju män i Florida mellan 1989 och 1990.

Maskar och myror på menyn

 2016-07-25  F & V
 2013   2011   2010   2009   2008   2007  2006  2005  
Mjölmaskar, gräshoppor och andra kryp är fyllda med värdefullt protein. Det kan vi komma att dra nytta av i framtiden för att föda jordens nya miljard av människor inom de kommande 35 åren. Insekter är nyttig mat, det är både FNs livsmedelsorganisation (FAO) oinsektsch EUs myndighet för livsmedelssäkerhet (EFSA) överens om. En portion insektsgryta fylld av fibrer, protein, nyttiga fetter, vitaminer och viktiga mineral som koppar, järn, magnesium, selen och zink, är båda billigare och mer miljövänligt att producera än den röda biffen och korven.
Insekter är kallblodiga och använder därför mindra energi för matsmältning och för att öka i vikt. De mest nyttiga insekterna är syrsor, mjölmaskar, gräshoppor, husflugelarver och cikadoror.

Större delen av världen har sedan länge insett nyttan av insekter i mat. I de flesta länder i Asien, Latinamerika och Afrika äter människor insekter utan att blinka. Det är bara i väst som vi får rysningar av tanken. Vi vill inte bli "entomofager", som insektsätare även kallas.
Detta kan bli en farlig utveckling för västvärlden om vi vägrar att äta den mat som det kommer att finna mest av! Asiaterna till exempel kommer att ha en stor fördel att öka sin befolkning!

Detta gör din telefon med dig

 2016-07-18  F & V
  2015   2012   2011   2010   2009   2008   2007  2006    
Troligtvis har du den med dig konstant och du tittar på den flera gånger varje dag. Men det får konsekvenser. Din smartmobil påverkar din kropp.
1. Dina ögon blir sämre: Forskarna anser att det finns en direkt koppling mellan den ökande närsyntheten i världen och användningen av smartmobiler.
2.Telefonen gör dig beroende
Det kan vara svårt att vara utan sin telefon. Hjärnan utsöndrar små doser av signalsubstansen dopamin när vi till exempel spelar spel eller får notiser på appsymbolerna. Det kan jämföras med det som händer i hjärnan när du tar nikotin eller kokain!
Det är bland annat dopaminet som gör oss beroende av kokain och spel – och vår telefon.
3. Hjärnan avger olika hjärnvågor vid olika frekvenser. Alfavågor (8-12 Hz) i hjärnan förknippas ofta med avslappning – när du känner att du inte tänker på något, exempelvis under meditation. Gammavågor (36-42 Hz) förknippas med en medveten uppmärksamhet, som du bland annat använder när du ska räkna ut något.
Studier har visat att alfavågorna förstärks när du talar i telefon. Således hjälper telefoner till med att få din hjärna att slappna av.
4. Smartmobiler kan förstöra din nattsömn.
Skärmens blå ljus är den stora boven i dramat. Det kan ha betydelse för hur länge vi befinner oss i djup sömn och kan också ha direkt inverkan på sjukdomar som diabetes, cancer och övervikt. Därför har Apple lanserat ett rödaktigt nattljus på sina telefoner.
Om du ligger och tittar på det blå ljuset innan du ska sova producerar kroppen mindre av hormonet melatonin som styr dygnsrytmen. Melatoninproduktionen ökar nämligen i mörker och en ökad melatoninproduktion gör dig sömnig.
Forskare från Harvard rekommenderar därför att du ska lägga ifrån dig telefonen två till tre timmar innan du ska sova.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap. 2016-06-16

Blodprov avslöjar Alzheimers sjukdom 10 år innan

 2016-07-02  F & V
  2015  2014  2013  2012   2011   2010   2009   2008   2007  2006  2005  

En grupp forskare har precis nått stor framgång med ett blodprov som kan upptäcka Alzheimers sjukdom långt innan de första symptomen visar sig.
Mer än 46,8 miljoner människor världen över lever med demens och en de vanligaste orsakerna är hjärnsjukdomen Alzheimers sjukdom som ännu inte kan botas.
Men nu har en grupp forskare från Rowan University i New Jersey tagit ett steg närmare för att övervinna den fruktansvärda sjukdomen.

Blodprovet är utformat för att upptäcka ett väldigt tidigt stadium av Alzheimers sjukdom som kallas ’mild cognitive impairment’ (MCI) med hjälp av så kallade autoantikroppar och skilja det från andra fall av mentala tillbakagångar - det skulle kunna röra sig om skador efter kärlproblem, kronisk depression eller alkoholrelaterade problem.

De Alzheimers-relaterade förändringarna syns redan i hjärnan ett årtionde innan de första avslöjande symptomen visar sig.
En tidig diagnos kan dock inte för närvarande förhindra att Alzheimers sjukdom utvecklar sig hos patienten.

Men som forskarteamet formulerar det kan vissheten ge patienten möjligheten att delta i studier med olika behandlingsformer innan hjärnan har skadats till den grad att den är svår att återställa.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap.

Generna avslöjar om du kommer att bli kriminell

 2016-06-06  F & V
  2013   2012   2011   2010   2009   2008   2007   2006   2005   
Din kropps minsta byggstenar avslöjar kriminella anlag, visar forskning från Karolinska institutet. Forskarna analyserade arvsmassan hos 895 finska interner som tillsammans begått 1154 mord, överfall eller mordförsök. Forskarna upptäckte att de kriminellas arvsmassa var förändrad så att antingen enzymet monoaminooxidase A eller genen cadherin 13 var behäftade med fel, vilka laglydiga kontrollpersoner inte hade. Felen betyder att kroppen reagerar sämre på signalsubstansen dopamin, som bland annat är förknippad med glädje. Enzymerna fungerade sämst hos de personer som hade begått de värsta brotten.
Bild på forskaren Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

Läst i Illustrerad vetenskap 2016 nr 5 s 53.

Har tidigare publicerats av Karolinska Institutet: "Gener kopplas till upprepade våldsbrott",

Se också Molecular Psychiatry: "Genetic background of extreme violent behavior"

Tuberkulosens återkomst

 2016-05-25  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 
Enligt Folkhälsomyndigheten blev 835 människor i Sverige sjuka i tuberkulos (tbc) under 2015. Det är en ökning med 22 % jämfört med förra året och mer än en fördubbling sedan 2003. Det beror på att många har kommit till Sverige från länder där sjukdomen fortfarande är vanlig, säger Jerker Jonsson, se bild, överläkare och tuberkulos-expert på Folkhälsomyndigheten.
Omkring en tredjedel av alla människor i världen har latent tuberkulos. Knappt en tiondel av dessa utvecklar sjukdomen någon gång under livet. En stor majoritet av alla med tuberkulos lever i fattiga länder.
Antal upptäckta fall av tuberkulos i Sverige har minskat mycket kraftigt sedan andra världskriget. Denna minskning har fortsatt för svenskfödda personer. Men för utlandsfödda som flyttat till Sverige är ökningen stor, från ca 200 1989 till 750 2015.
I Norge är en hälsoundersökning obligatorisk för asylsökande flyktingar från högriskländer. I Sverige är landstingen skyldiga att erbjuda nyanlända asylsökande gratis hälsoundersökning. Men mindre än hälften blir undersökta. Det borde gälla alla, säger Lars-Olof Larsson, överläkare på tuberkulosmottagningen vid Angereds närsjukhus. Men många tacka nej av rädsla för att det ska påverka asylprocessen negativt om det upptäcks att de är smittade av tuberkulos.
Läs mer här "Lungsoten ökar igen", i Forskning & Framsteg nr 5 2016.

Från Mellanöstern till Skandinavien, störst skillnad i värderingsfrågor

 2016-05-13  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 
Vi har numera stora kunskaper om värderingsskillnader i världen. Det är dags att börja förstå vad dessa data betyder. Annars väntar en backlash, menar Bi Puranen, forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Sverige ligger på plats fyra i jämställdhet i världen, enligt Global gender gap report, medan Syrien ligger på plats 143. I Sverige tycker 3 procent att män är bättre lämpade som politiska ledare än kvinnor. I Irak är siffran 44 procent. I Sverige håller 81 procent helt och hållet med om att en viktig del av demokrati är att kvinnor har samma rättigheter som män. I Irak är siffran 18 procent, enligt World values survey. I Egypten, Jordanien och i de palestinska territorierna menar över 90 procent av befolkningen att homosexualitet är oacceptabelt. I västeuropeiska länder är siffran omkring 10 procent, enligt Pew research center. I Irak menar 22 procent av dem som definierar sig som muslimer att söner och döttrar ska ha samma arvsrätt, och 92 procent av samma grupp menar att en fru alltid måste lyda sin man, enligt en annan Pew-studie.
– Det är förstås en enorm resa att ta sig från diametralt olika delar av världen, från Mellanöstern till Skandinavien, säger Bi Puranen med eftertryck. En lärdom från hennes forskning är att värderingar både är sega och föränderliga.

Bildtext:
Karta över värderingar. Diagrammet bygger på en mängd variabler som mäter bland annat religiositet, individuell frihet och förtroende för samhälleliga institutioner. De flesta länder har rört sig mot det övre högra hörnet sedan mätningarna började 1980, men inte alla. Johan Jarnestad (Källa: World Value Survey)

Läs mer i Forskning & Framsteg nr 4 2016 eller här "Vad kan siffror lära oss om integration?"

Så viktigt var sex med neandertalare

 2016-04-29  F&V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan  5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 
Analyser avslöjar att den moderna människan parade sig både med neandertalare och deras systerart kallad denisova. Speciellt neandertalargenerna har satt spår hos det europeiska folket.
För Homo sapiens var det tydligen inte tillräckligt spännande att bara ha sex med sin egen art.
För den moderna människan fick nämligen avkomma med den mer massivt byggda neandertalaren för 40-80000 år sedan på gränsen till den afrikanska kontinenten.
Och parningen med den utdöda människoarten var en överlevnadsstrategi, som i dag har en särskild betydelse för din kropp.

Forskare har också kommit fram till att både människor och neandertalare har parat sig med en människoart vid namn denisova, som upptäcktes 2010. Bland annat visar en ny studie att människor från bland annat södra Asien och Oceanien har arvsmassa från denisovamänniskan i sig.

Genetiska kartläggningar har avslöjat att icke-afrikaner har mellan 1,5 till fyra procent neandertalare i sig.
Andra drag från neandertalare:
Keratingener- som kan ha medverkat till att ge oss tjockare hud.
UV-skydd - bland asiater finns det spår från neandertalaren i 18 gener, som skyddar mot UV-strålar.

Läs mer här: Vad homo sapiens sex med neandertalare betyder for dig. Eller i Illustrerad vetenskap nr 2 2016.
Mer att läsa här: Sex gjorde oss starka.

"Lyckan kommer, lyckan går"

 2016-04-06  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan  5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

Lyckotillståndet i världen varierar. Faktorer som krig, sjukdom, ekonomisk kris och naturkatastrofer påverkar lyckonivån negativt. Men ett solidariskt samhälle kan å andra sidan motverka negativa följder svåra händelser.
Nu föreligger en ny rapport om lyckliga och olyckliga länder. Danmark är lyckligt och Burundi olyckligt, men det betyder inte att alla danskar är lyckliga eller att alla burundier är olyckliga.
Danmark toppade listan i den första rapporten som kom 2012, och även 2013, men 2015 toppade Schweiz. I årets rapport är Danmark åter nr 1 följt av Schweiz, Island, Norge, Finland, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Australien och Sverige
Listan består av157 länder varav de tio "minst lyckliga" är Madagaskar, Tanzania, Liberia, Guinea, Rwanda, Benin, Afghanistan, Togo, Syrien och allra sämst Burundi. Av de 20 minst lyckliga är 17 afrikanska länder, undantag Syrien, Afghanistan och Kambodja.
Lyckomätningen bygger på enskilda personers svar i en global undersökning genomförd av Gallup. Undersökningen inkluderar en fråga som kallas för Cantrilstegen. "På vilken stegpinne tycker du att du står just nu? Från noll till tio?
Experterna fann att tre fjärdedelar av variationerna i jämförelsen mellan olika länder kunde förklaras av sex variabler; BNP per capita, antal friska år under förväntad livslängd, socialt stöd, förtroende, frihet att göra viktiga livsval samt generositet (mätt i "donationer").

Se hela listan: 1 till 53, 54 till 106 och 107 till 157.

Läs mer i New York Times: "Denmark Ranks as Happiest Country; Burundi, Not So Much", eller läs den här, översatt i Tempus nr 10 2016

World Happiness Report, Worldhappiness.report/ed/2016/, Hela rapporten i pdf.

En byggarbetsplats utan byggarbetare

 2016-03-18 F & V
 1 år sedan 2 år sedan  3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

Med så kallad contour crafting (på svenska ”materialadderande tillverkning” eller friformsframställning) är det möjligt att tillverka ett hus, direkt på plats, inom loppet av ett dygn. En dator fungerar som byggledare och materialet spritsas ut av en stor 3D-skrivare.
Grunden gjuts precis som vid konventionella husbyggen. Därefter placeras ramper där två slädar med skrivhuvudets bärarmar ska kunna åka fram och tillbaka på ett kontrollerat sätt.
Datorn styr skrivarens delar och ser till att skrivarhuvudet spritsar ut lager på lager av betong på rätt plats. Väggarna som växer fram har hålrum för isolering, armering och ledningar för vatten och el. De har olika design beroende på om de är bärande eller icke-bärarande.
När första våningen är klar rullas ett metalltak på plats. Det ska bära upp våning två. Nästa våning färdigställs på samma sätt.
När alla våningarna och väggarna är klara läggs taket på på traditionellt sätt.

Läs mer här: "Skriv ut ditt eget hus" i Forskning och Framsteg 2016 nr 3.
Fastighetsmäklarförbundet: "3D-printade hus verklighet i Kina"

Älvdalska: Sveriges glömda språk

 2016-01-14  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

I Älvdalens kommun i Dalarna talar cirka 2 500 personer ett språk som ligger närmare vikingatidens fornnordiska än de andra nordiska språken gör.
Språket kallas älvdalsmål eller älvdalska, eller lokalt helt enkelt "dalska", och var från början en lokal dialekt. I dag är älvdalska obegripligt för andra svenskar, och många språkforskare betraktar det nu som ett självständigt språk. Älvdalska har länge hotats av svenskan, men under de senaste 10-15 åren har intresset för språket ökat.
Nu ska Älvdalska införas i skolorna i Älvdalen.
År 2005 genomfördes en standardisering av det älvdalska skriftspråket, och lokala grupper arbetar för att få det erkänt som minoritetsspråk och för att det ska införas i skolorna.
Lyssna på Älvdalska i den här videon.
Läs mer på Wikipedia. Läs mer på Älvdalens kommuns hemsida.
Dansbandet Larz Kristerz - ambassadörer för Älvdalens kommun. Läs mer!
Älvdalens kommun på Facebook. Texten hämtad från National Geographic.

