
Underhållande,
romantisk och gripande gripande. Full av humor och underbar fotbollsnostalgi.
Och med två verkligt rutinerade och goda skådespelare,
Allan Svensson och Suzanne Reuter. För att inte nämna
en av mina egna stora favoriter Marie Robertson från Rallybrudar - hon som tränades i en barnkarusell
för att sluta spy i de häftiga svängarna.
Ett budskap i filmen är att "gammal kärlek rostar
aldrig". De skiljs och lever separat under ett års
tid. Då tycker båda att det är dags att börja
på ny kula. Det är frånvaron av den andre som
lett till den övertygelsen. Att försöka ändra
på sitt beslut att skiljas genom att ha en kärleksweekend
som familjeterapeuten föreslår hjälper föga.
Höga förväntningar, lögner och löftesbrott
förstör allt.
Ett annat budskap är att om man har ett, eller flera stora
intressen i livet, eller mycket bestämda vanor som man trivs
med så är det lönlöst att tro att det går
att lämna allt detta bara för att få behålla
en annan människas kärlek.
Handling Gustav och Lena Svensson står inför sin 30-åriga
bröllopsdag, men Lena orkar inte med Gustav längre utan
vill att de ska skiljas. Det enda Gustav gör är att
titta på sport - vilken sport som helst - och ger inte Lena
någon uppmärksamhet alls. Gustav däremot tycker
att allt är toppen och tycker inte att de kan ge upp bara
en vecka innan sitt jubileum. Lena ger Gustav en absolut sista
chans och de åker iväg på en kärleksweek-end
där Gustav ska få bevisa att Lena är viktigare
än fotboll och TV. Men på hotellet dyker fotbollslegend
Tommy Franzén (Peter Dalle) upp och förstör allt.
Några recensioner:
Oftast är det bättre att se filmen innan man läser
recensionerna!
Miranda Sigander i Expressen: "trist och förbluffande hafsigt upplöst",
Maria Domellöf-Wik i GP: "Är vi gifta, medelålders svenskar verkligen
så här förfärligt olyckliga?",
Jan Lumholdt i SvD: En tunn, förutsägbar sitcom, 30-40 år
efter sin tid".
Senast sedda filmer
i år på Grand i Trelleborg: 4.9 Kyss mig, en romantisk kärlekssaga, 17.8
Bridesmaids,
vulgärt kul, 24.7 Bad
Teacher, Lucy Punch som Sarah Palin, 2.7 Kronjuvelerna, Tag aldrig någon annans
nycklar! 23.6 Lincoln
Lawyer, inget man måste se, 17.6 The King's Speech, en gripande film, 10.6 X-Men: First
Class, Evolutionär dramatik.
Nästa lär väl bli Tintin, tecknad nostalgi. Premiär
om en vecka.
Jubileumsfest

Föreningen Sverige-Tyskland fyllde 20 år
och detta firades den 15 oktober med fest i Trelleborgssalen i
Trelleborgs Folkets Park.
Det började med en stunds mingel, gästerna var många,
långt ifrån alla kände varandra. De prominenta
gästerna anlände. Från Sassnitz kom borgmästaren
Dieter Holtz och Hans Dietmar Hoffmüller liksom Rosmarie
och Wulf Kreintzen. Vår egen "borgmästare",
kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård var också
där (på bild med Harriet Welin, Hans Dietmar Hoffmüller
och Monica Rosenqvist).
Föreningens ordförande Leif Jönsson hälsade
välkommen till alla både nära och långväga
gäster. Han tolkades professionellt till tyska av Rosmarie
Kreintzen.
Alla gäster utöver de som satt vid honnörsbordet
fick dra en lapp ur en korg som gav en upplysning om var var och
en skulle sitta. Själv hamnade jag i ett mycket trevligt
sällskap.

