Bo Baldersson Statsrådet sitter kvar Bonniers 1979 (1978) 233 sidor

Statsrådet, politisk oskuld med 16 barn och ett barnbarn, äldsta dottern Eva har fått barn
Margareta, hans fru, Vilhelms lillasyster
Vilhelm Persson, läroverksadjunkt. Bokens jag. Historielärare. Tillfälligt tjänstledig för hjärtbesvär.

Borgarna har vunnit valet men den nye statsministern, Fälldin, ringer och vill ha kvar statsrådet som opolitisk justitieminister. Men det kostar statsrådet en miljon kr. Som dock lovas bli avdragsgill.

Jag är åter på min årliga friluftsinternering på Lindö i Stockholms skärgård. Plötsligt ska vi åka och bese Erik XIVs fängelse. Lätt att locka en historielärare som jag. På väg hem vill statsrådet ha en kopp te hos syssling Siri (Segerstedt) aristokratisk härskare på Sätra gård.

(Hennes man Arvid, "föll i brunnen" och dog tre år tidigare). Siri är bortbjuden men efter en hastig kopp te bjuder hon oss att följa med till Håbo och Hugo Holm, herre till Håbo, lat trikådisponent, 58 år. Fabriken ärvd efter pappa. Vi möts av den överviktiga Bengtsson, skallig hovmästare på Håbo. Och av den rådjursögda Lena Lindström, nittonårigt hembiträde på Håbo. Hon niger för oss! Hon har ett litet barn. Fader okänd!

Utanför stallet finner vi Hugo som försöker lära sonens fästmö Birgitta Bodin, biträdande marknadschef, med litet av vilda-västernflicka över sig, att rida. Sonen Bo Holm, informationssekreterare i något departement på Kanslihuset, i princip socialdemokrat, dyker också upp.

Anländer också Richard Rosenberg, redaktör, "doktor", kulturskribent och allt vad man nu kan finna på för att dölja torftigheten hos en recenscent. Han har ofta krångel med bilen.

Jag drar mig mot vilstolen men den är upptagen av Rigmor Rosenberg, hans hustru som gärna berättar allt om äktenskapet medan hon klunkar ur glaset och storröker.

Fler gäster: Karl Kannemo, konstnär, "skallismens" skapare. Han gör märkvärdiga, aptitförstörande, motbjudande kranier. (Han var tidigare vaktmästare på veterinärhögskolan). Hugo har fullt med dem på väggarna. Och hans feta fru Karin. Småskollärarinna. Älskar boccia.

Mitt under den följande middagen kommer advokat Ahlman. För att hjälpa Hugo att sätta upp ett nytt testamente. (detta dementerar advokaten i samtal med mig, som säger att det handlar om en patenträttstvist). Sedan håller Hugo ett tal till de nyförlovade och kysser fästmön på munnen. Hans son brusar upp och skyller fadern för att kladda på hans fästmö.

Vid kaffet och konjaken tillkännagör Hugo överraskande att han ska gifta sig. Och hon finns med i sällskapet! Alla är gifta utom syssling Siri som på det bestämdaste dementerar att det är hon. (Det är naturligtvis Lena Lindström han ska gifta sig med. Han är väl far till hennes barn!)

Nästa morgon förbereder jag vår snara avfärd. Men först är det gemensa frukost. Till den kommer inte disponenten. Bengtsson hittar honom död. Sittande i sin stol vid skrivbordet. Ihjälslagen med eldgaffeln.

Vi kommer till Lindö, men snart lurar statsrådet mig tillbaka till brottsplatsen. Först ska hovmästaren Bengtsson utfrågas. Hugo Holm har mörka glasögon när han tittar på TV. De hade han på sig när hanmördades. TV-programmet var slut. Han satt inte vänd mot TVn. Och den store pedantens kläder var i oordning.

(På sidorna 84-87 finns en lång skröna om hur Olof Palme möter en spansk socialdemokrat som suttit fängslad. En svidande kritik och drift med Olof Palme. Förefaller mer aggressivt angrepp än vad som förefkommit i tidigare 5 böcker)

I Vallentuna bor Harriet Molander, fabrikörska. Hugo Holms f d fru och mor till Bo Holm. Efter skilsmässan lärde hon sig textilhanteringens konst och blev snart sin f d makes konkurrent. Nu är Ahlman hennes representant i en tvist om patenten till en blixtlås.