En bok som renar vatten

 2016-01-05    F & V
 1 år sedan 2 år sedan  4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

En bok där varje sida utgörs av ett filter som tar bort drygt 90 % av bakterier från ett förorenat vatten. En sida räcker till 100 liter vatten och en hel bok tillfyra års vattenförbrukning för en person.
Allt du behöver göra är att riva ut en sida, sätta den i en enkel filterhållare och hälla i vatten från vattendrag eller brunnar. Ut kommer rent vatten, säger uppfinnaren Theresa Dankovich, ung forskare vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, USA.
Theresa Dankovich har genomfört en rad lyckade fältförsök med förorenat vatten på 25 platser i Sydafrika, Ghana och Bangladesh.
Nästa steg är att testa om filtret även renar vatten från andra mikroorganismer, som parasiter eller virus, vilka ligger bakom en rad sjukdomar. En bok kostar bara motsvarande 15 kronor att tillverka vilket gör tekniken till den billigaste på marknaden för att rena vatten, skriver Likecool.

Nu försöker Theresa Dankovich och hennes medarbetare få till stånd en produktion av boken, som ger hopp om bättre hälsa för de nästan 700 miljoner människor i världen som saknar tillgång till rent dricksvatten.

Läs mer här i Forskning & Framsteg nr 9 2015.    Prenumerera på Forskning & Framsteg!    Läs mer här!  En artikel i the Telegraph!

Det som inte dödar dig stärker dig

 2015-12-21  F & V
 1 år sedan 2 år sedan  5 år sedan 6 år sedan  7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

Vad är det i frukt och grönsaker som gör dem nyttiga? Ja, det är inte i första hand innehållet av antioxidanter och vitaminer, skriver den amerikanske neurovetaren Mark P. Mattsson vid John Hopkins University i Scientific Amerikan. Hans alternativa svar bygger på att många växter framställer lindrigt giftiga skyddsämnen, så kallade sekundära metaboliter, för avskräcka främst insekter.
När människor får i sig små mängder av de svagt giftiga substanserna stressas kroppens celler på ett sådant sätt att de bygger upp motståndskraft mot flera olika sjukdomar, bland annat alzheimer och parkinson.
Det skydd som människorna får av substanserna kallas hormes, som betonar att stora mängder kan vara livsfarliga.
Hormes finns på en rad områden. Vanlig fysisk träning är ett exempel.

Mer här eller i SANS nr 4 2015 sidorna 12-13

Jediismen, är inte en religion, inte ännu

 2015-10-28  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 4 år sedan  5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 
Nya Zeelands Jedi-förening bildades i april 2014. Den grundades för att främja utvecklingen av jedismens "förståelsen och kunskapen om Kraften" och "aktivera den eviga vaksamheten mot sitherna". Jedismen har sina rötter i det fiktiva Star Wars universum. Idén om "jediismen" blev känd i samband med lanseringen av George Lucas film "Star Wars" 1977.
Alla praktiserande jediister måste bära en huva när de rör sig i offentligheten.
Nu har rörelsen blivit internationell, tusentals människor i Tjeckien har förklarat sig vara jediister och man har ansökt om att få bygga ett jeditempel på ett turkiskt universitet. Inget annat land har emellertid anammat jediismen så som Nya Zeeland där 53 715 angav jediismen som sin religion i folkräkningen 2001 - det var mer än 1,3 % av befolkningen. Detta räcker dock inte för att myndigheterna ska ge skattefrihetsstatus på religiösa grunder.

Läs mer i the Washington Post: "New Zealand says no to Jedis", eller läs den här, översatt i Tempus nr 42 2015
The Jedi Knight Religion, Inspired by Star Wars (Jediism)

Forskarna hittar nya räddare i jorden

 2015-10-09  F & V
 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan  5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 
Varje år dör 700 000 personer till följd av enkla infektioner. Och dödssiffran stiger explosionsartat i takt med att allt fler bakterier blir immuna mot existerande antibiotika. Sedan 1988 har forskarna inte hittat någon ny typ av antibiotika. De har inte lyckats med de gamla metoderna att odla bakterier på laboratoriet där de inte vill växa utan leta efter dem på annat håll, förslagsvis i marken. För detta ändamål utvecklade de ett instrument, kallat iChip, med vilket de de fick tillgång till 99 % av alla bakterier som aldrig tidigare undersökts och därmed en rik källa till nya antibiotika. Efter flerfaldiga tester fann de en en okänd bakterie i gruppen Aquabacteria som döptes till Eleftheria terrae, som producerade antibiotikumet teixobactin. Detta dödade den beryktade MRSA-bakterien Staphylococcus Aureus - "den gula varbakterien". Teixobactin dödar bakterier genom att blockera två molekyler som bygger upp cellväggarna. Detta minskar risken för att bakterierna bygger upp resistens under lång tid.
För närvarande testar forskarna Teixobactinets verkan på djur innan det kan testas på människor för att slutligen testas på människor. Troligen tar detta fem år. Förhoppningsvis innan MRSA tagit död på oss.

Läs mer här i Illustrerad Vetenskap nr 11 2015.

Därför ökar de kriminella gängens makt

 2015-07-28  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

Den organiserade brotteligheten växer i Sverige. Omfattningen är nu så stor att forskarna har börjat tala om enklaver, områden som i princip inte längre behärskas i den svenska staten.
Jacob Ekström har varit polis i över 20 år, och är i dag förundersökningsledare, gruppchef och ställföreträdande insatschef för operation Fenix.
Operation Fenix jagar i nuläget 300 ”strategiska personer” som livnär sig på kriminalitet i Stockholmsförorterna Tensta, Rinkeby, Hjulsta, Kista, Akalla och Husby. Det handlar om stadsdelar som präglas av "öppen narkotikaförsäljning, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället”. Utvecklingen i områdena har medfört att det är svårt att utreda de brott som begås där.

År 2011 bedömdes Malmö ha 16 organiserade kriminella gäng. Många har rötter i det forna Jugoslavien eller i Iran, Irak och Libanon. Andra är etniska svenskar. Polisen kallar vissa grupper för ”klaner”, då de ofta bygger på släkter med ursprung i Libanon, Albanien eller Serbien. Sådana konstellationer är ”ofta genomsyrade av traditionella normer som innebär att uppfattade oförrätter och kränkningar måste besvaras för att gruppen ska upprätthålla sin heder och respekt”. Konsekvensen blir att rätt triviala händelser kan utlösa svåra våldsspiraler..
En liten grupp män står för en mycket stor del av brottsligheten. En procent av befolkningen i Sverige står för 63 % av alla våldsbrott.
Det beräknas finnas omkring 8000 livsstilskriminella i Sverige, det vill säga en promille av befolkningen.

Läs mer här i Forskning & Framsteg nr 5 2015.

Naxalitmilisen i Indien

 2015-07-  F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan 8 år sedan 9 år sedan 10 år sedan 

Med våld och utpressning har maoistiska reveller skapat en maktbas i den mineralrika djungeln.
I Indien är de kända som naxalitmilisen: maoistiska rebeller från landets längsta interna konflikt. Deras flera decennier långa krig, som idag kräver fler indiska liv än resterna av konflikten i Kashmir beskrivs som Indiens "största interna säkerhets hot".
Naxalismilisen borde egentligen höra hemma i det förflutna, men den fortsätter att slåss och döda i Maos namn långt efter den kinesiska kommunistledarens död.
Indiens energibehov och industrins aptit på råmaterial har fört samman djungelns arga mördare och kol-, stål, och elproducenterna och svetsat samman naxalitmilisen med några av landets mest missgynnade befolkningsgrupper, adivasifolken, de ursprungliga, indiska stamfolken. Men naxalitmilisen omfattar också studerande från medelklassen, daliter - de "oberörbara" eller kastlösa samt andra från de lägsta sociala skikten.
Det som gjorde naxalitupproret så ironiskt och gav det så stor inverkan på landets framtid var att dess centrum låg mitt i hjärtat av Indiens enorma mineralrikedomar.

Läs mer i National Geographic nr 4 2015 eller Läs delar av artikeln här.

Antisemitismen kommer nu från Mellanöstern

 2015-06-24 F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan  8 år sedan 9 år sedan 10 årsedan
Det finns enligt flera kartläggningar bland muslimska trosbekännare en utbredd antisemitism som innebär religiös förföljelse och diskriminering av judar. I en studie från 2005 anges det att ca 5 % av Sveriges befolkning har antisemitiska uppfattningar. Men sådana uppfattningar var högre bland muslimer i Sverige, än bland kristna och icke religiösa, nämligen 39 %. Studien genomfördes av Forum för levande historia.
Siffran 39 % bekräftas av en nyare intervjustudie genomförd bland invandrade muslimer trosbekännare i sexvästeuropeiska länder. Bland muslimer i Sverige menar 37 % att "man kan inte lita på judar". Genomsnittet för muslimer i alla de undersökta länder blev ännu högre, eller 45 %.
Denna studie gjordes av Berlin social Science center år 2013 och bygger på nästan 9000 telefonintervjuer i länder som Frankrike, Tyskland. Österrike och Sverige.
Om man går till globala jämförelser så ser man att antisemitismen är som störst i Mellanöstern. Enligt attitydstudien ADL Global 100 så uppvisar 70-90 % av befolkningen i länderna i Mellanöstern antisemitiska attityder. I till exempel irak är siffran 92 % och i Algeriet 87 %. I Sverigen bara 4 %.

Läs mer här i Forskning & Framsteg nr 4 2015.

Solenergi i Kalahariöknen

 2015-05-23 F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan  8 år sedan 9 år sedan
Har det lilla svenska företaget Ripasso utvecklat världens mest effektiva solenergisystem?
Med hjälp av militär teknologi och en nollutsläppsmotor som en skotte uppfann på 1800-talet försöker ett svenskt företag att revolutionera solenergiproduktionen.
34 % av solens energi som träffar speglarna omvandlas direkt till nättillgänglig elkraft. Traditionella solcellspaneler kan omvandla 23 % av solenergin till elektricitet som dock krymper till 15 % innan den kan användas av elnätet.
Tekniken fungerar genom att speglarna används som jättelinser som fokuserar solens energi till en liten varm punkt som i sin tur driver en nollsläpps motor av märket Stirling. Den använder omväxlande uppvärmning och nedkylning av en innesluten gas för att driva mekaniken. 1988 började Kockums använda den i sina ubåtar.
När Gunnar Larsson avgick som VD för Kockums skaffade han licens för tekniken och startade 2008 företaget Ripasso. Inte utan problem, bankerna har varit ovilliga att finansierna den nya tekniken men Ripasso har nu säkrat en privat finansiering för att kunna börja med sin första storskaliga anläggning.

Läs artikeln i the Guardian "Could this be the world's most efficient solar electricity system?"eller läs den här, översatt i Tempus nr 21 2015

Unga vuxna blir allt sämre på att läsa och räkna - skyller på 60-talisterna sämre utbildning

 2015-05-17 F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan  8 år sedan 9 år sedan
Kunskaperna i matematik och läsförståelse bland personer upp till 30 år gamla verkar avspegla de skolförsämringar vi redan sett.
Under 2000-talet har resultaten i den svenska skolan försämrats. Det har visats av flera PISA-rapporter, som utgår från resultaten hos niondeklassare. Nu visar det sig att dessa försämringar även har satt spår i läs- och matematikkunskaperna hos unga vuxna. Det framgår av rapporten Lära för livet (SNS) 2014
Sveriges vuxna befolkning är över lag jämförelsevis bra på att läsa och räkna - men inte i åldrarna 25-30 år. De elever som gick i grundskolan på 2000-talet var klart sämre på att läsa och räkna även långt efter det att de hade slutat nian.
Läskunskaperna hos elever i grundskolan började försämras i början av 1990-talet, och i slutet av 1990-talet började kunskaperna i matematik minska.
- Troligen har det med den försämrade lärarkompetensen att göra, och att allt fler obehöriga lärare började undervisa på 1990-talet. Detta slår sannolikt först mot läs- och skrivinlärningen. När man sedan läser dåligt så går det ut över matematiken och andra ämnen, säger
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare, menar att detta förmodligen beror på den försämrade kompetensen hos lärare som började arbeta i början av.90-talet, alltså de s k 1960-talisterna

I analysen ingår bara barn och ungdomar som är födda i Sverige och därför kan antas ha genomgått hela grundskolan.

Läs mer här: "Unga vuxna blir allt sämre på att läsa och räkna".

Fler artiklar om den svenska skolan:
Skolans växande kunskapsklyftor:
Det är stora skillnader vad gäller skolprestationer mellan barn som är födda i Sverige och utrikesfödda. Ledande skolforskare menar att det är ett allvarligt problem, som hittills inte har tagits på tillräckligt allvar.
Läxor för livet eller i onödan?
Läxor är den stora konflikthärden i många hem. Om läxor ökar kunskaperna eller bara stressen har forskarna olika åsikter om.

Demokrati är inte allt som behövs

 2015-04-26 F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan  8 år sedan 9 år sedan
Demokratisk utveckling är ett av våra starkaste honnörsord. Men ny statsvetenskaplig forskning visar att samhället inte automatiskt blir bättre bara för att man inför demokrati. Fungerande institutioner och frihet från korruption är minst lika viktigt - men betydligt svårare att skapa.
"Kågg" är vägen till ett bättre samhälle. Den centrala frågan är hur man skapar Kågg! Vad betyder "Kågg"?
QOG är en förkortning för quality of Governement, ungefär samhällsstyrningens kvalitet på svenska., och bygger på en mängd parametrar som är viktiga för medborgarnas välfärd. Den kan sammanfattas med pålitliga, opartiska, icke-korrupta, icke-diskriminerande och kompetenta offentliga institutioner.
Danmark har bäst qog i Europa. Därefter kommer Sverige och Finland (se bild).

Qog-forskningen i Sverige: Quality of Governement institute i Göteborg grundades 2004 av två namnskunniga statsvetarprofessorer, Bo Rothstein och Sören Holmberg. Dess forskning syftar bland annat till att bistå politiker och beslutsfattare med policyråd.

