|
Funderingar Startsida |
April 2006 |
Startsida |
Föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) utser varje år en Årets Folkbildare. Priset för 2005 fick Nils Uddenberg, professor i Livsåskådning. I senaste numret av Forskning & Framsteg debatterar han bland annat vad man kan säga och inte säga i evolutionens namn. Föreningen utser också en Årets förvillare, detta år fick Ella Bohlin, ordförande i Kristdemokratiska ungdomsförbundet, välförtjänt den tvivelaktiga äran att bli mottagare för sin vilja att jämställa skapelsetro med vetenskap i svenska skolor.
Bohlin intervjuades nyligen i tidskriften
Humanisten och sade då: "Jag är
kreationist. Men jag tycker inte att skolorna helt ska svänga
om och ersätta Darwins lära med Bibeln. Men jag tycker
att man ska presentera båda förklaringarna utan att
ta ställning för vilken av dessa läror som är
korrekt."
Man håller gärna med chefredaktören Christer Sturmark
att en politiker som har en kreationistisk världssyn, det
vill säga tror på en skapare av världsalltet och
människan, underkänner förnuft, rationell analys
och accepterande av fakta. En politiker måste ta fakta på
allvar. En makthavare som inte gör det är en fara för
demokratin.
Tidigare tyckte jag att SSUs ungdomsförbundsordförande
Anna Sjödin hade nått gränsen för vad som
är acceptabelt för en politiker med ansvar för
att fatta beslut som berör andra människor. Nu vet jag
att KDU har trätt över den gränsen!
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad,
är moralens väktare. Det gäller att förbereda
sig på den tid då Imam Mahdi, som gick bort för
över tusen år sedan, ska återkomma och ta makten
i världen. Kvinnor som låter hår sticka fram
under huvudduken eller som bär snäva jackor och byxor
som inte täcker hela benet kommer därför att gripas.
De riskerar att få böta motsvarande 500 kronor eller
sitta två månader i fängelse. Att gå ut
med hunden och att ha parabolantenn är också i strid
med islam, den enda sanna läran, och ger höga böter.
Bättre är det däremot i Spanien. Där angriper
den spanska regeringen storlek-36-diktaturen. Regeringen
menar att modekedjorna använder för små storlekar
i sin reklam och därmed orsakar ätstörningar hos
unga flickor. Målet är att det estetiska idealet ska
närma sig verkligheten. Vilket bra initiativ!
I Rio de Janeiro tröttnade unga kvinnor på alla män
som tafsade på dem i den trånga tunnelbanan och fick
en lag om separata kvinnovagnar på tunnelbanan under rusningstid
dit män inte har tillträde. Två konkreta förbättringar
i västvärlden. Fortsatta försämringar i den
islamistiska.
En underrättelserapport gemensamt
gjord av amerikanska och kroatiska underrättelseexperter
visar att extremister som delvis finansierar sin verksamhet med
narkotikasmuggling, försöker infiltrera Västeuropa
från Afghanistan och andra länder via en korridor genom
Turkiet, Kosovo och Albanien. Det handlar om militanta islamister
med koppling till al-Qaida och andra terrororganisationer ofta
förklädda till vanliga invandrare och flyktingar.
Terroristerna utnyttjar Bosniens och Kosovos slappa gränsbevakning
för att träffas, träna och eventuellt planera attacker
på andra håll i Europa.
Under Balkankriget i början av 90-talet kom tusentals heliga
krigare till Europa för att slåss på muslimernas
sida i Bosnien. Många aktiva militanta fanns i Bosnien redan
tidigare innan det etniska kriget startade.
Jag har placerat min blogg i Anderslöv
på bloggkartan.se
Ulla
Trenter gick i lära hos sin man den berömde
kriminalförfattaren Stieg Trenter från 19591967.
Sedan inledde hon sin egen författarbana med att avsluta
Stiegs knappt påbörjade bok Rosenkavaljeren.
Hon skrev sedan själv tjugotre böcker och avslutade
sin deckarkarriär 1991 med Sköna juveler som är riktigt
bra, mycket bättre än de böcker som blev Maria
Langs sista ungefär vid samma tidpunkt. Trots att upplägget
av Sköna juveler mycket liknar Langs Flyttbil
försvunnen från 1989. Med stygga brottslingar
och en snäll brottsling som får den unga kavata flickan
på slutet. 
Riktigt sant är detta emellertid då det efter en paus
på åtta år 1999 kommer två noveller av
Ulla. De ingår i boken Lustmord som hon skriver
tillsammans med Inger Jalakas. Den första novellen Hotell
är till för att vila är verkligen värd
att läsa främst därför att Harry Friberg och
Vesper Johnson här för första gången framträder
i sin rätta ålder. Tidigare har de inte drabbats av
tidens tand trots att de varit med i inemot ett halvt sekel!
