Blogg
Funderingar
Startsida

Bertil Tomelius  Blogg  Funderingar
Arbetet

Bertil Tomelius
Startsida

Arbetsbefriad för evigt?

2007-02-19  Arbetet & Dagbok

I dag är första dagen av resten av mitt liv brukar man ju klichéartat säga men för mig är det första dagen på mitt nya pensionärsliv. I framtiden kommer jag bara att arbeta om jag själv så önskar. Jag har haft möjlighet att "träna" under en lång tid, redan i mars 2005 tog jag så kallat "friår" även om det bara blev 6 månader. Efter tre månaders arbete blev jag sedan uppsagd och fick så som ett sorts avgångsvederlag 12 månaders uppsägning med lön men utan arbetsplikt. Den 1 januari i år anmälde jag mig som arbetslös och det har jag varit till och med i går. Men det var inget kul, mitt jobb skulle ha blivit timvikarie på Köpingeskolan och det var inte akasseersättningen värd. Vad jag fick var 7 veckors erfarenhet av arbetsförmedling och jobbsök.
Den första dagen är ovanligt mild och nästan vindfri så jag firar den med en lång cykeltur till Hönsinge och Jordberga. Hönsinge är den svenska poeten Ola Hansson födelseby och om honom kan man läsa här. Om Ola Hansson

Ola Hansson, lyrik och essäer http://w1.svenskaakademien.se/LitiumDokument20/GetDocument.asp?archive=1&directory=7&document=275

Vikarie på Köpingeskolan

2007-01-26  Arbetet

När jag var på arbetsförmedlingen den 12 januari gjorde Kristina Ohlin och jag en handlingsplan. Jag har enligt den kontaktat skolorna i närområdet för att anmäla mig som vikarie. Detsamma har jag gjort med Folkuniversitet. Häromdagen ringde därför rektorn för Köpingeskolan i Trelleborg, Ronny Svanberg, och vi har träffats idag. Köpingeskolan är lite speciell eftersom de ordinarie lokalerna har stängts, föregiven orsak är behov av mögelsanering, och de tre högstadieklasserna har därför flyttats ut på tre ställen i Trelleborg. Åttorna är på Hamngatan 26 där också rektorn sitter. Jag fick också träffa processledare Björn Jensen som är assistent åt rektorn. Båda tycks vara trevliga och hjälpsamma personer. När allt administrativt är klart kan jag förvänta mig tidiga telefonsamtal då ordinarie lärare sjukanmält sig eller sitt eventuella barn. Matematik, svenska, svenska 2 och samhällsorientering är de ämnen jag i första hand kan förvänta mig, men även tyska och franska! (Hjälp!). När vi var klara fick jag en vägbeskrivning till Skolkontoret/Socialkontoret. Det skulle ligga mitt emot Museet på Östergatan. Det var inte lätt att hitta i stormen och snöfallet men jag lyckades efter en del missar. Där fick jag fylla i blanketter och fick några med mig hem. En ska jag skicka till polisen för att få papper på att jag inte begått brott som gör mig olämplig att ha hand om barn och ungdomar.

Trygghetsrådet i Malmö, Egenstartinformation

2007-01-22  Arbetet

I förmiddags var jag på Trygghetsrådets Kunskapscentrum i Malmö eftersom jag anmält mig till ett seminarium betitlat ”Egenstartinformation”. Det var ”för dig som någon gång funderat på att starta eget”. Det kändes lite nervöst till en början att åter sitta på skolbänken.
Seminariet leddes av civilekonomen Peter Johnsson från Johnsson & Co Företagarrådgivning AB.
Det var mycket intressant där vi fick veta hur viktigt det är att göra en ordentlig genomgång av vår situation innan start av företaget, val av företagsform, resultat- och likviditetsbudget, tillstånd, försäkringar, skyddsnät etc.
Detta var mitt andra besök på Trygghetsrådets kontor i Malmö (första gången var den 14.12) och jag blev åter imponerad, nu av vilka fina undervisningslokaler som finns och av den höga klass som deras seminarieledare håller. Det var engagerande, informationsrikt och uppmuntrande!

