|
Funderingar Startsida |
December 2005 |
Startsida |
Jag hade 6 månaders ledigt,
friår, från april till oktober. Det lärde
mig dels att det går att klara sig på en lägre
inkomst och dels att jag kan fördriva min tid även utan
ordinarie lönearbete. Bra att veta när pensionsåren
kommer.
Jag har börjat blogga Tack Erik Cronqvist för
tipset jag fick och fastnade för. Jag började blogga
i juni och har i och med detta gjort 119 inlägg, motsvarande
16-20 per månad.
Jag har tränat på gym 112 av årets dagar, inklusive
42 gånger i Anderslöv, 35 på Nautilus i Malmö,
13 gånger på Lernias eget gym på Valdemarsro
och 11 på Club Oasen i Trelleborg, kompletterat med 11 gånger
på mitt hemmagym. Spelat Badminton i Aurahallen
34 gånger, tack till alla mina badmintonkamrater. Tagit
många (32) och långa cykelturer på Söderslätts
utmärkta och vackra vägar, och köpt en ny cykel
(min femte). Cykelsäsongen kröntes av Ringsjön
Runt den 4 juni. Hela året har haft 252 dagliga träningspass.
Övrigt har handlat om promenader, motionscykeln men också
trädgårdsarbete och liknande fysiska övningar.
Jag har läst 60 gamla svenska
deckare fördelade på 22 författare. Flest
av Jan Mårtenson (nio) och Ulla Trenter (sju). Det har blivit
fyra böcker av Maria Lang och därmed har jag lästa
alla hennes 42 böcker. Jag har börjat läsa sju
författare som jag inte läst tidigare: Sven Sörmark,
Kjell E Genberg, Joakim Bergman, Ulf Durling, Gösta Unefäldt,
Nils Hövenmark och Torbjörn Ståhlmarck. Där
finns mycket kvar att göra nästa år!
(En speciell nyårshälsning till Anderslövs bibliotekarie
Linnéa Jeschke som skaffat fram många av böckerna!)
Jag
har börjat läsa aktuell svensk skönlitteratur,
men det gav inte mycket. Positiva undantag finns naturligtvis.
Jag läste under sommaren Torgny Lindgrens tre senaste böcker:
Hummelhonung (1995), Pölsan (2002) och årets Dorés
bibel. Bra var också Klas Östergrens Gangsters
(årets bästa bok!) och hans Gentlemän (1979).
Mikael Niemi: Populärmusik från Vittula och årets
bok Svålhålet är inte heller att
förakta. Men däremot motsvarade inte Björn Ranelid,
Inger Alfvén, Inger Frimansson, Marie Hermansson eller
Ernst Brunner mina förväntningar.
Jag har skaffat mig ett skrivbord till. Detta kan höjas och
lutas så att jag kan spara ryggen genom att stå och
skriva. Jag har köpt en EU-moppe (bild), främst till
min dotter, men jag har önskat mig en sådan sedan länge.
Aktierägarna har haft ett bra år, alla sparare
i aktier eller aktiefonder har fått en bra ökning under
året.
Politiskt har jag blivit ännu mer tveksam till den regeringskoalition
vi har i Trelleborgs kommun. Spjutspetsskolans fantasier kunde
varken SAP eller M genomskåda utan lät dilettanterna
bland skoltjänstemännen genomdriva en försämring
av skolan tack vare att de var så okunniga om de pedagogikens
ramar (som alla lärare känner till) att de förväntade
sig att projektet, som det bedrevs, skulle leda till en förbättring.
Om jag ska avlägga någon sorts nyårslöfte
för 2006 så är det:
Att allt bättre använda min tid till att göra saker
jag tycker om att göra och att försöka få
gjort de andra nödvändiga sakerna på
ett sätt så att även de kan ge glädje och
tillfredställelse.
Idag
snöar det för tredje dagen i följd och enligt väderlekstjänsten
ska det fortsätta i morgon för att sedan bli mildare
på fredag. Det är
ovanligt
med så vita och kalla mellandagar och snön har bildat
drivor så att det är svårt att ta sig fram på
de mindre vägarna. Det är främst den södra
halvan av Skåne som drabbast. Jag har gett upp
försöket att hålla infarten till huset snöfri,
bara jag vänder ryggen till har snön åter tagit
överhanden. Jag lyckades dock ta en längre promenad
i byns utkanter idag, jag fick pulsa ordentlig i drivorna på
sina ställen och det var så halt under nysnön
att jag gick omkull och fick en ömmande skada i handleden.
