Det
bästa man kan säga om Björn Collarps alldeles nya
bok "Hur har andra det?" är att den är lätt
att läsa. Det andra att den handlar om vissa grupper av människor
och att han förmodligen beskriver dessa på ett både
empatiskt och inträngande sätt. Det är svårt
att veta. I de flesta av novellerna ligger detta tema gömt,
nästan i undertexten.
Det ska sägas med en gång, det är en bok om homosexuella,
om prostituerade av båda könen och om alkoholister
och andra drogmissbrukare.
De åker ut och in på offentliga institutioner där
offentligt anställd vårdpersonal tar hand om dem ett
tag, alternativt på frivilliga organisationer som AA tills
de knarkar eller super ihjäl sig. Om hur deras beteende påverkar
deras släktingar och vänner. Om människor som gett
upp allt - alternativt som inte längre försöker
ta sig själva i kragen. De ser slutet på sina korta
liv närma sig men utan att göra något åt
det.
Eller om män som hamnar på psyket för att deras
älskare lämnat dem för andra män. 
Det är helt främmande miljöer för mig. Män
som blir ledsna och deprimerade för att de sviks av sina
älskare som nu träffat andra män de vill ha sex
med. Narkomaner som vill bli avgiftade men som i sista stund inte
förmår sig göra det. Främmande miljöer
och främmande människotyper.
Det är titelnovellen som man främst bör läsa.
Det övriga är utfyllnad. Här har boken ett enkelt
och rakt språk, orden är lätta men tunga att ta
till sig. De gräver djupa spår hos läsaren.
Den handlar om en högborgerlig medelålders kvinna som
druckit bort familjen, kärleken och tilliten och inte har
en aning om hur hon ska handskas med tillvaron efter att ha skrivits
ut från behandlingshemmet. "Jag har slutat räkna
med dig" säger hennes dotter Madeleine. Du har ljugit
och skadat våra liv tillräckligt.
Björn Collarp har inte skrivit på nästan 10 år.
Senast var det "Palatsbarnen" som kom 1999.
Hans debutroman 1985 var gay-romanen
"Tårar för Alexander".
Recensioner av Magnus
Eriksson i Svd, av Jonas
Thente i DN, Anne
Marcusson i UNT, Crister
Enander i Tidningen Kulturen, Henrik
Jansson i Hufvudstadsbladet, Jakob
Carlander i Corren, Ann
Lingebrandt i Helsingborgs Dagblad och Peter
Viktorsson i Kristianstadsbladet.
Bonniers förlag presentation.
(Björn Collarp dog den 10 mars 2009, 61 år gammal.
Läs minnsesord
av Marie Peterson i Fokus nr 16 2009. Och i tidningen Kulturen
av Sara Hjalmarsson "Han
var en mästare i inlevelse").
Vårträff i Ängelholm
för moderata seniorer i Skåne
En stor framgång för
arrangörerna med nästan hundra deltagare på Församlingsgården
Åvalla. Lokalen och arrangemanget var extra trevligt. Man
trivdes verkligen. Förra Skåneträffen hölls
i Hässleholm i höstas. Läs
mer här. Och dessförinnan i Lund
i april i fjol.
Den moderate riksdagsmannen från Barkåkra, Hans Wallmark,
fängslade sina åhörare med information om och
funderingar kring den svenska kulturpolitiken, förr och i
framtiden. Han hade flera böcker framför sig ur vilka
han flitigt citerade. Så ska en kulturpersonlighet framträda.
Han betonade vikten av att utreda och slå fast nya mål
och riktlinjer för den svenska kulturpolitiken. Senast detta
gjordes var på 1970-talet i en kontext med helt andra värderingar,
förhållningssätt och nyckelord än idag! Nu
gör Eva Schwartz en utredning som ska presenteras i slutet
av året.
Fullmäktigeordföranden i Ängelholm Ingvar Eriksson
- "en överlevande snapphane" - beskrev Ängelholms
historia, utveckling och förhoppningar inför framtiden.
Moderaterna är med sina 21 platser av 51 i fullmäktige
det klart största partiet. De fem borgerliga partierna inklusive
spi - har 33 mandat, en stark borgerlig majoritet.
Socialförsäkringsministerm från Bohuslän
som numera bor i Kågeröd, Cristina Husmark Pehrsson,
som dessutom är "Öresundsminister" talade
om "socialförsäkringarna, pensionerna och jobbstrategin".
Husmarks råd till pensionärerna var att eftersom pensionssystemet
är kopplat till den totala lönesumman i landet så
ska vi glädja oss åt att allt fler arbetar och därmed
lönerna. Andra fördelar för pensionärerna
är att förmögenhetsskatten liksom arvs- och gåvoskatten
tagits bort och fastighetsskatten förändrats. Ingenting
nytt alltså.
Vi fick också höra kommunalrådet från
Vellinge, Lars-Ingvar Ljungman, som är både förbundsordförande
för moderaterna i Skåne, talesman för regeringens
politik och kommunalråd i Vellinge. Ett av hans budskap
till oss var att det går att ändra den politiska situationen
i en kommun. Det beror bara på det egna arbetet. Vellinge
kommun är ett bra exempel. Efter valet 1973 hade M 15 mandat
och SAP 16 mandat. Idag är siffrorna 35-6! En viss skillnad
på 30 år.