Handlingsplan upprättad

2007-01-12  Arbetet

Sedan mitt förra besök på af i Trelleborg har jag har jag bearbetat "Min sida" på ams webbplats. Man klickar först på "Sök jobb", sedan på "Min sida" och loggar därefter in. Där finns mycket att göra. Jag har lagt in mitt CV, sökt tre jobb som registreras som "sparade ansökningar", gjort intressetestet med över 200 frågor, gått igenom "Vägar vidare" där jag rett ut "min arbetssituation, mina färdigheter och erfarenheter" och gått igenom Jobbsökaren. Jag har också skrivit in min CV på ytterligare tre ställen, på Trygghetsrådet, "Offentliga Sverige" och Manpower.
Vidare har jag kontaktat Lärarnas akassa och skaffat mig sk e-kassa så att jag kan logga in och sköta om ifyllningen av mina "kassakort" där.
I dag var det dags för ett nytt avtalat besök på af i Trelleborg. Denna gång träffade jag Kristina och det blev ett trevligt möte liksom förra gången. Vi gjorde en Individuell handlingsplan tillsammans. I den står bland annat vad jag ska göra tills vi träffas nästa gång den 16 februari.

Trevligt besök på af

2007-01-02  Arbetet

Min anställning på Lernia där jag arbetat i 25 år har nu avslutats. Därför var jag på arbetsförmedlingen i Trelleborg strax efter öppningstid som var halv nio. Jag tog en kölapp. Väntetiden gick snabbt eftersom jag läste National Geographic under väntetiden som blev drygt en halvtimma. Då hälsades jag välkommen på ett trevligt sätt av Linda Svensson. Hela besöket hos henne präglades för övrigt av professionalitet och kundvänlighet. Min tankar om arbetsförmedlingen höjdes betydligt i jämförelse med den kritik som på annat håll riktats mot den. Hon gjorde ett dokument om mig som hon skrev ut och gav mig. Där står nu allt det som jag förväntas göra. Det är bara att sätta igång och pricka av. Jag ska:
- skicka en ”anmälan om arbetslöshet” till min arbetslöshetskassa, i mitt fall Lärarnas
- läsa igenom den information jag fått
- komma till ett nytt möte den 12.1 för att upprätta en handlingsplan och då ta med mig ansökningshandlingar, meritförteckning, samt betyg och intyg
- aktivt söka arbete via Platsbanken eller på annat sätt.

Trygghetsrådet i Malmö – service och kompetens

2006-12-14  Arbetet

För nästan precis ett år sedan arbetade jag min sista dag på Lernia. Två månader tidigare hade jag blivit ”friköpt”. Jag och några andra som fyllt 62 år, fick erbjudandet att ”slippa” arbeta under uppsägningsåret om vi accepterade att bli uppsagda så att några yngre personer med kortare anställnings tid kunde få vara kvar. Nästan alla accepterade detta. Nu är detta uppsägningår snart slut och i går var jag därför på Trygghetsrådets (TRR) kontor på Kungsgatan 6 i Malmö. TRRs affärsidé är att hjälpa företag och anställda att hantera övertalighet.
Jag hade avtalat möte med Roland Nilsson. Jag var lite orolig, vad som ska hända, jag har ju ändå 14 månader kvar till pensionen och har aldrig tidigare varit arbetslös. Roland visade sig vara en lämplig person att arbeta på Trygghetsrådet. Jag fick bra svar på allt som jag som ”outplaced” behövde veta. Jag ska registrera mig som arbetssökande på amv.se, begära ett arbetsgivarintyg på Lernias personalavdelning, registrera mig på TRRs hemsida och åka till Arbetsförmedlingen i Trelleborg, ta en kölapp och vänta på min tur den 2 januari 2007. Den 24 januari träffar jag åter Roland Nilsson och fram till dess ska jag göra en lista på de bekantskaper jag har i arbetslivet och börja kontakta dem. TRR har ett Kunskapscentrum i Malmö med seminarier flera dagar i veckan som är gratis för alla TRR-klienter. Jag kommer att anmäla mig när januari månads program är spikat. Mitt första möte med TRR gav mig intrycket att där finns både en utmärkt service och hög kompetens.