Några
bilder från det snöiga Anderslöv.
En del mediefolk och andra framträdande konservativa opinionsbildare
i USA menar att jul har blivit ett fult ord. Och att det pågår
ett lömskt krig mot julen. De påstår
att jul tycks ha blivit nästan ett fult ord i
ett politiskt korrekt samhälle där god jul
har ersatts av trevlig helg på julkort och reklampelare
bara därför att en del människor inte ska känna
sig uteslutna. Mediekungen Rupert Murdochs TV-kanal Fox News bildar
förtrupp i kampanjen. En av dess programledare anser att
attacken mot julen har nått chockerande nivåer
i år och en annan har skrivit en bok med titeln Kriget
mot julen: hur liberalernas konspiration mot den heliga kristna
helgen är mycket farligare än du trodde. Till
och med president George Bush har anklagats av traditionella anhängare
inom den kristna högern för att han inte nämner
julen i Vita Husets 1,4 miljoner julkort.
Det är tydligt att Sverige är mycket mindre politiskt
korrekt på detta område att döma av alla de miljontals
God Jul kort som brevbärarna burit ut de senaste
veckorna. Inte kan Bajram-hälsningarna konkurrera här!
Bajram är ju den muslimska helgen som markerar slutet på
fastemånaden Ramadan och som närmast kan jämföras
med den kristna julen.
Och på Googles sidor från Sverige hittar
man 600 gånger fler sidor på sökordet Jul
(196 miljoner träffar) än på Bajram
(0,35 miljoner).
(Samma sökning tre år senare, 2008-12, ger ungefär
samma proportioner 862 miljoner träffar på "Jul"
och knappt 3 på "Bajram").
Julafton, frid och fröjd och familjen samlad, åtminstone
är mina två yngsta barn här, även om det
ena är sjukt. Jag är alltid sjuk till julen säger
hon. Jag är rädd för att hon stressar för
mycket i arbetet och därför blir sjuk när hon är
ledig.
Riktigt normalt julväder för att vara i
södra Skåne, fem plusgrader, lite småregnigt
och bitande västvindar. Dagen inleds med julklappsbyte i
stallet, de två hästarna ska ju också känna
av den juliga generositeten.
Efter en stunds stök och stim kring var ljusen ska sitta
för att bäst komma till sin rätt är också
julgranen pyntad och på plats i uterummet. Julklapparna
får ligga en stund under granen.
Julnummer
av Kronblom, Ermie och 91:an, tre av mina favoritserietidningar.
Fast här jag fuskat genom att köpa dem själv
i oktober redan. Två syskon på min gata i Anderslöv
säljer jultidningar och man måste ju beställa
och vara en god kund eftersom deras morbror är (var) min
chef på jobbet, Jörgen Aall-Flood.
Vidare en ny mp3-spelare (spelar också wma-formatet) som
har ett minne på en GB. Äntligen kan jag lägga
in alla Jill Johnson, Dr Hook, godingar från 60-talet etc.
Jag fick också en Silva Pedometer så att jag får
en objektiv mätning av mina promenader, hur långt går
jag egentligen? En snygg kronometer så att jag vet på
hur lång tid jag utför mina prestationer och så
vidare. Allt mycket nyttigt och oumbärligt.
Jag fick också boken Da Vinci koden av min dotter. Jag hade
inte tänkt läsa den men nu säger hon att den är
så fantastisk så jag gör väl ett försök.
Ännu fler julklappar fick jag men det håller jag för
mig själv. Däremot delar jag gärna med mig av de
upplevelser som Karl-Bertil Jonssons julafton ger
mig. Ett måste varje jul! Om ni vill se julgranen med alla
julklapparna så får ni en bild här.
Vill du veta varifrån dina förfäder kommer
sedan många generationer tillbaka? Då har du chansen
nu. På National Geographics hemsida
kan du köpa ett participation kit. Paketet kostar
100 dollar och innehåller en DVD med en manual för
hur du ska ta prov på ditt DNA genom att skrapa insidan
av kinderna med en steril spatel. Du sänder sedan tillbaka
provet för analys.
Du får en personlig kod med vilken du kan logga in på
webbsidan och följa utvecklingen av din härstamning.
