|
Funderingar Startsida |
September 2005 |
Startsida |
Jag läser
Klas Östergrens senaste bok som kom för några
veckor sedan. Den heter Gangsters. Han håller
för tillfället på att bygga en ny lada till gården
där han bor på Österlen. Den bok Gentlemen
som han skrev i slutet av 1970-talet och som blev hans stora succé
finns med i Gangsters, fast nu berättar han hur det
egentligen var, enligt egen utsago. Den är väldigt
bra, spännande och välskriven, men lång.
För att kunna skriva Gangsters
var han tvungen att läsa om sin bok Gentlemen
och då förstod jag att jag också måste
läsa den. Så Gentlemen, som är ännu
längre, läser jag parallellt. Jag har inte läst
den tidigare. Den är ännu bättre än Gangsters.
Jag rekommenderar alla att läsa båda dessa böcker.
Gentlemen finns i Bok för Alla och
kostar bara 30 kr.
Jag läser också Ernst Brunners Carolus Rex: Hans
liv i sanning återberättat, eller snarare tvingar
mig igenom de första 200 sidorna. Boken är en tegelsten
på 800 sidor! Det sägs att i Brunners bok kommer kungen
äntligen själv till tals och vi kommer honom närmare.
Om det är så tycker inte jag att han är värd
att bli bekant med.
Jag köpte två böcker från en bokklubb nyss
efter att ha blivit påmind om att det ingick i det åtagande
jag gjort för att få välkomsterbjudandet.
Det blev Mankells och Håkan Nessers senaste. Nessers heter
Från doktor Klimkes horisont, och är en
novellsamling. Jag har läst den första novellen som
heter En helt annan historia och som handlar om en
författare som reser till Venedig för att få inspiration
till en ny novell. Nesser är en stor författare så
den kan jag också rekommendera.
Slutligen har jag börjat beta av Kjell E Genbergs stora produktion
av svenska deckare. Han första bok som är från
1974 och är en klassisk polisroman, heter Fnask i fördärvet.
Den har Linnéa Jeschke beställt till mig från
Sveriges depåbibliotek i Umeå.
Recensioner av Gangsters: Joans
Thente i Dagens Nyheter, Kaj
Lundgren i Svenska Dagbladet, Daniel
Sandström i Sydsvenskan, Csabi
Urban på Dagens bok.
I dag var det åter dags för badminton i Aurahallen i Malmö. Vi spelade drygt en timme med början kvart i fem. Man får vara nöjd. Jag spelade med Lars B och vi vann tre set mot våra arbetskolleger John W och Bengt-Göran L. Och sedan var det varmt och gott i bastun. Men just därför att min inflammerade hälsena nu inte längre gör sig nämnvärt påmind så sträckte jag i stället min vänstra fot. Jag lyckades göra en rusning mot nätet för att rädda en förrädisk stoppboll och då sträckte det till. Hoppas att det är övergående besvär bara.'
Jag läste två för världens utveckling
positiva artiklar i Tempus senaste nummer.
Den ena handlar om hur diktatorn i Nordkorea, Kim Il Sung, slutar
med att hota med att skaffa kärnvapenvapen. Han är livrädd
för att bli en ny Saddam Hussein, det vill säga bli
tillfångatagen av USAs militär, ställd inför
rätta för sina enorma brott mot mänskligheten och
dömas till döden. Personligen har jag länge varit
mycket skeptisk till Nordkoreas möjligheter att få
fram en atombomb. Nu är han djupt lättad eftersom George
Bush har lovat inte använda aggressiva metoder mot Kim-Il-Sung
och landets kommunistiska ledning och anser sig därför
inte längre behöva skramla med atomvapenhotet.
Under sista dagen av den fjärde omgången sexpartssamtal
mellan USA, Japan, Ryssland, Kina och de båda koreanska
staterna gick Nordkorea med på att avbryta alla sina atomprogram:
Nordkorea ska inom kort ansluta sig till ickespridningsavtalet
(NPT) på nytt och kommer att tillåta IAEAs inspektörer
att besöka landets kärnanläggningar.
Originalet till artikeln finns i Financial
Times.
Den andra handlar om hur sydkoreanska företag flyttar produktion
till ny ekonomisk zon i Nordkorea. Det byggs en enorm företagsby
i Kaesung i Nordkorea, bara en timmes resväg från Söul.
När den står klar 2015 ska 3000 sydkoreanska företag
sysselsätta 250000 nordkoreanska arbetare. Redan idag finns
det företag som tillverkar kläder och kastruller med
hjälp av billig arbetskraft. De nordkoreanska arbetarna tjänar
bara 57 dollar i månaden, en tjugondel av vad de får
i Sydkorea och hälften vad kinesiska arbetare får.
