Loulou Forsell Brudgum efterlyses (1969) 1951

Ann Wigert (bokens jag), kriminalreporter vid Morgonnyheterna, 27 år, får besök av moster Agnes Boman, 51, som tycker att jag inte ska fortsätta att leva i synd utan gifta mig med min fästman, Joakim Hall, 32, också reporter. När jag berättar för honom friar han på stört.
Och på Vårbyhus som är min gamla fädernegård rustas det snart till bröllop under moster Agnes ledning. Några veckor innan presenterar jag Joakim för pappa Bewe,
Bernard Wigert, pensionerad överste och godsherre. Mina svärföräldrar, professor Victor Hall och Bertha Hall kom upp från Lund för att vara med. Min yngre syskon, Vicky, 17 och Lasse, 10 accepterar Joakim överraskande snabbt.Vicky svärmar för den charmiga informatorn, Bert Elman.
Min väninna
Cissy Malmberg (som är farmacevt) hjälper mig med bröllopsbestyren.
Rudolf Mark, poliskommissarie, dyker till min glädje upp inför bröllopet. Lina Berndson, ung husa hos min familj, serverar sherry åt gästerna.
Åke Fahlstedt, arrendator. Marion Fahlstedt, är Åkes andra fru. Hon är yngre än han och farligt sensuell. Mats Fahlstedt, är Åkes son i föregående äktenskap och lekkamrat till min lillebror Lasse.
Min gamle vän och konfirmationspräst, kyrkoherde
Erik Barkman, ska förrätta vigseln. Med är också vår unge provinsialläkare Rolf Askenstam.
Det blir en tidig välgångsskål för bruden och Barkman som inte har något glas övertar Marions.
Jag upptäcker att Lina ser sjuk ut. Snart kräks hon.
I landåer går färden till kyrkan där kyrkoherden snart faller död ner framför mina fötter. Särskilt Rolf Askenstam tar det hårt. Sedan hans föräldrar omkommit vid en flygolycka hade prästen varit som en far för honom.
På kvällen blir det i alla fall en supé på Vårbyhus som ersättning för den inhiberade bröllopsfesten.
Efter maten är Lina försvunnen och jag letar efter henne. Jag hittar henne tillsammans med Åke Fahlstedt och hon förbannar att Åke gift sig med Marion!
Jag går tillbaka och får uppleva hur Lina faller ihop när hon ska servera kaffe. Snart konstaterar Rolf att hon är död.
Martha, vår kokerska, vet att Lina skrev dagbok.
På natten när jag inte kan sova beger jag mig till Joakoms rum, men innan jag når dit blir jag nedslagen och vaknar upp först 4 timmar senare. Det enda minne jag har är ett fras som av siden.
Mark vill genast förhöra alla som tillbringat natten på Vårbyhus. Ingen har alibi för tidpunkten då jag blev nedslagen.
Martha upptäcker att någon vänt upp och ner på Linas rum. Har någon letat efter (och funnit?) dagboken?
Det tycks finnas oegentligheter i samband med Åke Fahlstedts första frus död. Han körde bilen då hon omkom. Försäkringsbolaget vägrade betala (var Åke rattfull?).
Rolf Askenstam meddelar att hans förråd av en ny hjärtmedicin, gitalin, som han förvarat i en väska i sin olåsta bil, har försvunnit. På middagen kvällen före bröllopet berättade han om att han tänkte prova den nya medicinen på sina patienter.
Mats Fahlstedt är försvunnen. Enligt min blivande svärfar "Vingelill" hade Mats gått för att inkassera en "belöning" för något han hittat. Just när Vingelill berättar detta faller en jättestor blomkruka ner bara några centimeter från hans huvud. Mordförsök?
Som avkoppling och för att få lite romantik går jag en promenad med Joakim till den vackra Trollsjön. Men det blir lagom romatiskt. När jag ska plocka en näckros får jag till min fasa tag på en arm. Det är den drunknade Mats.
Någon slog Mats i bakhuvudet och höll därefter den medvetslösa pojken under vattnet tills han drunknade. Troligen mördades han för att han innehade Linas dagbok.
Nu vill kommissarie Mark att alla inblandade samlas i biblioteket (verkligen på klassiskt manér). Främst vill han veta vad var och en höll på med mellan klockan 3 och 4 under gårdagen. Marion Fahlstedt som är kraftigt berusad erinrar sig att det glas som prästen tömde var avsett för henne Hon får ett utbrott och anklagar sin man för att ha velat mörda henne.
Även Cissy väcker bestörtning genom att erkänna att hon varit vid Trollsjön och där träffat Mats vid halv fyra tiden. Åke Fahlstedt erkänner att Lina är hans svägerska. (Har hon fått jobbet via utpressning angående Fahlstedt f d fru?).
Jag erinrar mig att det infekterade sår jag fick då jag överfölls kom av att jag gripit tag i gärningsmannens medaljong. Vem har en sådan? Cissy!
Efter förhöret går jag för att stänga terrassdörrarna till biblioteket. Jag ser något vitt utanför terrassen. Det är Marion som ligger i en blodpöl. Hon är knivskuren i halsen och dör senare på sjukhuset.
Det blir min uppgift att meddela Åke Fahlstedt om vad som hänt. Han blir mycket upprörd men senare finner jag hans reaktion övedriven, nästan som om han vill dölja att han var nöjd. Han berättar att han dödat sin första fru. Hon var cancersjuk och hade bara en kort tid kvara att leva. Hon hade svåra smärtor och bad honom hjälpa henne att dö. Tillsammans körde de nedför ett stup med bilen.
Jag misstänker nu Falhstedt för att ha fört mig bakom ljuset och för att vara mördaren. Jag delger kommissarie Mark mina misstankar som vill att jag avvaktar. Han har lagt ut en fälla för mördaren.
Lasse ger mig, sig själv ovetande, ledtrådar. Delar av skatten som Mats hittat finns fortfarande kvar. Lasse har läst Linas dagbok. Han berättar att Rolf Askenstam givit Lina gitalin som abortmedel. Lina ville hämnas på Marion och stoppade gitalin i hennes drinkglas för att hon skulle kräkas.
Men kommissarie Mark vill samla alla i biblioteket. Där överraskar "Vingelill" med att mot sin vana låta sig bjudas på flera konjak. Kvällen är som gjord för fjärilsjakt och han vill ge sig ut. Det är egentligen kommissariens fälla det handlar om. Och snart smyger sig en figur efter Victor Hall och ska just kasta sig över honom då starka polisarmar fångar honom. Det är vår informator, Bert Elman.
Denne förklarar emellertid sitt handlande med att han tagit professor Hall för en landstrykare och erkänner ingenting. Därför krävs det en ny fälla. Nu i en liten sportstuga bortum Tumba dit kommissarien för mig och Joakim. Där konfronteras Bert Elman med sitt offer Marion Fahlstedt som överlevt mordförsöket. Faller till föga och erkänner.

En riktig klassisk pusseldeckare. Spännande intrig. Boken har ett inledande persongalleri och den är också en "persondeckare" där det gäller att hålla reda på alla mer eller mindre legala relationer dem emellan.En ung kvinna agerar "deckare" tillsammans med en äldre vän och kommissarie. Påminner om relationen mellan den "tidiga" Maria Langs Puck Bure och Christer Wijk.