Enligt Bo Rothstein finns det fyra mekanismer som verkar kunna bidra till att kvaliteten på samhällsstyrningen (QOG) ökar i ett samhälle. Det första är skattesystemet som måste vara utformat så att folk litar på att pengarna går till den offentliga verksamheten. Den andra mekanismen är meritokrati, dvs att man anställs utifrån kompetens, inte p g a rätt släkt, etnicitet, kön eller rätt kontakter. För det tredje krävs ett rättvist och fritt utbildningssystem. Den fjärde och sista faktorn är jämställdhet i det politiska systemet.

QoG EU Regional Data.       Läs mer i Forskning & Framsteg nr 1 2015 ss. 42-47

De flesta britter härstammar från tyskarna

 2015-04-19 F & V
 1 år sedan 2 år sedan 3 år sedan 4 år sedan 5 år sedan 6 år sedan 7 år sedan  8 år sedan 9 år sedan
Analysen visar att anglosaxarna är den enda erövraren (omkring 400-500 f.Kr) som på ett väsentligt sätt förändrat befolkningens genetiska utseende, nästan 30 % av de flesta britternas DNA kommer från deras förfäder, dagens tyskar.
Analysen av mer än 2000 britters DNA fann att de som idag bor i södra och mellersta England delar ca 40 % av sin DNA med fransmännen, 11 % med danskarna och 9 % med belgarna. Det franska bidraget var överraskande nog inte kopplat till Normandernas invasion 1066, utan till en tidigare okänd migrationsvåg till Storbritannien någon gång efter slutet av den senaste istiden för nästan 10 000 år sedan.
Studien visade också att förfädernas bidrag till nutidens gener varierade avsevärt mellan områden som Wales, Skottland och Nordirland som framstod som separata genetiska kluster. Befolkningen på Orkneyöarna visade sig vara mest genetiskt distinkt, 25 % av deras DNA härstammade från norska förfäder som invaderade öarna på 800-talet.
Författarna föreslår att DNA-analys nu bör betraktas som ett kraftfullt historiskt verktyg som ibland ger mer opartiskinformation än de traditionella källorna.
Bildtext: German captain Uwe Seeler (left) shakes hands with England captain Bobby Moore before the start of the World Cup final at Wembley in 1966.

Läs artikeln i the Guardian "Genetic study reveals 30% of white British DNA has German ancestry"eller läs den här, översatt i Tempus nr 13 2015

Vilka människor är det som tror på astrologi?

 2015-01-14  F & V
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan

Flera intervjuundersökningar gjorda av Vetenskap & Allmänhet visar att förbluffande många, 20 %, svenskar tror på astrologi, "studiet av stjärntecknens inverkan på våra liv". Andelen är ungefär lika hög i övriga västländer, men betydligt högre i stora delar av Afrika. Det finns fyra huvudsakliga förklaringshypoteser till att människor på astrologi.
Två brittiska socialpsykologer, Martin Bauer och John Durant, har testat de fyra hypoteserna med hjälp av omfattande intervjuundersökningar av britter. Hypotesen om att astrologi skulle tilltala personer med autoritära personlighetsdrag få inget stöd.
Personer med låga eller höga kunskaper om vetenskap har en negativ syn på astrologi. Medan de med medelmåttiga kunskaper om vetenskap håller astrologi signifikant högre.
Religiöst orienterade personer utan religion - vilka inte är så ovanliga i vår postmoderna värld - torde utgöra tyngdpunkten bland dem som tar astrologi på allvar.

De rapporterar i tidskriften Cosmos and Culture. Belief in Astrology : a social-psychological analysis.
Hela artikeln här.
Eller refererad av Björn Fjaestad på svenska i SANS nr 1 2015.

Glasögon ger läkarna supersyn

 2014-11-19 F & V
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
När kirurger opererar cancersjuka är det viktigt att alla cancerceller tas bort direkt. Detta är mycket svårt eftersom sjuka och friska celler ser nästan likadana ut. Därför kan läkaren först efter att ha tagit nya prover veta om allt är borta. Om inte måste en ny operation göras.
Nu kan emellertid läkaren se cancercellerna under operationen och avlägsna dessa med en gång. Genom att använda en fluorescerande vätska som färgar cancercellerna. När dessa belyses med närinfrarött ljus kan läkarna skilja dem från friska celler med hjälp av speciella glasögon.
Den nya uppfinningen som kommer att vara i bruk inom några är förväntas komma till stor nytta för både kirurger, sjukvård och patienter.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 14 2014 s. 50-51. Eller i arkivet.

Kampen mot mikroorganismerna går vidare  

 2014-11-15 F & V
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan
I dag fruktar vi ebolan nästan över hela världen. Den har främst slagit till i några västafrikanska stater, Sierra Leone, Liberia och Guinea, några fall har bekräftats även i Nigeria. Ebola är en dödlig sjukdom som orsakas av ebolavirus och den har hittills (2014-10-29), enligt WHO smittat 13703 av vilka 4922 har avlidit.
Det är alarmerande siffror som lätt kan få oss att glömma att det finns andra ännu större bakteriella dråpare på vår jord. En av de värsta är tuberkulosen. Den är på förnyad frammarsch. Över två miljarder av jordens befolkning bär på smittan av Mycobacterium tuberculosis och varje år dör över en miljon av tuberkulos.
En annan modern epidemi är koleran som årligen skördar över 100 000 döda. Den fruktade könssjukdomen syfilis smittar 12 miljoner människor årligen och över 100 000 av dessa dör. Den invalidiserande sjukdomen spetälska är fortfarande utbredd i den fattiga världen. 225000 smittas årligen av Mycobacterium leprae. Dödligheten är dessbättre låg.
Om Ebola: Folkhälsomyndigheten.

Den världsberömde evolutionsgenetikern Svante Pääbo gäst hos Skavlan

 2014-11-07 F & V
  två år sedan tre år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
I fredags kväll var Svante Pääbo gäst hos Skavlan.
Pääbo anses vara en av grundarna av paleogenetiken, som använder genetiska metoder för att studera vår förhistoria och våra förfäder. År 2005 kom hans arbete att klassificera schimpansens arvsmassa på första plats i tidskriften Science' årliga tio-i-toppgradering av forskningsresultat i världen.
Svante Pääbo blev världsberömd i och med att han lyckades rekonstruera neandertalarnas hela arvsmassa och visa att gener från neandertalare finns hos alla individer i dagens Europa och Asien.
Svante Pääbos pappa var Sune Bergström, nobelpristagare i medicin. Idag nämns Svante Pääbos eget namn ofta i Nobelsammanhang.
I sin nya bok beskriver Pääbo arbetet som ledde fram till det vetenskapliga genombrottet. I boken visar Pääbo att neandertalarna inte var våra förfäder utan en annan form av människor med vilka våra förmödrar fick barn när de lämnade Afrika. Han beskriver också hur en bit ben från lillfingret av en liten flicka ledde till upptäckten av en tidigare okänd utdöd människoart.

Beställ boken här på Fri Tankes förlag.
Mer om Neandertalarna och den moderna människan kan man läsa här.
"Intervju" med Svante Pääbo efter TV-programmet.

Norge och Sverige är de bästa länderna att bli gammal i enligt nytt index

 2014-10-08 F & V
 ett år sedan två år sedan  tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
Norge är världens bästa land att bli gammal i och Sverige ligger på andra plats. Listan som är upprättad av HelpAge International visar ett index över äldres sociala och ekonomiska förhållande. Afghanistan hamnar allra längst ned på listan som publicerade av FN på "de äldres dag".
Australien, Västeuropa och Nordamerika hamnar högt upp på listan.
De länder i Sydamerika som säkrat pensioner genom skattefinansiering hamnar också på den övre delen av listan, bland annat Mexiko. I rapporten kan man också utläsa att de äldre blir allt fler och att i över 40 länder kommer 30 % av befolkningen år 2030 att bestå av människor äldre än 60 år. I världen kommer människor över 60 år att vara 1,4 miljarder 2030.
Många länder i trdje världen har bekymmer med att de inte finns något socialt skydd eller att äldre har en egen ekonomi. Här är traditionen att barnen eller äldre släktingar tar hand om sina äldre, men denna tradition blir allt svagare, vilket lämnar äldre till ensamhet och fattigdom.
Global Age Watch Index 2014,   Eller här HelpAge Internationals.

Läs mer i Los Angeles Times "Norway ranks No. 1, Afghanistan last, in quality of life for over-60s", läs den här, översatt i Tempus 41 2014

Bra musik tar bort smärtan

 2014-09-05   F & V
 ett år sedan  tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
I många år kunde jag inte tänka mig att gå till varken vårdcentralen eller tandläkaren utan att ha med mig en mp3 spelare eller i brist på denna en fickradio kopplad till små hörlurar. Med handen på volymkontrollen kunde jag reglerar ljudet allteftersom förväntad eller verklig smärta. Ville tandläkaren prata med mig fick han knuffa mig på armen. Nu - efter mer än 10 år - läser jag en artikel i Illustrerad Vetenskap, att detta också är vetenskapligt bevisat.

Det är överläkare Peter Michael Nielsen på Amager Hospital i Köpenhamn som leder ett projekt som rönt många framgångar med smärtreducering - också i de fall där konventionell medicin mot smärta inte har hjälpt. Smärtan övertrumfas av musik med en förstärkt basgång. Kroppen fångar upp vibrationerna från basen via de tryckkänsliga Pacinis kroppar som finns både i huden och i de inre organen. Dessa tryckreceptorer förmedlar elektriska nervimpulser till de centrala nervsystemet, talamus i hjärnan som också fångar upp smärtsignaler. Signalerna från musiken upplevs tydligare, bland annat för att de är snabbare och blockerar smärtkänslan i talamus. Patienten måste tycka om musiken, själv ha valt den eftersom stämningen bidrar till att skapa en känsla av lugn i hjärnan vilket ytterligare minskar smärtupplevelsen. Vid kroniska smärttillstånd upplevs lindringen och en tid efter behandlingen.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap sidorna 48-49 i nr 11 2014 Arkiv

Nässpray mot ormgift kan rädda liv

 2014-08-15  F & V
  två år sedan tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
Ormbett dödar 84000 människor varje år. I Indien är dödsfallen högst.
Ett forskarlag i Kalifornien rapporterar att ett enkelt nässpray med neostigmin kan reducera dödsfallen. Om det kombineras med atropin, en substans som tas upp av näsan, skulle neostigminet ge få negativa bieffekter.
Mer än tre fjärdedelar av de som fallit offer för ormbett i Indien dör innan de hinner fram till sjukhuset.
Många dör av andningssvikt efter att ha förlamats av ormens nervgift.
Nässprejen skulle bli en billig, snabb och enkel metod för att förhindra den förlamning som inträder när man blivit ormbiten.
Att utveckla billiga, värmetåliga och lättanvända mediciner mot förlamning skulle ge behandling i ett tidigt stadium och rädda liv.
Läs mer i The Guardian: "India's snakebite victims could be offered lifesaving low-cost nasal spray", läs den här, översatt i Tempus 30-31 2014

Ny metod kan hitta Alzheimers tidigare

 2014-08-06  F & V
 ett år sedan  två år sedan tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
Alzheimer är en invalidiserande sjukdom, som gör att hjärncellerna fortlöpande bryts ned. Drabbar många äldre och är en hemsk sjukdom.
Läkarna har stora problem bara med att ställa en säker diagnos. Omkring 20 procent av alla patienter som söker läkare med symptom på demens frias från att lida av alzheimer, även om sjukdomen i själva verket redan är i full gång med att bryta ned deras hjärnor.
Orsaken är att skadorna sitter djupt inne i hjärnan. Därför kan läkarma inte bara ta ett prov av hjärnvävnaden och analysera det i laboratoriet. I stället är de hänvisade till att använda skannrar, som kan titta in i kraniet. Sjukdomen måste dock vara mycket långt framskriden, innan hjärnan har krympt så mycket och fyllts med så stora, tomma hålrum att det direkt syns på skanningbilderna.
Nu har dock en grupp amerikanska forskare lyckats utveckla ett radioaktivt märkt ämne, florbetapir F 18, som binder sig till hjärnans skadade nervceller och får dem att lysa upp tydligt på skanningbilderna från en vanlig PET-skanner.
Kan behandlingen påbörjas tidigare kan patienter med alzheimer kanske får glädje av de redan nu existerande behandlingsmetoderna.

Läs mer här och här. I Illustrerad Vetenskap.

Framtidens bantningskur är bakterier

 2014-08-01  F & V
 ett år sedan  två år sedan tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan nio år sedan
Övervikt och fetma är enligt världshälsoorganisationen, WHO, den femte vanligaste dödsorsaken i världen. Sedan 1980 har antalet feta personer mer än fördubblats, och idag är över 500 miljoner människor feta. Risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer ökar med ökad fetman.
Men snart har vi kanske ett botemedel. Försök på djur visar att rätt bakterieflora i tarmen kan få ner övervikten. Bakterier från slanka människors kan skydda mött mot fetma. Läkarens tre nya verktyg är bakterier. Bakterieterapi, då en nya tarmflora läggs in i patientens steriliserad tarm. Sedan stimulera denna med till exempel växtfiber. Om tarmen får fel föda som mycket fett och socker kan de nyttiga bakterierna inte bita sig fast. Och för det tredje komplettera den nya tarmfloran med andra bakterier så att sammansättningen blir optimal.
Bilder: Bakterier kämpar förgäves mot fet kost och Fet kost hindrar rätta bakterier att få fäste i tarmen.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 7 2014 sidorna 38 - 43.

En procent av befolkningen ansvariga för 63 procent av våldsbrottsdomarna i Sverige

 2014-04-27  F & V
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan  åtta år sedan
Majoriteten av alla våldsbrott i Sverige begås av ett litet antal personer. Dessa är nästan uteslutande män som tidigt debuterar i våldsbrott, som har missbruksproblem, personlighetsstörningar och även medverkar i annan brottslighet. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin under ledning av Örjan Falk (bild) som granskat 2,5 miljoner personer i svenska brotts- och befolkningsregister.
I den aktuella studien har Göteborgsforskarna samkört samtliga domar för våldsbrott som utfärdades i Sverige mellan 1973 och 2004 med befolkningsstatistik för personer födda 1958 till 1980.
Av de 2,5 miljoner individer som ingick i studien dömdes 4 procent för minst ett våldsbrott. Av dessa totalt 93 642 individer var 26 procent dömda tre eller fler gånger, vilket innebär att 1 procent av befolkningen (24 342 individer) stod för 63 procent av alla våldsbrott under studieperioden.
Artikeln: The 1 % of the population accountable for 63 % of all violent crime convictions publicerades i Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology i oktober.