De är dessutom mycket produktiva och lär sig snabbt
nya saker. Nordkorea har en förstklassig arbetskraft. Det
krävs bara utländskt kapital för att den ska komma
till sin rätt. Ett hinder för en god utveckling är
emellertid de amerikanska sanktioner som hindrar att till exempel
datorer förs in i Nordkorea och att man inte kan ringa direkt
från Söul till Kaesung. Teletrafiken går via
Japan. Det kan också bli konflikter beroende på att
lokalbefolkningen i Kaesung oundvikligen kommer att utsättas
för det som den kontrollbesatta regimen i Pyongyang kallar
för västerlandets dekadenta kultur. Svältkulturen
i Nordkorea anses vara bättre. Men diktatorn Kim Il Sung
vet att han måste få igång ekonomin i Nordkorea
annars kommer han snart att drabbas av det andra ännu större
hotet än att bli förklarad som Ostasiens Saddam Hussein
nämligen att det egna folket störtar honom.
Originalet till artikeln finns i Newsweek.
Jag flyttade från Malmö till Anderslöv i Trelleborgs
kommun sommaren 2004 och bestämde mig då för att
betrakta Trelleborgs FF som mitt hemmalag. Jag och min fru var
därför åskådare vid säsongspremiären
hemma den 17 april då Trelleborgs FF slog Västra Frölunda
med 3-0. Vi var också med den 1 maj då TFF vann hemma
mot Norrköping med samma siffror 3-0. Laget spelade bra och
det var en trevlig medryckande stämning på läktaren.
Det gick bra några matcher till för TFF med därefter
har det inte varit trevligt att följa utvecklingen nedåt
i superettan. Mycket beror på att den kvickfotade och alltid
målfarlige kanadensaren Stephen Ademolu (bild) försvann
ur laget och gick till norska Tromsö.
I dag kom Åtvidaberg på
besök och då firade klubben 21-årsjubileet (egentligen
en månad för tidigt) av en match mot samma lag Åtvidaberg
som TFF då besegrade i en kvalmatch och tog plats i allsvenskan
1984. Då slogs publikrekord för fotboll i Trelleborg,
9790 personer!
Klubben firade nu med att ta samma priser i kväll som 1984.
40 kronor mot annars 140 kr för en sittplatsbiljett. Så
vi gick dit igen. Det blev inte samma sak idag trots att de yttre
förutsättningarna var de bästa med klar sol och
en svag, måttlig vind. 1393 betalande åskådare
bara trots det låga priset. Många varningar utdelades,
riktigt bra i TFF var bara målvakten Richard Richardsson
och backen Dennis Melander. För övrigt var det knappast
godkänt. Åtvidaberg var närmast till segern med
stolpskott och flera goda chanser. Tack vare sin gode målvakt
kom TFF undan med 0-0. Man förstår att publiken sviker.
Men med den poängen undviker TFF i varje fall att göra
en GAISare det vill fritt fall från allsvenskan
genom superettan direkt ner i division två!
Bild på Stephen Ademolu.
Sedan jag hämtat mig från chocken av
att ha fått en falsk böteslapp för felparkering
på vindrutan på min 10 år gamla Toyota Corolla
åkte jag till parkeringen på skolgården på
Sankt Petri Läroverk
i Malmö. Jag utnyttjade därvid de rättigheter som
min fru har som anställd vid Sofielundsskolan.
Från Sankt Petri, där för övrigt min dotter
Lina tog studenten för sju år sedan, är det ett
kort gångavstånd till min tandläkare på
Södra Tullgatan 3. Eva
Sjögren har varit min tandläkare nästan så
länge som jag kan minnas och har åldrats i samma takt
som jag. Hon lagade två hål och frågade som
alltid om jag ville ha bedövning och jag svarade som alltid
att det ville jag inte. Dels för att jag har sprutskräck
och dels för att jag inte vill vara bedövad under hela
eftermiddagen. Men visst gjorde det ont!
Sedan gick jag till Stadsbiblioteket
i Malmö. Redan utanför träffade jag på kolleger
och elever från min arbetsplats Lernia. De gjorde studiebesök
på 1000
vägar till kunskap.
När jag kom in träffade jag på fler kolleger och
elever som var där med samma ärende. Jag gick upp en
våning och hittade ett ledigt bord att arbeta vid. Jag kände
mig mycket tillfreds och packade upp tidningar och böcker
ur min AMU-ryggsäck. Jag kände mig nästan
tillbaka till den tid då jag satt på Universitetsbiblioteket
i Lund och skrev på min avhandling i pedagogik. Då
hade jag något så fint som en forskarvagn.