Alla politiska partier i Sverige förlorar nu medlemmar. Han
uppmanade alla närvarande att därför ordna två
nya medlemmar var och vi tar gärna till oss hans avslutande
råd "hem och värva!"
Kommunalrådet i Ängelholm Åsa Herbst presenterade
kommunen under rubriken "staden med land och hav, med liv
och lust".Under rubriken "Sveriges skyltfönster
utåt" kåserade Eva Thorén kring minnen
och upplevelser från sitt och maken Arne Thoréns
liv utomlands. Eva Thorén var gift med journalisten och
ambassadören Arne Thorén som avled 2003.
 |
 |
 |
 |
|
Hans Wallmark citerar Anders Paulrud om Aftonbladet på
70-talet |
Åsa Herbst om staden med "land och hav, liv och lust" |
Cristina Husmark har hand om halva statsbudgeten! |
Eva Thorén, från Össjö med Arne till USA
och Bagdad |
 |
 |
 |
 |
|
Lars-Ingvar Ljungman, skånsk moderat som väger tungt
i politiken |
Michelle och Isabel Tran inledde med musik |
Helny Feustel var där i sällskap med fd diplomatparet
Ingegerd och Henry R. Leo |
Nästan 100 personer hade samlats på Åvalla.
Intresset är stort bland seniorerna. |
Bra kämpat KIF!
Det var säsongstart i eftermiddag för division
7 sydvästra B på Klagstorps vackra fotbollsplan.
Gert-Arne Persson, tränare för Klagstorps IF, tyckte
att laget kämpade bra och gjorde en godkänd match, med
tanke på förutsättningarna. Det har varit svårt
att få ihop ett speldugligt lag och flera spelare har bara
hunnit träna en kort tid. Makedonija är ett bra lag
som i fjol kvalade till en högre serie.
Två av styrelsemedlemmarna tippade matchen innan start.
Tyvärr kom Bertil Persson med 1-4 närmare slutresultatet
än Göran Lundgren med 2-1.
Det var soligt och fint, planen var grön och jämn och
vinden inte besvärande. Det blev en underhållande och
omväxlande match där båda lagen kämpade väl
och inte vek undan. Det började bra för KIF där
Tim Gabrielsson nätade redan efter sju minuter. Makedonija
lyckades emellertid sedan göra tre mål så slutresultatet
blev rättvist 1-3.
Målvakten Andreas Nilsson gjorde en bra match i KIF liksom
mittfältarna Andreas Hansson och Robin Persson. För
att inte glömma målskytten Tim och hans bror Dick Gabrielsson
som sprang och slet längst fram. Dick fick matchens enda
gula kort av en domare som inte föll hemmapubliken i smaken.
KIFs hemsida.
 |
 |
 |
 |
|
KIFs målgörare Tim Gabrielsson |
Glatt humör på avbytarbänken |
Tränare Gert-Arne Persson |
Hetsig situation som gav gult kott |
 |
 |
 |
 |
|
|
|
|
|
Göran Gunnesson Grands räddare?
I
förrgår kunde man i Trelleborgs Allehanda läsa
att biografen Grand, den enda biografen i Trelleborg var i fara.
Jag tycker mycket om att besöka Grand, både som biograf
och revyscen. Jag har sett flera revyer
och mer film sedan jag flyttade
till Trelleborgs kommun för fyra år sedan än vad
jag gjort på flera decennier i Malmö dessförinnan.
Nu tycks Grand leva farligt.
John Nilsson från spi (Sveriges pensionärers intresseparti)
som är ordförande i det kommunala fastighetsbolaget
Östersjöterminalen, menar att fastigheten där Grand
ligger måste gå med vinst och ge avkastning till ägaren.
Desto trevligare är det därför att i
dag läsa att Göran Gunnesson som är moderat
och ordförande i Trelleborgshem erbjuder sig att rädda
biografen genom att Trelleborgshem tar över fastigheten.
Ulf Bingsgård, kommunalrådet i Trelleborg, tycker
att Gunnessons idé är god. Trelleborg behöver
en riktig teaterscen och en biograf. Om vi kan bidra till att
staden får behålla den så ska vi göra det
säger Gunnesson. Heder åt en sådan moderat! Bild
på Gunnesson.
Fel färg på rabattkupongerna?
I maj förra året köpte
jag ett häfte lunchkuponger. 11 Dagens rätt för
700 kr. Se blogg.
Orsaken var att Gästgivaregården
i Anderslöv efter att ha varit stängd i ett år
äntligen åter öppnats med ett nytt krögarpar,
Gabriella Holtz och Rickard Christensson. I går var jag
åter på Gästis och ämnade betala med en
av de tre kuponger jag har kvar. Döm av min förvåning
när de visade sig vara värdelösa! Enligt servitören
jag pratade med hade "den nye" ägaren slutat acceptera
de gula rabattkupongerna.