Ditt prov kommer att analyseras på Arizona Research Labs
at the University of Arizona, via Family Tree DNA, det ledande
företaget inom genetisk geneologi. Under de fem år
som projektet pågår kommer din personliga historia
att bli alltmer detaljerad.
Tre stora organisationer, varav det amerikanska National Geographic
är en, ska genomföra ett stort forskningsprojekt, the
Genographic Project, för att kartlägga människans
erövring av jorden. 100000 blodprov av framför allt
ursprungsfolk ska undersökas. Genetiska markörer ska
avslöja våra förfäders vandringar.
Men vem som helst kan alltså delta i projektet genom att
ta prov på sig själv.
Grattis säger jag till min dotter, Nilla Tomelius, som
just har tilldelats Skånes Ponnytravklubbs Stora stipendium
på 5000 kronor i ponnyer kategori B. Motiveringen är:
Hon är en kusk som utvecklats genom åren. Hennes
främsta merit i år är att hon vunnit klubbchampiontiteln
i kategori B. På meritlistan står också att
hon har visat en stor bredd på deltagandet i olika storlopp.
Slutligen deltog hon i Derbyt och Kriteriet med ett egentränat
material.
Tilläggas kan att pengarna söktes för inköp
av en till tävlingssele, tömmar och ett huvudlag. Hon
tävlar ofta med båda våra hästar, Muskot
- presentation här
- och Mirella presentation här
- i samma tävlingar och då finns verkligen behov av
att ha två fullständiga tävlingsuppsättningar.
Och en sådan kostar en hel del!
Vidare att Nilla är webbmaster för Skånes Ponnytravklubbs
webbsidor sptk.nu som kräver
mycket arbete.
Hon lägger ner samma koncentrerade energi på sitt skolarbete
och sin webbverksamhet som på träning och tävlingskörning
av egna och andras hästar.
I en undersökning gjord av America Online, i vilken cirka
600 bloggare deltog, blev det tydligt att bloggning utgjorde ett
slags terapi för närmare bestämt hälften av
de tillfrågade. En tredjedel av dem som svarade sa att de
återkommande skrev om ämnen som rörde självkänsla.
Den näst största gruppen, 16 % bloggade för att
de hade ett journalistiskt intresse. Andra orsaker var politik,
nyheter och skvaller. 3 % gör det för att de tror att
de ska bli uppmärksammade och berömda!
En sådan undersökning får en ju att fundera över
varför jag själv skriver.
Jag tänker på mina arbetskamrater när jag skriver,
på att de ska läsa. Det var ju Erik Cronqvist som en
gång tipsade mig om att skriva när jag tog friår.
Ett annat skäl är det vanliga nämligen att när
jag väl ha börjat och ser hur inläggen växer
så motiverar själva växandet att skriva vidare.
Ett tredje är att det är trevligare att läsa tidningar
och tidskrifter och följa media i allmänhet just därför
att man där kan få uppslag till en blogg. Livet blir
mer komplicerat i den positiva mening som min favoritpsykolog
Mihaly
Csikszentmihalyi menar. Det är väl samma sak som
pastor Jansson en gång tolkad av Hasse Alfredsson menar
med att Livet är som en påse, tom och innehållslös,
om man inte fyller den med något!
Idag
bjöd Lernia på jullunch i matsalen på Valdemarsro.
Jag träffade många av mina arbetskamrater, det har
blivit en hel del på de 25 år jag
arbetat där. Det var bra
mat och i lämpliga mängder så att man inte bara
njuter av måltiden utan faktiskt kan må bra efteråt
också. För min egen del spelade det säkert också
in att jag varit och tränat på Nautilus några
timmar innan lunchen och förbränt kalorier.
På eftermiddagen åkte
jag till stadsbiblioteket i Malmö där jag placerade
mig allra högst upp och satt och läste medhavda tidskrifter
medan jag njöt av utsikten. Jag lånade några
böcker t o m en svensk deckare som passade in i mitt
projekt - och en bok om XML och sedan var det dags att åka
hem till Anderslöv.
Några bilder från jullunchen bifogas. Det var trångt
om saligheten. På en bild finns flera av mina medspelare
i badminton.
Den tredje boken för fyrtiotalister jag läst är
Vad varje 40-talist bör veta! av Ann Lindgren
och Jonas Hellman. Den kan jag verkligen rekommendera för
alla över 55 år. Boken är optimistiskt realistisk
och har en välgörande brist på pekpinnar. Ett
kompendium i Word finns att ladda
ner här!