Jag gör nu en upptäckt. Detta ord forskarvagn
måste vara helt ute. Jag söker på Google och
får en, säger en träff! Så här står
det i en magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap
vid biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan
2003:23: "Samma sak kan sägas om den form av formellt
erkännande som det kanske kan sägas vara att få
forskarprivilegier på KB, forskarvagn, tillträde till
forskarsal etc..
(Men en förbättring har sejett sedan dess. I november
2008 får jag fem träffar, inklusive den jag just nu
kompletterar, och en från Lunds universitet "Forskar
vagn och forskarskåp").
Men låt oss inte bry oss om detta. Jag var väldigt
tillfreds med att studera tillsammans med ett stort
antal ungdomar som föreföll mycket koncentrerade på
vad de gjorde och föreföll njuta av att lära sig
något, flera hade bärbara datorer med sig med vars
hjälp de utförde sina studier. Trevligt för en
lärare som mycket sällan gör samma erfarenheter
på sitt jobb.
Alltför snabbt blev det dags att åka och hämta
min fru på Katrinetorps gård för att tillsammans
åka hem till Anderslöv.
Idag gick jag upp klockan sju prick. Fem i åtta åkte
vi till Malmö. Jag lämnade min fru på Katrinetorps
gård. Där skulle ledningsgruppen för Sofielundsskolan
konferensa hela dagen. Sex personer skulle avgöra vilka löner
som lärarna på skolan var värda att få under
det kommande avtalsåret. 0850 var jag på motionscentrat
Nautilus på Jägersrovägen. Det är mitt andra
hem sedan länge. Jag började med 25 minuter på
trappmaskinen och betade sedan av 16 olika träningsmaskiner
flera gånger. Jag hade inte mer än 10-12 träningskamrater
så jag kunde följa mitt eget tempo och egen ordning.
Man kommer snart in i fullständig koncentration på
uppgiften vilket innebär en total avkoppling. Till detta
bidrager
1. att jag kan utrustningen väl och kan alla inställningar
och vikter utantill.
2. att jag har musik på min MP3 spelare som passar och som
jag tycker om.
3. koncentrationen skapar kemiska förändringar i hjärnan
som i sin tur förstärker koncentrationen och minskar
tröttheten (mest bildas så kallade endorfiner).
Det är märkvärdigt att inte fler personer idag
använder sig av detta det allra bästa sättet att
koppla av på och minska den stress som tydligen är
nationalåkomman idag!
Mp3 spelaren är motionärens önskedröm. Millenniets
uppfinning. Innan hade jag en tung, omständlig bandspelare
att lyssna på.
På min mp3-spelare har jag pop-rock musik från 50-60
talet. Cliff Richards Lucky Lips, Paul Ankas Love me warm and
Tender, Rickiy Nelsons Hello Mary Lou, Save the last dance for
me, The Smokies, Doctor Hook, men också country sångare
som Christina Lindberg och Jill Johnson. 1145 åkte jag till
Lernia på Valdemarsro för att lämna tillbaka en
vagn jag lånat för att köra mitt material därifrån
till Fosievägen 8 där jag numera ska bedriva min yrkesutövning.
Jag hade parkerat fel för att komma närmare ingången,
så när jag kom ut efter max tio minuter hade jag en
böteslapp på rutan. Fy för! 500 kronor. Men när
jag tittade närmare på lappen såg jag att felparkeringen
skett på Ramels väg. Någon av eleverna från
Rosengård hade varit väl optimistisk och trott att
jag var dum nog att betala hans böter. Då visste jag
att jag åter var i Malmö och varför jag flyttat
därifrån för ett år sedan! (fortsättning
följer).
Klas Östergren kommer med en ny bok i höst. Han ger
en fränt kritisk bild av socialdemokratins Sverige i "Gangsters",
en uppföljning av samtidsskildringen "Gentlemen"
som utkom för 25 år sedan. Den ska jag läsa!
Den utmärkte medarbetaren i Trelleborgs Allehanda Crister
Enander (som jag tidigare hyllat här)
har intervjuat Östergren och citerat honom så här:
"Folk står upp och applåderar och jag begriper
inte vad det är de applåderar. Bara en gangster kan
väl tycka att allting går åt rätt håll
i dagens samhälle. Vår tid är en tid av paranoia,
fortsätter han. Det är en otäck känsla som
breder ut sig av att alla viktiga beslut och alla viktiga avgöranden
sker bakom lyckta dörrar. Att vi ska hållas okunniga
om vad som egentligen händer.
Visst finns det idag risk för att bli paranoid med känslan
av att det finns en osynlig makt som bestämmer över
en, en makt som man inte rår på med demokratiska medel
utan är utlämnad till på gott och ont. Eller med
Enanders ord om boken Gangsters:
Det samhälle som träder fram, sakta framtonande som
ett fotografi i badet med framkallningsvätska, är en
skrämmande och ofta frånstötande bild av ett Sverige
som förlorat både sin heder och sina ideal.