Så det vara bara att betala 85 kronor och se glad ut. Inget
fel på Wienerfärslimpan med gräddsås och
tillbehör, men salladsbordet var en klass sämre än
tidigare, trots prishöjningen. Sannolikheten för att
jag köper nya rabattkuponger närmar sig noll!
En sak är bättre. Tidigare vägrade man envist att
uppdatera hemsidan så att man inte kunde läsa veckans
meny i förväg.
Jag vet inte vad jag ska tro om det hela. Ute i entrén
finns det ett antal visitkort med namnet Rickard Backe. Är
Rickard Backe identisk med Rickard Christensson? Är det samma
ägare som förut. Är det bara så att de ansvariga
på Gästis helt enkelt bestämt sig för att
vägra lösa in rabattkuponger sedan de höjt priset?
Någon skumt tycks det i varje fall vara. Varning utgår
tills jag fått en förklaring!
Efter flera försök fick jag idag kontakt med Rickard
Backe (som är identisk med Rickard Christensson) via
mobiltelefonnumret på visit kortet. Han uppgav att han sedan
en tid tillbaka instruerat sin personal att inte längre ta
emot de gula rabattkupongerna som kostade 700 kr för elva
måltider. Nu skulle i stället gälla de gröna
kupongerna som kostar 850 kr. Detta sedan man höjt priset
för dagens rätt till 85 kr. Detta agerande
ställer två frågor. Om en krögare säljer
ett rabatthäfte om ett antal kuponger till ett visst pris,
gäller då inte dessa kuponger längre om han några
månader senare höjer priset och ändrar färgen
på kupongerna? Jag undrar vilken praxis som gäller
i branschen?
Den andra frågan är hur långt krögaren är
beredd att gå för att inte förlora en kund? Sedan
jag idag påpekat vikten av service och kvalitet i restaurangbranschen
några gånger erbjöd han mig att lösa in
mina tre gulingar mot gröningar.
Intressant fortsättning följer. Jag tror att jag ska
vänta tills det på menyn blir rårakor och stekt
fläsk som är min älsklingsrätt.
Underhållande möte
i parken i Trelleborg
Mats Sjölin, som inte
ska förväxlas med sin namne professorn
i statsvetenskap i Växjö, var ledamot
för vänsterpartiet i kommunfullmäktige i Trelleborg
under två mandatperioder 1998-2006, men åkte ut med
hela sitt parti i senaste valet. Mats Sjölin håller
tal på första maj bredvid de röda fanorna (bild).För
ett år sedan lämnade han in ett medborgarförslag
om att Trelleborgs kommun skulle ansluta sig till Europeiska
koalitionen av städer mot rasism som lanserades för
några år sedan. Bara sju kommuner i Sverige är
medlemmar.
Kommunstyrelsen har enligt sin ordförande Ulf Bingsgård
varit i kontakt med de sju kommunerna och därefter föreslagit
kommunfullmäktige att kommunstyrelsen ska följa hur
deras samarbete utvecklas och undersöka vilka resurser som
krävs av Trelleborg för ett medlemskap innan beslut
i frågan fattas 2009.
Det mest intressanta är att ordföranden i folkpartiet
i Trelleborg Lars Hemzelius, på mötet i fullmäktige
gick emot, den styrande alliansens gemensamma förslag, och
hävdade att fullmäktige i stället redan nu skulle
besluta om att ge en avsiktsförklaring att bli medlem i nätverket.
Hans argument var att just i Trelleborg har främlingsfientligheten
ett stark fäste. Detta bara några dagar sedan han ställt
sig bakom just Sverigedemokraternas yrkande på att få
ingå i de olika nämndernas ledningar.
I dessa sitter sedan beslut
i kommunfullmäktige hösten 2006 enbart representanter
för den styrande alliansen och det största oppositionspartiet,
socialdemokraterna. Anmärkningsvärt agerande. Man väntar
bara på folkpartiets kommande utspel. Läs
mer här.
Catherine Persson, socialdemokraternas gruppledare, anande en
spricka i alliansen hakade genast på och ställde sig
bakom Sjölins och Hemzelius förslag. Det hjälpte
dock inte, den efterföljande voteringen slutade 28-23 till
förmån för kommunstyrelsens förslag.
Även kvällens andra votering vanns av den styrande alliansen,
nu med rösterna 31-20. Den handlade också om ett medborgarförslag
om att rusta upp Gasverket. Allianspartierna vill avvakta med
en upprustning tills man utrett Gasverkets framtida användning
medan sppositionsrådet Catherine Persson yrkade på
att man redan nu ska rusta upp de delar av lokalerna som inte
är ändamålsenliga.
Före mötet spelade Sven Åkes Company
(se bild) från Musik & dansskolan. Det gav en nästan
uppsluppen feststämning åt hela föreställningen.
Snyggast (vårklädda) paret var före
detta kommunalrådet Egil Ahl och före detta riksdagsmannen
Cathrine Persson (bild).
