K Arne Blom Nödslakt 1993

 

Det är februari 1944 och kriget skall snart vara över. Loman är tillbaka där han en gång började, som kommunistjägare. Han samarbetar med Rolf Engström med att bokföra kända kommunistiska element i Skåne. Loman har ständigt smärtor i ryggen och knäet, sviter av den danske kommunisten Koldings angrepp på honom förra året. Kolding trodde felaktigt att Loman förrått den danska motståndsrörelsen till tyskarna och försökte döda honom med en bajonett. Sedan den novembernatten har Lomans alkoholintag ökat. Det hjälper honom att sova om nätterna.
- Under en promenad går han in på pantbanken för att titta på en skrivmaskin. Tre män står vid disken. Plötsligt drar den ene fram en pistol och hotar den gamle pantlånaren. De kräver att han ska ta fram nyckeln till kassaskåpet. Han vägrar och de misshandlar honom. I Lomans fickor hittar rånarna ett brev som avslöjar att Loman är polis. Några barn dyker upp utanför fönstret och rånarna beger sig iväg. Innan de går skjuter mannen Loman.
- Nästa dag kommer Gustaf Bladberg och Ture Sjöstrand till sjukhuset. De är konstaplar vid kriminalpolisen i Lund. De är misstänksamma därför att kassaskåpet varit fullt med vapen. De har hittat brevet till Loman på golvet i pantbanken. Detta avslöjar att han är anställd vid Allmänna Säkerhetstjänsten ("hemlig polis") men också att vi får reda på Lomans "hemliga" förnamn, Julius Balder som han skäms för.
- Pantlånaren avlider av den hjärtattack han fått vid rånet.
- Poliserna rapporterar till överkonstapel Bertil Hellman. Kollegerna Erik Ekelöf och Sture Varg har redan knackat dörr i grannskapet. Poliskommissarie Alvar Eugen Sandgren kräver resultat.
- I Malmö bor Engel Persson, 35 år. Han tituleras redaktör och skriver gärna för de små svenska fascistiska förbundens tidskrifter. Han är en av de många som långsamt drogs in i efterkrigstidens nät av vänskap och svek. En annan var en vildhjärna i Helsingborg vid namn Reuter Folkesson, 22 år. Magnus Jarlbacke har kontakt med bådas grupper. Engel Persson är den person som ligger bakom försöket att stjäla vapnen på pantbanken.
- Reuter Folkesson begav sig redan som 19-åring till Tyskland där han blev frivillig i Schutz-Staffeln 1941, en elitstyrka som bildats 1925 till Adolf Hitlers skydd. Han slogs i Jugoslavien och på östfronten innan han hemförlovades till Sverige. Där ägnade han sig åt spionverksamhet, han kartlade de svenska befästningarna längs gränsen mot Norge.
- Loman känner sig förföljd. Det visar sig vara Rebekka Zader, en judinna som Loman träffat i "Svarta änglar i Berlin". Hon har en mapp med bilder från förintelselägren av judar i Tyskland. Hemma tittar Loman på bilderna. De är så fasansfulla att Loman knappt förmår se vidare. Det var som att skåda en mardröm. Han sitter i sin fåtölj och gråter tills han somnar.
- Nästa dag skickar Loman bilderna i ett rekommenderat brev till Majoren som är hans överordnade i Stockholm.
- I Tyskland börjar många höga officerare planera sitt "efterkrigsliv" efter attentaten mot Hitler i juli 1944. I Danmark träffas i hemlighet representanter för motståndsrörelsen och tyska företrädare för Gestapo och SS. Mycket handlade om vad man gemensamt skulle göra om Sovjetunionen invaderade Danmark.
- Engel Persson och Reuter Folkesson kontaktades av den tyska beskickningen i Stockholm för att skapa en beredskap för att ta emot tyska flyktingar från Danmark.
- Loman åker till Munkbrogatan i Stockholm. Han får en chock då han ser Majoren. Han hostar vilt och rör sig med svårighet. Han säger att han har cancer. Loman blir mycket sorgsen, Majoren är den person som mest varit som en far för honom. Majoren å sin sida vill veta i vilket tillstånd Loman är sedan skottskadan i Lund och om hur samarbetet går med Majorens andra hemliga polis i Lund, Rolf Engström. Loman får veta sina nya uppgifter och att anställning för honom är ordnad även efter krigets slut.
- Åter i Lund besöker Loman en ung servitris som heter Hilma och bor på Spolegatan nära Järnvägshotellet där Loman träffat henne. Efter några träffar blir de intima, till Lomans förvåning som tänker på åldersskillnaden. Han blir helt uppskakad då Hilma berättar att hon är gravid med hans barn. Han flyr från den lilla lägenheten.
- För att undfly vad han finner vara vanvett kastar han sig huvudstupa in i det nya uppdraget. Han åker till Helsingborg för att skaffa sig en bild av var Reuter Folkesson bor, tar reda på Engel Perssons bostads- och kontorsadress samt skuggar Jarlbacke som han ser lämna kontoret till dennes bostad i Limhamn.