Jullunch

051220  Dagbok,

Idag bjöd Lernia på jullunch i matsalen på Valdemarsro. Jag träffade många av mina arbetskamrater, det har blivit en hel del på de 25 år jag arbetat där. Det var bra mat och i lämpliga mängder så att man inte bara njuter av måltiden utan faktiskt kan må bra efteråt också. För min egen del spelade det säkert också in att jag varit och tränat på Nautilus några timmar innan lunchen och förbränt kalorier. På eftermiddagen åkte jag till stadsbiblioteket i Malmö där jag placerade mig allra högst upp och satt och läste medhavda tidskrifter medan jag njöt av utsikten. Jag lånade några böcker – t o m en svensk deckare som passade in i mitt projekt - och en bok om XML och sedan var det dags att åka hem till Anderslöv.
Några bilder från jullunchen bifogas. Det var trångt om saligheten. På en bild finns flera av mina medspelare i badminton.

 

Dreams come true

051217  Arbetet

Jag läser Jan Mårtensons 19:e deckare ”Ramses hämnd” (1991). Där finns ett kort avsnitt som handlar om Lernias föregångare ”AmuGruppen”.
Åter i Antikaffären sätter Johan Kristian Homan (som är Mårtensons ständiga antihjälte) på sin buckliga visseljohanna. Medan kaffet kokar upp bläddrar han i dagens post. Där läser han:

"Dagens tidningsclou var en liten notis som berättade om hur personalen vid AMU, det statliga arbetsmarknadsutbildningsverket eller vad de nu kunde heta, skulle resa på studieresa för 700000 kronor till Disney World i USA. Den officiella tanken bakom var att AMU ville lära sig hur nöjesparken fick ut sin affärsidé till personalen. Nåja, tänkte jag. Sämre lärare än Musse Pigg och Kalle Anka kunde svenska byråkrater ha." (106).
Jag var en av dem som i april 1992 hade förmånen att i Florida få vara med på denna
”The Disney Approach to People Management” som seminarierna kallades för och som var en del av Disney University. De gav mig en oförglömlig positiv bild av det amerikanska folket i allmänhet och Disney World i synnerhet. Att jag fick komma med var en följd av att jag skapat och regisserat en situation som fick min chef Tore Ekholm att framstå som en stor företagsledare inför ögonen på personalen och vår då allra största kund som var länsarbetsnämnden i Malmöhus län.

Man instämmer gärna i mottot för Disney World:
”Remember when magic was real
and dreams were possible
Come live that dreams again
Where magic is a place
And create new dreams together!"
Disneyworld

Sista dagen på jobbet

051213   Dagbok, arbetet

Idag arbetade jag min sista dag på Lernia. Där har jag arbetat i 25 år och 4 månader. Det är helt otroligt. Jag hoppade in som vikarie för Lars B. i augusti 1980 för att tjäna några kronor medan jag studerade. Efter att ha läst in en civilekonomexamen fortsatte jag med pedagogik och de första åren på 1980-talet försökte jag doktorera och vikarierade samtidigt på AMU, som det då hette. Inte drömde jag om att jag skulle vara kvar så länge. Men värre saker kunde väl ha hänt. I dag blev jag väldigt snällt behandlad, jag fick presenter av mina kolleger och av platschefen Annika fick jag blommor och presenter. Jag har öppnat den ena. Den uppskattar jag verkligen. Den andra som ser ut som en bok ska jag ge mig själv i julklapp. Tillsammans med John W som också ska sluta (om två dagar) bjöds kollegerna på pajer och en fantastiskt god efterrätt. Alla föreföll glada och nöjda. Här finns några bilder från avslutningsfesten: John W, Teresa, Veronica, Staffan och Vippan, Anja och Ola, Mats, Inga, Christina, Catharina och Ante, Björn, Lotta och Erik. Mona B var inte med men får självklart en bild i alla fall.