Det är tydligt att Ulla här gör ett sista(?) försök
att bli av med sin avlidne mans Stieg Trenters fantasiskapelse
(?) Harry Friberg (se bild) som förföljt henne genom
hela hennes skrivande. Hon har gjort försök att skriva
utan att han var med men det har aldrig blivit bra resultat. I
hennes senaste böcker har han ofta endast vilat över
händelserna som en osynlig ande men till sist alltid kommit
med under den sista avslutande måltiden då alla intrigens
lösa trådar nystas upp, ofta tillsammans med Vesper
Johnson. I detta sitt sista försök att göra sig
av med honom griper ödet in medelst förväxling
av glas och kaliumcyaniden som var avsedd för att för
alltid släcka fotograf Fribergs livslåga hamnar i en
annan persons glas. Lustmordet slår fel. Ulla blir inte
av med honom.
Bild av det legendariska deckarparet troligen fortfarande
i livet kriminalintendenten Vesper Johnsson, en originell,
impulsiv och fåfäng herre" som borstar sin lilla
mustasch omsorgsfullt, han har en knäande gång, är
kort till växten och bär skor med ovanligt höga
klackar (se bild). Filar med nagelfil på sin vänstra
tumnagel och fotograf Harry Friberg med en förbluffande förmåga
att råka in i mordfall men också att charmera de unga
flickor som finns med i alla böcker och utan vilkas rådiga
och modiga uppträdande kunnat leda till herr Fribergs förtidiga
bortgång.
Jag har just läst en verkligt
bra bok som gett mig glädje och kunskap och som jag verkligen
kan rekommendera. Det är Rapsbaggarna av Karin
Brunk Holmqvist, Kabusa böcker, 2005.
Det är en naivistisk bok men varför inte? De allra flesta
bokälskare är naiva och varför ska det inte skrivas
böcker som gör alla oss glada? För glad är
vad Rapsbaggarna gör mig.
Den är nostalgiskt och beskriver en period som vi gärna
vill minnas hade varit just så som Karin Brunk Holmqvist
beskriver den. Den handlar om två bröder i tidig pensionsålder,
Henning och Albert, som bor i en gammal stuga i Onslunda på
Österlen. De lever ett enkelt liv som skapar förnöjsamhet
och tolerans. Den verkliga, upplevda och självklara toleransen
mot våra medmänniskor som är ett resultat av det
liv de lever i motsats till den tolerans som idag predikas uppifrån
av politiker och massmedia och som dessa snarare vill ska vara
en acceptans av sitt förtryck över oss andra.
Boken är en uppgörelse med dessa de dryga, okunniga
och fega översittarna, de är som uppblåsta
påfåglar som trör högt och spissar truten.
Det är ryktesspridarna, skvallertanterna.
Bröderna lever ett liv i fåordighet därför
att de så väl förstår varandra. Det enkla
liv de lever gör att de upplevelser som för andra kan
framstå som trista och intetsägande är för
dem ett firande med hjälp av Mariekex med riktigt smör
emellan till eftermiddagskaffet.
Bröderna är inte modiga men inte heller fega. Deras
avlidna moders regler och önskningar är smått
heliga för dem som vägvisare i livet och när dessa
överträds av andra reagerar de genomtänkt, aktivt
och modigt.
Boken är också en kärleksförklaring till
Österlen med sina bethögar, pilealléer, sina
små grusvägar och alla sina vanliga människor.
I
Computer Sweden, Sveriges IT-tidning finns det ofta intervjuer
med aktuella personer, nu senast med Göran Gräslund
bild) som sedan två år är chef för Datainspektionen.
Intervjuerna avslutas regelbundet med På en skala
där intervjupersonerna får välja ett av två
alternativ. I dagens it-värld och en tidning som Computer
Sweden väljer Gräslund tidning framför Webb,
stationärt framför bärbart, humaniora
framför teknik samt Deckare framför Nobelpris!
Det visar en självsäkerhet och ett civilkurage som är
lika ovanligt som välkommet och nödvändigt. Om
sin fritid säger han att Jag lever ett trist, behagligt
liv. Om jag får vara förmäten nog att tolka
detta så betyder det att han lever ett liv som är behagligt
för honom men som för andra som inte förmår
dela denna hans förmåga förefaller vara trist.
Det är män som Göran Gräslund, som av CS benämns
Integritetens riddare vi behöver i den nya regeringen
i stället för Tomas Bodström vars många,
nya lagförslag urholkar vår integritet, förminskar
vår mänsklighet och inskränker vår personliga
frihet!
En socialdemokratisk politiker i Trelleborg,
Eva-Christin Arkenlund, som är ledamot av Individ- och Familjeomsorgsnämnden
har skrivit en insändare i Trelleborgs Allehanda den 22.4 där hon
ställer frågan vilken kultur som ska ha företräde
i ett svensk samhälle.