Allt stort, alla avgörande beslut och landets framtid och
öden, avgörs i hemlighet, bakom lyckta dörrar dit
ingen demokratisk insyn eller inflytande är möjligt.
Landet styrs av den osynliga makten och det oåtkomliga storkapitalet.
Denna krypande känsla av att något i grunden har förändrats,
av en otäck förskjutning från öppen demokrati
till ett smusslande och hymlande och ljugande samhälle, lyckas
Klas Östergren skildra på med snudd på ett gastkramande
sätt.
Man ska då komma ihåg Norman Mailers åsikt om
paranoiker nämligen att det finns bara en sak som är
värre än en paranoiker. Det är en paranoiker som
har rätt! Klas Östergren är en sådan.
Den som vill kan läsa hela recensionen på Internet
här
och här.
Den förekommer som två dokument. För den som är
riktigt intresserad finns en annan i Kristianstadsbladet.
Jag håller mig till de skånska landsortstidningarna.
Var
finns Ladislaus Horatius alias den ungerskfödde Lászlo
Hòrvath? Jag håller på att uppdatera min länksamling
och finner till min stora överraskning och förskräckelse
att hans webbsida www.djupband.com inte svarar. Han är filosof,
konsertpianist och författare men mest känd blev han
en gång då han drog i nödbromsen på X 2000
i protest mot att samhället, utvecklingen och tåget
gick för fort.
Han har startat djupbandsbolaget och minutpartiet
och skrivit en bok om Offensiv nostalgi. Har han försvunnit?
Eller kan han existera utan att finnas på Internet?
Nej, tydligen inte. Jag har nu funnit hans nya digitala
tillhåll på Allnyckel.se.
Och bloggar gör han också. Det har han gjort sedan
december 2004. Bloggen heter med full konsekvens Kalla
Linjen.
Vad politiker säger officiellt behöver inte ha mycket
att göra med vad de verkligen tänker och känner.
Det visste vi ju redan men det har åter blivit tydligt med
vice statsminister Bosse Ringholms samtal med sin pressekreterare
Eva Rosengren om polisen i Sverige. Rosengren säger bland
annat De gör ju ingenting vid polisen, man kan bli
både mördad och... och Ringholm pratar om att
det finns idioter hos polisen och att poliserna är slöa.
Det är nog också vanligt att politikerna betraktar
de som arbetar på fältet, de som verkligen gör
någonting, i motsats till politikerna, som okunniga och
lata. Bosse Ringholm har gjort det oförlåtliga att
låta sina verkliga värderingar bli offentliga. Han
måste betraktas av sina gelikar som världens klant.
Hela samhället bygger ju på att vi som arbetar på
fältet inte förlorar illusionen att de däruppe
är finare människor än vi själva, bygger på
att vi uppfattar deras vackra, retoriska uttalanden, det
förledande regnbågsfärgade såpbubblepratet
som sanna. Därför tror jag att Ringholm får lämna
sin post så att vi ska tro att det bara är en minister
som är som han. Han får offras för de övrigas
fortbestånd.
Men visst är detta kul! Mer sådant inför valet
nästa år.
Resultatet av valet i Tyskland visar tydligt att inget parti
kan vinna framgång om det inte tar hänsyn till arbetslösheten.
Och märk väl då menar jag att ta hänsyn till
de som inte arbetar och vill fortsätta med detta.
I det nya postideologiska Europa röstar väljarna mindre
efter om de är vänster eller höger utan mer efter
sin egen ekonomiska situation. Det personliga intresset slår
igenom. Att leva arbetsfritt har varit många människors
enskilda dröm alltsedan industrialismen slog igenom för
ett par sekel sedan. Först under senare år har det
blivit möjligt också för vanliga människor.
Det nya är att aldrig har så många i Europa levt
bekymmersfritt utan att arbeta som i dag. Att de är så
många leder för det första till att man inte behöver
skämmas som man gjorde för bara några decennier
sedan jag tror inte att det är vanligt idag när
man blir uppsagd att man låtsas fortsätta gå
till arbetet för att inte familjen och grannarna ska se ens
skam - och för det andra att de har blivit en
politisk kraft att räkna med.Inför det kommande valet
i Sverige gäller det därför att ta hänsyn
till de intressen som dessa personer har.
Det kommer att visa sig ännu tydligare i kommunvalen än
i riksdagsvalet eftersom betydligt fler arbetsbefriade
har rösträtt där (icke svenska medborgare som varit
i Sverige minst 3 år, se vallagen,
1 kap.
§3). Denna förändring är bara en början.