Vi serverades Sillsmörgås med löksill
och crème fraiche och till det öl och en snaps. Sedan
blev det Helstekt fläskfilé med dijonsenap och purjolökspotatis
och ett gott rödvin till detta. Desserten var Vanilj pannacotta
med färska hallon och björnbär.
Emma Pettersson och Bodil Nilsson (bild vänster) underhöll
efter kaffet. De spelade och sjöng och publiken sjöng
med särskilt till "Wien, du Stadt meiner Träume",
som de fick mycket applåder för och fick ta om en gång
till. Texten på tyska finns här.
Borgmästare Dieter Holtz höll ett känslosamt tal
(bild ovan till vänster med Birgit Holmberg och Irene Jönsson)
där han tackade för inbjudan och överlämnade
en gåva till Trelleborgs svensk-tyska förening. Han
utnämnde trelleborgarna till sassnitzbornas bästa vänner
och föreslog ett gemensamt namn för de båda städerna,
Trellenitz.
Han avslutade med att läsa Friedrich Schiller dikt "An
die Freude", på svenska "Till glädjen".
Texten på svenska finns här. Friedrich Schiller verkade under
den Gustavianska epoken i svensk historia. Dieter Holz läste
med stor inlevelse och det blev en av jubileumsfirandets höjdpunkter.
Själv skålade jag glatt med Marie Louise Delbrant (bild).
Tidigare bloggar om föreningens arrangemang: "Den glömda utvandringen"."Givande kvällsutflykt".
Himmel över
London

Håkan Nesser
är ännu ett skäl att längta efter hösten.
Så även i år. En lång bok på över
500 sidor. Himmel över London. Mycket om förälskelse,
långvarig kärlek och livslång trohet. Slås
fast i ett bibelcitat (s 447) från Korintierbrevet 13:7.
"Kärleken övervinner allt".
Även denna bok kräver en hel del av sin läsare.
Om jag inte skrivit små sammanfattningar efter varje läsning
vet jag inte om jag kommit igenom den. Huvudlinjen är att
mångmiljonären Leonard Vermin som känner döden
närma sig bjuder in i sambo, sina två styvbarn och
två personer till vars namn inte ska avslöjas i förväg,
till sitt 70-årskalas på Restaurang Terracotta i London.
En annan är en utförlig redogörelse för Leonards
kontakter med Carla Pladnikova, den enda kvinna Leonard någonsin
älskat. Carla lever ett dubbeliv i skuggan av Prag, av Warzawapaktens
stridsvagnar, av järnridån och det totalitära
våldet mot Tjeckoslovakien 1968. Den tredje linjen handlar
förmodligen om Håkan Nessers egen uppväxt i Kymlinge.
Det är Lars Gustav Selén vars far, stationsinspektören
Teodor Salén, var en enastående lögnare. Han
ljög på ett övertygande sätt och särskilt
han yngste son trodde honom. Storebror Sven Martin var mer skeptisk.
Lars Gustav förlorar tidigt sin enda älskade kvinna,
Rigmor "Carla" Carlgren. Han skriver sin och hennes
berättelse. En blandning av "researchad" verklighet
och fiktion. En svårighet - eller rättighet - för
en författare att inte upprätthålla gränsen
därimellan är en av bokens huvudbudskap. Nesser har
också tidigare hänvisat till sitt intresse för
en rumänsk (tror jag) författare som hävdar sin
rätt att skriva "tillrättalagda" biografier.
(Tycks ligga när 70-talets "The social construction
of reality". Berger, Peter och Luckmann, Thomas (1967) The
Social Construction of Reality).
Och så har vi naturligtvis berättelsen om "Klockmördaren"
i London. En seriemördare som har egenheten att lämna
en trasig klocka som står på offrets dödsögonblick.
Det finns flera andra överraskningar men allt vill jag inte
avslöja. Som vem är egentligen Steven G. Russell? Är
det egentligen hans bok "En sömngångares bekännelser"
som är förlaga till "Himmel över London"?
Mitt eget kompendium jag skrev medan jag läste finns här.