Jag har aldrig uppfattat uttrycket multikulturellt Sverige som
att alla de många kulturerna som Sverige nu består
av ska ner i en och samma smältdegel ur vilken ska komma
ut en likriktad, ointressant produkt avsedd för alla men
som ingen kultur egentligen kan känna sig hemma i. Att sträva
efter detta tror jag är en mindre lyckad strategi. I stället
betyder ett multikulturellt Sverige för mig, ett Sverige
med många olika kulturer sida vid sida.
Låt oss ha en fri tävlan mellan dessa kulturer. I denna
tävling ska emellertid de spelregler följas som sätts
av att Sverige är ett demokratiskt samhälle. De lagar
som riksdagen stiftat ska följas av alla oberoende av vilken
kultur man tillhör. Under denna förutsättning ska
det sedan vara fritt för vilken kultur som helst att framträda
och samla sina egna medlemmar och värva nya medlemmar från
andra kulturer. Jag tycker inte att någon kultur ska ha
företräde ingen kultur ska diskriminera någon
annan kultur - alltså under förutsättning att
man följer de svenska lagarna.
Alla ska bidra med den insats, den skatt och arbete som krävs
av varje person för att finansiera de offentliga, gemensamma
utgifterna. Detta ska krävas i lika stor utsträckning
av alla kulturer. Låt under dessa förutsättningar
alla kulturer tävla med varandra om att bäst tillfredsställa
människornas behov i Sverige.
Låt varje kultur utveckla sin kultur låt oss
ha ett mångkulturellt samhälle med kulturer
som konkurrerar med varandra inom ramen för de parlamentariska
demokratiska reglerna.
De kulturer som t ex fostrar sina barn på annat sätt
än vad svenskarna gör ska få göra det så
länge det inte strider mot svensk lag och män ska få
vara den nödvändiga förebilden som pojkar behöver.
Detta ska inte hindras för att det eventuellt krockar
med svensk kultur eller inte överensstämmer med
den svenska moralen eller svenska värderingar! Detta är
en god integration.
På väg till Malmö
Del 2. Nautilus, Stadsbiblioteket, Konsthallen och Lernia.
Snart är jag på Gymmet Nautilus på Jägersrovägen
i Malmö. Det känns alltid som att komma hem. Det är
åttonde året som jag tränar där. Jag börjar
med 18 minuter på trappan. Redan efter halva
tiden börjar endorfinerna rinna till och därmed börjar
känslan av att vara hög som kommer att vara
i flera timmar. Bidrar gör också musiken från
50-70-talet som jag har på min mp3-spelare. Efter en timmes
träning med styrkemaskinerna avslutar jag med stretching
och kalldusch. Jag funderar på ett pass i solariet också
men cancerrisken känns för stor.
Jag parkerar bilen på Johannesskolans personalparkering
där jag kan använda då min frus frikort. Hon är
på en tredagars rektorsutbildning i Båstad. Skolan
är en av de 100 skolorna i Sverige som snart kommer att få
10 resurspersoner med utländsk bakgrund, som dock inte behöver
vara lärare. Denna extra resurs går till de skolor
som har lägst andel elever med gymnasiegodkända betyg
då de slutar grundskolan. Det finns tio sådana skolor
i Malmö, de flesta i stadsdelarna Rosengård, Södra
Innerstaden och Fosie. Men parkeringsplatsen var bra.
Jag promenerar tjugo minuter till Stadsbiblioteket där jag
lämnar mina böcker. Sedan sätter jag mig vid en
skrivplats högst uppe i galleriet med god utsikt över
den alltmer vårgrönskande Slottsparken. Jag sitter
länge i en lugn och kreativ miljö med flitiga studenter
runt mig. Där går det bra att arbeta.
På vägen hem passerar jag Konsthallen och går
in och får mig en titt på Ernesto Netos The Malmö Experience (se bild).
Den är värd en egen mässa. Till sist söker
jag upp min gamla arbetsplats på Lernia på Fosievägen.
Jag välkomnas av mina arbetskamrater på ett trevligt
sätt. Det blev en bra avslutning på en bra dag.
På väg till Malmö
Del 1. Fotboll och återvinning i Anderslöv.
Första anhalten var redan i Anderslöv, vid återvinningsstationen
som ligger i anslutning till idrottsplatsen för byns hjältar,
Anderslöv Bois, som precis har startat säsongen med
en bortaseger med 3-0 mot Hakoah, en judisk-etnisk förening
från Malmö. Naturligtvis nätade målspottaren,
som dessutom är min granne, Tim Gabrielsson, även denna
gång. Nästa match är på söndag klockan
14, då hemma mot Blentarps
BK. Spelar gör man i div. 6 Sydvästra B.
Intressant är att både byalaget Anderslöv
Bois och kommunlaget Trelleborgs FF, i superettan,
inledde säsongen bra liksom förra året. För
båda lagen gick det sedan betydligt sämre och de klarade
sig med ett nödrop från nedflyttning. Måtte det
bli en förändring i år.
