 |
|
 |
|
|
|
|
1993
- Mannen och kvinnan närmade sig torget i Himmelsholm från
var sitt håll. Han var 86 år gammal, hon var yngre,
har fyllt 61. Efter sin mans död började hon måla.
Kvinnan som heter Gertrud Nilsson, född Steinfeld, köper
frukt av en ungrare på torget. När han ser det tatuerade
numret på hennes handled rycker han till och vägrar
sälja till henne. Han säger att hon borde vara död.
Mannen kräver att försäljaren ska be om ursäkt.
men möts av hånskratt. Den gamle mannen slår
då ner honom med sin käpp.
1945
- Loman är i Berlin. Han har
varit på flykt sedan december förra året. Se
"Nödslakt". Berlin
är det enda ställe sär han kan gömma sig.
Han är i Victoriaförsamlingens byggnad. Där har
Loman varit förut, se "Svarta
Änglar i Berlin". Där är också pastorsadjunkten
Axel Davidsson och vikarierande kyrkoherden
Erik Hultberg. Ordinarie kyrkoherde
Erik Perwe omkom fem månader
tidigare då det kurirplan han färdades i sköts
ner. Han var på väg till Stockholm för att få
utfärdat skyddspass för 63 namngivna judar. Kyrkan träffas
av bomber och personerna där beslutar att försöka
ta sig till en bunker i närheten. Kantor Gunnar Martinsson
kör men snart tvingas de lämna bilen då allierade
flygplan beskjuter den. Med livet som insats tar de sig till bunkern.
- Den 28 april kör de första vita bussarna in i Lund.
Passagerarna tas emot i Lunds nya simhall och idrottshall. Kriminalkonstapel
Rolf Engström som av polismästaren
tilldelats ansvaret för flyktingmottagningen förmår
nästan inte se allt elände i form av utmärglade,
mörbultade, misshandlande och undernärda kvinnor han
möter. Många är livrädda för att klä
av sig, duscha och avlusas. Många är i så dåligt
skick att de dör redan första natten.
- Många lägger märke till en pojke i lägre
tonåren som följer varje bussankomst med stort intresse.
Han förefaller leta efter någon. En dag ser Engström
hur pojken rusar fram mot en nyanländ kvinna, hugger henne
i bröstet med en stor sax och springer därifrån.
- Den 1 maj bränner ryska soldater ner den svenska kyrkan.
Snart står de utanför bunkern. Svenskarna förs
till en rysk kompanistab. En rysk, tysktalande löjtnant frågar
ut dem. Han heter Victor Strachovskij. Han blir intresserad av
att Loman liksom han själv tillhör sitt lands underrättelsetjänst.
Loman får förtroende för honom och berättar
om hur han mot givna order ordnade bakhåll för de tyska
krigsförbrytare som försökte fly via Sverige.
- Engström rapporterar till sin chef överkonstapel Bertil
Hellman. Han hörde pojken med saxen säga "mor"
på danska. Övriga kolleger inom kriminalpolisen i Lund
är Gustaf Bladberg, 45, gift,
passionerad motorcykelåkare Eric Ekelöf,
51, aggressiv och bitter gentemot Hellman vars tjänst han
med årens rätt gjort sig förtjänt av, Sture
Varg, 37, inbiten ungkarl som hellre "kramar"
män på brottarmattan än kvinnor och Ture
Sjöstrand, 49, inbunden drömmare, gift med Gertrud.
- Waltraud Stenberg, en av vittnena till dråpet, hör
av sig till Engström. Hon har aldrig sett honom tidigare
men ger en bra beskrivning av honom.
- Engström åker till "Danska skolan vid Lunds
seminarium". Där får han snabbt reda på
att David Trangbaekk, 12 år,
har varit borta från skolan en tid.
- Hellman identifierar den dödade kvinnan som Hannah
Trangbaekk. Hon var i mycket dålig kondition då
hon lämnade bussen.
- Ekelöf och Sjöstrand pratar med två kvinnor
som kom med bussen samtidigt med den dödade kvinnan. De två
kvinnorna som överlevt som judar i det nazistiska Tyskland
har ett perspektiv på livet som de två polismännen
står mycket främmande för.