Läs mer här: "En procent av befolkningen ansvariga för 63 procent av våldsbrottsdomarna". Läs också på Forskning.se.

"Hjärnan hör bön"

 2014-04-07 F & V
 ett år sedan  två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan  sju år sedan  åtta år sedan
Björn Fjaestad som är VD för Sans, tidigare mångårig chefredaktör för Forskning & Framsteg,
letar inför varje nummer av tidskriften fram intressanta forskningsresultat.
I det senaste numret, nr 2 2014, kan man bland annat läsa att "Hjärnan hör bön" (s 6), oberoende om du är ateist eller troende. Bönen förbättrar din förmåga till koncentration, uthållighet och att motstå frestelser.
Här kan man läsa mer om detta. "Personal prayer buffers self-control depletion".
Vidare att det är en ren myt att människor skulle ha en dominerande hjärnhalva (s 11),
läs mer i PLOS one, i artikeln
"An Evaluation of the Left-Brain vs. Right-Brain Hypothesis with Resting State Functional Connectivity Magnetic Resonance Imaging".
Kanske är den mest provocerande insikten att "Ateister är smartare än religiösa"!
Läs mer den brittiska tidskriften Independent: "Religious people are less intelligent than atheists, according to analysis of scores of scientific studies stretching back over decades".
Läs Tidskriften SANS.

Möt din förfader

 2014-01-23 F & V
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan åtta år sedan
En ny omfattande undersökning pekar på att alla de placentala däggdjuren, dvs dvs djur med en placenta - moderkaka och vars ungar livnär sig genom att dia sin moder, kan följa sin rötter tillbaka till en gemensam stamfader/moder, som levde kort efter den stora massdöden för 65 miljoner år sedan då dinosaurierna försvann och däggdjuren reste sig ur askan för att bli världens härskare. Då inträffade under loppet av några hundra tusen år en evolutionär "explosion", under vilka alla föregångare till de placentala däggdjuren,, uppstod. Genom att kombinera en mängd data från såväl nu levande som utdöda däggdjur har forskarna lyckats formulera en mycket välunderbyggd hypotes om hur vår gemensamme förfader/moder såg ut. Bilden visar en liten, anpassningsduglig och allsidig insektsätare, som har kunnat springa, klättra och simma utan att vara en mästare på något av detta.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 16 2013 sidorna 50-53. Artikeln bygger på en artikel av Maureen A. O'Leary "The Placental mamal ancestor ant the post-k-pg radiation of placentals" i Science Magazine.

Nya rön

 2014-01-04 F & V
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan åtta år sedan
1. Produktionen av förnybar el, som andel av den totala elkonsumtion, var för EU-27 20,4 procent år 2011. Sverige ligger nu på första plats i EU med 58,7 procent. Sverige är alltså bäst i EU-klassen.
Läs mer i rapport från Ekonomifakta: "Elproduktion med förnybara energikällor - internationellt".

2."Yngre generationer använder sjukförsäkringen oftare än äldre generationer - trots bättre hälsa".
Detta skriver forskaren Martin Ljunge, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) (bild).
Artikeln finns här: "Yngre generationers högre sjukskrivningsgrad – ett mått på hur snabbt välfärdsstaten förändrar normer".
De yngre generationerna tar alltså för sig av skattefinansierade förmåner, även sådana man inte har rätt till. Äldre generationer betraktade på sin tid inte statens och kommunernas bidrag som självklara rättigheter. De hade andra värderingar.
Martin Ljunges hemsida.

3. Kejsarsnitt ger sämre tarmflora jämfört med förlossning på vanligt sätt. Detta kan vara en orsak till att kejsarsnittsbarn oftare blir allergiska.
venska forskare har jämfört tarmfloran hos barn födda på båda sätten, ända upp till två års ålder.
"Skillnaden är dramatisk" säger Maria Jenmalm, (bild) professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet.
Kejsarsnittsbarnen har betydligt färre typer av bakterier i tarmarna under hela perioden, enligt en rapport i tidskriften Gut. Skillnaden är tydligast inom bakteriegruppen Bacteroidetes, som verkar skydda mot allergier.
I Sverige sker 17 % av alla förlossningar med kejsarsnitt. Andelen har ökat med åren. Men är låg i jämförelse med andra EU-länder.
Forskningsrapport: " Kejsarsnitt ger mager tarmflora och risk för allergi"
Om detta och mycket därtill kan man läsa i nummer 9 2013 av Forskning & Framsteg.

Darwineum i Rostock

 2013-11-10 Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan åtta år sedan
Följ med på en resa genom evolutionen i den tyska staden Rostocks zoologiska trädgård. I Rostocks Zoos nya Darwinium knyts äventyr och utbildning samman. Darwinium är en kombination av museum och en samling levande djur på ett 20000 kvadratmeter stort område.
Den permanenta utställningen börjar med Darwins evolutionsteori, som tar besökaren med genom jordens miljoner år långa utvecklingshistoria och berättar om hur livet utvecklades utifrån en enstaka cell. På en interaktiv tur genom utställningen presenteras livets evolution och människans kulturella utveckling.
I ett stort triopikhus lever orangutanger och gorillor sida vid sida med småapor och andra djur.
Darwineum är uppdelat i åtta avdelningar med varsitt tema.

Läs mer här: Darwineum, Zoo, Rostocks hemsida.

En syntetisk hjärna

 2013-11-02 Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan sju år sedan åtta år sedan
Över 85 miljarder nervceller som möts på 100 miljoner ställen gör människans hjärnan till en av världens mest komplexa strukturer. Nu ska europeiska forskare skapa en exakt digital kopia.
Med ett ambitiöst program i samma liga som kartläggningen av den mänskliga arvsmassan ska flera tusen forskare under kommande år bygga et digital kopia av vår hjärna. Modellen ska samla all kunskap om hjärnan och omfatta allt från nervcellens molekylära beståndsdelar över hjärnans struktur till beteende och intelligens.
"Vi vill bygga ett CERN för hjärnan" förklarar projektets ledare, hjärnforskaren Henry Markram, som är knuten till Brain Mind Institute via École Polytechnique Fédérale de Lausanne i Schweiz.
Projektet har fått namnet Human Brain Project och inleds i slutet av 2013 och beräknas vara klar 10 år senare. Då ska den digitala hjärnan kunna bli ett redskap för läkare att testa verkningar och biverkningar av ny mediciner.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 11 2013.

Bilbränder i Sverige

 2013-10-21 Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan fyra år sedan  sex år sedan sju år sedan åtta år sedan
I en ny studie jämförs statistik över antalet bilbränder i Sverige med sociala och demografiska faktorer.
Bilbränderna i Sverige har ökat och de är främst koncentrerade till storstadsområdena. Bilbränder är en tydlig indikator på upplopp.
Mellan åren 2002 och 2009 ökade antalet bilbränder per 100 000 invånare och år från 50 till nästan 80 i Sverige i genomsnitt. Men vissa förorter till Stockholm, Göteborg och Malmö hade långt över 200! Det handlar främst om kommuner och stadsdelar med många utlandsfödda personer.
En annan viktig faktor är andelen av invånarna som är 15-24 år. En annan förklaringsfaktor är hur många i stadsdelen som får socialbidrag. Därmed finns det inget samband med arbetslöshet.

Läs mer här: "Segregation ger fler bilbränder". I nr 7 2013 av Forskning & Framsteg.

I en tidigare blogg som handlade om skolbränder kunde jag konstatera att "skolbränder förekommer främst på skolor där det också förekommer vandalisering, kränkande språkbruk och mobbning. Det handlar främst om pojkar med dålig föräldrakontroll, pojkar som umgås med andra pojkar som är kriminella. De som eldar begår ofta också andra brott". Svenska skolor brinner mest.

Gentest i var mans hand

 2013-06-27   Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan 
Gentester är på väg att bli en faktor i vanliga människors liv. Priserna faller snabbt. Det amerikanska företaget 23andMe tar nu bara 650 kr plus frakt. Det lovar besked om 248 sjukdomsrisker. Dessutom kan man leta efter släktskap med företagets övriga kunder och få reda på vilka etniska grupper runt om i världen man delar olika genvarianter med.
Men det finns risker, den nya tekniken är skoningslös mot familjehemligheter som varit dolda i decennier, typ "Vem är far till alla barnen?". "Är jag adopterad?".
Det är enkelt att få svar. Du beställer ett provrör som du sedan spottar i och skickar tillbaka. Efter 6-8 veckor får du svar från laboratoriet. Då ska du ta ställning till vad du vill veta om mina gener.
Läs mer i nr 5 av Forskning & Framsteg "Rea på gentest".

God hygien och välfärd ligger bakom den stora ökningen av diabetes

 2013-05-25   Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan  fem år sedan sex år sedan sju år sedan 
Mer än 5 % av världens befolkning har diabetes och andelen ökar snabbt. Idag är de 370 miljoner och förväntas öka till 551 miljoner 2030. Hos den som lider av diabetes är sockernivån i blodet för hög. Sockret får bokstavligt talat kroppens små blodkärls att klistras ihop så att blodförsörjningen blir sämre.
Diabetes finns i två varianter, typ 1 och typ 2. I typ 1 fallet är det kaos i immunförsvaret som stör insulinproduktionen. Man vet inte säkert vad som får immunförsvaret att angripa bukspottskörtelns insulinproducerande celler, men forskarna misstänker att det handlar om en alltför god hygien som inte utsätter immunförsvaret för tillräckligt med "normala" utmaningar. I Afghanistan har mycket få tillgång till dricksvatten men i gengäld har ingen diabetes!
Risken för att utveckla typ 2 diabetes kan minskas med 89 % om vi undviker fet och sockerhaltig kost, skaffar oss rikligt med motion och håller oss slanka, inte röker och inte omåttligt dricker alkohol. Det är den osunda, västerländska livsstilen som är orsaken.

International Diabetes Federation
En artikel i Illustrerad vetenskap nr 3 2013

Facebook ger dåliga betyg

 2013-04-26 Forskning & Vetenskap 
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan  sju år sedan
En undersökning visar att de elever som vistas mycket på Facebook under fritiden får sämre betyg än genomsnittet medan de som lyssnar på musik eller läser böcker får bättre betyg. Forskarna har följt kvinnliga universitetsstudenter under deras första högskoleår. Vi ville kolla hur olika medier påverkar betygen, säger Jennifer Walsch som är ansvarig för undersökningen som gjorts av ett medicinvetenskapligt center i Los Angeles. Undersökningen som publicerades i aprilnumret av tidskriften Emerging Adulthood nästan 500 kvinnliga universitetsstudernde i nordöstra USA.
Det är osäkert om resultaten kan appliceras också på manliga studenter.

Läs artikeln här "Too Much Texting, Facebook Time May Lower College Women's Grades"eller läs den här, översatt i Tempus nr 16 2013

Socker gör oss feta och ger oss sjukdomar

 2013-03-08  Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan  sju år sedan
Människans kostvanor har markant förändrats under den senare delen av vår historia. Ämnesomsättningen har inte alls haft tid att anpassa sig.
Tills för ett par tusen år sedan fick människan i sig socker, enbart när hon åt frukter, bär och honumg och dessa var ofta bara tillgängliga några månader av året.
De söta livsmedlen utgjorde då endast en ganska liten del av av kosten, medan socker i läsk, snask och kakor nu utgör omkring 20 % av vårt dagliga kaloriintag i västvärlden.
Den söta smaken utlöser ett unikt behov av mer, och eftersom socker lurar de centra i hjärnan som reglerar vår mättnadskänsla har vi en tendens att äta alltför mycket och bli överviktiga.
Den stora mängden socker i födan gör det svårt för kroppen att reglera blodsockernivån med följder som diabetes, hjärtkärlsjukdomar och kroniska inflammationstillstånd.

Läs mer i tidskriften Illustrerad Vetenskap nr 18 2012.

Tidigare blogg: Socker- det vita giftet.

Världens längsta elkabel under Atlanten

 2013-03-10  Forskning & Vetenskap
 ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan  sju år sedan
En 1500 km lång elkabel skall läggas ned på havsbottnen mellan Island och Storbritannien. Den skall förse energihungrande britter med energi från Islands vulkaner och kraftverk. Eftersom islänningarna i det närmaste drunknar i energi, drömmer de om liknande kablar i framtiden, om kan garantera landet en ny, energirik exportvara. Kabeln förväntas vara färdig 2020 och bli den längsta undervattenskabel i världen - 1500 m lång. Den ska ligga på 500 meters djup och skyddas av flera lager isolering och armering. dess livstid är mer än 40 år.
Norge och Holland är redan förbundna med elkabel liksom Storbritannien och Irland. Sverige har likströmskablar till Tyskland och Polen och sna snart bygga en till Litauen. Strömmen går i en riktning vilket minskar förlusterna (jämfört med växelström).

Läs mer i tidskriften Illustrerad Vetenskap nr 18 2012.

Tidigare artikel om Island: Island är fredligast i världen.

Homo sapiens har fått tidigare släktingar

 2013-01-14  Forskning & Vetenskap
 Ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan  sju år sedan
Länge trodde man att Homo sapiens varit människosläktets enda härskare de senaste 25000 åren. Men senare forskning har visat att vi till helt nyligen delade jorden med en handfull andra Homo-arter. Och de lever kvar än i dag inni i oss. Våra gener avslöjar att vi bär på primitivt DNA från våra avlägsna släktingar. Fyndet av en mikropygmékvinna av arten Homo floresiensis (bild 1.) - även kallad hobbiten - på ön Flores i Indonesien år 2004, skulle visa sig bara vara den första av en lång rad nya människoarter, som våra förfäder - Homo sapiens - levt sida vid sida med nästan in i historisk tid. Det senaste hittade tillskottet är en ny människoart kallad röddjursfolket som levde i Kina fram till slutet av istiden. Andra Homo-arter är "Denisovamänniskan" - vår sibiriska kusin och naturligtvis neandertalaren (bild 2). Gener från dessa två arter avslöjar att de parade sig med den moderna människan och fick barn vars ättlingar bär på spår av "primitivt" DNA i nu levande människor.