Jag hade tidningar, kartonger och glas, ofärgade och färgare
att lägga i sina respektive containrar. Containrarna var
nytömda och hela platsen föredömligt städad.
Det är bättre att tömma och städa regelbundet
än att utse speciella poliser i pensionsåldern
som ska anmäla personer som när de inte hittar en plats
att deponera sitt avfall ställer det vid sidan. Det är
skamligt att bötfälla människor som frivilligt
ställer upp och hjälper till att förbättra
miljön med ett aktivt sopsorteringsarbete. Dessa ska hedras,
inte bestraffas. Här är Trelleborgs kommun på
rätt väg. Nöjd över att ha gjort min plikt
åkte jag sedan hundraettan till Malmö,
landsvägen som utgör Söderslätts norra gräns.
Nu är det dags för en ny
utvidgning. Nu är det Bulgarien och Rumänien, två
länder som genomsyras av maffia och korruption, som ska väljas
in i klubben. Samtliga 25 EU-länders regeringar har godkänt
Bulgariens och Rumäniens medlemskap liksom EU-parlamentet.
Därför kan praktiskt taget ingen stoppa EU-kommissionen
att i maj föreslå att Rumänien och Bulgarien blir
medlemmar i januari 2007, alltså om drygt ett halvår.
Jag undrar om detta inte riskerar att bli nådastöten
för Europeiska Unionen i varje fall i den formen som den
har nu.
Den tyska domaren Susette Schuster återvände nyligen
från ett uppdrag i Bulgarien med en oroväckande
rapport: ett kaotiskt rättsväsen, utbredd korruption
och lågt förtroende för staten bland medborgare.
Ett annat EU-organ har varnat för att EUs kamp mot terrorism,
narkotika -, vapen och barnhandel, kommer att undergrävas
när gangstergängen får tillgång
till alla akter och dokument via Bulgariens medlemskap.
Samma personer som i Bulgarien på uppdrag av den kommunistiska
statsledningen för 20 år sedan handlade med droger,
innehar i dag nyckelposter inom polis, rättsväsende
och politik. Dessa politiker och myndigheter kommer också
att få kontroll över de 2,3 miljarder euro (22 miljarder
svenska kronor) som Bulgarien får i stöd av skattebetalare
inom andra länder i EU de kommande tre åren.
Jag tror att risken är mycket stor att EU-medborgarnas förtroende
för EU-byråkratin kommer att sjunka till en nivå
där EUs fortbestånd ifrågasätts och kanske
omöjliggörs. Var detta verkligen nödvändigt?
Varför har inte en enda av de 25 regeringarna haft mod att
vika av och säga ifrån i tid? För att en utvidgning
ska vara legal räcker det ju med att ett land röstar
emot. Samma regler som stoppade Kommissionens förslag om
en ny författning. Men då var det ju folket som bestämde
inte regeringarna!
Jag har just läst Staffan Tjernelds
bok De vassa tänderna, 1956.
Skeppsredaren och kaptenen Torsten Bernard bjuder anställda
på en lång båttur med den stora och lyxiga segelbåten
Mariana. Han vill fira sin förlovning med den
unga Viola Sten. Detta uppskattas inte av hennes före detta
fästman Rolf Randgate som under hela segelturen på
olika sätt försöker störa, hota och skapa
stor
skräck. När en man hittas drunknad vid
Helligdomens klippor (se bild) på Bornholm befarar de därför
att någon har mördat Torsten Bernard. I själva
verket handlar det om en berusad betplockare från Norrland.
Torsten Bernards företag grundar sig på att hans farfar
kommit över ett strandat fartyg, troligen genom att slå
ihjäl en person på båten. Detta kommer Sam Bergman
på då han gör research för att skriva en
hyllningsbok till företagets 100 års jubileum. Detta
våller honom moraliska problem.
Ytterligare ett antal personer med många olika bindningar
sinsemellan, de kan vara av ekonomisk eller känslomässig
art eller båda, samlas mer eller mindre tvångsmässigt
i det trånga utrymmet som även en stor segelbåt
ger. Till sist gör de två unga paren myteri, kapar
båten och flyr genom Öresund till Oslo.
Det är en mycket spännande
bok, men inte en deckare i traditionell mening.
Bokens titel De vassa tänderna, anspelar på
skeppsredarens dotter Marianas spontana kommentar då hon
för första gången ser Helligdommen på den
danska ön Bornholm, som är ett vackert klipparti med
branta klippor och djupa grottor. Mariana tycker att klipporna
ser ut som tänder, "Vassa tänder som biter sönder
allt som råkar komma i närheten".
Staffan Tjerneld (1910-89) var journalist
på DN och Expressen, men var mest känd som revy- och
operettförfattare.