Håkan Nessers hemsida.
Recensioner (det är inte många som träffar särskilt
rätt. Bättre att läsa boken själv).
Göran Greider i DN: "En magnifik drift med spänningsgenren",
Nils Schwartz i Expressen
Expressen
Ingrid Bosseldal i GP: "En nästan rakt igenom roande och lättsamt
utmanande läsupplevelse",
Mats Gellerfelt i SvD: "Öppnar för många tolkningar, vilket
är en av dess många förtjänster",
Andres Lokko i Aftonbladet: "Ett ambitiöst pussel under Londons himmel".
Kjell E. Genberg i DAST: "Ingen egentlig kriminalroman, men likt förbaskat
spännande från början till slut"
Håkan Nessers tre senaste böcker: 100620, Att sluta cirkeln (De ensamma), 091007,
Maskarna på Carmine Street, 081016, Berättelse om herr Roos.
Restaurangkväll på
Liljeborgsskolan

Nu har Senior Sport School avverkat de första
veckorna med bland annat Line Dance med Heidi Christensen som
instruktör. Detta uppmärksammades med en längre artikel i dagens Trelleborgs Allehanda.
I kväll var det dags för kursens första matlagningspass.
Det hölls på Liljeborgsskolans hemkunskapssal och leddes
av Lill Spenninge som till vardags arbetar för Hushållningssällskapet
Malmöhus.
Lill visade stor pedagogisk förmåga att leda gruppen
till ett förvånansvärt gott resultat. Hennes hjälpsamhet,
serviceanda och mycket energi garanterade att vi alla presterade
något utöver vår förmåga.

En tre rätters middag av minst tre stjärnors
klass. Det känns som om mättnaden kommer att sitta långt
in på nästa dygn.
Det blev en fantastiskt trevlig kväll.
Vad åt vi då? Förrätten bestod av en underbar
indonesisk Morotsoppa med Marinerat kycklingspett. Den var mycket
god. Till huvudrätt Medelhavsfrikadeller med oregano och
vitlök och till detta Bulghur.
Till detta severades en sallad på kikärter med mera.
Efterrätten var "Smarrig äppelkaka" med vaniljsås.
Den stod Katarina Borglin och jag själv för.
Och vad firade vi under kvällens måltid. Jo att Jan
Ragnell fyllde 65 år. Bara det alltså!
Bild på födelsedagsgrisen Jan Regnell bredvid Lill
Spenninge, hela gruppen, Agnete Levenius, Katarina Borglin och
jag själv samt Berit Lundahl, Sten Andersson och Marianne
Ahlgren.
Tidigare blogg om Senior Sport School.
Ett gott exempel

Moderata
fullmäktigegruppen, 24 personer, var inbjudna till en utbildningsdag
den lördagen 1 oktober i Trelleborg. En del var förhindrade
att komma och det var nog synd.
Den handlade om politikerrollen och grundläggande retorik.
Båda sakerna alltid lika behövliga och nödvändiga.
Hur arbetar man som politiker? Var går gränsen mellan
kommunala politiker och kommunala tjänstemän? Vem gör
vad? Alltid viktigt att diskutera detta inte minst utifrån
vad kommunallagen säger.
Hur påverkar det faktum att du blir känd som politiker
i kommunen? Det första är att du är politiker i
varje situation. Du måste värna och vårda ditt
eget och partiets varumärke. Du har ögonen på
Dig!
Hur gör man för att hålla ett bra anförande
i kommunfullmäktige och i nämnderna? Hur behärskar
man nervositeten? Det var de andra punkten på programmet.
Kursen innehöll föreläsningar och en massa övningar
vilket gjorde att tiden gick snabbt. Vi aktiverades och hade roligt
särskilt under övningarna. Vi deklamerade dikter med
inriktning på kroppsspråk och betoning. Vi lärde
oss sammanfatta och återge muntligt svåra byråkratiska
texter.