Det kommer att bli allt vanligare att många inte arbetar
vitt. Den svarta arbetsmarknaden däremot kommer
att öka. En konsekvens av detta blir naturligtvis att skatteintäkterna
minskar samtidigt som transfereringarna (bidragen) ökar.
De som främst drabbas av detta blir de offentliganställda
vars löner betalas med skatteintäkter. Staten och kommunerna
kommer att tvingas gå en omöjlig balansgång mellan
att betala ut pengar till de som inte arbetar och de som arbetar.
Vilka kommer de att satsa på, vilken grupp kommer att innehålla
de viktigaste väljarna de arbetsbefriade eller de
offentliganställda?
Marshallfonden, en amerikansk-europeisk tankesmedja har låtit
göra opinionsundersökning i 11 länder USA,
Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna,
Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Turkiet. Omkring 1000
män och kvinnor i varje land har fyllt i frågeformulär.
Frågorna formulerades för att ta temperaturen
på det transatlantiska förhållandet. Man fann
att amerikanerna är mer positivt inställda till européerna
än tvärtom. Mest positiva är britter och italienare
och minst spanjorer och turkar. Eftersom europeisk politik tenderar
att vara mer vänsterinriktad än amerikansk drar man
i undersökningen slutsatsen att det är ideologisk antipati
mot Bushs regering som i mycket formar européernas attityder.
I länder med socialistiska eller åtminstone vänsterregimer
är massmedia i allmänhet negativa till USA och detta
påverkar vad människorna tänker.
(artikeln kan läsas den 7 september i Los Angeles Times)
Utdrag av artikeln finns här.
Forskaren Peter Hurd vid University of Alberta i Edmonton i
Kanada har visat att män är mer aggressiva om de har
ett ringfinger som är långt i förhållande
till sitt pekfinger. Det finns ett samband med det långa
ringfingret och en förhöjd halt av testosteron alltså
det manliga könshormonet. Så kvinnor, kolla era mäns
händer, undersök deras långfingrighet! Vill ni
ha en toffelhjälte se till att ringfingret är kort.
Jag under hur Tiina Rosengrens fingrar ser ut? Hon har ju visat
sig både manlig och aggressiv. Det är kanske därför
hon tycker så illa on män. Både hon och männen
konkurrerar ju om de unga och vackra kvinnornas gunst! Hennes
mamma hade kanske en hög halt av testosteron i blodet när
Tiina var ett litet foster. Forskarna anser nämligen att
detta är en av orsakerna till att vissa får högre
testosteronhalt som vuxna och därmed längre ringfingrar.
Hurd publicerade sina upptäckter första gången i marsnumret i år av den vetenskapliga tidskriften Biological Psychology.
Biol Psychol. 2005 Mar;68(3):215-22.
När jag sprang på löparbandet på Nautilus
i Malmö den 30 juli överansträngde jag mig så
att jag fick en inflammation i hälsenan. Några dagar
tidigare fick jag en skada i axeln då jag och min fru klippte
de jättehöga häckarna utanför sommarstugan
i Klamby med en extrastor och extra tung elektrisk häcksax.
Sedan dess har jag inte kunnat spela badminton vilket jag annars
göra varje vecka på Aurahallen, också i Malmö.
Jag har till och med besökt läkarmottagningen i Anderslöv,
där för övrigt väntetiden menligt förkortades
av att det fanns TV i väntrummet och där spelades just
en gammal svensk långfilm med Åsa-Nisse och Klabbarparen,
för att få hjälp. Där fick jag goda råd
och ett recept av ungerskfödde läkaren Judith Köteles.
Men igår var det dags att prova på igen. Jag spelade
dubbel med mina arbetskamrater, Bengt-Göran, John, Lars och
Mikael. Jag spelade inte så bra, men det gör jag inte
annars heller. Det viktiga var att gick att spela 45 minuter med
den dock värkande hälsenan. Människokroppen är
ju så underbart konstruerad eller snarare genom evolutionen
utvecklad att när man anstränger sig fysiskt
så minskar smärtorna, ja man glömmer de helt och
hållet i stridens hetta om att vinna matchbollen. När
jag nu är tillräckligt återställd för
att spela badminton igen känner jag mig nästan som Kajsa
Bergqvist (Ha!). Läs hennes dagbok här.
(November 2008: Tyvärr driver hon inte längre sin hemsida
sedan hon hoppat färdigt. Kajsa som är nygift med regissören
Måns Herngren ska nu satsa på finansvärlden.
Först blir det Carnegies marknadsavdelning. Läs
mer här. Det finns en internationell webbsida, Kajsa
has it, som lever men inte uppdaterats sedan 2002).
Ernst
Brunner har skrivit en bok om Karl XII som publiceras i höst.
Det är en bok som åtminstone kvantitativt sett är
svår att överskrida.