Han skrev också Brott i sol 1946, vars slut är
så mystiskt att jag när jag läst boken skrev kommentaren:
sedan slutar boken. 4 tomma sidor följer. Man tror
nästan att någon rivit av de sista sidorna. Verkligen
ett ovanligt och mystiskt slut samt Röd Amaryllis 1951 som är
en mer traditionell deckare.
I hjärnan bildar så kallade
oligodendrocyter ämnet myelin. Det feta myelinet sveps runt
nervcellerna och gör att de elektriska signalerna mellan
cellerna leds snabbare. Ju bättre en elektrisk ledare är
isolerad ju snabbare kan elektronerna röra sig i den. Myelinet
är därför av stor betydelse för flödet
av nervsignaler. Så det påverkar både våra
känsloupplevelser och förmåga att tänka
Nu visar amerikanska forskare att hanar har omkring en tredjedel
mer myelin i hjärnan än honor, åtminstone är
det så när det gäller möss. De har också
funnit att det manliga könshormonet testosteron har en positiv
effekt på myelinbildning. Kastrerade hanmöss, som saknar
testosteron, får myelinfattigare hjärnor än andra
hanar. Det vore intressant att veta om man kan påverka sin
egen hjärnas myelinmängd genom att inta mer av några
specifika fettsyror som myelinet bland annat består av.
Studien presenteras i Journal of Neuroscience February 1, 2006,
26(5).
Sammanfattning finns här.
Ett kejsarsnitt är ett stort
ingrepp. En ärrig livmoder ökar risken för att
moderkakan hamnar fel eller lossnar vid nästa graviditet.
Dessutom är kostnaden för ett planerat kejsarsnitt,
36 000 kr, dubbelt så hög som för en vanlig förlossning.
I Sverige har andelen kejsarsnitt ökat med 50 % från
1990 till 2003 och ligger nu på över 16 % vilket är
högre än Världshälsoorganisationen, WHOs,
rekommendation på 10-15 %. En undersökning som gavs
ut av Socialstyrelsen 2005, Kejsarsnitt i Sverige 1990-2001, finner att
den främsta orsaken till att kejsarsnitten ökat för
den kategori förlossningar där barnet är fullgånget
och ligger med huvudet rätt nedåt är att mammorna
idag är äldre och fetare. Kvinnor med högre vikt
får ofta stora barn som väger över 4,5 kg och
detta anses ibland vara tillräckligt skäl till kejsarsnitt.
Ett annat skäl som uppges är att äldre kvinnor
kan vara sjukligare.
Hur som helst tycks vi ha fått i Sverige en ganska betydande
förändring när det gäller tidpunkten och sätten
för fertilitet, graviditet och födslar.
(se Forskning & Framsteg, 2006 nr 3, April). Sammanfattning
finns här. Mer
om kejsarsnitt här.
13 november i fjol var senaste gången jag cyklade
en längre tur på det vackra Söderslätts angenäma
småvägar.
I dag var det dags
igen. Mitt på dagen var det tolv grader varmt så trots
att det var mulet var det möjligt att för första
gången i år cykla i shorts med bara knän. Säsongsinledningen
blev en tur på 18 km på drygt en timme och turen gick
via Fröjdenborg till Lilla Jordberga i Vemmenhögs härad
med sitt år 2000 nedlagda sockerbruk och
en bit förbi mot Källstorps kyrka innan jag vände
och fick upp farten i den (nu) generösa medvinden. Skönt,
skönt!
Skånska Biobränslebolaget AB är igång med
att utreda möjligheterna att producera biogas från
Jordberga sockerbruks nedlagda anläggning. Sockerbruket byggdes
redan 1890-91 och var länge ett mycket viktigt centrum för
alla bygdens betodlare.Bild på Jordberga sockerbruk nedlagt
2000 (se ovan).