Till sist fick vi ett PM i tio punkter "Att tänka på
som talare" att sätta på väggen eller kylskåpet
för att alltid ha i minnet. "Stå upp så
att alla kan se dig. Inled med ett leende och ögonkontakt".
Det är mycket bra att ha en kursledare som Jörgen Rundgren.
Han har själv en lång erfarenhet av politiskt arbete
för moderaterna både regionalt och kommunalt. Han har
hållit kurser under lång tid från Trelleborg
till Haparanda och hade praktiska exempel hur man löst problem
i andra kommuner. Inget problem är nytt!
Dessutom visade han i sitt eget agerande och sin uppläggning
hur man ska agera inför en församling för att få
ut sitt budskap och att göra det på ett övertygande
sätt. Han var hela dagen ett gott exempel för oss alla.
Tidigare utbildningsdagar i större eller mindre format:
110928
Bildningsnämnden, 110311
Utbildning för förtroendevalda, 110127 Arbetsmarknadsnämnden bildar sig,
101114
Utbildningsdag, 100310
Utbildningsdag för Moderata kandidater, 090214 Lyckad "show" kring Kommunallagen,
080408
Moderat systemskifte i Nacka kommun och 080202 Utbildningsdag på Gästis.
Kulturträff med Ingrid Malmqvist
Moderata Seniorer i Trelleborg arrangerade i eftermiddags
en kulturträff med Ingrid Malmqvist som framförde några
av sina vackraste dikter, visade egna målningar och berättade
kända och okända anekdoter från sina många
år på Malmö Stadsteater. I många år
var hon bedårad och som förhäxad av teaterlivet
tills hon blev alltmer klar över hur avunden och missundsamheten
lätt tar över inom ett yrke där så många
måste kämpa för att konkurrera och för att
få roller.
Hon började på Malmö Stadsteater som volontär
för ett halvt sekelskifte sedan och slutade som rekvisitachef.
Vi fick lyssna på många verk ur hennes digra diktsamling
med romantiska och existentiella motiv.
Chef för Stadsteatern var under 1950-talet Lars-Levi Laestadius
medan Ingmar Bergman var konstnärlig ledare.
Ingrid kunde berätta om sina möten med kända svenska
skådespelare som Ingrid Bergman, Ingrid Thulin och Max von
Sydow, Harriett Andersson och Toiwo Pavlo, för att inte tala
om alla kändisare som dök upp på premiärerna.
Om Sten Broman kunde hon berätta mycket.
Men också internationella stjärnor på gästföreställningar
som Danny Kaye och Marlene Dietrich. Men mest stolt var Ingrid
naturligtvis över sina sju barnbarnsbarn!
Efter föreställningen bjöds det på kaffe
med dopp och många passade på att ställa frågor
och uttrycka sin beundran för Ingrids alla minnen och med
vilken förmåga och inlevelse hon framförde dem.
Fler
bilder finns här!
Medeltida häxtro i Afrika

Anklagelser om trolldom
tvingar kvinnor i Afrika att fly från sina familjer och
hem. I vissa delar av Afrika tror man fortfarande på häxor.
I Ghana är häxtron mycket utbredd. Sjukdomar, galenskap,
otur eller död - allt kan skyllas på svart magi. Häxor
tros ha övernaturliga krafter (juju) som kan invadera själar,
åsamka sjukdomar och förbanna oskyldiga små barn.
De misstänkta misshandlas och tvingas lämna hemorten.
Varje vecka är det någon som flyr från en våldsam
mobb för att söka skydd i Gnanilägret. De flesta
är kvinnor.
Ghanilägret styrs av en spåman, prästen Nwini
Binamba, som tar bra betalt för den "asyl" han
erbjuder. Binamba säger sig ha krafter som kan rena dem från
deras häxkrafter.
En anklagelse för häxeri har sällan med trolldom
att göra. För det mesta handlar det om gamla oförrätter
och hämnd. Splittring och motsättningar inom polygama
familjer kan leda till svartsjuka och angiveri.