Den
har ett monumentalt format med 806 sidor och med en tämligen
liten text. Och inga bilder alls. Jag undrar vem som läser
denna bok i sin helhet? Att döma av de recensioner jag läst
förefaller recensenterna ha givit upp och nöjt sig med
att komma med sina omdömen efter de första 100-200 sidorna.
Min avsikt är att åtminstone ta mig in en bit i den
kolossala boken.
Den bild jag får av den unge kungen efter att ha läst
ca 100 sidor är en maktgalen, sadistisk slyngel som borde
ha burats in redan som 15-åring (hade han fått döma
sig själv hade det naturligtvis blivit dödsstraff).
Idag hade han väl fått sluten psykiatrisk vård
med särskild utskrivningsprövning. Alla som på
något sätt har en avvikande mening straffar han på
våldsamt brutala sätt och gärna med döden.
Han tillåter inte ens att någon kröner honom
han lyder inte under en enda människa bara
Gud (säger han). Den kungaförsäkran som hans farfar
Karl X Gustav avgivit 1654 gäller också honom.
När en dotterdotter till Karl X:s syster Eleonora Katarina,
Sofia Eleonora, som Karl XII kallar Bewerfittan kommer
till Stockholm för att försöka äkta honom
blir han helt vansinnig. Han skjuter sönder sitt rums fönster
och inventarier och rider sedan ut på isen där han
är nära att omkomma.
Även annars lever han ett djävla liv. Super vin hela
dagarna. Sliter sönder kläderna och slår sönder
bänkarna i slottskapellet. Fin start för Hjältekonungen.
Ernst Brunner kan behöva livvakt!
Läs om boken i "Dagens
bok". Karl XIIs "egen" webbplats.
Krtik av bokens faktaunderlag.
Recension av Mats
Gellerfelt i SvD och av Bengt
Liljegren i Sydsvenskan.
Tomelilla
Ponnytravklubb anordnade den 10.9 en Sponsor Dag.
I lopp två om 2140 meter segrade Nilla Tomelius med Ljungens
Jocke, voltstart 120 meter efter. I lopp tio återkom hon
med den egna hästen Mirella II som gjorde sin bästa
prestation för året genom att ta en andraplats. Det
var på 1640 meter med linjestart.
Nilla är nu en av Skånes Ponnytravklubbs (SPTK) mest
framgångsrika ponnytravkuskar för år 2005 med
hittills 6 segrar och ett flertal andra- och tredjeplatser.
Kan Tina Rosenberg i Fis styrelse, verkligen tro att man kan
avskaffa äktenskapet med ett riksdagsbeslut. Idag kan man
i Svenska Dagbladet läsa att styrelsen för feministiskt
initiativ vill avskaffa både traditionella äktenskap
och homosexuella partnerskap. Styrelsen kommer idag att lägga
fram förslaget om en ny samlevnadsbalk för
relationer oavsett kön, även när fler än två
personer är inblandade, för FI:s kongress. Tydligen
ska tre eller flera män kunna gifta sig, samma sak för
kvinnor och flera män med flera kvinnor. Att män gifter
sig med flera kvinnor är ju ingen ovanligt internationellt
sett. I Swaziland i södra Afrika har den absoluta monarken
Mswati III nyligen tagit sig sin 10:e maka. Landets drygt en miljon
invånare lider svårt av svält, trots att FNs
livsmedelsprogram försörjer 25 % av invånarna.
Ändå har Kung Mswati bett sin regering om motsvarande
120 miljoner kronor för att restaurera tre kungliga palats
och bygga elva nya. Det är mycket pengar för det lilla
f d brittiska protektoratet där 40 % har HIV-virus. Men det
är väl inte denna variant Tina Rosenberg i första
hand vill frammana med sitt nya lagförslag utan snarare legalisera
ormgropen och gruppsex där barnen som föds
inte vet vem som är deras pappa eftersom mamman hade sex
med flera män när hon blev gravid.
Att det finns positiva saker i att ha sex med flera olika personer
samtidigt har t ex Johanna Mannung från RFSU, Riksförbundet
för sexuell upplysning, redan hävdat. Hon vill ha en
politik i Sverige som tar hänsyn till den växande grupp
av människor som har kärleks- och sexuella relationer
med flera personer på en gång. Johanna Mannung
önskar förmodligen att hon fick vara en del av en sådan
grupp. Hon har en imponerande
hemsida, eller hur?
Halv elva i dag hade jag tid beställd hos min husläkare
sedan decennier tillbaka, Natalia Schönland i Läkarelaget
på Jägersrovägen 151 i Malmö. För länge
sedan arbetade hon på Vårdcentralen i Möllevången
i Malmö och kunde då konstatera att de starka smärtor
jag hade i höger fot inte berodde på en akut blodförgiftning
som jag befarade utan var symptom på gikt. Gikt är
en ärftlig sjukdom som beror på ett fel i nedbrytningen
av aminosyror. I stället för urinämne som är
en liten vattenlöslig molekyl bildas i stället urinsyra,
en stor molekyl som fastnar i lederna och orsakar stor smärta
särskilt kring stortån (portvinstå).