(Ovannämnda länk fungerar inte. Hösten 2008 började rivningen. Se bild till höger)
Sedan en indian och representant för landets kokaodlare valdes till president i Bolivia har den traditionella produkten kokain kommit till heders igen. Fram tills Evo Morales tillträdde presidentposten i slutet av januari bedrev landets armé en systematisk utrotningskampanj mot kokaodlarna. Den nye presidenten som har Fidel Castro som sin stora idol har nu stoppat utrotningskampanjen. Miljoner fattiga bolivianer har sedan sekel tuggat kokabuskens blad, ett missbruk som anses dämpa hungerkänslan och göra det tunga arbetet uthärdligt. Eller så är indianerna sedan generationer förblivit fattiga just för att de förslöats av ständigt intag av kokain. För Bolivias indianer är inte kokablad narkotika. Narkotika blir det först då växten förädlats till kokain men inte när man intar den i rå form. Nu föreslås till och med att kokablad ska inkluderas i skolmaten. Utåt försäkrar dock Morales att Bolivia kommer att respektera alla internationella avtal om bekämpning av narkotika och narkotikahandel. Bolivia är utfattigt och vågar inte riskera att förlora de generösa dollarbidragen som landet får från USA och andra västländer. Andra bloggar om: narkotika, kokain, Morales, Bolivia
I veckan som gick höll polismästaren
i Malmö, Ulla Ardermark, presskonferens. Orsaken var att
hon var så glad över att kunna rapportera att det faktiskt
denna vinter funnits dagar utan att det rapporterats ett enda
ungdomsrån. Att det inträffat fem rån av ungdomar
just samma dag som polisen satt och förberedde presskonferensen
var bara simpel otur. Vad Ulla ville framhålla för
den samlade pressen som ett tecken på en ljus och
positiv utveckling var att vissa typer av brott varit färre
under det första kvartalet 2006 än under motsvarande
period förra året. Ulla vill att vi ska se denna minskning
som en effekt av polisens ändrade arbetssätt men det
kan lika väl bero på den ovanligt kalla, snörika
och långa vintern som gjort det mindre inbjudande för
buset att ge sig ut på stan och hota och råna. Värre
är att andra brott under samma period har ökat mer än
vad gaturånen minskat. Så totalt sett har brottsligheten
ökat! Särskilt knarkbrotten ökade med 59 %!
En annan statistik är att av 905 personrån i Malmö
stad under 2005 har polisen lyckats knyta en misstänkt
till knappt 200 av dessa. Antalet som åtalats och dömts
är ännu lägre. Risken att drabbas av åtal
och dom är inte särskilt stor för de ungdomar som
rånar andra och gör Malmö till en otrygg stad
för många att leva i. En ljus och positiv utveckling
Ulla? Den känner nog inte många Malmöbor igen.
I dag vill 50 % av svenskarna enligt
en undersökning gjord av Göteborgs universitet ha kvar
och fortsätta använda kärnkraft. Var sjätte
svensk vill till och med bygga ut den. Och det är lätt
att förstå, det är en ren form av elproduktion
som inte bidrar till koldioxideffekten. Detta har man också
upptäckt i andra länder. Varför i herrans namn
beslutar då regeringen om en minskning av kärnkraft
i stället? Svaret är naturligtvis att de anser att en
borgerlig regering är värre än smutsig energiproduktion.
Kärnkraften måste bort annars riskerar den socialdemokratiska
regeringen att fällas av det pyttelilla miljöpartiet.
Detta visar att den socialdemokratiska regeringen bara tar ansvar
för en sak nämligen att får vara kvar vid köttgrytorna
= den enorma mängd skatter som svenska folket betalar till
den. Tänk att vara stats- och finansminister och få
bestämma över många hundratals miljarder kronor
varje år. Visst är det viktigare att behålla
denna maktposition än att undvika en koldioxidökning
i miljön och en global värmeökning på sikt
med alla dessa allvarliga konsekvenser.
Längden har betydelse!
Det tycks förekomma en allmän
lönediskriminering av kortväxta.
Ett flertal långtidsstudier från USA och Storbritannien
visar faktiskt att det finns ett tydligt samband mellan en persons
längd och hans eller hennes inkomst. Forskarna har jämfört
flera tusen personer av båda könen och med helt olika
arbeten. Slutsatsen är att årslönen ökar
med omkring 10000 kronor för varje femtal centimeter man
är längre.
Nyligen har en finsk undersökning dokumenterat att det även föreligger ett samband mellan vår längd som spädbarn och inkomsten senare i livet. Forskarna har följt sammanlagt 4630 män födda 1934 och 1944. De män som mätte över 80 centimeter som ettåringar tjänade 1990 hela 50 procent mer än de som var 72 centimeter långa på sin ettårsdag. Familjemässig och social status hade inte någon betydelse. Inte heller tillväxten mellan första och tolfte levnadsåret hade någon inverkan på inkomsten som vuxen. Forskarna har en teori om att det faktum att små spädbarn tjänar mindre senare i livet kan bero på att den ringa tillväxten är ett resultat av en dålig start i tillvaron. Kanske har näringen i maten inte varit optimal eller barnen ofta varit sjuka, vilket har bromsat deras utveckling
Undersökningarna visar inte på något kausalsamband det vill säga att det är skillnaderna i längd som orsakar skillnaderna i lönerna, utan bara att det finns ett statistiskt samband. Det kausala sambandet kan vara att någon tredje faktor orsakar både längd- och löneskillnaderna, till exempel genetiska faktorer och miljöfaktorer under fosterstadiet och/eller tidig barndom som mammans föda och trygghet. Denna tolkning tycks ju också den finska undersökningen peka på.
Det vore intressant att studera faktorer
som huruvida mamman rökte eller använde andra droger
under havandeskapet. Detta är ju känt för att ge
lägre födelsevikt och längd hos barnet. Även
den mentala utvecklingen och intelligensen kan påverkas
hos barnet. Så det är viktigt att slå fast att
det inte är längden som sådan som påverkar
lönen utan det är andra faktorer kanske främst
under fosterstadiet som leder till försämringar av både
mental utveckling och kroppslängd.