 

 
   
     

 

 

Sista "lediga" måndagen

051209   Arbetet

Min näst sista arbetsdag ägnade jag åt att ”vakta” på en skrivning. Det handlade om Nationella provet inom ”svenska för invandrare”. Att klara Nationella provet innebär för en invandrare att den får ”sfi-betyg”, en behörighet som för många är den första porten in i det svenska samhället. Några klarar detta redan efter sex månaders heltidsstudier medan andra (alltför många) behöver mellan ett och två år för att komma dit.
Det gällde idag att placera 19 personer på ett ”samarbetsskyddat” avstånd och sedan kontrollera att ingen kommunikation dem emellan ägde rum. Reglerna är strikta. Fyra olika deltester skulle vi igenom på fyra timmar med två korta pauser, verkligen en intellektuell prestation. Det handlade om läsförståelse, tolkning av tabeller mm, hörförståelse, jag spelade upp en särskild CD-skiva med ljud från telefonsvarare, vad olika personer har att säga i dagligvaruhandeln etc. En del var en uppsats som de skulle skriva kring ett givet ämne (vilket får inte avslöjas här). Jag tror att det gick bra för de flesta, och det är meningen. Det är ungefär som på en körskola. Ingen får köra upp förrän det är nästan helt säkert att den klarar uppkörningen.
För den som själv vill prova på finns det äldre nationella prov att ladda hem från Skolverkets hemsida här.
Här finns en bild över hälften av ”abiturienterna”. Främst sitter en glad Numan Rahman. Övriga i framkanten är Richard Murphy, Faruk Adilovic och Goran Vidakovic.

En lugn arbetsdag

20051125   Arbetet

Denna fredag blev en riktigt bra arbetsdag främst därför att de flesta av eleverna inte kom till skolan. De hade fått erbjudandet att vara med på Malmö Stadsbiblioteks ”Hälsodag” för att där bland annat prova på Qigong, stavgång, massage och att cykla. Även om jag dock tror att många använde ledigheten till mer meningsfulla sysselsättningar. Den grupp som Mona och jag har var inte alls intresserade så de kom till oss som vanligt.
Det blev lugnt och skönt och möjligt att genomföra många nyttiga uppgifter. Vi lunchtid åkte majoriteten av mina kolleger med tåg till Köpenhamn. Det var något av ”sista resan med gänget” eftersom nästa alla är uppsagda sedan flera veckor tillbaka. Jag hoppas att de får trevligt även om vädret inte är det bästa. De senaste två dygnen har barometern sjunkit från onsdagens högtryck (780 mm Hg) med varm sol från en alldeles klar himmel – flygplanens kondensstrålar på över en mils höjd har synts väl i flera dagar – till fredagens djupa lågtryck (748 mm Hg) som inte oväntat resulterade i eftermiddagens snöfall och stark vind. Eftermiddagen använde jag till något av det bästa jag vet, nämligen två timmar på gymmet på Nautilus. Endorfinkicken sitter kvar många timmar efteråt.
Jag glömde att Katarina Bernhardtz just kommit tillbaka efter några veckor i Agadir i Marocko. Hon har seriösa planer på att köpa sig en lägenhet där. För 25 0000 kronor kan man få 68 kvadratmeter inte långt från havet. Låter nästan för bra för att vara sant. Jag måste börja räkna mina pengar. Jag är själv starkt intresserad.

Här presenteras eleverna i Monas och min grupp. De är från större delen av världen och är mycket trevliga och ambitiösa. http://www.8ung.at/bertilarnold/bilder1C.html

Uppsägningar som slår hårt

2005-11-10   Arbetet

För en månad sedan eller mera bestämt den 7 oktober berättade jag om att jag och alla mina kolleger fått veta att det kommer att bli inte obetydliga nerskärningar på det tjänstelevererande företag där vi är anställda. Själv fick jag förmånen av att tillsammans med några andra kolleger som var minst 62 år + en månad gamla få arbetsbefrielse under uppsägningsåret om vi lät oss bli uppsagda så att några yngre personer med kortare anställningstid kunde få vara kvar.
Denna vecka slog bomben ner. På den avdelning där jag arbetar blev bara fem personer kvar. Övriga, ett tjugotal blev uppsagda. Många hade arbetat mer än 10 år på det tjänsteleverande företaget men det räckte tydligen inte. Kommunens köp av utbildningstjänster gick till konkurrenter och intäkterna sjönk starkt. För många var det svårt att förstå hur andra med kortare anställningstid kunde få stanna kvar och det allra svåraste att acceptera var att samtidigt som många sades upp på grund av arbetsbrist så nyanställdes andra. Argumentet var nya kompetensregler som företaget ställt upp och som godkänts av de två lokala fackklubbarna som skäl för att göra avsteg från reglerna i Lagen om anställningsskydd när det gäller förtur vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Jag är dock säker på att många av mina kolleger ganska snart kommer att upptäcka att det finns andra arbetsuppgifter på marknaden som är nog så attraktiva i jämförelse med de som många känner sig nu ha tvingats bort från utan att anständighet och moral tillfullo iakttagits.