Viktigast är kapitel ett Har du råd att gå
i pension? som noga går igenom Garantipensionen, kollektiv
och individuell tjänstepension och privat pensionssparande.
När det är lämpligast att ta ut dem och vad man
förvänta sig av dem. Intressanta är också
avdelningarna Kroppen och hälsan och Vårdlabyrinten.
Kapitlet om golf läste jag inte men väl avsnittet om
Utlandsboende.
Boken är pragmatiskt skriven. Man kan till exempel kolla
väntetiden för olika åtgärder vid landstingens
sjukhus på www.vantetider.se.
Få lära sig mer om vilka rättigheter man har som
patient.
Varje kapitel avslutas med ett stort antal länkar där
man kan få mer information.
Precis som i Ludvig Rasmussons bok Åldersupproret
betonar författarna vikten av motion för att leva ett
bra liv på äldre dar. Det är ännu mer betydelsefullt
när man är över 60. Blodcirkulationen ökar
och detta förbättrar minnet och inlärningen. Bra
tillgång på vitamin B 12 kan också hjälpa
till att hålla den fysiska och mentala vigören uppe.
Det äter jag regelbundet sedan 55-årsåldern i
form av kosttillskottet Q 10.
Ingenting är så dåligt för människan
som fysisk och psykisk inaktivitet. Det Kronblomska
sättet att åldras är inte att rekommendera.
Att stressa av är också viktigt, yoga och/eller
motion är bäst. Kanske också Johannesört
i form av Movina som jag också äter sedan flera år
tillbaka tack för tipset min gamle vän och kollega
Per Öhlin!
Information
om Johannesört.
Politisk hållning ligger i generna
Människans spontana ställningstagande i politiska frågor
som straff för våldsbrott, socialbidrag och egendomsbeskattning
är fast förankrat i arvsmassan. Enäggstvillingar,
som är genetiskt identiska, var betydligt oftare eniga än
tvåäggstvillingar. Det konstaterar en forskargrupp
under ledning av John Hibbing vid University of Nebraska, USA,
mot bakgrund av försök med mer än 8000 tvillingar.
Tvillingarna ombads att tala om huruvida de höll med om 28
påstående om politiska ämnen eller ej. Forskarna
visade genernas betydelse genom att jämföra enäggstvillingarnas
svar med tvåäggstvillingarnas. Försöket visade
att enäggstvillingarna, som är genetiskt identiska,
betydligt oftare var eniga än tvåäggstvillingarna.
Min tvillingbror
sitter i kommunfullmäktige för Miljöpartiet i Södertälje.
Kan han och jag verkligen vara enäggstvillingar? Man måste
verkligen ställa sig den frågan sedan man läst
detta.
En
presentation av John Hibbing
Mer om undersökningen här.
Jag läser Jan Mårtensons 19:e deckare Ramses
hämnd (1991). Där finns ett kort avsnitt som handlar
om Lernias föregångare AmuGruppen.
Åter i Antikaffären sätter Johan Kristian Homan
(som är Mårtensons ständiga antihjälte) på
sin buckliga visseljohanna. Medan kaffet kokar upp bläddrar
han i dagens post. Där läser han:
"Dagens tidningsclou var en liten notis som berättade
om hur personalen vid AMU, det statliga arbetsmarknadsutbildningsverket
eller vad de nu kunde heta, skulle resa på studieresa för
700000 kronor till Disney World i USA. Den officiella tanken bakom
var att AMU ville lära sig hur nöjesparken fick ut sin
affärsidé till personalen. Nåja, tänkte
jag. Sämre lärare än Musse Pigg och Kalle Anka
kunde svenska byråkrater ha." (106).
Jag var en av dem som i april 1992 hade förmånen att
i Florida få vara med på denna
The Disney Approach to People Management som seminarierna
kallades för och som var en del av Disney University. De
gav mig en oförglömlig positiv bild av det amerikanska
folket i allmänhet och Disney World i synnerhet. Att jag
fick komma med var en följd av att jag skapat och regisserat
en situation som fick min chef Tore Ekholm att framstå som
en stor företagsledare inför ögonen på personalen
och vår då allra största kund som var länsarbetsnämnden
i Malmöhus län.
Man
instämmer gärna i mottot för Disney World:
Remember when magic was real
and dreams were possible
Come live that dreams again
Where magic is a place
And create new dreams together!"