En överraskande jakttrofé
I dag var det åter en
solig vårdag på Gränsbo. Inget regn på
flera dygn så nu är alla vattenpölarna i hästhagarna
är borta. Det gick bra att sitta och njuta i den nybyggda
solaltanen. Men först sedan jag klippt färdigt gräsmatten
som är på över tusen kvadratmeter.
En del av det klippta gräset
hamnade i de fyra hästarnas bukar. Lite till att börja
med så att deras magar vänjer sig. Vår nyinflyttade
katt Missi som jag matat några veckor gav mig i dag en ovälkommen
belöning för detta.
En död hare! Hon tycks
ha försökt att dra upp det nerlagda bytet på höskullen
men fastnat i kattluckan. Efter att ha fått ett riktig skrovmål
på huvud och hals tog hon sig ut via loftet och stallet
och lämnade resten till mig (se bilder).
Domedagen gryr
Domedagen gryr är den
senaste boken av Arto Paasilinna som översatts till svenska.
Den handlar om den arbetslöse ambulerande skogshuggaren Hermanni
Heiskari som sedan många år använt sina arbetsfria
perioder till att arbeta fram en mycket detaljerad plan för
en revolution i Finland. Alla de besvikna och djupt frustrerade
arbetslösa ska ta makten och kräva arbete åt alla.
När Hermanni Heiskari av en tillfällighet räddar
livet på den mycket förmögna svenskan Lena Lundmark,
rederiägare och äventyrerska, får han tillgång
till de pengar han behöver. Han får också till
sin hjälp hennes onkel Ragnar, den bankrutte före detta
översten, för att förbereda revolutionen.
Boken innehåller många dråpliga situationer
men når inte alls upp till den nivå som flera av hans
andra böcker ligger på. De bästa är kanske
redan översatt till svenska?
Arto Paasilinna är en av Finlands mest lästa och älskade
författare.
Från debuten med boken Harens år 1975 har han hunnit
med att skriva hela 36 böcker, varav 28 romaner. Paasilinna
är inte bara uppskattad i hemlandet Finland utan finns översatt
till ett tiotal olika språk. På svenska finns 17 titlar
utgivna med start i början av 90-talet.
Jag har tidigare läst Kollektivt självmord (1997) och
Milda makter (2005). Recension av Bertil Arnold här
och min blogg om boken här.
Därefter har översatts till svenska Snablar,
2006 och senast Domedagen gryr. Den senaste boken
skrevs redan 1997.
En hyllningssajt
på svenska.
Arto
Paasilinna-sällskapet i Sverige
Sd-såpans fortsättning
Efter gårdagens
utspel av folkpartiets ordförande i Trelleborg, Lars
Hemzelius (se bild), att ge Sverigedemokraterna mer politiskt
inflytande genom att erbjuda dem plats i nämndernas presidier
får han idag stöd
av sin partikamrat Bertil Larsson. Larssons
argument är att vi ska ta ifrån Sverigedemokraterna
deras oförtjänta martyrskap. Men inte vinner något
parti röster i nästa val genom att framstå som
martyrer! Så låt de bara klaga och tycka synd om sig
själva det ger dem inga politiska framgångar.
Tillskyndare till förslaget är också Inger Hansson
som är moderat och ordförande för Trelleborgs kommunfullmäktige.
Hon menar att man måste respektera Sverigedemokraterna eftersom
de är det tredje största partiet i kommunen. Ett annat
argument för att gå sd till mötes är att
vi (moderaterna) tidigare samarbetat med andra partier som
vi inte tyckt om (läs socialdemokraterna). Se Sydsvenskans
webbupplaga idag.
Det enda man kan glädja sig över är att halva mandatperioden
ännu återstår så att vissa personer därför
kan förmås att ta sitt förnuft tillfånga
och sedan arbeta helhjärtat för att Trelleborgsalliansens
sex partier ska kunna fortsätta att leda kommunen i rätt
riktning även nästa mandatperiod. En tillnyktring önskas!
De enda som gläder sig över eventuella sprickor i alliansens
samarbete är ju socialdemokraterna. Läs mera på
gårdagens blogg.
Folkpartiet och Sverigedemokraterna
I dag kan man läsa i Sydsvenskan
att ordföranden i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden,
folkpartisten Lars Hemzelius vill ge sverigedemokraterna (sd)
mer insyn och inflytande i politiken i Trelleborg.
Jag förstår inte detta. Det finns en allians av sex
partier som styr den politiska verksamheten i Trelleborg. Alliansen
har visserligen inte egen majoritet men inte menar väl Hemzelius
att alliansen ska ta hjälp av sd för att vinna större
gehör för sina förslag i fullmäktige. Moderaterna
har redan dagen efter valsegern tydligt klargjort att vi tar avstånd
från allt samarbete med sd.
Dessutom förefaller sd enligt flera opinionsundersökningar
var på väg tillbaka. Det främsta skälet till
detta är säkert att regeringen har tagit krafttag när
det gäller att hjälpa utanförskapet att börja
arbeta och kunna lämna samhällets försörjning
och dessutom vänt hela invandringsfrågan
till att handla om Sveriges behov av mer professionell arbetskraft
från utomeuropeiska länder. Jag är övertygad
om att detta minskat missnöjespartiet sds bas bland svenska
väljare. Allt färre svenska väljare menar att vi
behöver ett sverigedemokratiskt parti och därför
finns det inget skäl alls för något annat parti
att bereda väg för dem!