- Hellman och Engström tar sig till villan på Studentgatan
där pojken bor. Märta Svedman
är orolig. David har gett sig iväg och lämnat en
lapp. Han vill vara ensam och är rädd för att han
gjort fel, skriver han. Poul Svedman,
hennes make, berättar att David är judisk flykting från
Danmark. Familjerna Svedman och Trangbaekk känner varandra
sedan länge. Pouls bäste kamrat under barndomen var
Preben Trangbaekk, Davids far. Preben var tidningsman och ingen
vän av den tyska ockupationen. 1942 företog han en tjänsteresa
till Berlin. Där blev han skjuten. När tyskarna skulle
skicka de danska judarna till Tyskland smugglades David över
till Skåne. Poul berättar att en psykiater, Sture Bengtsson,
pratat med familjen om att döden ibland kunde komma som en
befrielse för en lidande människa. Kunde David ha tagit
detta bokstavligt? En del teckningar han gjort tyder på
detta.
- Bunkerlivets börda blir allt tyngre för svenskarna
i Berlin. Många är öppet misstänksamma mot
Loman som inte avslöjat mycket av vad han diskuterat med
Victor Strachovskij. En dag blir han hämtad och förd
till en av Berlins järnvägsstationer. Där träffar
han Victor Strachovskij som ser till att Loman kommer på
ett tåg med destination Moskva.
- Den 7 maj 1945 når budskapet om freden till Lund. Lunds
kyrkoklockor ringer in freden. Det största medborgartåget
någonsin i Lund utgår från Mårtenstorget.
Sökandet efter David Trangbaekk ger inget resultat. Och det
är inte så konstigt eftersom han kommit hem till sina
fosterföräldrar Svedmans redan tredje dagen efter det
att han försvunnit. Märta Svedman har befarat tråkiga
efterverkningar och inte talat om detta för polisen. Hon
skickade honom till sin svägerska i Köpenhamn. Engström
låter så vara.
- Den svenska militärledningen gjorde förberedelser
för att kunna ta emot de tyska militärer som förväntades
fly från den sammanfallande östfronten. Sex interneringsläger
upprättades. Inte bara rikstyskar anlände utan också
flyktingar från Österrike, Polen, Finland, Jugoslavien
och från de baltiska staterna. Engström får order
om att inställa sig vid lägret Bökeberg utanför
Svedala. Där tillbringar han fjorton händelselösa
dagar. Sedan förflyttas han till Backamo utanför Uddevalla.
Han tas emot av "Korpralen", det är Majorens efterträdare
och Engströms nye överordnade vid Allmänna Säkerhetstjänsten.
Han har samma tjänstegrad som Majoren hade men har fått
sitt öknamn eftersom han är mindre omtyckt. De delar
en öl och Korpralen sätter in Engström i hans tjänsteuppgifter
som är att vara en motvikt till den svenska militären
och hålla ett öga "på det hela". Det
största problemet kommer att vara att flyktingarna inte självklart
kommer att återlämnas till sina hemländer utan
att Sovjetunionen kräver att de ska tillbaka till de frontavsnitt
de befann sig på då Tyskland kapitulerade.
- Tyskarna som var på Backamo begärde att få
garantier för att inte utlämnas till Sovjetunionen och
kände sig lättade då lägerkommendanten förklarade
att de skulle behandlas enligt gällande internationella konventioner
om krigsfångar. Som mest befann sig under sommaren 1945
nära 2000 flyktingar i lägret. Engström betraktades
med stor misstänksamhet av den svenska militära lägerledningen.
- Det firas midsommar på lägret i Backamo, och lägerchefen,
major Nils Berg, bjuder in Engström att delta i firandet.
Även vice lägerchefen kapten Holger Helmfried är
med. Det blir mycket mat och dryck. Och musik även om det
bara finns en skiva som spelas om och om igen, Ulla Billquists
"Min soldat". Medan alkoholhalten stiger blir officerarna
alltmer sentimentala och nationalistiska och major Berg berättar
att ett 40-tal av Sveriges officerskår 1941 blev inbjudna
att delta i den tyska arméns fältslag mot Sovjetunionen,
"Operation Barbarossa". Den svenska militärledningen
stödde förslaget men försvarsminister Sköld
var tveksam.