Disneyworld
Den andra boken jag läst under
hösten med anknytning till fyrtiotalister är Ludvig
Rasmusson: Åldersupproret 2005 (om ungdomskult, fyrtiotalisterna
och Sveriges framtid).
Den första var Göran Häggs Välfärdsåren,
som behandlar Sveriges nutidshistoria 1945-1986. Om denna kan
man läsa här.
Kompendium finns här.
Rasmussons huvudbudskap är att äldre diskrimineras.
Det borde finnas en SeniorO lika väl som en JämO
och en HomO. EU beslutade år 2000 om ett förbud mot
åldersdiskriminering i arbetslivet. Sverige begärde
uppskov till 2005. Idag har 22 av EU-länderna infört
lagen, men inte Sverige.
Rasmusson frågar sig varför det finns så få
äldre politiker i Sverige i dag. Är den erfarenheten
som de har ingenting värd för att vara med och styra
Sverige. Varför anses trettioåringar veta mer?
I många år har Sverige haft en av världens ungdomligaste,
minst erfarna och sämst utbildade regeringar. (46)
Ju fler över 60 vi plockar bort i Sverige, desto mer kompetens
förlorar vi.
Myten om de gemytliga danskarna: Det är en myt att man lever
trevligare med cigarrer och alkohol. Danskarnas livslängd
minskar. När man lever längre får man fler friska
år, inte fler sjuka år. Man bör tala om uppskjuten
sjuklighet. Fyrtiotalisterna kommer inte att öka vårdbehovet
förrän på 2030-talet! Men det förutsätter
motion, ingen rökning och rätt kost. De som aldrig motionerar
saknar begrepp om vad de går miste om. Man sliter ut sig
mer om man tar det alltför lugnt än tvärtom.
Pensionärerna måste sluta med att betrakta sig själva
som svaga. Det är första steget i att bryta diskrimineringen.
Fyrtiotalisterna är den friskaste generationen hittills,
de är många, de har bättre ekonomi än tidigare
pensionärer och de har ända sedan de gjorde sin ungdomsrevolt
på sextiotalet vant sig vid att ha makt och påverka.
Ett sätt är faktiskt att fortsätta att arbeta efter
65 år.
Jag skrev ett kompendium om boken medan jag läste den. Det
finns här:
http://www.8ung.at/bertilarnold/Ludvig_Rasmusson_Aldersupproret.doc
Min första av många arbetsfria dagar. Det känns
väldigt trevligt och det får man väl vara glad
för. Enligt många politiskt korrekta opinionsspridare
så är det ju de arbetsbefriade som lider mest i landet,
de får ofta depressioner och blir långvarigt sjukskrivna.
Att detta sedan mest beror på överintag av alkohol
och narkotika talar man tyst om.
Jag har gett mig i kast med de många populärvetenskapliga
tidskrifter och datortidningar som samlats på hög.
Jag har hunnit läsa dagens Trelleborgs Allehanda i lugn och
ro. Det hinner man inte när man arbetar.
Jag har också börjat läsa Jan Mårtensons
19:e deckare som heter Ramses hämnd och handlar
om det gamla Egyptens pyramider och den hotfulla inskriptionen
över faraon Ramses II:s grav. Mårtenson började
skriva om antikhandlaren Johan Kristian Homan redan 1973 i Helgeandsmordet.

Boken
ska jag läsa i bussen jag tar till Malmö från
Anderslöv för att enligt en lång tradition spela
badminton på Aura-hallen i eftermiddag. Men innan dess ska
jag träffa Linnéa Jeschke i bokbussen bakom Konsum.
Under tiden biblioteket utsätts för en omfattande mögelsanering
är detta vår enda möjlighet att träffas.
Två interiörbilder från bokbussen med Linnéa
Jeschke.
Idag arbetade jag min sista dag på Lernia. Där har jag arbetat i 25 år och 4 månader. Det är helt otroligt. Jag hoppade in som vikarie för Lars B. i augusti 1980 för att tjäna några kronor medan jag studerade. Efter att ha läst in en civilekonomexamen fortsatte jag med pedagogik och de första åren på 1980-talet försökte jag doktorera och vikarierade samtidigt på AMU, som det då hette. Inte drömde jag om att jag skulle vara kvar så länge. Men värre saker kunde väl ha hänt. I dag blev jag väldigt snällt behandlad, jag fick presenter av mina kolleger och av platschefen Annika fick jag blommor och presenter. Jag har öppnat den ena. Den uppskattar jag verkligen. Den andra som ser ut som en bok ska jag ge mig själv i julklapp. Tillsammans med John W som också ska sluta (om två dagar) bjöds kollegerna på pajer och en fantastiskt god efterrätt. Alla föreföll glada och nöjda. Här finns några bilder från avslutningsfesten: John W, Teresa, Veronica, Staffan och Vippan, Anja och Ola, Mats, Inga, Christina, Catharina och Ante, Björn, Lotta och Erik. Mona B var inte med men får självklart en bild i alla fall.