En spåman kallas in för att utföra en rituell
test som avgör om en anklagad är skyldig eller oskyldig.
Spåmannen skär halsen av en höna som han sedan
kastar upp i luften. Om hönan faller ner på magen är
"häxans" skuld bevisad. Och flyr hon inte från
hem och familj riskerar hon att misshandlas, iblad till döds.
Flera kvinnor tror själva att de är häxor och att
de har ärvt sina övernaturliga krafter från sina
föräldrar.
Läs
artikeln i Newsweek: "Witches", eller läs den här, översatt i Tempus nr 40
2011.
Fler
bilder här: "Scenes from a Ghana Witch Camp". Och
här: "The Witch Camps of Ghana".
Turket vill ha "Mellanösternunion"

I den trassliga
härvan av uppror och revolutioner träder Turkiet fram
som en enande kraft. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är
förmodligen den populäraste ledaren i hela Mellanöstern.
Han har otvetydigt lyckats ställa sig bakom förändringens
förespråkare i de arabiska upproren och revolutionerna.
Turkiet erbjuder en vision om något som kan uppstå
ur det tumult som kullkastat gamla antaganden och sanningar. För
en region som var mäkta trött på sina impotenta
ledare och deras eftergivenhet gentemot USA och Israel framstår
Erdogan som oberoende och stark.
Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu talar stolt om att en
axel mellan Egypten och Turkiet, två av regionens folkrikaste
och militärt starkaste länder, kommer att ligga till
grund för en ny regional ordning i vilken Israel förvisas
till marginalen tills det har slutit fred med sina grannar.
Utöver alliansen med Egypten sluter Turkiet upp bakom revolterna,
inte minst den i Syrien. Kanske en vision om en tidig version
av Europeiska unionen för Mellanöstern: ekonomisk integration
och politisk koordination. Kanske också visst mått
av militärt samarbete.
Relationerna mellan Israel och Turkiet bröt samman när
israeliska soldater dödade nio människor ombord på
ett turkiskt fartyg som förra året försökte
bryta Israels blockad mot Gaza. Syriens och Turkiet ledare talar
inte längre med varandra.
Läs
artikeln i The New York Times , "In Riddle of Mideast Upheaval, Turkey Offers Itself
as an Answer"eller läs den här, översatt i Tempus nr 39
2011.
Läs
också i Turkish Forum "Turkey
Predicts Alliance With Egypt as Regional Anchors".
Moderatlunch, skånsk mat med internationell prägel
Temat
var "Skånsk mat med våra utländska gästkockar".
Moderatlunch på Restaurangskolan, Konferenscentrum på
Forum den 7 oktober.
Nya gäster på "Moderatlunch" var Britt-Marie
och Torbjörn Lanker (nyblivna medlemmar) och och Lars Fränngård,
liksom Jane och Lars Kristoffersson. Totalt 17 moderata seniorer
i Trelleborg avnjöt måltiden. Inblandade var Laurent
Parra från Bourgogne som driver en restaurang inne i staden
Beaune och Domenico D'Imperio, ursprungligen från Neapel,
men numera chefskock på ett femstjärnigt hotell i Torgiano
utanför Perugia i Umbrien.
Till förrätt fick vi sill på örtvelouté
med skånska smaker.Varmrätten var "kummin och
senapsgriljerat ankbröst", till det "smörsvängd
brysselkål" och en pytti-panna gjord på tärnade
rotsaker.
Allt snyggt upplagt och serverat och var dessutom hälsoriktigt
sammansatt. Ett stort plus för detta till restaurangpersonalen
och kockarna.
Efterrätten var ebit "speddekaga" med "karameliserat
äpple och havtornsås" som gav en syrlig brytning
mot det söta kakan.
En kall Loka och en kopp kaffe därtill och hela kalaset beslöpte
sig på 140 kr.
Som vanligt ett glatt sällskap och otvunget umgänge.