Kan folkpartiet verkligen förbli en del av den lokala alliansen
i Trelleborg om Hemzelius vinner gehör för sina tankar
i folkpartiet? Vi får hoppas att det finns klokare politiker
bland hans partikolleger som kan tala honom tillrätta. Tidigare
bloggar:
Arbetsinriktad invandringspolitik välkomnas,
2007-04-08, Framsynt förslag av Billström, 2007-07-18
och
Från flyktingmottagande till talangjakt, 2008-03-27.
Dags att börja sola
I fjol inträffade den
första verkliga solningsdagen den 13
mars och för två år sedan den 14
mars.
I år blev det tisdagen den 15 april. Jag förstår
inte var den utlovade värmeökningen tagit vägen
som utfästs av de som fruktar
koldioxid mer än allt annat.
Och ändå har vi satt upp ett rejält vindskydd
(se bild) så att solen kan värma en vit vinterlik kropp
även om det blåser en del. För det gör det
ju ständigt på Söderslätt.
Men först var jag i Anderslöv för att uträtta
en mängd ärenden. Sedan jag gjort min plikt och lunchutfodrat
våra fyra hästar med 1,5 kg hö per styck placerade
jag mig i solstolen.
I solen läste jag i National Geographic om hur det nuvarande
polynesiska folkslaget befolkat hela Melanesien för fler
tusen år sedan utgående från Nya Guinea.
Ett
skäl till varför de vågade sig ut på sina
ranka kanoter mot världens ände tror forskarna vara
att de ständigt hade motvind och därför visste
att de alltid skulle kunna ta sig tillbaka till hemöarna
igen.
Alltså på samma sätt
som när jag motionscyklar och kör i motvind nästan
så långt jag orkar för att sedan bekvämt
segla hem.
I veckan Affärer som vigt det senaste numret åt reklam
och varumärke läser jag att själva essensen är
att varumärkes- och marknadsföringsarbetet måste
upp på lednings- och styrelsenivå. Problemet tycks
vara det samma som för 30 år sedan då samma budskap
trummades in hos oss som läste marknadsföring på
trebetygsnivån i Företagsekonomi i Lund med hjälp
av gurun Philip
Kotlers bok Marketing Management.
Vår nyinflyttade katt Missi (Alice) som påstår
sig vara född på Gränsbo men sedan flyttat till
en granngård vaktar min stol (bild).
Ett oskrivet blad
Marie Hermansson är en
verkligt stor författare. Det gemensamma för hennes
böcker är att verkligheten alltid är helt annorlunda
än den framstår som.
Boken är också en deckare, en thriller, med flera mord,
mordförsök och kidnappning. Bokens huvudperson, Angela,
har en bakgrund som liknar Lisbeth Salanders, huvudpersonen i
Stieg Larssons trilogi. Beskrivningen av Angelas barn- och ungdom,
med misshandel, ansvar för mindre syskon och hämnd på
fadern gör henne till Salanders eländessyster.
Angelas liv är
en katastrof men hon gömmer sig i drömmar om paradiset
som hon själv pratar om som Australien. Reine har varit hunsad
i hela sitt liv. När han träffar Angela ändras
hans liv. Nu är det han som ska styra och lära "det
oskrivna bladet" hur man lever i vardagen. Tror han, ja.
Efteråt inser han att han bara varit ett medel för
Angelas mål, syften som han inte lyckas genomskåda.
Angela dör på sjukhuset och Reine upptäcker att
han lärt sig ta vara på de små stunderna av trevnad
och lycka, de som är livet.
Han vän och arbetskamrat Ture föreslår att de
två ska gå någonstans och fira att Reine fått
villkorligt straff. Reine blir glad över omtanken och "tänkte
på hur skönt det var att ha en varm och tålig
jacka och hur trevligt det skulle bli att gå in på
något ställe med Ture, dricka en öl eller en kopp
kaffe och lyssna på någon rolig historia".
Marie har skrivit nio böcker sedan starten 1986 med "Det
finns ett hål i verkligheten". Jag har tidigare läst
hennes tre senaste böcker, Svampkungen son, 07-11-24,
Mannen under trappan, 06-09-07
och Hembiträdet 05-06-13.
Nästa gång ska jag ge mig på "Musselstranden",
som är boken före "Ett oskrivet blad".
En recension i Bokkanalen,
i Bokmärkt,
i Bulldozer
och i Annas
Bokhylla.
Wikipedia
Ett oskrivet blad.
Författarens hemsida.
Mobilångest
I en brittisk undersökning
förra månaden tillfrågades 2163 människor
om dsina mobilvanor. Mer än hälften av de tillfrågade
svarade att de blev stressade om de tappade bort sin mobil, fick
dåligt batteri eller tappade täckning. Utan-mobil-fobin
är mycket verklig för många människor i Storbritannien,
säger Stewart Fox-Mills, chef för avdelningen telefoni
på det brittiska postverket som beställt undersökningen
av YouGov. Han döper fobin till nomophobia. Om detta kan
man läsa i Aftonbladetsom
bygger på en artikel i The
Independent.