Sedan finns (har funnits) teorier om att den korte mannen kompenserar
för känslan av underlägsenhet genom att verkligen
satsa hårt på att bli något och
därmed få en bättre inkomstutveckling. Det var
särskilt Sigmund Freuds lärjunge Alfred Adler som var
intresserad av detta, men de psykoanalytiska forskarna
kan vi väl lämna nu när psykologin äntligen
börjar lämna det förvetenskapliga stadiet.
Vad är det som gör en stad extra mycket värd att leva i? En expertpanel från brittiska Economist Intelligence Unit, som ger råd åt politiker och affärsmän, har under hösten 2005 utarbetat en så kallad liveability ranking av 127 städer i hela världen. Faktorer som är viktiga enligt denna expertpanel är stabilitet, hälso- och sjukvård, terrorhot, utbildningsmöjligheter och infrastruktur, men även klimat, inköpsmöjligheter, kulturutbud och tillgång till rekreationsområden ingår i bedömningen. Vilken av städerna hamnade högst på listan? Jo, Vancouver i Kanada. Sämst av alla blev Alger i Algeriet och Port Moresby i Papua Nya Guinea. Även andra städer i Kanada liksom i Australien, Österrike och Schweiz betraktas som de mest idealiskiska städerna att resa till eller bosätta sig i tack vare en riklig tillgång på varor och tjänster, låga risker och effektiv infrastruktur.
Alla städer högt på
listan har det gemensamt att hotet från terrorister bedöms
som lågt eller obefintligt.
Undersökningen ger en klar bild i mätbara termer av
de enorma skillnaderna som existerar mellan städer i olika
länder. Alla undersökta städer i Nordamerika och
Västeuropa rankas högst på listan, liksom tre
städer i Östeuropa och tretton asiatiska städer.
Ingen enda stad i Latinamerika, Afrika eller Mellanöstern
når upp till samma (godkända) standard.
En sammanfattning av rapporten finns här. (det går inte att hitta länken
2008)
Jag läste i en tidskrift, International Herald Tribune att rättegången
mot Slobodan Milosevic vid den internationella domstolen i Haag,
som varade i fem år genererade omkring 120 DVD skivor, 46000
sidor utskrifter och 300000 sidor muntliga och skriftliga vittnesmål.
Den totala mängden dokument består av 1,2 miljoner
sidor och ännu fler höll på att färdigställas
när den åtalade dog. Man kan fråga sig om denna
den första rättegången mot en statschef resulterade
i något mer än en oerhört stor frustration. Den
13 mars, två dagar efter Milosevics död, satte domstolen
slut för ärendet utan att någon domare fick tillfälle
att väga bevisen.
Domstolens strategi i fallet Milosevic kan aldrig bli en modell
för kommande rättegångar av samma typ.
Rättegången är ett av de största monumenten
i världshistorien över en ineffektiv och meningslös
byråkratisk apparat utom i ett avseende. Byråkratin
överförde stora mängder pengar från västvärldens
skattebetalare till domare, advokater, och alla andra den byråkratiska
rättsapparatens otaliga tjänstemän.
Det blev aldrig något åtal mot de två andra
jugoslaviska krigsherrarna, mot varken den muslimske presidenten
i Bosnien, Alija Izetbegovics eller den sedan 1999 avlidne Franjo
Tudjman, före detta Kroatiens president. Däremot dömdes
före detta presidenten i Republika Srpska, Biljana Plavsic,
för folkmord och andra krigsförbrytelser till ett elvaårigt
fängelsestraff som hon för närvarande avtjänar
på det svenska kvinnofängelset Hinseberg norr om Örebro
sedan 2003. Där skriver hon på sina memoarer där
hon bland annat beskriver Radovan Karadzic, sin företrädare
som president och f d förtrogen.
I dag kom verkligen våren
till Anderslöv och Söderslätt. Mitt på dagen
var det nästan 10 grader varmt och när jag satt i min
solstol på
solaltanen kunde
jag följa flygplanens vita jetstrålar kilometerhögt
upp på himlen, så klart och molnfritt var det. Innan
dess ägnade jag mig åt att räfsa upp brunsvarta
fuktiga höstlöv, nyss befriade från ett tungt
och långvarigt snötäcke, från gräsmattan,
stenpartiet och andra ställen i trädgården. Överallt
upptäckte jag då blommor, vårens primörer
som gladeligen och färgrika lät sig friläggas.
För mycket mobil- och trådlöstpratande
kan öka risken för hjärntumör
I ett pressmeddelande från Arbetslivsinstitutet kan man
läsa om en nyligen gjord undersökning som nyligen publicerats
i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational
and Environmental Health.