Extra finess var Lars Kristofferssons hyllningstal till kvinnan.
Ger alltid skratt och applåder.
Senaste
lunchen vi åt tillsammans var på Dannegården.
Senaste gången vi var på Restaurangskolan var i maj
i år. Då handlade det om "Söderslättsskafferiet".
Läs också en artikel i Trelleborgs Allehanda: "Gourmetkockar gillar skånsk mat".
 |
 |
 |
Aino Vastagh, Gun och Hans Odell (vänster).
Lars Fränngård, och Bo och Mona Evanth (höger). |
Lars Fränngård, Bo och Mona Evanth skålar.
Ulla Thornberg i bakgrunden. |
Ann-Marie och Tord Larsson, Jane och Lars Kristersson,
Ulla Thornberg (vänster), Marianne Ohrlander, Eva Holm och
Lena Lantau (höger). |
 |
 |
 |
|
Britt-Marie och Torbjörn Lanker, Lena Lantau. |
Nygräddad spettkaka serverades.
Ingrid Johansson spritsar. |
Lars Kristersson håller tal till kvinnan.
Tord, Jane och Ulla lyssnar glatt. |
Thérèse Raquin

Den
första boken i hösten bokcirkel på Trelleborgs
bibliotek är Thérèse Raquin av Émile
Zola. Den gavs ut första gången år 1867, översattes
till svenska 1884, och räknas som Zolas debut- och genombrottsroman.
Thérèse Raquin blev vid utgivningen ett slags skandalsuccé
i Frankrike, och romanen har blivit ett av Émile Zolas
mest kända verk. Det är en bok jag knappast skulle ha
läst om inte för bokcirkelns skull, men jag är
nöjd med att ha läst denna klassiker.
Émile Zola ville framhäva sitt verks huvudsyfte som
vetenskapligt och studerade den psykologiska delen hos människan.
Boken var enligt honom själv ett vetenskapligt experiment
för hans naturalistiska studier där han ville studera
och framhäva människans temperament och hur det påverkade
beteendet. Zola ville även visa på hur miljön
kunde påverka människans beteenden och handlingar,
som till exempel i hur fattigdomen, sexualiteten, våldet
och sjukdomarna tog sig i uttryck hos människan i samband
med den miljö som människor vistades i.
Bokenhandlar om en ung kvinna, , som tas om hand av madame Raquin.
Thérèse hålls inomhus tillsammans med sin
sjukliga kusin Camille, vars mor madame Raquin har överbeskyddat
honom. Den naturliga vildheten hos Thérèse och hennes
impulser tyglas av henne själv till slut så att hon
håller sig lugn för sin sjuklige kusins och madame
Raquins skull. Efter flera år bestämmer sig för
att de borde gifta sig med varandra. Det gifta paret blir inte
lyckliga och när Thérèse träffar Laurent
som är Camille motsats, stor och muskulös, faller hon
för honom. Laurent vill gärna ha en ny älskarinna
och så är det ju arvet efter madame Raquin som lockar.
Men Thérèse make Camille står i vägen.
Bild på Pont Neuf passagen där det mesta utspelar sig.
Eget kompendium.
Blogg
om vårens bokcirkel: Svindlande höjder.
Höstträff i Hässleholm
Än en gång hölls Höstträffen
i moderata Seniorrådets regi i Hässleholm. Än
en gång träffades vi i det trivsamma Församlingshemmet.
Fredagen den 30 september. Förra gången var för fyra
år sedan, också i oktober. Då fick vi bland
annat lyssna till Kristianstadstösen Anne-Marie Pålsson,
doktor i nationalekonomi som sammanfattade sitt senaste riksdagsår.
Men nu var det mest lokala förmågor som visade upp
sig. Helt med den äran.
Jag var där som vanligt i sällskap med Helny Feustel,
nu också med Aino Vastagh och Jan Hjertsson som bekvämt
och säkert lotsade oss till Hässleholm i sin bil. Alla
i Moderata Seniorers styrelse i Trelleborg.