Dessa problem kan emellertid medicineras bort med hjälp av
Zyloric som innehåller ett ämna, allupurinol, som hämmar
det enzym som medverkar vid bildandet av urinsyra. Zyloric är
receptbelagt och därför behöver jag uppsöka
min läkare varje höst för att få ett nytt
recept. Det kostar 150 kronor.
När detta var klart åkte jag till On-Off på Mobilia.
Jag köpte där för två veckor sedan en ny
dator, en Acer E300 med en 19 tums platt bildskärm. Den fungerade
till belåtenhet med ett undantag. De medföljande högtalarna
gav inget ljud från sig. Jag lämnade därför
tillbaka dem med löfte om att snart få mig hemsänt
nya fungerande högtalare.
Sedan åkte jag till mitt andra hem, det vill
säga Nautilus Sport och Friskvård på Jägersrovägen
80. Där har jag tränat circa 60 gånger per år
sedan 1999. Jag kan alla maskinerna utantill, det går bra
att fundera på helt andra saker medan jag tränar. En
verklig avkoppling i inemot två timmar som följs av
en svalkande dusch.
På väg hem från Malmö till Anderslöv
åkte jag in på NETTO i Svedala där jag betade
av 17 poster från min inköpslista. På NETTO handlar
man kvalitet till billiga priser medan man får utomordentligt
bra och trevlig service från personalen. Hur upptagna de
än är har de alla alltid tid att hjälpa till och
peka ut var olika varor finns.
Hemma stretchade jag medan jag tittade på en gammal svensk
långfilm en militärfars med Nils Poppe.
Sedan arbetade jag med att återställa program och dokument
till min dotters dator som vi nu fått tillbaka efter reparation
systemåterställning. Det mesta förefaller
lyckat idag.
Jag har läst
Nils Hövenmarks tre första böcker, som handlar
mycket om gifter och mediciner, apotek och sjukhus. Författaren
Nils Hövenmark var inte för inte apotekare själv.
1. Döden i Svartselet, 1970. I den lilla byn Svartselet någonstans
i Norrland på 50-talet
2. Döden på apoteket, 1972. utspelar sig på apoteket
Vargen i Sundå i Norrland, krigsåret 1942.
3. Döden på Rotaryklubben, 1973. Åter i Svartselet
nu i början av 60-talet.
Böckerna handlar mycket om mänskliga relationer,
mycket om "udda" ovanliga personer eller kanske snarare
"vanliga" personer. Det ovanliga är att man beskriver
deras innersta tankar, deras elände och kärlek. Aldrig
har i "deckarform" socialgrupp 4 beskrivits så
ingående och kärleksfullt särskilt i Döden
i Svartselet. Det blir dock ibland, i min smak, för
mycket kvasipsykologiska analyser. Den första boken handlar
mycket om det politiskt korrekta i att riva gammal bebyggelse
och "sanera" bort människor som har ett annat levnadssätt.
Den tredjes bokens politiska vinkling är huruvida det är
korrekt att låta Vattenfall bygga ut och förstöra
ortens sjö och åar.
Där finn flera udda personer som inte passar in i samhällets huvudfåra och därför utsätts för småskuret, elakt skvaller i avlägsna byar i 40-50-talets Norrland.
Centrala personer är landsfiskalen Vilhelm Lundberg, skild
sedan länge vars hormoner ofta spelar honom spratt. Unga
kvinnor har inte svårt för att attrahera honom.
Den andra centrala personen i böckerna är den 50-åriga
farmacevten Gudrun Frisk som Vilhelm bär på en platonisk
kärlek till sedan 20 år tillbaka. Detta trots att hon
sedan länge är gift med den timide skogskassören
vid Cellulosabolagets kontor Emil Frisk som dessutom är ordförande
för Rotaryklubben i den lille byn Svartselet.
En tredje ständigt återkommande person är Victor
Swenson, ett maktmedvetet kommunalråd. Socialdemokrat, så
klart!
Läs en kort sammanfattning av Nils
Hövenmarks deckare.
Nils Hövenmark på Wikipedia.
Idag var det svenskt Ponnytrav derby för ponnyer A och
B på Jägersro i Malmö. Tävlingen för
kategori B det vill säga russ omfattade 1640 meter med autostart.
Tävlingen kan betraktas som en sorts Svenskt juniormästerskap
för 4-åriga hästar. Vår Muskot placerade
sig mycket välförtjänt på en femteplats av
12 startande hästar och vann därmed 1000 kronor i prispengar.