En inspirerande dag

2005-11-02   Arbetet, Motion

I dag gjorde jag något på jobbet som jag aldrig gjort förut. Jag hade ”studieplaneringssamtal” med några elever. Detta innebär att man frågar ut dem om deras utbildnings- och yrkesbakgrund. Detta sker i början av deras utbildning hos oss och eftersom de därför har otillräckliga kunskaper i svenska så gör man det i närvaro av en tolk. Tolken kostar kommunen 600 kronor i timmen så det gäller att vara effektiv. Ibland är också en representant för kommunen i form av en så kallad introduktionssekreterare närvarande. Kommunen, i vårt fall stadsdelarna i Malmö, har ansvar i två år för alla som kommer till den stadsdelen från något annat land. Ambitionen för introduktionssekreterarna är att så många som möjligt ska kunna försörja sig själv efter dessa två år med försörjningsbidrag. Tyvärr visar statistiken i Malmö att det målet långt ifrån uppnås.
Jag och min kollega Mona B hjälptes åt med samtalen och det är alltid extra trevligt att samarbeta med henne. Förutom allt annat positivt är hon också välinformerad och hjälpsam.
På kvällen var det badminton som vanligt och ja, Anna B var där. De två sista seten spelade hon och jag mot två manliga kolleger. Jag nämner inte deras namn eftersom ”Anna och jag” spöade dem ordentligt två gånger. Vilken glädje och inspiration!

25 år på jobbet, från AMU-center till Lernia AB

2005-10-28  Arbetet

Den sjunde augusti 1980 satte jag min fot för första gången innanför dörrarna till ett AMU-Center. Jag skulle då vikariera som lärare för min vän Lars B – som jag fortfarande regelbundet tampas med i badminton – eftersom han skulle vara ledig en vecka. Jag läste då pedagogik på Lunds Universitet efter att ha genomfört en civilekonomexamen där. Jag var ombedd att prata om skatter och jag har ännu kvar det material jag använde – skattetabellerna var annorlunda då, lägre skatt men högre marginalskatter. De flesta eleverna var då som nu från andra länder. 1980 var det chilenare och polacker efter kupper av respektive Pinochet och Jaruzelski. Det var en kommunistisk kupp å ena sidan och en antikommunistisk å den andra så de politiska diskussionerna mellan chilenare, som ville ha mer kommunism i sitt land och polackerna som flytt från kommunismen blev ibland ganska högljudda. Jag fortsatte sedan att hoppa in då och då på AMU som vikarie för att omkring 1985 få ett mer stadigvarande jobb som lärare. Tillsvidareanställd blev jag inte förrän 1992. Det handlade nästan om utpressning från min sida eftersom jag ”hotade” dåvarande chefen för Amugruppen, Tore Ekström som företaget då kallades med att till Guinness rekordbok överlämna de 432 korttidsförordnanden jag haft under de gångna 12 åren.
Men hur som helst idag har mer än 25 år passerat och det betyder att jag nu har kvalificerat mig för en guldklocka för ”lång och trogen tjänst”. Så i eftermiddag kom platschefen Annika Adolfsson för Lernia, som vi numera heter, med guldklocka, tårtor och en enorm blomsterkvast. Det var väldigt trevligt och alla njöt av tårtorna och visade glatt humör.