Många är smittade med en farlig parasit

 2013-01-04  Forskning & Vetenskap
 Ett år sedan två år sedan tre år sedan fyra år sedan fem år sedan sex år sedan  sju år sedan
Var tredje invånare i västvärlden tros vara smittad med en farlig parasit, Toxoplasma gondii och den kan leda till schizofreni och kanske driva oss till självmord. Otvättade grönsaker, kattlådor och genomstekt kött från infekterade från infekterade kor, svin och andra husdjur kan innehålla ägg från parasiten. I fattiga länder kan nästan alla vara smittade, i Frankrike upp till hälften på grund av deras smak för råbiffar. Kroniskt infekterade har kortare reaktionstid, sämre koncentrationsförmåga och är mer riskbenägna än andra. Forskare menar att parasiten övertar den smittades känslocentrum i hjärnan. Kan en del av de med ADHD symptom kanske vara infekterade med Toxoplasma gondii?
Läs mer i tidskriften Illustrerad Vetenskap nr 17 2012 "Parasiter gör sina offer till zombier".
Livsmedelsverket om parasiten. Smittskyddsinstitutet.

Island är fredligast i världen

 2012-12-04      Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan För sex år sedan  För sju år sedan
Global Peace Index 2012 (GPI) toppas av Island som världens mest fredliga land. Danmark kommer tvåa följt av Nya Zeeland, Kanada, Japan och Österrike.
I botten på listan ligger Pakistan, Israel, Ryssland, Nordkorea och Kongo.
Global Peace Index listar 158 länder och rankar dem enligt 23 parametrar som innefattar till exempel mordtal, vapentäthet, antalet inre och yttre konflikter, terrordåd och krigshandlingar. Sverige kommer på plats 14, på grund av vår stora vapenexport. Island, på förstaplats, har en av världens lägsta mordfrekvenser – och dessutom en extremt liten andel av sin befolkning fängslad, endast 47 per 100 000 invånare.
I den totala sammanställningen klättrar Sri Lanka snabbast. På ett år har landet seglat upp nästan 30 steg till plats 103. Syrien faller mest och rasar 31 steg till plats 147.
Global Peace Index 2012 publicras av Vision of Humanity.
Läs också artikel i Forskning & Framsteg nr 8 2012.

Svenska skolor brinner mest

 2012-09-13    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan För sex år sedan  För sju år sedan
Sverige är ett av de värst drabbade länderna i världen vad gäller anlagda skolbränder. Varje år rapporteras hundratals skolbränder i Sverige och minst hälften är anlagda. Antalet har fördubblats sedan början av 90-talet med år 2009 som en toppnotering då de anlagda bränderna kostade svenska skattebetalare över 500 miljoner kr.
Skolbränderna i Sverige kostar mer än i USA mätt i absoluta siffror. I Grekland antänds fem skolor per år.
Hela 70 % av lärarna har varit med om brand på sin arbetsplats. Vilken annan yrkesgrupp kan komma i närheten av denna siffra?
Enligt Susanne Hessler på Brandskyddsföreningen som leder projektet "Skolan brinner", uppstår skolbränder främst på skolor där det förekommer vandalisering, kränkande språkbruk och mobbning. Det handlar främst om pojkar med dålig föräldrakontroll, pojkar som umgås med andra pojkar som är kriminella. De som eldar begår ofta också andra brott.

Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 7, 2012 "Svenska skolor brinner mest".

Socker- det vita giftet

 2012-07-31   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan  För sex år sedan  För sju år sedan  
Sockerförbrukningen har exploderat i hela världen. Nu håller forskarna på att ta reda på varför. Mycket tyder nämligen på att vår kropp blir som besatt av sockret så att vi blir beroende. Socker är inget naturligt livsmedel för människan. Tills för ett par tusen år sedan fanns det inte på menyn.
Det vanliga sockret vi äter - sackaros - från betor eller sockerrör består av två molekyler. En är glukos - druvsocker - och den är normal i vår kropp. Den får vi genom potatis, bröd, pasta och ris. Men den andra beståndsdelen fruktos, bär sig helt annorlunda ut. Den ingår inte i kroppens metabolism utan omvandlas till fett i levern. Man får fettlever precis som alkoholisterna med kolesterol och hjärtproblem.
Läs Sara Ehdins blogg om "Den nya sockerdöden" om fruktosens skadlighet.
N-gruppen: Fruktos – Ett socker som beter sig som fett.

Men sackarosen ger inte bara fetma utan den ökar också aptiten och råttförsök har visat att djuren blir beroende av socker och får abstinenssymptom. Andra försök visar att sockersug kan vara starkare än kokainbehov och att socker ger hunger också på annan mat än socker.

I USA finns en grupp läkare som jämställer socker med alkohol och tobak och som menar att läsk eller godis bara ska få säljas till personer över 18 år.

Artikeln som verkligen fick mig att tänka om läste jag i Illustrerad Vetenskap nr 11 2012. Det är en sorts skräckpropganda som är så bra. Liknande rapporter fick mig att sluta röka för tjugo år. Det har jag aldrig ångrat och abstinensbesvären försvann efter en kort tid och ersattes av glädjen över att slippa den äckliga tobaken.

Angela Merkel eller Nelson Mandela

 2012-07-28   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan  För sex år sedan  För sju år sedan  
Vilken person beundrar du mest? Den öppna frågan ställdes i årets stora SOM-undersökning vid Göteborgs universitet. Den årliga SOM-undersökningen (samhälle, opinion, medier) bygger på omfattande enkäter som går ut till 9 000 16-85-åringar bosatta i Sverige.
Av nu levande personer var det Nelson Mandela, Anders Borg och prinsessan Victoria som var populärast i undersökningen. Även Dalai Lama kom högt på listan.
Bland avlidna personer kommer Olof Palme högst. Därefter Astrid Lindgren, Moder Teresa, Dag Hammarskjöld och Martin Luther King.
Den fiktive gestalten Jesus kom på tionde gestalt. KD-anhängare placerade honom som etta.
En stor andel av svaren placerade familjemedlemmar högst, av dessa var "min mamma" och "min fru" särskilt populära svar.
De som beundrade en familjemedlem i stället för en offentlig person var till största delen unga och lågutbildade. Och de familjemedlemmar vi beundrar mest är, till skillnad från kändisarna, kvinnor.

Min egen stora favorit är förstås Angela Merkel, Tysklands förbundskansler sedan 2005. Där ligger till och med Anders Borg i lä. Frågan är om han inte kommer efter Fredrik Reinfeldt också, Sveriges statsminister.
Olof Palme platsar inte alls på min egen lista och inte heller Jesus som kommer långt efter Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna.
Jag skulle också kunna tänka mig några sportstjärnor, Charlotte Kalla och svenska fotbollslandslaget, damerna då förstås! Och naturligtvis Carro Klüft! I min bekantskapskrets är det Victoria Ahlberg (bild) och alla kring Äspöfestivalen. Blogg: Som en julklapp i augusti. Victoria A slår kronprinsessan.

Rött kött förkortar livet

 2012-07-04   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan  För sex år sedan  För sju år sedan  
En extra bit rött kött stor som en kortlek per dag ökar risken att dö i förtid med 13 procent enligt en stor studie.
Forskare vid Harvard University i USA har kartlagt dödsfall bland över 120 000 personer som regelbundet redovisat sina matvanor under flera decennier.
Resultaten visar att hos dem som äter mycket rött kött (nöt, fläsk och lamm) ökar risken att dö i förtid av cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och när det gäller bearbetat kött, som korv och bacon, är risken ännu högre.
Betydligt nyttigare alternativ är enligt studien proteinkällor som fisk, kyckling, nötter, baljväxter och mejeriprodukter med låg fetthalt.

Det här bekräftar att det vore bättre om vi åt mindre rött kött, vilket även skulle gynna miljön, säger Alicja Wolk, professor i nutrionsepidemiologi vid Karolinska institutet. En svensk äter cirka 65 kilo rött kött per år i genomsnitt. För mycket kött bakom många fall av cancer.

Två artiklar om detta:
Harvard School of Public Health: "Red Meat Consumption Linked to Increased Risk of Total, Cardiovascular, and Cancer Mortality".
Archives of Internal Medicine: Red Meat Consumption and Mortality,

Låg solaktiviteten jordens ökar genomsnittstemperatur

 2012-06-15   
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan  För sju år sedan
Forskarna har länge vetat att jordens genomsnittstemperatur varierar i takt med den kosmiska strålningen från solen, och att detta troligen beror på att solaktiviteten påverkar uppkomsten av moln i atmosfären.
Nu får teorin stöd av ett experiment som har utförts vid det europeiska centret för forskning i partikelfysik; CERN, i Schweiz.
Moln uppstår i atmosfären bland annat när svavelsyremolekyler samlas till mikroskopiska partiklar som vattenånga kan kondensera på och bilda de små vattendroppar eller iskristaller som moln består av. För att testa solens inverkan på denna process lät forskarna centrets partikelaccelerator simulera den kosmiska strålningen från en aktiv sol och riktade strålarna mot en kammare med en konstgjord atmosfär.
Försöken visade att solens kosmiska strålning tiofaldigade sannolikheten för att svavelsyramolekylerna skulle klumpa ihop sig och lägga grunden för uppkomsten av moln. Ammoniak bidrog också till att öka chansen för molnbildning under försöket, och forskarna tror att det i atmosfären även finns organiska ämnen som bidrar till processen.
Enligt en klimatteori gynnar kosmisk strålning från hög solaktivitet uppkomsten av låga moln, som kyler jorden. De senaste åren har solaktiviteten varit låg, och det ger färre moln och därmed högre globala temperaturer. Solaktiviteten tros snart stiga, och det kan isolerat sett leda till en temperatursänkning, som åtminstone delvis kan motverka den människoskapade växthuseffekten.
Läs också bloggen "Moderna myter".

Tidigare bloggar om Jordens temperatur och växthuseffekten:
Smältande isberg lindrar växthuseffekten
Hur stoppa jordklotets uppvärmning?
Solaktivitet bakom den ökade värmen

Bevis för månlandningen hindras

 2012-04-09      Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Har Apolloprogrammet och månlandningarna på 1960-talet verkligen ägt rum?
Det finns ju ett antal konspirationsteorier vars budskap är att Apolloprogrammet aldrig ledde till några månlandningar, och att filmerna och stillbilderna från samtliga Apollofärder är tagna på jorden.
Nu finns det ett utomordentligt tillfälle att en gång för alla ta död på alla spekulationer och konspirationsteorier om att USA skapat en stor bluff om en bemannad månfärd för att inte ligga i underläge mot Sovjetunionen som dittills legat före i kampen om rymden.
Nu anser man på Internetföretaget Google att tiden är mogen att låta privata aktörer träda in. Google har instiftat ett pris med en tydligt definierad uppgift: Skicka en robot till månen, kör 500 meter och skicka tillbaka data till jorden. För denna bedrift väntar en kontant belöning på 20 miljoner dollar.
Om det lyckas, kommer lämningarna från NASA:s expeditioner för 40 år sedan att få sällskap. Det ska bli intressant att få se bilder från de tidigare månbesöken.
Denna möjlighet tycks emellertid ha skapat bekymmer hos den amerikanska rymdfartsorganisationen. NASA:s chef Robert Kelso vill freda upp till 36 definierade områden på månen. Robotarna ska alltså inte få komma nära de områden där det ska finnas bevis för att tidigare månladdningar verkligen ägt rum.
Kelsos argument är att det finns risk för att utrustningen och de historiska fotspåren skall förstöras av utsläpp eller uppvirvlande stoft.
Tidigare bloggar om Apolloprogrammet:

080819 Upplevelsen av rymdfärder 2.0 är billigare med Google.
060819 "Skickligt Hollywood i det kalla krigets tjänst".

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 3 2012 s 38-39 "26 lag slåss om att nå månen"

Uppväxt i urban miljö påverkar hur vi hanterar stress

 2012-02-01    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Mer än hälften av invånarna på jorden bor städer vilket påverkar deras hälsa på på många sätt. Forskare vid Heidelberg Universitet har funnit att hjärnan skadas av storstadens hets. Forskarna scannar hjärnan hos försökspersoner, medan dessa under tidspress löste matematiska uppgifter. Bland annat aktiverades hjärnregionen amygdala, som är involverad i negativa känslor som rädslor och ångest, kraftigt hos stadsborna. Studien visar att livet i storstaden gör oss mer utsatta för de skadliga konsekvenserna av stress och resultaten visar överraskande att man fortsätter att reagera negativt på stress, även om man efter en uppväxt i storstaden flyttar ut på landet. När människor arbetar i situationer som inte är stressfyllda fann man inga skillnader mellan landsbygd och städer.

Artikel i Nature: City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans
Se också en tidigare artikel i WebMD: City Life Affects Brain's Response to Stress, som refererar till att fler lider av depression och ångest i storstäderna än på landsbygden.

Bäst med matematikläraren i katedern!

 2012-01-14    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Åse Hansson har nyligen publicerat en avhandling vid Göteborgs universitet som heter "Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet". Det låter som ett mycket relevant forskningsområde. Ty vad är det vi behöver i skolorna idag? Jo, bättre matematikkunskaper och mycket gärna i klasser med elever med olika modersmål.
Hon har funnit att eleverna blir sämre i matematik när eleverna ges ansvaret för sin egen undervisning. Så har det varit i flera decennier och de elever som har klarat detta sämst är elever med annat modersmål än svenska och elever med föräldrar som har låg utbildning.
Åse Hansson har studerat matematikundervisningen i årskurs åtta och visar i sin avhandling att det krävs aktiva lärare för att uppnå goda elevresultat. Lärare som förklarar, som pratar med eleverna och lyssnar på deras frågor.
"Det handlar faktiskt lite om att gå tillbaka till katedern, men detta ord är ju så känsligt i lärarkretsar".
Intervju med Åse Hansson i Skolporten, Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Lärarnas Nyheter.