Studien omfattar 905 personer i åldrarna
20-80 år, bosatta i Mellansverige och som under åren
1997-2003 diagnostiserades med elakartad hjärntumör.
Av de 905 fallen var 85 personer så kallade höganvändare
- de började tidigt använda mobil- och/eller trådlösa
telefoner och har gjort det mycket. Största riskökningen
noteras i den åldersgrupp som började sin användning
före 20 års ålder. Studien visar också
att riskökningen är markant för tumörer på
den sida av huvudet som telefonen rapporterats ha använts
på. Risken är störst hos dem som har pratat mycket
i telefon, 2 000 timmar eller mer. För den som använder
en mobiltelefon och/eller en trådlös telefon två
timmar om dagen uppnår man denna gräns på 2000
timmar redan efter tre år.
Bakom undersökningen ligger Kjell Hansson Mild, anställd
på Arbetslivsinstitutet Norr i Umeå och adjungerad
professor, Biologi med inriktning på Elektromagnetiska fält,
Örebro universitet.
Han vill inte kalla undersökningen för en larmrapport
men vill mana till handsfree när det gäller mobiltelefoner
och vanliga icke-trådlösa så mycket som möjligt.
Jan-Olof Ekholm har skrivit ett stort
antal deckare sedan starten 1968 med "Sista resan mord"
och han har varit en av mina stora favoriter sedan jag läste
denna bok för fyra år sedan. Den och ytterligare många
böcker har som huvudperson, tidningsredaktören och antihjälten
Göran Sandahl, måttligt skarpsinnig journalist. Först
1990 bytte Ekholm ut Sandahl mot den "tänkande lantbrevbäraren"
Ingemar Bo Svensson, i 50-årsåldern - även om
dess bättre Sandahl fortfarande finns i bakgrunden, han är
mycket seglivad - och så är det även i boken Jobspost
från 1993 som jag just läst. Titeln anspelar på
att lantbrevbäraren inte alltid kommer med goda nyheter till
prästen Arild Klingberg som är ordförande i styrelsen
för Hembygdsföreningen, kring vilken allt i boken kretsar.
Lantbrevbäraren är en feg figur, han vill hålla
sig väl med alla andra människor, kanske främst
med Anna-Lena Persson som han en gång som ung var förälskad
i, av misstag blev svartsjuk på och sedan av "stolthet"
inte velat erkänna detta misstag. Han ljuger ofta för
att andra inte ska bli arga på honom. Tvärtom irriterar
detta emellertid hans omgivning och hans lögner leder till
ryktesspridning. Som i "Jobspost" där Svensson
varit sjukskriven för hemorrojder. Då han skäms
för att erkänna vad han blivit behandlad för sprids
rykten om att han är bög, HIV-smittad och Anna-Lenas
släktingar får anonyma brev om att han smittat henne.
Ekholm beskriver människorna som de är, egoistiska,
osäkra och som gärna hävdar sig på andras
bekostnad men innerst inne är hjälpsamma och hänsynsfulla.
Det bästa med Ekholms böcker är dock humorn. Den
är befriande jämfört med många av de s k
nya moderna svenska deckarna som är fulla av påklistrad
samhällsförbättrarideal. De trampar varandra på
tårna i iver att försäkra läsarna om att
just han eller hon är den mest politiskt korrekte och i sin
iver tvingas de ge falska bilder av sina romanpersoner liksom
av sig själv som författare. Varför har det blivit
så? Vad har hänt de senaste 20 åren? Har det
skett en förändring i bidragssystemet så att någon
statlig myndighet ska kunna garantera att de korrekta nya samhällsvärderingarna
även slår igenom i deckare?
Deckare ska vara underhållning. Det är något
som alla behöver särskilt idag då nästan
alla är stressade av allt fler oförenliga krav som ställs
på oss som lever i det svenska samhället.
Idag var det extra roligt att läsa
den utomordentliga dagstidningen "Trelleborgs Allahanda"!
Redan i ledaren kan chefredaktören Petter Birgersson berätta
en glad nyhet. Carl Bildt flyttar till Trelleborg. Han har väl
tröttnat på den "rrrödblå röran"
i Rådhuset. Bildt siktar på en kommunalrådsplats.
Då moderaterna redan fastslagit sin lista till fullmäktige
är Calle inte främmande för att starta eget precis
som Sharon gjorde i Israel innan han förlorade medvetandet.
Aprilrörelsen tycker Bildt i så fall är ett passande
namn.
Ännu bättre blir det på sportsidorna där
vi får veta att TFF ska göra en unik satsning för
att nå Handbollens elitserie. IFK Trelleborgs framgångar
inom handbollen har gett TFF blodad tand. Man planerar en handbollssektion
under namnet TFF-Rostock Handboll. Laget ska spela hälften
av sina hemmamatcher i Trelleborg och hälften inför
storpublik i Rostocks hypermoderna sportcenter "Luren Dreyerei
Arena".