 |
|
 |
framsida sammanfattningar Andra deckare startsida baksidestext
|
|
|
|
Ute
på ön Kalven i skärgården bor ett litet
antal personer som livnär sig på minkuppfödning
och som tycks vara mer eller mindre släkt med varandra. Anfadern
är Aron Grels och hans barn Anders,
Elna, Josua och Sofia. Där finns också en
ingift släkt Månsson och mer avlägset
Westin. På den sista turen innan isen lägger
sig kommer bokens jag, lärarinnan Verna
Grahn, 22 år, för att ta hand om öns barn
i skolan. Med på båten finns en ung man som också
ska till ön. Jag tas emot i Elfrida Grels kök med kaffe och kakor.
Där är också hennes man (som hon är kusinbarn
till) Efraim och en stor del av den
övriga släkten: sonen Roland Grels,
en vacker ung man, Efraims brorson Ola Grels
och hans fru Lena, båda i 40-års
åldern samt Lars och Peter Grels,
deras barn. Vidare Theodor Månsson
vars farmor är Sofia Grels (gift med Elfrid Månsson).
Theodor är Lenas farbror. Ansluter gör Ararat
Grels, 67, år, son till Josua och alltså
kusin till Efraim samt Hänne Grels,
barnbarn till Josua liksom sin syster Stava.
Liksom Sara Wedin, 30, sondotter
till Elna. Hon har tvillingar, Harry och Larry. Där
finns också en gammal lomhörd kvinna, som Lena kalla
"mormor". Per Stensvik,
en ung medarbetare till Ola, har omkommit för fyra månader
sedan då han tillsammans med Ola var ute med båten.
När jag får se bilden av Per känner jag igen den
unge mannen som var med mig på båten. Det blir stor
uppståndelse i släkten. Han skylls för att ha
sol-och-vårat flera av öns medelålders kvinnor
inklusive handlarens fru Sonja Näslund.
Barbro Månsson, 21, är
bara intresserad av sitt kusinbarn Roland. Hon är barnbarnsbarn
till Sofia och kusin med Lena. Westin,
son till Sofia.
Nästa morgon beger jag mig ut i snön för att besiktiga
ön. Jag blir inbjuden på kaffe hos systrarna Hänne
och Stava. Stava är dödstrött och vill sova. Jag
följer med Hänne för att ta hand om minkmaten på
bryggan.
Sedan blir det kaffebjudning hos handlarns. Alla klär upp
sig som till kyrkobesök. Artur och
Sonja Näslund. Dignande kakbord och mättande
tårtor serveras.
Efter måltiden tar jag mig upp till Sigfrid Månssons
gamla smedja i skymningen. Jag misstänker att Stenvik håller
sig gömd där. På vägen träffar jag på
Theodor Månsson som letar efter en bunt tråd. I smedjans
boningsrum ser jag en kropp hänga i en krok. Förtvivlat
försöker jag få ner den. Det är Stava som
är död. Jag rusar ut och snart krockar jag med Peter.
Han hjälper mig ner till Elfridas hus. Snart beger sig Ola
och Roland iväg för att hämta kroppen. Man ser
att hon fått kraftigt slag i bakhuvudet.
Ararat som ansvarar för telefonväxeln får inte
kontakt med fastlandet så polisen kan inte åkallas.
Öns manfolk får själva ha hand om situationen.
De utrustar sig med skidor och pannlampor och går skallgång
efter den förmodade gärningsmannen Stensvik men utan
att finna något.
En av pojkarna Näslund har hittat något på skullen
hos Olas. Telefontrådarna är avklippta. Alla beger
sig dit för att försöka avhjälpa felet. Men
då Ararat ska prova kontakten har någon varit inne
och dragit loss alla trådarna på växelbordet.
Jag ger mig iväg på en skidtur. Snart är Peter
ifatt mig. Sportig med bössa på axeln. Han vill till
den gamla smedjan. Plötsligt kommer det ett skott från
smedjan. Vi tar skydd. Fler skott kommer. Efter en stund slutar
skjutande och vi tar oss in i den tomma byggnaden. En järnring
går till en lucka i golvet. I den trånga matkällaren
ligger Peter Stensvik, död. Troligen skjuten med den sälbössa
som finns i Hännes och Stavas hus. Han har varit död
länge. Han dog innan Stava.
Nu blir det frågan om vem som har alibi för de båda
morden. Ingen vill erkänna att en av släkten kan vara
mördare.
Ola vill göra ett försök att ta sig över isen
till fastlandet. Roland, Elfrida och Westin följer med. De
drar en båt med sig tills de kommer till rännan som
isbrytaren gjort. Det går bra en bit men sedan fastnar båten
i drivisen. Alla lyckas ta sig levande tillbaka till ön.
Snart kommer en helikopter. Det är edvardianerna.
En ny väckelserörelse i Ångermanland. Edvard och
hans son Ray Antony Skoglund. Sonen åker snart och alarmerar
polisen. Landsfiskalen och en ung polisaspirant kommer med isbrytaren.
Det blir förhör och noggranna undersökningar. Och
febril verksamhets hos öns kvinnor för att ordna kvarter
för polisen i renstädade lokaler.
Familjen vill gärna att det ska vara "utbölingen"
Näslund som är den skyldige. När de beger sig till
handelsbon finner de emellertid Artur Näslund liggande på
golvet med en bula i huvudet och en besman bredvid sig. När
hans fru Sonja får reda på detta erkänner hon
att Artur fått reda på att en av de inlämnade
V5 kupongerna gett en storvinst. Det var Stensvik som spelat men
Artur hade kupongen. Över 200000 kronor och Stensvik var
ju död. Han behöll pengarna och delade lika med Stava.
Det är Sara som är mördaren. När hon blir
överbevisad tar hon det med värdighet och ber Elfrida
att ta hand om tvillingarna. Nu kom till sist till fastlandet
i alla fall.