Ny strategi mot cancer

 2011-12-14    Forskning & Vetenskap
  För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan För fem år sedan  För sex år sedan   
Cancer utvecklas långsamt. Därför kan läkarna förebygga på många stadier och etablera de första skydden redan hos de yngre åldergrupperna. Vaccination är det bästa sättet att förebygga sjukdom eftersom den riktar sig mot sjukdomen innan den uppstår. Flera cancerformer beror på infektion med bakterier eller virus. Kan vaccinet hindra mikroorganismerna från att skapa en infektion kan det också hindra cancern. Exempel är HPV-viruset som kan skapa livmoderhalscancer och bakterien Heliobacter pylori som ger magcancer.
En DNA-analys kan avslöja om våra gener har mutationer som kan vara cancerframkallande. Om vi hotas av cancer kan vi ändra livsstil, sluta röka, undvika brynt kött, låta bli pommes frites med sina transfettsyror och minska alkoholintaget.
Nya och mycket känsligare screening metoder är också under utveckling. Snart kan de första tecknen på cancer hittas långt tidigare än idag. En risk av detta är att även friska "patienter" kan diagnosticeras som sjuka!
Läs mer i Artikeln "Förebyggande ersätter behandling" i Illustrerad Vetenskap nr 16 2011, sidorna 70-79.
Några tidigare medicinska bloggar:
Superantikropp kan utrota säsongsinfluensan, 19 augusti 2011. Nytt ämne kan avslöja alzheimer, 20 april 2011.
D-vitaminets stora betydelse. 24 november 2011.

Smältande isberg lindrar växthuseffekten

 2011-11-25   Forskning & Vetenskap
  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Enligt mångas uppfattning så leder en ökad koldioxidhalt i atmosfären att temperaturen stiger. När det blir varmare tinar isbergen och vattennivån i haven stiger. Detta i sin tur kan leda till att lågt liggande landområden kan bli översvämmade och människor dränkta.
Men mer koldioxid fångas i havet när isbergen rasar på grund av uppvärmningen.
Amerikanska forskare som i många år har undersökt vattnen runt den antarktiska kontinenten har emellertid visat att Antarktis smältande glaciärer bidrar till att minska koldioxidhalten i luften. Detta kan i sin tur leda till att det blir kallare och att isbergen i sinom tid börjar att växa igen. Kanske finns det en sorts naturens balans som håller både temperatur och koldioxidhalt på en rimlig nivå.
Smältvattnet från glaciärerna tillför havet järnmineraler som gödslar havet och därmed gynnar tillväxten av mikroskopiska växter och alger. Denna tillväxt gynnar de högre organismerna som behöver kol för att byggas upp.

Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 7, 2011 "Smältande isberg lindrar växthuseffekten".

Vi är glada därför att vi skrattar

 2011-10-02    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Vi är glada därför att vi skrattar. Vad som får oss att skratta är en helt annan fråga.
Däremot är det inte säkert att "Ett gott skratt förlänger livet". Pessimisten är försiktigare, tar färre risker och undviker olyckor och smittsamma sjukdomar.
Skratt förespråkas ofta som en källa till hälsa och välmående, men det är svårt att säga exakt varför man mår så bra av att skratta så att det gör ont.
Svaret på skrattets gråta är, enligt evolutionspsykologen Robin Dunbar, inte den intellektuella njutningen av humor utan den fysiska akten att skratta. Den enkla muskelövning som involveras när man utstöter det välbekanta ha-ha-ha ökar produktionen av endorfiner, en hjärnsubstans som ökar välbefinnandet. Men som också gör oss mer riskbenägna.

I fem laboratorieundersökningar och en fältstudie i samband med komiska teaterföreställningar testade Dunbar och hans kolleger förmågan att uthärda smärta både före och efter skrattutbrott i sällskap. När man analyserade resultaten visade det sig att skratt dövar smärta eller snarare ökar uthålligheten av smärta, medan allmänt välbefinnande inte påverkar smärttåligheten. Uthålligheten mot smärta används som mått på endorfinnivåerna, eftersom deras närvaro i hjärnan är svår att mäta.

Dunbar tror att evolutionen uppmuntrade skrattet, därför att det medverkar till att skapa samhörighet på samma sätt som sång och dans. Dessa aktiviteter producerar också endorfiner, påpekar han, och fysisk aktivitet ingår också i dem.

Läs artikeln här: "Why laughing until it hurts makes you happy".

Föregångspersoner med gen DRD4-7R?

 2011-09-21    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Det var äventyrslust som fick de första människorna att lämna Afrika. Inte nöd, för det fanns plats och mat för alla. Kanske har det varit människor med det vi idag kallar ADHD som gått främst i jakten på äventyr. Nyare studier tyder på att det var speciellt rastlösa människor som gick främst.
Dopamin är en signalsubstans som bland annat bildas i vissa hjärnceller och som påverkar en persons stämningsläge, aktivitet och inlärning. Dopamin uppfångas av receptorer i hjärncellerna och hos vissa personer är receptorerna mindre känsliga än normalt. De är bärare av genen DRD4-7R. De måste därför skaffa fler nya intryck och röra sig mer omkring än andra. En del kallas hyperaktiva eller med ADHD beteende.
Idag betraktas ADHD närmast - och felaktigt - som en sjukdom men under forntiden var de föregångsmän och - kvinnor.
Bärare av genen vågar mer och tänker mindre på eventuella obehagliga konsekvenser. De är utåtriktade och modiga, nyfikna och aktiva.
Psykologiska tester visar att både män och kvinnor anser att oräddhet är tilldragande.
Så länge som våra förfäder fortfarande spred sig över världen var genen DRD4-7R fördelaktig. Men även idag finns det behov av rastlösa och nyfikna människor som går i främsta ledet.

Läs artikeln "Vi är världens nyfiknaste däggdjur" i Illustrerad Vetenskap nr 13 2011.
Se också The adventure gene.

Kvantfysik kan förklara medvetandet

 2011-08-23   Forskning & Vetenskap
  För två år sedan För tre år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Ett slags proteiner som ger stadga åt cellerna kan rymma medvetandets gåta, enligt en omstridd teori.
Det fenomen i hjärnan som vi kallar medvetande och som ibland lite vårdslöst sägs vara det som skiljer människan från djuren vet ingen vad det är. Därför vill många att medvetandet ska vara något icke-kroppsligt, ett slags själ som de religiösa gärna vill se som något givet av gudomliga varelser.
Nu har en forskare i USA, Stuart Hameroff, under ett besök i Stockholm beskrivit sin hypotes om medvetande utifrån kvantfysiken. Tillsammans med kollegan sir Roger Penrose, matematisk fysiker vid universitetet i Oxford menar han att grunden för det vi kallar medvetandet måste vara strukturer i hjärnan som kan utföra kvantberäkningar.

Det finns något som kallas mikrotubuli i hjärnan. De bildar ett slags skelett av rörformiga protein-polymerer inne i kroppens celler . De består av proteinet tubulin och fungerar som transportvägar för signalämnen mellan själva cellkroppen och de långa utskottens kontaktpunkter med andra celler.
Dessa mikrotubuli har egenskaper som gör att de kan växla mellan ett stort antal kvantfysikaliska tillstånd.
Teorin är omtvistad bland hjärnforskare. Bild med mikrotubuli grönfärgade.

Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 6, 2011 "Kvantfysik kan förklara medvetandet".

Superantikropp kan utrota säsongsinfluensan

 2011-08-19   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Forskarna har funnit en antikropp som bekämpar alla varianter av det influensavirus som ligger bakom pandemierna.
Den kan ta sig an alla influensa A-virusets möjliga stammar, det virus som orsakar influensapandemier. Detta kan man läsa i tidskriften Science. Om antikroppen kan bevisas vara ofarlig kan den redan nu ges till sjukhuspersonal som arbetar i direkt kontakt med smittade. Traditionella influensavaccin gör att kroppen producerar proteiner med namnet hemag-glutininer på influensavirusets ändar och dessa förändras då viruset muterar. Därför behöver man ta fram nya vaccin till varje säsong. Superantikroppen fungerar annorlunda. Den fäster sig vid en del av hemag-glutininets stam som är gemensamt för alla influensa A-stammar och som inte verkar mutera. Virusets "akilleshäl" säger forskarna. Ett heltäckande influensavaccin skulle innebära stora förbättringar i hälsovården.

Läs artikeln i The Guardian "Flu vaccine based on 'super-antibody' could prevent all pandemic strains", eller läs den här, översatt i Tempus nr 31 2010.
Scientists have discovered an antibody that can tackle every strain of influenza A, the virus responsible for flu pandemics.

Som refererar till en Artikel i Science:
"A Neutralizing Antibody Selected from Plasma Cells That Binds to Group 1 and Group 2 Influenza A Hemagglutinins".

Kasta inte maten!

 2011-08-10   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan För sex år sedan  
Det är matbrist påstår många. Men i jordbruken finns det snarare ett överskott. När fyrtiotalisterna var små fick vi lära oss att "kasta inte maten", en regel som det kan vara dags att lära också de nya generationerna.
Ungefär 1,3 miljarder ton mat per år når aldrig fram till konsumenten. Och sedan kastar en genomsnittlig konsument i Europa och USA cirka 100 kilo mat per år.
På uppdrag av FN:s fackorgan för mat och jordbruk, FAO, har forskare i Göteborg gjort den hittills största granskningen av världens slöseri med livsmedel. Ungefär en tredjedel av all mat når aldrig fram till tallriken. Men orsakerna till svinnet varierar - och beror på befolkningens levnadsstandard.
När det gäller den mat som klarar kraven och transporteras vidare mot tallrikarna i den rika världen sker det stora svinnet sedan sent i kedjan - hos konsumenter, restauranger och butiker som slänger en stor del av matvarorna. I fattigare länder försvinner maten tidigare i produktionskedjan. Brist på effektiva transporter och annan infrastruktur gör att maten ruttnar, och urbaniseringen leder till att ännu mer mat förstörs
Det är beklämmande. Vi borde ta fasta på att maten ska vara säker och hälsosam, och släppa fokus på att den ska vara fläckfri och ha rätt form, säger Jenny Gustavsson, miljökonsult på livsmedelsforskningsinstitutet SIK i Göteborg och medförfattare till den nya rapporten.
- En viktig del av lösningen för vår del är att uppfostra våra barn att inte slänga mat, säger Jenny Gustavsson.
Pressmeddelande från FN:s fackorgan för mat och jordbruk, FAO:.
Hela rapporten, " Global food losses and food waste", finns att ladda ner här.
Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 6, 2011 "Svensk granskning av världens matsopor".

Bra att sova på jobbet

 2011-07-29    Forskning & Vetenskap
  För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan För fem år sedan För sex år sedan 
Forskare vid Harvard och vid Läkarutbildningen i Aten fann att grekiska arbetare som tar regelbunden siesta har 37 % lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än andra. Dessa rön har uppmärksammats i Tyskland där flera stora företag erbjuder de anställda speciella vilrum. Företagsledningen uppger att produktiviteten ökar märkbart hos utvilade medarbetare. "En tupplur på eftermiddagen motverkar tröttheten vid middagstid och medföljande risker för misstag", menar professorn i biologi och psykologi, Jürgen Zulley. "En tupplur förbättrar reaktionsförmågan, gör oss alertare, skärper reaktionsförmågan och gör oss på bättre humör".
En amerikansk undersökning vid Berkeley förra året bekräftar de tyska rönen. Den visade att friska, unga vuxna har större inlärningskapacitet på kvällen om de har sovit en stund på eftermiddagen.

Läs artikeln i The Guardian "German unions call for healthy lunchtime siestas".

Män tappar sexlust av kvinnors tårar

 2011-07-01    Forskning & Vetenskap
  För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan  För fem år sedan  
Försök som redovisats i tidskriften Science Daily visar att kvinnors tårar verkar innehålla feromoner, alltså doftämnen, som dämpar mäns sexlust. I försöken blev mannens andning långsammare och halten av testosteron i deras saliv sjönk, när de luktade på tårar från kvinnor. Upptäckten kan kanske bidra till att förklara varför vi är det enda kända djuret som gråter när det är ledset. Kanske kan vi med tårarna signalera att vi har större behov av omsorg än av sex, menar de israeliska forskarna vid Weizmann Institute's Neurobiology Department under ledning av professor Noam Sobel.
Man har tidigare känt till att olika kemiska ämnen i kroppsvätskor kan ge signaler till andra människor. Ett exempel är svett som kan ge känslomässiga och andra signaler till dem som luktar på den. Men tårar luktar inte. Det är det nya.
I böcker, mest deckare, kan man läsa om hur kvinnor, inte sällan huvudpersonen, blir utsatt för våld och hot om våld av den misstänkta gärningsmannen. Ofta tänker hon då att "han ska inte få mig gråta". Och nu visar vetenskapen att detta är alldeles fel beteende. Det är just gråta hon ska göra för att få honom på andra tankar!

Läs artikeln i The Guardian "Sniffing women's tears dampens sexual desire in men, study suggests".
Eller i Science Daily: "Emotional Signals Are Chemically Encoded in Tears, Researchers Find".

Rundmasken C. elegans och mogna mödrar

 2011-06-13    Forskning & Vetenskap
  För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan För sex år sedan 
En liten mask, en millimeter lång och som är hermafrodit - både hanne och hona, det är rundmasken C. elegans. Det tycks mig helt otroligt men denna mask delar mekanismen för hur åldrandet av kvinnors fertilitet regleras. Den mekanism som gör att äggens kvalitet försämras med åldern. Maskens och kvinnans biologiska klocka räknar ned på samma sätt. I likhet med kvinnor är maskar bara fruktsamma i omkring en tredjedel av sitt liv. Dessutom hos både maskar och kvinnor nästan alla de gener gemensamma som styr hur de omogna äggen underhålls och efterhand försämras.
Kvinnor förlorar fruktsamheten i övergångsåldern vid 45-55 års ålder, men redan ett årtionde innan kvinnans ägg slutar fungera inleds deras åldrande. I takt med åldern försämras kvaliteten på äggcellerna, och risken för barnlöshet, missfall och fosterkomplikationer ökar. Detsamma är fallet för rundmasken Caenorhabditis elegans.
Forskaren Coleen Murphy och hennes kollegor vid Princeton University i New Jersey, USA fann att en viss typ av signalmolekyl kallad TGF-beta har en direkt betydelse för äggens kvalitet. Under livet ökar mängden av TGF-beta och därmed blir äggen sämre.
När masken genmodifierades så att TGF-beta behöll sin låga nivå livet ut förblev maskarna fertila mycket längre.
Jag tycker att det är fantastiskt att det finns så stora likheter mellan människor och mikroskopiska maskar när det gäller reglering av fertilitetssystemet men också vilken enorm utveckling som gentekniken gjort både när det gäller att identifiera gener och att byta ut dem.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap, en tidskrift som bara blir bättre och bättre.