![]() |
|
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
|
I går fick jag problem med min Internetanslutning. Jag
fick upp meddelandet att en nätverkskabel inte var ansluten
när jag surfade på Internet. Men det var den ju. Och
den diod bredvid kabelingången som ska lysa stadigt grönt
blinkade bara. Då tänkte jag att det blivit brott på
kabeln. Jag testade den i den andra datorn vi har och där
fungerade den utmärkt. Jag provade olika ingångar på
kabelmodemet men inget hände.
I morse ringde jag därför till Bredbandsbolagets support.
Vi provade olika kombinationer av anslutningar, jag sprang upp
och ner för trappan mellan de två olika datorerna och
till slut var vi överens om att Internetanslutningen var
OK ända fram till nätverkskabelns slut och ingången
till datorn. Bredbandbolaget tyckte därför att det var
läge för att lämna över ärendet till
datorsupporten.
Därför
ringde jag till Onoff-akuten där jag köpt datorn för
4 månader sedan. Datorn är en Acer Aspire E 300 (bild).
De rekommenderade mig acercomputer.se och de gav mig också
telefonnumret till supportavdelningen på svenska Acer. I
väntan på att komma fram i kön gick jag in på
sajten på den fungerande datorn och hittade en drivrutin
till NVidia nätverkskort. Jag hämtade hem den och brände
den på en CD. På min egen dator försökte
jag sedan installera den men det gick inte. Installationsprogrammet
hängde sig om och om igen. Detta berättade jag för
supporten på Acer dit jag nu kommit fram. Jag gick in i
enhetshanteraren utan att hitta några maskinvarufel. I felsäkert
läge försökte vi förgäves flera gånger
att avinstallera nätverkskortet. Men nej! Till sist gick
det i normalläge sedan jag glömt att starta
i felsäkert läge. Hurra, äntligen något som
fungerade! Nytt försök med att installera de nya drivrutinerna
från den brända CD RW-skivan. Och har ni sett, nu gick
installationen till sitt slut. Ny omstart av datorn och därefter
trycka in nätverkskabeln i sitt hål. Och har ni sett,
dioden lyste stadigt grönt. Ett snabbt klick på genvägen
till tomelius.se och där kom den! Åter har jag kontakt
med verkligheten.
Men det krävs verkligen tid (tre timmar) och tålamod
och viss grundkompetens för att reda ut det.
Ända
sedan förra hösten har vi funderat på att ha en
inflyttningsfest
sedan
vi flyttat från Malmö till Anderslöv. Det har
dock förblivit funderingar så långt. Tills nu.
Idag hade vi en kombinerad inflyttnings- och julfest på
Rådjursvägen sju. Det blev pajer, lasagne, sill, öl
och julmust för att inte tala om efterrätterna som Toysr
Us säljaren Lina fabricerat. Allt mycket gott och därefter
skrattframkallande spel. Det ena barnbarnet fick några förskottsjulklappar
och höll sig lugn. Det andra hade fräckheten att vinna
sällskapsspelet till förfång för sin far
och morfar.
Bilder
på:
1. min syster Birgit och svåger Lennart, nyblivna pensionärer
i Västerstad
2. min dotter Lina och systerson Tomas, busschaufför som
snart blir socionom.
3. barnen Nilla och Lina och barnbarnen Johanna och Joel
Min näst sista arbetsdag ägnade jag åt att
vakta på en skrivning. Det handlade om Nationella
provet inom svenska för invandrare. Att klara
Nationella provet innebär för en invandrare att den
får sfi-betyg, en behörighet som för
många är den första porten in i det svenska samhället.
Några klarar detta redan efter sex månaders heltidsstudier
medan andra (alltför många) behöver mellan ett
och två år för att komma dit.