Fler bilder här.
Läs mer här: Trivsam Höstträff i Hässleholm
för Skånes Seniorer.
Bloggar om tidigare träffar:
Helsingborg,
våren 2011
Simrishamn,
hösten 2010
Ystad,
våren 2010
Anderslöv/Trelleborg,
hösten 2009
Vårträffen
2009 hölls i mars i Båstad/Torekov.
Malmö,
hösten 2008
Ängelholm,
våren 2008
Hässleholm,
hösten 2007
Lund,
våren 2007
Senior Sport School

I
dag var det första träffen för Senior Sport School.
12 personer dök upp vilket var lite litet eftersom 21 anmält
sig för att vara med. Lina Larsson (bild), marknadsförare
som alldeles färskt anställts av Fame Fitness & Wellness på Hedvägen
tog hand om oss. Hon informerade oss om programmets innehåll
och lät oss sedan göra olika "övningar"
för att vi skulle lära känna varandra och uttycka
ytterligare önskningar om utformningen av programmet. Jag
skulle t ex gärna få tillfälle att skjuta luftpistol
och luftgevär. Vi intervjuade varandra, gammal känd
metod, och det var förbluffande hur lika många var
med mig, vad gäller utbildning, arbetserfarenhet, familj
och intressen. Inte konstigt eftersom det mesta vi hade gemensamt
var att vi var fyrtiotalister av medelklass. Det var mycket trivsamma
två timmar. Även om det säkert finns fler som
bättre behöver denna kurs i förebyggande hälsovård
för äldre.
Utbildningen har fyra grundpelare: Social gemenskap, meningsfull
sysselsättning, fysisk aktivitet och goda matvanor. Exempel
skjuta luftgevär, spela boule och laga mat.
Jag tycker att detta är en av de bästa idéer
jag hört talas om på länge. Det handlar om förebyggande
hälsovård för alla oss som börjat bli äldre.
Nästa pass är i övermorgon på Fame Fitness.
De ska bli Line Dance med Maria Lippe som instruktör.
Fler bilder från dagens övningar.
Se
tidigare blogg
om Senior Sport School
Vi är glada därför att vi skrattar
Vi är glada
därför att vi skrattar. Vad som får oss att skratta
är en helt annan fråga.
Däremot är det inte säkert att "Ett gott skratt
förlänger livet". Pessimisten är försiktigare,
tar färre risker och undviker olyckor och smittsamma sjukdomar.
Skratt förespråkas ofta som en källa till hälsa
och välmående, men det är svårt att säga
exakt varför man mår så bra av att skratta så
att det gör ont.
Svaret på skrattets gråta är, enligt evolutionspsykologen
Robin Dunbar, inte den intellektuella njutningen av humor utan
den fysiska akten att skratta. Den enkla muskelövning som
involveras när man utstöter det välbekanta ha-ha-ha
ökar produktionen av endorfiner, en hjärnsubstans som
ökar välbefinnandet. Men som också gör oss
mer riskbenägna.
I fem laboratorieundersökningar
och en fältstudie i samband med komiska teaterföreställningar
testade Dunbar och hans kolleger förmågan att uthärda
smärta både före och efter skrattutbrott i sällskap.
När man analyserade resultaten visade det sig att skratt
dövar smärta eller snarare ökar uthålligheten
av smärta, medan allmänt välbefinnande inte påverkar
smärttåligheten. Uthålligheten mot smärta
används som mått på endorfinnivåerna, eftersom
deras närvaro i hjärnan är svår att mäta.
Dunbar tror att evolutionen uppmuntrade
skrattet, därför att det medverkar till att skapa samhörighet
på samma sätt som sång och dans. Dessa aktiviteter
producerar också endorfiner, påpekar han, och fysisk
aktivitet ingår också i dem.
Läs artikeln här: "Why laughing until it hurts makes you happy".