- Under natten mördas en av de tyska soldaterna. Han ligger
i vattnet vid bryggan med huvudet inslaget. Han identifieras som
Martin Viermann. Engström väcker
major Berg som är djupt bakfull och knappt kan lämna
sängen. Då kommer kapten Stenlåås springande
för att hämta Engström. En död person till
har flutit i land. Även han är naken. Det är kapten
Bergs son, Adam Berg!
- Kyrkoherde Hermann Kiesow tar sig an Nils Berg. Han berättar
senare för Engström att han känt Berg länge
och att Berg nyligen råkat ut för stor sorg då
hans fru skjutit först ett barn, en gravt mongoloid flicka,
och sedan sig själv. Sonen skulle gå i faderns militära
fotspår och blev därför en av de svenskar som
anslöt sig till "Kampavdelning Hans Lindén".
De var alla ädelnazister.
- Engström får ett brev från sin svenske kollega
i Berlin. Det är skrivet av kyrkoherde Hultberg som beskriver
situation i bunkern, bl a om "den mystiske mannen" som
Engström tror vara Loman.
- Engström har fått veta att Adam Berg och Viermann
känt varandra sedan 1941 under fälttåget. Engström
tror att majoren dödat de två och att han biktat sig
för prästen. Denna avslöjar dock inte detta. Men
i ett senare samtal erkänner major Berg att han varit vid
stranden och sett hur tysken utnyttjat hans son. Adam gick ut
i vattnet och Berg slog ihjäl tysken med en sten. Adam såg
sin far döda hans älskare. Då simmade han längre
ut. När majoren berättat detta tar han sitt tjänstevapen
och skjuter sig.
- Den 24 oktober 1945 utgår en militärbefälsorder
om att alla militärer från Tyskland och andra länder
som slagits för Tyskland på östfronten ska transporteras
till Trelleborg och gå ombord på de ryska
fartygen Bjeloostrov och Kuban. Många svenskar anser
att det strider mot alla tänkbara internationella lagar.
Många av de berörda soldaterna självstympar sig
eller försöker göra självmord. Holger Helmfried
som efterträtt major Berg som lägerchef skriver brev
till Konungen och anhåller om omedelbart avsked.
- När det ryska fartyget Kuban anländer lägger
Engström märke till en person som kommer nedför
landgången. Han känner igen Loman men då är
denne redan utom synhåll. Han hämtas av en man i uniform,
det är den svenske översten Stig
Wennerström. De ska till Stockholm där Loman ska
installera sig på den sovjetiska ambassaden.
1993
I Himmelsholm är David Trangbaekk verksam som överläkare.
Sedan 1954 har Loman levt i Himmelsholm. Den enda gång han
oroat sig var när Stig Wennerström gripits, men denne
hade inte avslöjat Loman eller någon annan i spionnätet
i Sverige.
Sedan han slagit ihjäl ungraren Kocsis som kommit till Sverige
1956 fick Loman en hjärtattack och blev medvetslös.
Han förs till sjukhuset men är i så dåligt
skick att David Trangbaekk låter honom dö genom att
blockera andningsvägarna. Gertrud Nilsson Steinfeld kommer
med blommor till Loman som tack för att han angrep Kocsis
för hennes skull.
- Gertrud Nilsson Steinfeld berättar sedan för poliserna
att hon känt igen läkarens namn som den pojkes som 50
år tidigare dödat sin mor med en sax.
Bjeloostrov
Baltutlämningen Wikipedia.
Här kan man läsa ett utdrag från en bok "Baltutlämningen"
av letten Valentins Silamikelis. Han satt själv i fängelse
i Gulag till 1955.
Mer att läsa här under Words & Art av Erik
Edelstam.
Överklassnobb
och överste. Här ses Stig Wennerström vid häktningsförhandlingen
i juli 1963.
Spionen
blev 99 år.
Peter Englund recenserar Anders Sundelins bok "Fallet Wennerström".