Achtung 1C

2005-10-24  Datorer & Internet, Arbetet

För några veckor sedan tog jag bilder på eleverna i Monas och min nya grupp på Lernia. De är 25 styck och kommer från nästan världens alla hörn. Eller vad sägs om Jordanien, Thailand, Sydafrika, Indonesien, Filippinerna, Afganistan och så vidare. Jag började lägga upp bilderna på ett av mina gratiswebbhotell, http://www.angelfire.com/co/arnold/ men då bilderna var ganska stora så överskred jag snart de 20 Megabyte jag fått mig tilldelat där. Jag sökte mig då till ett betalhotell och hittade ett bra i Österrike med adressen www.8ung.at (Achtung!). Efter en del mindre problem vid överföringen av betalningen, 57,60 euro, går allt bra. Det är start- plus årskostnad för 250 Megabyte!. Nu ligger bilderna från grupp 1C därför på denna adress: http://www.8ung.at/bertilarnold/bilder1C.html.

Jag rekommenderar också gärna www.angelfire.com som ett gratis webbhotell. Där finns naturligtvis en del reklam men gratis ftp-uppladdning ingår. Ett annat konto, ”bertil.just.nu” har jag haft på en Angelfire-server sedan åtta år tillbaka och det har fungerat klanderfritt.

Friköpt

2005-10-07  Arbetet

Nu har jag arbetat min första vecka efter mitt fri(halv)år. Jag tänker gärna tillbaka på hur bra jag hade det då när bara jag själv (nästan) bestämde över min tid och vad jag ville använda den till. I dag fick jag och alla mina kolleger vet att det kommer att bli inte obetydliga nerskärningar på det tjänstelevererande företag där vi är anställda. Ett stort antal anställda riskerar att bli uppsagda.
Jag har under en lång tid arbetat med många olika typer av tjänstekonsumenter. Under de senaste 10 åren har det handlat om tjänstekonsumenter som kommit till Sverige från andra länder för att bosätta sig här. Jag har varit anställd så länge så jag har kvalificerat mig för en guldklocka för lång och trogen tjänst i staten – låt vara att för 12 år sedan omvandlades dåvarande myndigheten till ett av staten helägt aktiebolag.
Jag, och några andra 62 +, blev denna vecka erbjudna ett paket med ekonomiska förmåner om vi accepterar att bli uppsagda så att några yngre personer med kortare anställnings tid kan få vara kvar. Jag tycker att detta är en bra idé som man borde tillämpa överallt i samhället. Det finns så många unga som ännu inte kommit ut i arbetslivet och det finns många fyrtiotalister som redan arbetat 40-45 år och tycker att det faktisk borde räcka!
PÅ eftermiddagen var jag på Nautilus i Malmö och tränade. Nu är den skada jag ådrog mig i axeln i höstas i samband med häckklippning borta. Jag kan nästan ha större belastning än innan skadan. Hälseneinflammationen är också nästan läkt. Sträckningen i vänstra fotens fotvalv hindrar mig dock fortfarande från att springa och spela badminton. Det mesta går alltså framåt.

En dag på jobbet

2005-10-04  Dagbok, Arbetet

Idag var jag åter på jobbet efter ett fri(halv)år. Plötsligt är det någon annan som äger min tid.
Förmiddagen gick bra men på eftermiddagen trodde jag mig återförd till minnen från tidigt sextiotals värnplikt och andra militära övningar. Ett underbefäl, ja det handlade om själva överfuriren, hade varit på ordergenomgång hos bataljonschefen och där fått utstå djup smälek och kraftiga bannor därför att överfurirens pluton hade utfört sitt senaste uppdrag på ett sätt som var helt under all kritik. Överfuriren använde sig av det välkända militära knepet att om man är osäker och saknar starka argument ska man höja rösten och peka med hela handen. Plutonen hukade sig under detta fördömande klander. Det var ord och inga visor och flera meniga soldater kände att risken för att bli hemförlovade inom en snar framtid var en realitet. Nu var det dags för en skärpning. Vad skulle då göras åt detta? Jo, en nyligen befordrad sergeant skulle nagelfara plutonens arbetssätt. Då plutonen inte visade den rätta glädjen inför att bli synad i sömmarna av sergeanten, framfördes att flera officerare med stabstjänst minsann stödde det beslutet. Så det rätten och packen vi oss efter! (åter arbetsbefrielse)

 

 

sidans topp