Det gällde idag att placera 19 personer på ett samarbetsskyddat
avstånd och sedan kontrollera att ingen kommunikation dem
emellan ägde rum. Reglerna är strikta. Fyra olika deltester
skulle vi igenom på fyra timmar med två korta pauser,
verkligen en intellektuell prestation. Det handlade om läsförståelse,
tolkning av tabeller mm, hörförståelse, jag spelade
upp en särskild CD-skiva med ljud från telefonsvarare,
vad olika personer har att säga i dagligvaruhandeln etc.
En del var en uppsats som de skulle skriva kring ett givet ämne
(vilket får inte avslöjas här). Jag tror att det
gick bra för de flesta, och det är meningen. Det är
ungefär som på en körskola. Ingen får köra
upp förrän det är nästan helt säkert
att den klarar uppkörningen.
För
den som själv vill prova på finns det äldre nationella
prov att ladda hem från Skolverkets hemsida här.
Här finns en bild över hälften av abiturienterna.
Främst sitter en glad Numan Rahman. Övriga i framkanten
är Richard Murphy, Faruk Adilovic och Goran Vidakovic.
Den franska regeringen har nyligen presenterat sitt åtgärdsprogram
för att komma tillrätta med oroligheter, missnöje
och diskriminering. Premiärminister de Villepin kallar programmet
den stora nationella kampanjen mot diskriminering.
Ett inslag är att nattklubbar och restauranger, arbetsgivare
och fastighetsmäklare slumpmässigt ska kontrolleras
så att de inte utsätter vissa kategorier människor
för diskriminering. Ett annat att alla franska föräldrar
ska hållas ansvariga för sina barn. Han föreslår
ett slags kontrakt om föräldraskapets ansvar
mellan medborgare och samhället. Skolrektorer, socialarbetare
och borgmästare får rätt att kräva att föräldrar
ska skriva under sådana kontrakt. Om ett barn begår
brott, skolkar eller visar tecken på att inte vara påpassat
av sina föräldrar kan föräldrarnas sociala
förmåner sättas in på ett bankkonto, som
blockeras tills situationen har förbättrats. Ytterligare
ett moment är skapandet av ett lärlingsprogram för
fjortonåringar som ett alternativ till den traditionella
skolan. Slutligen lovar den franska regeringen att de, trots en
svag budget, kommer att hålla fast vid traditionen att ge
en julbonus till arbetslösa och socialbidragstagare!
Kanske någonting att studera för svenska makthavare.
Särskilt i Malmö som ett sätt att förebygga
och förhindra att det kommer till samma våldsamma upplopp
som i Paris.
Onsdagskväll
och dags för sedvanligt badmintonspel på Aurahallen
i Malmö. Vi blev tyvärr bara tre personer så någon
verklig dubbelmatch blev det ju inte. Vi turades om att spela
en mot två och det gav verkligen spring och motion. Det
var bara svårt att hålla reda på huruvida man
spelade på singelsidan, med dess regler, eller
på dubbelsidan där andra linjer och mått
gäller. Flera spelare kunde inte komma. Den främsta
anledningen var förberedelser inför snart stundande
julferier och ity långa semesterresor.
Bild på Lars, Vickan och Bengt-Göran. Anna var tyvärr
inte med ikväll.
För 74000 år sedan förmörkades himlen, då vulkanen Toba exploderade i Sumatra, det då största utbrottet på miljoner år. Den globala temperaturen sjönk med 4 grader och på delar av norra halvklotet med upp till 10 grader. Genforskare har påvisat att antalet av människans förfäder omkring denna tid reducerades till några få tusen exemplar. Homo sapiens blev med andra ord nästan utrotad som en följd av utbrottet. Det var nära att vi som lever idag aldrig hade fått chans att existera. Sådana är de naturens hänsynslösa villkor som människan lever under. Detta kan man läsa i en artikel om supervulkaner, vulkaner som har kapacitet att spy ut mer än 100 kubikkilometer aska vid ett utbrott, döda många miljoner människor och ödelägga landområde av Frankrikes eller halva Italien storlek och som genom den aska som sprids över större delen av jordklotet kan förändra klimatet mot nya istider. Artikeln hade beställts av den brittiska regeringen för belysa riskerna med supervulkaners utbrott. Den publicerades i brittiska Geological Society (2008-12, artikeln finns inte mer på webbplatsen).
Då var det måndag igen. En av mina sista "lediga"
måndagar, eftersom jag snart kommer att vara ledig hela
veckan, den årslånga "semester" som Lernia
erbjudit mig och ett antal kolleger, för att de skulle kunna
säga upp oss utan att behöva följa Lagen om anställningsskydds
regler om "först in - sist ut".