(På sidorna 102-115 får statsrådet dels tillfälle att prata om vad han har för åsikter om de höga skatterna, om kärnkraften (kylvattnet höjer badtemperaturen har hans barn upplyst om), om hur inflationen bestjäl de gamlas besparingar, om den nya regimens socialiseringslust etc då han vid invigningen av det nya Kommunhuset i Kristianstad tappat sitt av andra skrivna tal och dels tas han för en flygkapare på inrikesflyget över Jönköping sedan han skrudat sig i shejkkostym med vidhängande kroksabel).

Sedan får paret Rosenberg besök av oss i Uppsala (sedan statsrådet mutat mig med löftet att ekonomiskt garantera utgivandet av Historiska Samfundets skrifter). Rigmor trycket pamfletter mot kärnkraft samtidigt som hon röker som en borstbindare. Hon vill göra allt för att barnen ska få en ren miljö att växa upp i! Redaktören Rosenberg, vän med Hugo sedan ungdomen, räds inga ekonomiska problem. Hugo har lovat, att som tack för att han rekommenderade Kannemo åt Hugo, ska Richard när han vill få köpa hälften av Richards innehav av skallar. Till inköpspris, 200 kr. Idag är de värda minst 10000. Men inget om detta finns i Hugos testamente.

Ute på landet nu. Söks Karl och Karin Kannemo. I smyg målar Karl fortfarande de älgmotiv som han älskar och som han hade som hobby som vaktmästare. Dock först sedan han målat dagen "skalle". Han avskyr skallmålandet men har ingått ett avtal med Hugo om att aldrig mera hemfalla åt älgmålandet.

Därefter blir det våldgästande av syssling Siri, som tar det med aritokratiskt lugn, och därefter advokaten Ahlman. (utan något nämnvärt resultat, boken går lite på tomgång, vilket inte har hänt förut med tidigare böcker)

Birgitta Bodin släpper inte in oss - heder åt henne - men statsrådet lyckas muta henne med en brakmiddag på Riche!

(Här -175-180 - kommer ett inslag om den nya statsministerns tro på vikten av att avskaffa kärnkraften, därför att det är så osäkert, och ekonomiministerns alla bidrag till alla bidragsberoende industrier)

Och detta i samband med statsrådets utfrågning av informationssekreteraren Bo Holm.

Statsrådet är inte nöjd med att ej ha blivit insläppt hos Birgitta Bodin. Han funderar på hur. Skaffar en hopfällbar bäddsoffa som han låter sig transporteras in i smyg.

Återigen diskussion av varför Hugo bara sina TV-glasögon och varför hår och kläder var i oordning? Statsrådet är övertygad om att flera av "de misstänkta" har berättat något om Hugos vanor och ovanor som ger lösningen (jag tror att detta är att Hugo "klädde ut sig", han skulle föreställa någon annan, han var ju "något av en skådespelare"! Vem försökte han då likna? Jo, av allt att döma var det advokaten som beskrivs på detta "oordnade" sätt! Drev Hugo gäck med advokaten eller med någon annan genom att framhäva advokatens "oordnade" yttre?)

Statsrådet frågar ut Lena Lindström. Hugo tyckas inte vara hans pappa och hon var inte på väg att gifta sig med honom.

Nej, hemligheten är att det är sin f d fru han ska gifta om sig med! Men då faller ju patentstriden till marken.

(Då är det nog Richard Rosenberg som nekats få köpa de dyrbara tavlorna till halva priset!)

Nej, det är advokaten som misstolkat Harriet Molanders vänliga attityd mot alla människor även mot män. Under patentutredningen har han förälskat sig i henne men är på gammalmansätt mycket försiktig att uttala det. Han är på våg att be om hennes hand när han bryskt får reda på av Hugo Holm att denne planerar att gifta sig igen med Harriet. När Hugo Holm får höra advokatens planer driver han vilt med detta, styr ut sig så att han ser ut som advokaten och gör sig mycket lustig över honom. Ahlman blir rasande och slår ihjäl honom.

(När jag läst några sidor får jag redan en känsla av att det är en ny författare som nu gömmer sig bakom pseudonymen. Den är pratigare, inte samma stringens som tidigare. Någonting har hänt i varje fall. Märkvärdigt att det ska sammanfalla med maktskiftet i riksdagen! Flera exempel:
Mycket mer beskrivning av Lindön.
Den långa (och ganska tråkiga) "börsnoteringen" (14-15) med aktier ersatta av Konst, tallrikar och medaljer.
Vilhelm spelar boccia!
Ord och uttryck som:
Friluftsinternering (9)
Naturen skjuter skarpt (9)
Sega vuxenhänder (10))
till sidans topp