Evidens, ett slagord i tiden

 2011-05-31   Forskning & Vetenskap
  För två år sedan  För tre år sedan  För fem år sedan  
Evidens, ofta i sammansättningen evidensbaserad, används när man vill beskriva att något görs efter bästa tillgängliga kunskap. I Sverige började ordet användas i början av 1990-tale Från början gällde det främst medicinens område. Speciella metoder lyftes fram, särskilt kliniska prövningar där försökspersonerna slumpmässigt fördelas mellan kontroll- och behandlingsgrupp, och systematiska forskningsöversikter.
- Problemet är att den kunskap som evidensbaserade metoder ger, beskrivs som oerhört säker och robust, säger Ingemar Bohlin, vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet. Och då glömmer man dess begränsningar. Vissa fenomen är svåra att fånga med kvantitativa metoder och ibland är det viktigare att förstå enskilda mänskliga sammanhang. Som att någon kanske får läkemedel utskrivna men ändå inte tar dem, för det strider mot personens självuppfattning.
Evidenskrav ska numera också gälla socialt arbete, skola, psykoterapi, politik och mycket annat. I stället för den fina ambitionen att beslut ska bygga på god vetenskap har evidensen blivit ett tillhygge i många debatter.

Läs mer här:
Evidensens många ansikten: I den nya antologin "Evidensens många ansikten", sammanställd av vetenskapsteoretiker vid Göteborgs universitet, diskuteras framväxten av evidensbaserad medicin och hur evidensbaserat beslutsfattande fungerar i praktiken.
Boken "Evidensens många ansikten" är utgiven på Arkiv förlag. Redaktörer är Ingemar Bohlin, docent i vetenskapsteori och Morten Sager, lektor i vetenskapsteori, bägge vid Göteborgs universitet.

Det roliga tragglandet

 2011-05-26   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan  
Att lära något om och om igen, att repetera något man redan lärt sig tills det sitter perfekt är en ren njutning. Att "traggla" är roligt. Liksom att känna att man behärska något perfekt. Att lära någonting utantill så att jag kan repetera det för mig själv när som helst jag vill är en njutning och gör livet gladare. Det ger mening i livet. Att ställas inför utmaningar som upplevs som alltför svåra ger däremot ingen glädje utan ångest. Det senare tror jag tyvärr att många elever upplever i skolan idag.
Därför är det verkligen roligt att läsa om läsforskaren Ulrika Wolff och hennes undersökningar. Ulrika Wolff testade en metod att strukturerat och intensivt plugga ljud och bokstäver med 9-åringar som hade lässvårigheter.
Den tolv veckor långa nya undervisningen förbättrade märkbart elevernas resultat i jämförelse med en kontrollgrupp.Hon använde en mycket strukturerad och grundläggande pedagogik. Allt i syfte att automatisera läsningen hos eleverna. Varje dag upprepade man samma eller liknande övningar. Ändå upplevde både elever och lärare att undervisningen var rolig.Det man gjorde var att i 45 minuter varje dag i tolv veckor träna det som kallas fonem-grafem-kopplingen (det vill säga sambandet mellan ljud och bokstav), läsförståelse, ordavkodning och läshastighet.

Läs hela artikeln här.
Läs mer om Ulrika Wolffs studie i hennes slutredovisning:
Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs- och skrivsvårigheter. (pdf-fil)

Smal av tunn luft och kyla

 2011-05-05    Forskning & Vetenskap
 För två år sedan   För fyra år sedan   
Fett är inte bara fett. Det är det vita fettet som samlar på sig energi och gör oss feta, och det bruna fettet som i stället förbränner energi och därför gör oss smala. Länge har forskarna drömt om en metod, som kan förvandla vårt vita fett till brunt. Nu har de kanske hittat den.
Det vita fettet är reservenergi, som vi behövde en gång. Men inte idag. Det väntar på en signal att börja förbrännas men den kommer inte.
Kyla kan vara en sådan signal. Två timmar i ett rum med endast 16 grader var emellertid nog för att få fart på de bruna fettcellerna, även om tendensen var lite svagare hos de överviktiga.

Alldeles ny forskning har visat att låga temperaturer får nervceller att utsöndra ett särskilt signalämne, en beta-3-agonist. Den binder sig till receptorer på de vita fettcellerna, som därefter börjar producera vävnadshormonet prostaglandin. Det får dem att omvandlas till bruna fettceller, som i motsats till vita inte ansamlar fett utan tvärtom förbränner det.

En annan typ forskning har visat att vistelse på hög höjd kan minska vikten. "I den tunna luften är det mindre syre i blodet", förklarar ledaren för undersökningen, Florian Lippl, forskare vi universitetssjukhuset i München. Därför ökar pulsen, och man måste andas snabbare. Till detta kommer att kroppen avger mer leptin, ett hormon som dämpar hungern och aktiverar fettomsättningen.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 eller här "Smal av tunn luft och kyla".

Nytt ämne kan avslöja alzheimer

 2011-04-29    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan  
Alzheimer är en invalidiserande sjukdom, som gör att hjärncellerna fortlöpande bryts ned. Drabbar många äldre och är en hemsk sjukdom.
Läkarna har stora problem bara med att ställa en säker diagnos. Omkring 20 procent av alla patienter som söker läkare med symptom på demens frias från att lida av alzheimer, även om sjukdomen i själva verket redan är i full gång med att bryta ned deras hjärnor.
Orsaken är att skadorna sitter djupt inne i hjärnan. Därför kan läkarma inte bara ta ett prov av hjärnvävnaden och analysera det i laboratoriet. I stället är de hänvisade till att använda skannrar, som kan titta in i kraniet. Sjukdomen måste dock vara mycket långt framskriden, innan hjärnan har krympt så mycket och fyllts med så stora, tomma hålrum att det direkt syns på skanningbilderna.
Nu har dock en grupp amerikanska forskare lyckats utveckla ett radioaktivt märkt ämne, florbetapir F 18, som binder sig till hjärnans skadade nervceller och får dem att lysa upp tydligt på skanningbilderna från en vanlig PET-skanner.
Kan behandlingen påbörjas tidigare kan patienter med alzheimer kanske får glädje av de redan nu existerande behandlingsmetoderna.

Detta enligt ny forskning som man kan läs mer om i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 eller här "Nytt ämne kan avslöja alzheimer".

Mentala chokladkakor mättar bra

 2011-04-26    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan  
Vad gör man med godissuget när man vill gå ner i vikt? Jo, man koncentrerar sig på något som man tycker mycket om men som tyvärr är förkastlig föda. Som Marabou Frukt & Mandel, 200 g. Man ska tänka igenom hela proceduren att man stoppar godsakerna i munnen, tuggar, smakar och sväljer. Då blir man mätt. Tankens kraft är stor.
Det hjälper dock inte att bara tänka på chokladkakorna där de ligger bredvid kassan på ICA-Persson i Klagstorp. Ofta till extrapris. Då blir vi bara ännu mer godissugna.

Amerikanska forskare lät en grupp försökspersoner föreställa sig att de åt 30 små Non-Stop, medan en annan grupp skulle föreställa sig att de kastade 30 mynt i en tvättmaskin i en tvättomat. Efteråt visade det sig att den grupp som i tankarna hade ätit godis, bara tog hälften så många Non-Stop från en skål jämfört med dem som hade varit på den mentala tvättomaten.
Det är också väldigt viktigt att tänka på rätt livsmedel. Sålunda stillar ett tankemässigt intagande av godis inte suget efter till exempel ost. Resultaten tyder på att man under en bantningskur kan stilla sitt godissug bara genom att tänka på att äta just det man helst vill undvika.

Detta enligt ny forskning som man kan läs mer om i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 s.17 eller här "Tanken på att äta gör oss mätta".

Vaccinering och autism = förfalskad hypotes

 2011-04-13    Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan  
Påståenden om att vaccinering av barn kunde leda till autism har visat sig vara falska. För många år sedan oroades många föräldrar om påståenden om att trippelvaccinering mot kikhosta, mässling och stelkramp kunde leda till att deras barn blev autistiska. Många vägrade att låta vaccinera sina barn och flera av dessa barn drabbade därför av sjukdomar. grunden för deras oro var en artikel i den medicinska tidskriften The Lancet 1998 presenterad av läkaren Andrew Wakefield och hans medarbetare. Det visade sig senare att Andrew Wakefield var betald av en advokatbyrå som ville starta en skadeståndsprocess mot vaccintillverkare. Hans undersökning gav inte det önskade resultatet och därför ändrade han uppgifterna så att det skulle passa hans uppdragsgivare.
I fjol drogs rapporten tillbaka och Andrew Wakefield har förlorat sin läkarlegitimation. Journalisten Brian Deer önskar sig en forskningsinspektion där någon utan förvarning ska kunna göra en kontroll på samma sätt som vid dopingkontroll för att undvika fusk inom forskningen.
Bild: Journalisten Brian Deer (t.h.) springer ikapp den fuskande läkaren Andrew Wakefield på väg till ett möte i centrala London.

Läs mer i Forskning & Framsteg nr 3 2011: Avancerat fusk bakom vaccinlarm eller läs artikeln här.

Liten istid åter på väg?

 2011-03-05  Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan  
Vintern 2010 var osedvanlig kall i Norra Europa. Nu vet vi att också årets vinter varit åtminstone osedvanligt lång. Vissa faktorer tyder på att detta inte är en statistisk tillfällighet utan att förklaringen ska sökas i solen. Detta menar den engelske professorn Michael Lockwood vid University of Reading. Solens låga aktivitet kan ha påverkat de så kallade jetströmmarna i stratosfären så att de blockerar de milda västanvindarna som kommer från Atlanten och som brukar ge oss vårt relativa milda vinterklimat. När det finns många solfläckar är solen aktiv och sänder ut mycket ultraviolett ljus. Baserat på ett omfattande statistiskt material har Lockwood funnit att kalla vintrar i Europa hänger ihop med låg solaktivitet. Ett nytt minimum kan vara på väg. Detta är ett lokalt fenomen som inte påverkar jordens klimat i stort menar Lockwood.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 1 2011 sidorna 19-23.
En artikel i The Globe and Mail: Europe’s Little Ice Age may be on its way back.

Vi delade säng med neandertalarna

 2011-02-24   Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan   För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan  För fem år sedan
Är alla människor verkligen lika? Inte genetiskt.
Neandertalarna uppstod i Europa och försvann i takt med att den moderna människan för 40 000 år sedan intog Europa. Mycket tyder på att de båda arterna levde sida vid sida i Mellanöstern för 50 000 till 100 000 år sedan. Forskarna har jämfört gener från neandertalare med arvsmassa från fem nutida människor från Frankrike, Kina, Nya Guinea samt västra och södra Afrika. Det visar sig att européer och asiater liknar neandertalare lika mycket. Två till fyra procent av vår arvsmassa härrör från neandertalare. Men denna likhet saknas i arvsmassan hos afrikaner. Slutsatsen forskarna drar är att nu levande människor utanför Afrika är en följd av ett tidigt intimt möte med neandertalare och moderna människor. Afrikanerna utvandrade inte och träffade inte på neandertalare förrän dessa var utdöda.
Upptäckten har väckt stort uppseende och får konsekvenser för vår människosyn. Länge har man hävdat att alla människor är lika men nu visas att det finns genetiska skillnader mellan människor i Afrika - söder om Sahara, och utanför Afrika. Vetenskapligt grundade slutsatser ska emellertid inte förväxlas med värderingsmässiga.
Om detta och mycket mer kan man läsa mer i Illustrerad Vetenskap nr 1 som är Tema-nummer om nya genetiska upptäckter.

Bestäm vilket barn som ska födas

 2011-02-09  Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan   För två år sedan  För tre år sedan  För fyra år sedan  För fem år sedan
Länge har gravida kvinnor i Sverige kunnat bestämma om hon vill föda sitt barn eller inte. Kvinnorna har fri aborträtt och många har utnyttjat den rätten. Nu har de fått möjlighet att lätt skaffa sig information barnets egenskaper innan tiden för abort har löpt ut. Det har också tidigare varit möjligt att göra ett fostervattenprov för att ta reda på hur många kromosomer barnet har. En extra kromosom innebär ju en stor risk för att barnet ska födas med Downs syndrom. Men ett fostervattenprov är riskfyllt eftesomr det kräver ett stick in i livmodern vilket kan leda till missfall.
1997 gjorde den Dennis Lo, professor i kemisk patologi, en viktig upptäckt. Han fann att DNA från en gravid kvinna läcker ut från moderkakan och hamnar i kvinnans blod.
Flera företag håller nu på att ta fram enkla tester som bara kräver ett enkelt blodprov från den gravida kvinnan. Detta betyder att föräldrar får möjlighet att riskfritt ta reda på om barnet har Downs syndrom eller ej. Med ett liknande test kommer en kvinna att kunna ta reda på vilken av flera män som är fader till barnet. I framtiden kommer det att var möjligt att sammanställa all genetisk information om ett foster enbart genom att analysera moderns blod.
Läs mer i Forskning & Framsteg nr 1 2011: Nytt fosterprov utmanar eller läs artikeln här.
Läs vidare i The Medical News och i Respekt för livet.

D-vitaminets stora betydelse

 2010-11-24 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan
Kanske dags att börja med solariumbesök igen under vinterhalvåret. Kanske är brist på D-vitamin större riskfaktor för att få cancer än strålningen från moderna solrör?
En rad upptäckter visar nu att D-vitamin är avgörande för hälsan. Cancer, diabetes, MS, depression och barnlöshet kan uppkomma som en följd av brist på D-vitamin. Nyligen har forskare upptäckt att immunförsvaret inte kan aktiveras utan D-vitamin. Därmed har vitaminet tre centrala funktioner: reglering av immunförsvaret, reglering av cellväxten och reglering av hormonbalanser.Hormonbalansen påverkar allt i kroppen och är beroende av D-vitamin. Kanske avgör vitaminet till och med om vi kan få barn.
Det är allmänt känt att D-vitamin är nödvändigt för upptaget av kalcium och därmed för att man inte skall drabbas av benskörhet eller engelska sjukan (rakit) med felaktig benutveckling som följd, men det har också visats att D-vitaminet inverkar på hjärnans funktioner. Vitaminet stimulerar växten av nervceller och bildningen av neurotransmittorer, vilket kan förklara sambandet mellan D-vitaminbrist och risken för utveckling av schizofreni. Vitaminet tros även ha en antidepressiv effekt genom att hämma inflammatoriska reaktioner och reglera kalciumbalansen i nervsystemet.
Nyligen visade två europeiska studier dessutom ett tydligt samband mellan D-vitaminbrist och försämrad inlärningsförmåga,
Solen kan skapa det, och fet fisk har det i sig, men vi får i oss alldeles, alldeles för lite. D-vitamin är en bristvara för de flesta människor på norra halvklotet. Över hälften av den brittiska och amerikanska befolkningen har för låga nivåer av D-vitamin, och mer än tio procent lider av uttalad D-vitaminbrist. I Sverige har en majoritet av befolkningen för låg nivå av D-vitamin, i varje fall under vinterhalvåret.
Läs mer i en artikel Illustrerad Vetenskap nr 14 2010.