2000-talets bidrag till den ökande stressen är mobilångesten,
mobilen skapar ångest och är samtidigt ett ångestdämpande
medel. En mycket farlig psykisk rundgång för många
människor.
Många människor tror att deras liv består i deras
kontakter med andra människor. De hittar inte något
centrum och lugn i sig själva. Ger dåligt självförtroende.
Ger inget utrymme för eftertanke och kreativitet. De fruktar
att de ska förlora dessa kontakter om de inte kan nås
hela tiden. Därav nomophobian. En ständig tillgänglighet
ses som en förutsättning för själva existensen.
Sedan årtusenden vet människan att bästa medlet
mot ångest är koncentration. Får hjärnan
en lagom svår utmaning att arbeta med blir den glad,
utrymmet för ångesten försvinner, belöningscentrum
får sina lyckosubstanser och man känner att detta
blir en bra dag. Men så ringer telefonen eller SMS
signalen ljuder och förstör alltihop. Kreativiteten
och arbetsglädjen försvinner. Stackars människor
som har behov av att ständigt vara tillgängliga för
andra därför att de fruktar för att bli glömda
eller förbigångna. Sträva efter att
bli den som väljer att gå förbi i stället
för att vara rädd för att bli förbigången!
Yttrandefriheten vann i Frankrike
2008-04-11 Nyheter & Politik,
internationellt
|
|
Europeisk
liberal tradition triumferade över muslimska medeltidslagar.
I början av förra året stämde muslimska grupper
i Frankrike den satiriska tidskriften Charlie
Hebdo för att ha publicerat de så kallade ,
ursprungligen i Jyllandsposten. Läs mer på
min blogg i februari 2007. Några bilder
från februari 2007
Det blev den första domstolsprövningen i ett europeiskt
land om huruvida lagar som tryck- och yttrandefrihet som har en
tradition sedan Voltaires och Upplysningstidens dagar ska tillåtas
i fortsättningen eller om de invandrade muslimerna nu blivit
så många att deras medeltidslagar ska bestämma
i detta strikt sekulära land där hädelse inte varit
olaglig sedan 1830.
Problemet är att de finns människor som publicerar karikatyrer
som hävdar att muslimer är våldsamma, och sedan
finns det muslimer som hotar med att döda dessa människor
för att visa att bilderna är falska och vilseledande.
Den 12 mars i år 2008 bekräftade en fransk appellationsdomstol
tidskriften Charlie Hebdos rätt att publicera den danska
satirteckningen med argumentet att den hade provocerat våld
i muslimska länder och hade nyhetsvärde. Detta argument
tillfredsställde emellertid inte Islamiska förbundet
i Frankrike, som företräder 350 organisationer och som
hade stämt tidskriften. I Frankrike är 10 % av invånarna
muslimer vilket är den högsta andelen i Europa. Det
finns 16 miljoner muslimer i Europa vilket motsvarar tre procent
av EUs halva miljard invånare. Muslimer som behövs
som arbetskraft i Europa och i Sverige i takt med de kommande
stora pensionsavgångarna och det otillräckliga födelsetalet.
Läs mer om regler för att leva i "kulturellt blandade
samhällen" i en artikel i International Herald Tribune,
översatt i Tempus nr 14 " Samlevnaden kräver respekt
och tolerans av alla parter. Läs
mer här.
Månadens skyddängel
får utmärkelse
I dag kom Emely Wastelius till
Gränsbo. Hon hade flugit ner från Karlstad enkom för
att dela ut Skyddsnätets
pris till Månadens
skyddsängel till min dotter Lina Tomelius. Det
var 61 första gången som priset delades ut.
Bakom webbportalen Skyddsnätet
står 21 myndigheter och organisationer, som är med
och arbetar för ett säkrare samhälle. Webbportalen
Skyddsnätet drivs av Räddningstjänst.
Orsaken till priset är Linas insats vid en dramatisk händelse
under påskhelgen
då
en fader med sina två döttrar kört ner med bilen
i en å några hundratal meter från Gränsbo.
Läs mer här.
Lina som tidigare utpekats av pressen som Påskens
hjältinna fick nu emottaga en utmärkelse i form
av en inramad illustration av teckaren Per
Hardestam. På plats var TAs reporter Åsa Liliefeldt
Lundström och fotografen Tomas Nyberg.
Bilder
på Lina då hon emottar sitt pris, då Lina blir
intervjuad av Trelleborgs Allehanda samt priset.
Se artikel
i TA den 11.4.
Bildtext i TA: Pappa är
stolt över dotterns modiga agerande när hon drog upp
flickan och pappan ur bilen. Lina Tomelius var själv överväldigad
över all uppmärksamhet i byn, bland vännerna och
i medierna. Bild: Tomas Nyberg
Självmord säljer skivor
I går var jag och min fru på
Grand i Trelleborg och såg Angel, Colin Nutleys
hårt kritiserade film om rocksångerskan Angelica Angel
Holst (se bild).