Han kördes som vanligt av Nilla Tomelius som sänkte
kilometertiden med några tiondelar till 2,07 blankt och
var mycket nära en fjärdeplats. Vann med flera längder
gjorde Janina Seppälä med Ravenna Ernst. Som segrare
utropades först Carmas Aloevera med Johanna Ekstrand som
kusk. Hästen fick lagerkrans och täcke innan domarna
slog till och diskade hästen för en tredje galopp på
upploppet.
Muskot visar alltmer att han brås på sin pappa Granit
och kanske ännu mer på sin morfar Vagabond, en världsberömd
ponny.
Jag har börjat med ett arbete som aldrig tar slut, det
är som ett evighetsarbete, ett Sisyfos-arbete.
Det är därför ett bra arbete, man kan göra
det om och om igen och hela tiden på lite bättre sätt
vilket ger stor tillfredsställelse.
Jag har nämligen börjat uppdatera min länksamling
som jag försummat en tid. Jag började med avdelningen
Hobbys. Den har 11 områden (10 + övriga
hobbys). Jag började med området djur som
nu har 142 länkar.
Jag brukar börja med Hobbys eftersom det är en avdelning
som inte ändrar sig mycket. De allra flesta länkarna
finns kvar och underhålls år efter år. Det är
privata entusiaster som inte är rädda för att lägga
ner tid och pengar på sajter med innehåll de är
intresserade av. Området djur hade jag inte uppdaterat sedan
februari 2004 men med få undantag fungerade alla adresserna.
Jag hittade dessutom många som jag kunde lägga till
(+ 15 %).
Att samla länkar i stor skala är som att skapa sin egen
encyklopedi. Att regelbundet söka igenom dem leder alltid
till att man kommer in på andra sajter och detta är
därför mycket lärorikt och ger ytterligare en mening
med livet.
Nästa områden inom Hobbys som jag ska ge mig på
är Teknik, Trädgård & Natur och Våghalsar.
Hobbys "Djur"
finns här!
(November 2008: och jag måste erkänna att inte mycket
har hänt med uppdateringen sedam september 2005, jag tror
att jag lägger ner för mycket arbete på mina bloggar!)
Integrera (infödda) svenskar till det nya Sverige
skriver idag Jens Orback på Svenska Dagbladets debattsida
Brännpunkt. Skolans uppgift har alltid varit att förbereda
de unga för eller integrera dem i det samhälle de ska
verka i som vuxna, det vill säga 10-15 år framåt
i tiden. Det märkvärdiga och nya är att politikerna
idag tror sig ha förändrat det nuvarande samhället
på ett sätt så att alla svenskar så att
säga i stället hamnat 10-15 år bakåt i tiden
och därför behöver lära sig den aktuella situationen.
Orback tror att majoriteten svenskar är förberedda på
det samhälle som var för 10-15 år sedan, 1990-95,
och måste nu snabbt ta klivet till 2005 med hjälp av
åtgärder som Orback räknar upp i sin artikel.
Visst har mycket hänt under de senaste 15 åren och
allra mest på kommunikations- och databehandlingsområdet.
Vi har fått snabba Internetförbindelser som gör
det möjligt att söka faktainformation från en
liten by på landet vilken vi tidigare bara hittade på
stora bibliotek i de stora städerna. Vi kan snabbt läsa
nyheter i tidningar från hela världen och vi kan ta
till oss vad många människor tycker om händelser
som just ägt rum (bloggar t ex). Vi sköter våra
kontakter med banker och myndigheter via Internet. Många
skaffar sig partners via Internet etc. Detta är en mycket
stor förändring av det svenska samhället. Nästan
alla svenskar har mobiltelefoner och kan använda dem för
att prata, skicka sms, ta bilder och film och skicka dessa världen
över. Men Jens Orback, jag har en känsla av att på
dessa viktiga områden är majoriteten svenskar mycket
väl förberedda redan. Få lever kvar i år
1990, utan Internet och mobiltelefon.
Vad har mer hänt på de senaste 15 åren? Jo, att
en stor grupp människor har slutat (eller aldrig börjat)
arbeta för att i stället leva på bidrag plus större
eller mindre svarta inkomster. Detta betyder för staten mindre
skatteinkomster (svartjobben) och högre skatteutgifter (bidragen)
och för alla betydligt sämre offentlig service. Människor
ser hur många av grannarna lever bra utan att jobba och
ställer sig naturligtvis frågan varför just han
eller hon därför ska slita ut sig på jobbet!
Men anpassning till detta nya Sverige tycks ju gå
bra av sig själv, Jens Orback. Snarare skulle man väl
som skattebetalare önska att du försökte hindra
denna anpassning till det nya Sverige.