Lita på dina sinnen - ät och var glad!

 2010-10-26 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan  För fyra år sedan  För fem år sedan
Ibland blir man riktigt lycklig när man tittar på Gomorron Sverige i SvT 1. Kanske är det särskilt när programledaren Alexander Norén är där. Efter 40 år kommer verkligheten i fatt.
I programmet intervjuades Marie-Louise Danielsson Tham. I klimatförändringsorons spår blir det nu viktigt att det kastas så mycket livsmedel, det mesta i onödan, så att koldioxidekvivalenterna motsvarar utsläppen från 700 000 bilar årligen.
Och hur är det då säger den kloka professorn. Det kastas alldeles för mycket mat som är ätbar och riskfri. Bättre att lita på sina sinnen än bäst-före-datum.
I princip kan man äta allt i kylskåpet som inte luktar eller smaka illa, helt oberoende av datummärkning. Hon lade in en brasklapp för vakuumförpackat kött. Där kan sjukdomsframkallande bakterier som Listeria utvecklas utan att produkten luktar illa.
Detta visste jag redan för nästan 40 år sedan (frånsett Listeriarisken som var okänd då) och har ofta propagerat för detta hos vänner och bekanta och det har hjälpt mig att hålla matkostnaderna nere.
Efter flera år av produktutveckling och experimentell forskning hade jag redan på 70-talet skaffat mig en gedigen kunskap om vad som händer med livsmedel vid längre förvaring i kylskåp. Hos Nestlé i Schweiz hade jag tidigare skaffat mig den teoretiska kunskapen.

Marie-Louise Danielsson Tham är professor i livsmedelshygien. Grythytte akademi, en del av Örebro universitet.
Jag tror att hon är dotter till docenten Carl-Erik Danielsson, en expert på livsmedelsteknik och mikrobiologi på min tid. Han dog 1992 och hade då skrivit en massa (läro)böcker om främst Biokemi och Livsmedelsteknik.

Dina gener - och ditt beteende gör dig gammal

 2010-09-24 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan
Varje enskild cell i människokroppen innehåller samma 46 kromosomer. En kromosom består av DNA.
Alla kromosomer i våra celler har en liten "hätta" i var ände, som skyddar dem mot nedbrytning - likt den plasthylsa som gör att änden på skosnören inte repas upp. Hättorna är de så kallade telomererna. Vid varje celldelning skadas telomererna en smula så att de blir kortare. Ju äldre vi blir ju kortare blir de och skyddas inte genmaterialet DNA längre. Instabilitet och skador blir följden vilket ger upphov till ålderssymptom som rynkor, håravfall och ledvärk.
Forskare vid King's College i London har funnit en gen som reglerar längden på telomererna. Det tycks som om halva mänskligheten har genen. Även tvillingar kan vara olika.
Men även beteendet påverkar åldrandet. Personer som är genetiskt disponerade för korta telomerer åldras ännu snabbare om de röker, äter fet mat, stressar eller undviker motion.
Läs mer här: Dina gener gör dig gammal.  Eller läs artikeln här Telomerer.pdf.

"Gud är onödig"

 2010-09-21 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan
Den kände forskaren Stephen Hawking förklarar i en ny bok att Gud inte behövs som förklaring till universums uppkomst. I sin nya bok "The Grand Design" hävdar professor Stephen Hawking att Big Bang var oundviklig på grund av tyngdlagen och alltså inte ett resultat av gudomlig intervention.
I en tidigare bok "A Brief History of Time" från 1988, verkade det som om Hawking accepterade Guds roll i universums skapelse, men nu skriver han att nya teorier bevisar att en skapare "inte är nödvändig".
Eftersom det finns en tyngdlag kan och kommer universum att skapa sig själv ur ingenting. "Spontan skapelse är orsaken till att det finns någonting i stället för ingenting, till att universum existerar och att vi existerar".
Han menar att det första slaget mot Isaac Newtons uppfattning att universum måste ha designats av Gud var observationen 1992 av en planet som kretsade runt en annan stjärna än vår sol. Vi var inte längre unika.
Läs artikeln i The Guardian, "Stephen Hawking says universe not created by God", eller läs den här, översatt i Tempus nr 36 2010.

Behandling av depression går lika bra på Nätet

 2010-08- Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan 
Cirka 15 % av alla människor drabbas någon gång i livet av depression och cirka fyra % av paniksyndrom. Nu kan både panikångest och depression behandlas effentivt via internet. Kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet fungerar lika bra som traditionell KBT-behandling i grupp, visar en ny doktorsavhandling som inom kort läggs fram vid Karolinska institutet. KBT-behandlingen som går ut på att patienten går igenom ett självhjälpsprogram via internet, införs nu inom vanlig vård i Stockholm. Stockholms läns landsting är från hösten 2007 först i världen med att erbjuda Internetförmedlad KBT-behandling för paniksyndrom och depression som ett alternativ i ordinarie psykiatrisk vård.
Det finns också en självhjälpsbok att köpa för deprimerade.
Ut ur depression och nedstämdhet. Ett effektivt självhjälpsprogram. Andersson, G., Bergström, J., Holländare, F., Lenndin, J., & Vernmark, K. Stockholm: Forum/Viva (2007)

Läs mer här: "Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid depression och paniksyndrom".
Jan Bergströms avhandling.

Bröstcancer är ofta självförvållat i Europa

 2010-08-14 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För fyra år sedan  
Enligt den senaste cancerstatistiken diagnosticerades 87,9 av 100 000 kvinnor i Storbritannien med bröstcancer 2008 jämfört med 19,3 i Östafrika, inklusive Kenya och Tanzania.
Världscancerfonden pekar på livsstilsfaktorernas betydelse i en ny undersökning. En del av skillnaden kan bero på att man i Storbritannien är bättre på att hitta och registrera patienter med bröstcancer. Men Världscancerfonden menar att olika livsstilar är den viktigaste faktorn. Forskarna menar att runt 4 av 10 bröstcancerfall i Storbritannien skulle kunna förhindras genom viktminskning, lägre alkoholkonsumtion och mer motion. Även amning tycks minska risken för bröstcancer. Kvinnorna i Östafrika drick mindre alkohol, är inte lika feta och betydligt fler ammar sina barn. Världscancerfondens vice forskningschef Rachel Thompson menar att nästan hälften av alla bröstcancerfall kan undvikas genom att låta bli alkohol och hålla vikten genom mer motion och rätt diet.
Högst i Europa ligger Belgien med 109,4 fall per 100 000 kvinnor. Sverige ligger också högt med ca 85 av 100 000. Att Zimbabwe ligger lägst med cirka 10 fall av alla studerade länder bevisar att bröstcancer hos kvinnor till större delen är en så kallad "vällevnadssjukdom", dvs där man har pengar till att köpa alkohol och ha bil och köpa fet och sockerrik mat.
Läs artikeln i The Guardian, "British breast cancer rates 'four times higher than eastern Africa', says report", eller läs den här, översatt i Tempus nr 32 2010.

Förbättra din inlärning

 2010-08-04 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan  För tre år sedan För fyra år sedan  
Hjärnans förmåga att förändras är mycket viktig för vår förmåga att läsa oss och för att komma ihåg vad vi lärt. Forskarna vet idag en hel del om hur hjärnans förändringsprocess kontrolleras. Förmågan att minnas ökar i takt med att nervsignalen mellan två nervceller i hjärnan blir kraftigare. Denna signal kan förstärkas på två sätt. Det ena är att öka signalen genom att öka mängden signalsubstans i hjärnan. Den elektiska signalen som ska överföras omvandlas i synapsen till en kemisk signal som kan vara tex Dopamin eller Glutamat. I den mottagande nervcellen återbildas den elektriska signalen. Ämnet Ritalin förstärker dopaminproduktionen (bild vänster)

Det andra är att öka antalet receptorer som kan reagera på signalsubstansen. Detta kan ske genom genmodifiering av genen NR2b för att få den mottagande nervcellen att bilda fler receptorer för signalsubstansen glutamat (bild höger). Bildningen av fler NR2b sker också naturligt under inlärning vid repetition och träning av minnet.

Ritalin eller metylenfenidat är ett amfetaminliknande ämne som används vid ADHD, så att man bättre kan koncentrera sig och vara alert. Vid krävande mentala uppgifter ökar ämnet förmågan att lösa problem och koncentrera sig också för andra än de med ADHD diagnos.
Enligt en amerikansk studie används Ritalin av inemot 15 % av alla forskare och studenter utan medicinsk indikation.
Ritalin kan köpas på Nätet, Trusted Online Pharmacy och Ritalin Store.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr. 6/2010 s. 68-73

Konstgjord arvsmassa styr cell

 2010-07-31 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan
För tio år handlade det om att kartlägga människans hela arvsmassa. Nu har genetikern Craig Venters forskargrupp på konstgjord väg satt ihop en hel bakteriearvsmassa. Den fördes sedan in i en bakterie av annan art, som tömts på sitt DNA. Efter några delningar ser bakterierna ut precis som de som ursprungligen stod modell för arvsmassan. Med den nya tekniken kan vi designa mikroorganismer, som enligt Craig Venter kan lösa så gott som alla jordens nuvarande och framtida problem. I framtiden ska konstgjorda celler kunna göra läkemedel eller bryta ner föroreningar.Craig Venters uttalade mål är att skapa celler som är optimerade för att producera biobränsle från luftens koldioxid som ett sätt att lösa problemet med den globala uppvärmningen. Det banar väg för syntetiska livsformer, som kan skapa gröna bränslen och producera revolutionerande mediciner.
Efter en studie som nyligen publicerades i Science: Creation of a Bacterial Cell Controlled by a Chemically Synthesized Genome.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap IV nr. 8/2010 s. 40-43 eller här. Hela artikeln kan laddas ner här: "Nya livsformer ska rädda jorden".

Vi sover för lite!

 2010-07-06 Forskning & Vetenskap
 För ett år sedan  För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan  För fem år sedan
Vi måste börja inse hur viktig sömnen är och att prioritera den. Sömnbrist påverkar hjärnan, hormonbalansen och hjärtat. Nya forskarrön ger överraskande svar på frågan om vårt behov av sömn. Vuxna behöver i allmänhet mellan sju och nio timmars sömn varje natt! Vi sover idag två timmar mindre än på 1800-talet och nästan en halvtimme mindre sedan 2001!
Forskare i Chicago har visat att för lite sömn ändrar kroppens hormonbalans. Förändringarna ökar aptiten, försvagar mättnadskänslan efter en hel måltid och ändrar på kroppens reaktion på sockerintag - allt kan orsaka viktökning och utveckling av diabetes.
Forskare vid Case Western Reserve University har funnit att sömnbrist kan kopplas till framtida viktökning men också ökad risk för högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
Den goda nyheten är att de oönskade effekterna kan avvärjas med tillräckligt med sömn. Efter två nätters sömn i tio timmar blev hormonbalansen normal igen.

Läs artikeln i Newsweek, "The Surprising Toll of Sleep Deprivation", eller läs den här, översatt i Tempus nr 26 2010.

Allergi = Cancerskydd?

 2010-06-23 Forskning & Vetenskap
   För två år sedan För tre år sedan För fyra år sedan För fem år sedan
Inemot hälften av befolkningen har allergi. Allergi uppstår när immunförsvaret reagerar kraftigt på något som inte är direkt farligt för kroppen, till exempel pollen, kvalster, getingstick, vissa livsmedel eller mediciner. En omfattande amerikansk undersökning av cancerfall bland allergiker visar ett anmärkningsvärt samband: allergi minskar risken för cancer. Forskarna menar att allergikerna helt enkelt förpassar de cancerframkallande ämnena ur kroppen. Den nya insikten om sambandet mellan cancer och allergi kan skapa tvivel om huruvida allergi är ett sjukligt fel i immunförsvaret eller om åkomman helt enkelt utvecklats som en form av skydd mot cancer. Möjligen kan allergi på så sätt jämställas med feber, då båda är ett slags primitiva försvarsmekanismer, som varken är särskilt effektiva eller målinriktade.

Läs mer här Allergi skyddar mot cancer eller i Illustrerad Vetenskap nr 7 2010 s. 64-65.

Tomt arbete?

 2010-06-18 Forskning & Vetenskap
  För ett år sedan  För fyra år sedan För fem år sedan
Endast 25 procent av arbetstiden på kontor går till verklig förädling av det som verksamheten är avsedd för, det vill säga att utveckla och leverera produkter och tjänster till kunder och brukare.
Det visar en studie av kontorsanställda gjord av det svenska konsultföretaget Ming Company. Detta kan man läsa i en artikel i Forskning och Framsteg nr 5 2010 sidan 51 eller på webbsidan "Bara 'Kvartstid' på kontor". Medarbetarna ägnar sig åt saker som är värdefulla för kunden eller brukaren bara två timmar om dagen. Två timmar är ett genomsnitt. Ju högre upp i den byråkratiska organisationen som medarbetare befinner sig ju kortare blir denna tid. I vissa fall menar jag kan "kundvärdestiden" bli negativ då cheferna för att fylla sin egen arbetstid kallar medarbetarna till meningslösa möten eller tvingar dem att skriva rapporter eller fylla i statistik som allt förhindrar dem från att göra vad de egentligen ska. Hela rapporten finns på Ming Companys hemsida "Vi har för roligt på våra måndagsmöten".
Forskarna försöker hitta orsaken till "att vi håller liv i denna typ av förlegade ritualer som skapar så mycket tröghet, ineffektivitet och stress på våra arbetsplatser".
Vid Uppsala Universitet har sociologen Roland Paulsen undersökt hur ett 40-tal kontorsanställda, så kallade experter använder sin arbetstid. Han konstaterade att de hade för lite att göra. De ägnade minst hälften av sin tid åt betald sysslolöshet, så kallat tomt arbete.
Blogg om liknande ämne: 2007-11-15 Bore-out.

 

 

 

 

sidans topp