Det regnar och det känns normalt. Så brukar det ju
vara vid den här årstiden, milt och regnigt och inte
som det varit sedan den 17 november, soligt och kallt (vissa dagar
var morgontemperaturen minus sju grader). I fjol kom inte vintern
till Anderslöv förrän i mars, då var det
ett sådant snöoväder att vi blev insnöade.
Enligt ortsbefolkningen
så händer detta 1-2 gånger per år. Skolbarnen
ser fram emot dessa skolfria dagar nästan som om det var
julafton.
Eftersom det regnade körde jag min dotter till busshållplatsen
varifrån hon tog bussen till gymnasiet i Trelleborg där
hon snart avslutat tredje terminen. Sedan fortsatte
jag med bil till gymmet (se bilder), kändes
lyxigt, det tar bara tre minuter att cykla. Jag fick, som vanligt
tidigt på morgonen, hela gymmet för mig själv.
Det är också lyxigt och jag kunde spela min medhavda
CD-skiva i allsköns ro. Gästgiveriets Dagens rätt
tilltalade mig emellertid inte. Det blir ingen "Fylld falukorv"
för mig idag. Jag får klara mig med resterna av kycklingen
och potatissalladen från igår.
Här kan man läsa vad Gästgiveriet
erbjuder. (2008 har det hänt mycket med Gästgiveriet
men i december skedde en nystart i ny regi. Jag var där på
premiärdagen. Läs
mer här.)
Den globala uppvärmningen förväntas få
många konsekvenser. En är att isen vid Nordpolen kommer
att smälta så att denna region som är ett av världens
mest otillgängliga och potentiellt energirika område
blir mer tillgänglig. Bland annat kan man komma åt
de enorma olje- och naturgastillgångarna som finns under
öar och under kontinentsocklarna och som kan leda till att
oljeberoendet från arabstaterna kraftigt minskar. (Vilka
politiska följder detta i sin tur kommer att leda till i
länder som Saudiarabien till exempel när dollarintäkterna
tar slut är en annan fråga som man helst inte vill
tänka på!). De länder som främst är
på alerten är USA, Ryssland, Kanada, Norge och Danmark.
Danmark som till viss del kontrollerar Grönland har ett stort
försprång och är redan inblandat med Kanada i
ett kallt ordkrig om rätten till "Hans ö"
några hundra kilometer från Nordpolen. Båda
har skickat ut krigsfartyg för att hävda sina rättigheter.
Har lilla Danmark en framtid som "rik oljenation" om
några decennier? Kanske dags att växla till danska
kronor eller köpa de rätta aktierna?
Vad de fem länderna dock mest håller på med är
att fredligt försöka dela upp regionen mellan sig. Mycket
besvärlig forskning krävs för att ta reda på
hur kontinentsocklarna, under vilka energifyndigheterna förväntas
finnas, går och vilka kontinenter de är sammanbundna
med. Grönland (och därmed också Danmark) kan visa
sig ha rättighet till mycket stora delar av de områden
som snart kommer att vara tillgängliga kring Nordpolen. Visst
är det ett intressant scenario!
Finland är ensamt i Europa om att satsa på kärnkraft,
och just nu bygger man världens hittills största reaktor.
Den finska pappers-, metall- och kemiindustrin slukar mycket energi
och den måste vara billig för att garantera landets
konkurrenskraft. Man har redan Olkiluoto 1 och 2 i drift och i
närheten byggs nu Olkiluoto 3 av ett tysk-franskt konsortium.
Det är det mest omfattande industriprojektet i Finlands historia.
Kraftverket som får kapacitet att producera 1600 megawatt,
kommer att vara driftklart 2009. Regionen där kraftverket
byggs välkomnar dessutom ett slutförvaringslager. Här
kommer det inkapslade kärnavfallet från alla finska
kärnkraftsreaktorer att begravas.
De få kärnkraftsmotståndarna har svårt
att få gehör hos den finska befolkningen för vilken
"rysshotet" fortfarande är en realitet. Landet
har dessutom långa, kalla vintrar och har många gamla
kraftverk som drivs med kol. Reaktorbygget i Finland har förmodligen
betydelse för hela Europa och kan skapa medvind för
hela kärnenergiindustrin och bli ett startskott för
andra nya kärnanläggningar i Europa.