Artistlivet är hårt. Dagen hyllade artister glöms
fort bort. Ett sätt att få dem aktuella och populära
på nytt är att de dör, gärna under mystiska
omständigheter som till exempel självmord. Rickard,
make och producent, arrangerar ett fejkat självmord på
sin hustru Angelica.
Det
ger resultat i form av platinaförsäljningar och stora
vinster. Men själv bryts hon ner under sin exil i Thailand.
Vid återkomsten på Arlanda jagas hon som en världskändis
(bild). När hon ska ge sin första konsert efter återuppståndelsen
är hon så nervös att hon dör av hjärtslag
direkt på scenen. En katastrof som väl garanterar ännu
fler försäljningsrekord.
En annan sak jag lägger märke till är hur känsliga
artister är inför de människor de har omkring sig.
De är inga självständiga egoister även
om de låtsas vara detta - utan mycket beroende av vad de
andra tycker om dem. Mycket handlar därför om svek och
tillit. Självförtroende är ett måste för
en artist med framgång. Många söker ett falskt
sådant i alkohol och droger. Vad de behöver är
en eller flera personliga coacher som har ansvaret för deras
mentala träning. Någon sådan fanns inte med i
filmen.
Rolf
Lassgård spelar Rick, en psykopat som lyckas övertala
alla sina medarbetar inklusive sin fru Angelica att följa
honom oftast med löfte om stora vinster att dela på.
Ingen alls oäven film. Helena Bergström är alltid
Helena Bergström och gör åter en mycket bra prestation
som Angel. Detta gör också Elisabet Carlsson (bild)
som Eva. Rolf Lassgårds otrevliga psykopat är trovärdig.
Men saxen saknas. Filmen är för lång. Saxen saknas.
Filmen borde ha klipps ner minst 20 %. Kill your darlings
vore en bra utgångspunkt också för Colin Nutley.
Återkommande är frasen vi måste prata ut
om det här och då vet man att det blir minst
10 minuters långrandigt tjat som inte leder någon
vart. De återkommer med en irriterande regelbundenhet som
påminner om reklaminslag.
Senast sedda film på Grand i Trelleborg var den 22 februari
"Morgan Pålsson - världsreportern".
Recensioner:
Mats Bråstedt i Expressen,
Helena Lindblad i DN,
Boell Gerell i Sydsvenskan,
Karoline Eriksson i Svenska
Dagbladet,
och Anders Pettersson i NWT.
Filmen får usel kritik men jag tycker att den helt klart
är värd att titta på!
Presentationer i Imdb
och Movizine.
Moderat systemskifte i Nacka kommun
I går var Mats Gerdau i Trelleborg
för att presentera idéerna bakom och fördelarna
med kundvalssystemet på skolans område.
Det finns inte en skola som passar alla, men alla ska hitta
en bra skola som passar just honom/henne. Då krävs
alternativ och mångfald säger Mats Gerdau.
Mats Gerdau är riksdagsledamot för moderaterna sedan
2006 och ledamot i utbildningsutskottet. Tidigare var han kommunalråd
i Nacka i 8 år. Under denna tid skedde närmast en revolution
i den kommunala organisationen. Man gick från en traditionell,
hierarkisk organisation där politikerna i nämnder detaljstyrde
och till en marknadsorganisation som kallas kundvalsmodellen.
Man kan också säga att idag skiljer man tydligt mellan
finansiering av de kommunala tjänsterna och utförandet
av dessa. Utförandet genomförs av aktörer i konkurrens
med varandra och där kunderna, skattebetalarna och deras
barn fritt kan välja tjänsteleverantör. Aktörerna
är privata företag, föräldrakooperativ, personalägda
skolor och andra och kommunala enheter. Aktörerna har stor
frihet att bedriva sin verksamhet inom de ramar som politikerna
bestämmer.
Enligt min mening har moderaterna i Nacka äntligen visat
att moderat politik står för ett systemskifte, det
som socialdemokrater brukat varna för och skrämma sina
väljare med inför valen. Moderaterna i Nacka har under
flera mandatperioder visat den nödvändiga handlingskraften
att genomföra moderat politik fullt ut. En politik som grundar
sig i Nacka kommuns grundläggande värdering: Förtroende
och respekt för människors kunskap och egen förmåga
samt deras vilja att ta ansvar.
Det kan vara viktigt att veta att moderaterna nästan har
egen majoritet i Nacka kommun. Alliansen har en kraftig övervikt
i fullmäktige. Där finns inga Sverigedemokrater alls.
Det finns också likheter med Trelleborg. Nacka är ett
mycket heterogent samhälle. Till exempel finns det en skola
med bara två svenska elever av 300.
Ibland är det extra roligt med politik. I går var en
sådan dag.
Bilden visar Mats Gerdau och kommunalrådet Ulf Bingsgård
flankerade av berörda nämndsordförandena Lars Mikkelä
och Bengt Gunnarsson.
Delikat moderatlunch
I går var jag med på
Restaurangskolans fredagslunch på Trelleborgs konferenscenter,
Johan Kocksgatan 7. Vi var bara sex personer men detta hade det
positiva med sig att alla kunde deltaga i ett och samma samtal
vilket gav en extra trevlig stämning runt bordet. Maten var
förträfflig: Jag valde Jordärtskockssoppa med rökt
fjällröding som förrätt och Fläsknoisette
med alla de goda tillbehören som huvudrätt.
Till sist kaffe och Crème
Caramel. Allt för en dryg hundralapp. Hög kvalitet på
allt även om jag betvivlar att Brylépuddingen skulle
ha klarat den test som kulturchefen på Trelleborgs Allehanda,
Robert Dahlström, gärna utsätter nya restauranger
för.
Läs mer om
tidigare besök där till exempel den 11 maj i fjol.
Jag vill tillägga att jordärtskockssoppa har jag inte
ätit sedan jag sommaren 1974 hamnat på Foodia AB i
Staffanstorp. Jag var då en livsmedelteknisk expert på
konserveringsmetoder, kvalitet och hygien. Min första uppgift
var att ta reda på varför flera hundratusen konservburkar
med jordärtskockssoppa exploderade på lagret.
Det var tiden för lagerstöd. Industrin skulle inte anpassa
produktionsvolymen efter konjunkturläget och efterfrågan
utan bara producera vidare i likhet med en sovjetisk flerårsplan.
Orsaken till de sprängda burkarna var en ovanligt termoresistent
sporbildande bakterie som fabriksledningen glömt ta hänsyn
till då den bestämt hur burkarna skulle steriliseras.
Bild 1: Marianne Ohrlander, Annette Hedin och Gunnar Hedin
Bild 2: Ove Carlsson, Ann-Marie Jönsson och Bertil Tomelius
(med blogg)
Moderata styrelsemöten
(Detta är mitt 800:e
blogginlägg sedan starten i juni 2005)
Nu
är vi på gång i Trelleborg. I går kväll
träffades den nya styrelsen för moderaterna i Trelleborg
som valdes på årsmötet i förra veckan (läs
mer här). Christina Birger som är ny ordförande
gjorde en rivstart. Ansvarsområden fördelades. Jag
fick ansvaret för den lokala hemsidan, så nu gäller
det att få fart på den, även om den fick sig
en ordentligt ansiktslyftning så sent som i januari i år.
Det ska bli kul. Ulf Bingsgård gav den allra senaste informationen
från kommunstyrelsens möte under dagen. Mycket positivt
är också att det nu finns en representant för
MUF i styrelsen sedan den föreningen nybildats i år
efter att ha legat lågt under flera år. Nu börjar
också riktlinjerna dras upp för de kommande valen närmast
EU-parlamentsvalet nästa år.
På bilden från vänster till höger: Ulf Bingsgård
(kommunalråd), Christina Birger (ordförande), Ina Liljeberg,
Linda Andersson, Ola Pärson, Bertil Tomelius och Dag Håkansson.
Frånvarande Tina Ersson (v. ordf.) och Gunnar Hedin (kassör).
Tidigare under förmiddagen hade också Moderata Seniorer
styrelsemöte. Där bestämde vi att närmaste
medlemsaktivitet ska förläggas på Trelleborgs
museum. Museet diskuteras mycket på insändarsidorna
i år. Då handlar det om en eventuell flytt från
Östergatan 58 till Tingsrättens lokal i centrala Trelleborg
som står tom sedan tingsrätten flyttats till Ystad.
Vi bestämde också vilka som ska delta i Skånes
seniorråds vårträff i Ängelholm den 25 april
och att jag ska representera föreningen på Moderata
seniorers årsstämma 2008 i Göteborg i maj.
Verkligheten överträffar
aprilskämtet
Det
räcker inte med rök- och snusförbud för ett
friskare Västerås. Nu ska staden gå ett steg
längre - från 1 januari 2009 totalförbjuds socker
i all kommunal verksamhet. Detta kunde man läsa i Vestmanlands
Läns Tidnings webbupplaga
i går den 1 april.
I Japan är det inget aprilskämt att företagen får
böta om de inte förbättrar sina anställdas
hälsa och vikt.
I Japan måste företagen enligt en ny lag minska antalet
överviktiga anställda med 10 % till 2012. De företag
som misslyckas kommer att få betala högre avgifter
till en välfärdsfond för äldre.
Medelålders mäns övervikt leder till snabbt ökande
kostnader i sjukvården. Män med midjemått över
85 centimeter kommer att få motions- och dietråd och
i allvarliga fall uppmanas att söka läkare. Hälsovårdsdepartementet
misstänker att 13 miljoner japaner lider av metaboliskt syndrom
medan ytterligare 14 miljoner befinner sig i riskzonen. Metaboliskt
syndrom ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke
och diabetes om det inte motarbetas.
Detta kan man läsa i en artikel i av Justin McCurry i The Guardian
den 19 mars 2008 Japanese firms face penalties for overweight
staff. Eller läs
mer här. Översatt i Tempus
nr 13 2008.