- Loman kontrollerar att bostaden är tom, sedan slår han in ett källarfönster och arrangerar något som liknar ett inbrott och stöld av bordssilver. I Jarlbackes skrivbord hittar han en mapp med beteckningen "Operation Nordrutt". Materialet beskriver hur tyskarna planerar att använda sig av de flyktvägar som judarna och motståndsrörelsen i Danmark upprättat, för att ta sig över till Sverige om Danmark skulle angripas av England eller Sovjetunionen. Plötsligt dyker en förskräckt städerska upp och Loman är tvungen att slå ner henne för att leva upp till skenet av att vara en inbrottstjuv.
- Åter på sitt rum går Loman igenom de anteckningar han gjort av materialet och kompletterar med sina minnesbilder. Informationen är stor, där finns namn på de personer som ska skydda och hysa de tyska flyktingarna och namn på den "första vågen" som redan anlänt, Löwe, Reinhardt och Glummenberg.
- Loman träffar Rolf Engström. Loman chockerar Engström då han ber honom om att få låna de vapen som polisen funnit i pantlånarens kassaskåp och konfiskerat. Loman tror sig kunna vinna en stor sak med hjälp av vapnen, mer vill han inte avslöja än att han hoppas kunna spränga en grupp kommunister i Skåne genom att få dem gripna för vapensmuggling.
- Kurirplanet med postsäckarna från Köpenhamn för med sig annan hemlig last. Carl Bejmann tar emot på Bulltofta och transporterar materialet till portiern på Hotell Savoy. Denne lämnat det sedan till Jarlbacke som för det till Engel Perssons kontor. Nästa veckoslut ska det komma tolv personer till från Danmark. Persson rapporterar till Löwe och Reinhardt på Malmö Central. Jarlbacke tar tåget till Helsingborg och framför samma budskap till Reuter Folkesson.
- Loman går till Källaren Tre Tunnor, en gemytlig "kneipe" där han träffar dansken, polismannen Svend Pallesen.
- Major Erich Holstenmeier sörjer förstörelsen av sin hemstad Lübeck. Han är verksam i Tjeckoslovakien men har fått order om att återvända till Lübeck. Han tar emot de sju mannar han ska ha befäl över och tar tåget till Travemünde. Där väntar en täckt lastbil och två andra befälspersoner, Schultz och Münner, samt Liebermann och Biermann. Dessa har en stor del gods med från Berlin. Schultz visar ett papper från hög herre i Berlin (lär väl vara Martin Bormann som dock aldrig själv kom levande från Tyskland). Där finns civila kläder att byta om till och matkonserver. Klockan 12 på natten går de i båten. Överresan till Köpenhamn tar lång tid och är fasansfull för alla i den svåra sjögången.
- Under tiden övertalar Loman Pallesen att hjälpa honom. Gestapo har dödat Pallesens fru och dotter. Pallesen har varit aktiv motståndsman i Danmark. Nu ska han få möjlighet att hämnas. Han ska skaffa tre män till.
- Nästa morgon blir Loman väckt av Rolf Engström. Han har varit hos Majoren och fått en budskap med till Loman. Engström talar också om att Loman kan få låna vapnen i pantlånarens kassaskåp. Budskapet från Majoren är att en landsättning av 12 personer ska genomföras natten till den 2 december strax norr om Barsebäck. Lomans uppgift är att vara på plats och iaktta allt utan att röja sig eller ingripa. Natten till den sjunde december ska samma sak hända i närheten av Höganäs.
- Jarlbacke tar sig till Göksholms gods. Han blir irriterad över den avsnoppande attityd han möter hos friherren. Denne vill lämna allt till förvaltaren. Hos honom träffar han Löwe och Reinhardt. Även dessa behandlar honom som ett simpelt bud.
- Fredagen den 1 december är Engel och Jarlbacke vid kusten med Löwe, Reinhardt och Glummenberg. Båten är på väg från Danmark. Den fäller ankaret och firar ner livbåten som lastas med de första lårarna. Just när de får i land de sista lårarna bryter helvetet ut. Där är Loman med Pallesen och hans tre mannar. De avlossar salva efter salva. Bara Persson, Jarlbacke och Glummenberg undkommer liksom fiskaren med båten. Glummenberg tjatar om att Berlin måste få en rapport om vad som hänt. Persson drar sin pistol och skjuter honom. "En död tysk mer eller mindre...".
- En av de Landskronapoliser som tog itu med fallet med de 15 dödsskjutna på stranden var kriminalkonstapel Runar Fröding. Då han var den lokala myndighetens förbindelse med Allmänna säkerhetstjänsten gjorde han genast en skriftlig rapport som han sände med nattåget till Majoren i Stockholm.
- När Majoren, som blivit allt sämre läst rapporten, ringer han Engström. Han ber honom att genast få tag på Loman. När Engström kommer till Lomans adress har denne emellertid flyttat och tagit med sig alla sina saker. Majoren blir förskräckt när han får höra detta. Ännu värre blir det när han får höra att Engström fått ut vapnen från den lokala polisen genom att hänvisa till order uppifrån, alltså Majoren, vapen han lämnat till Loman. De tror båda att Loman ligger bakom dödsskjutningarna och Engström får i uppgift att leta upp och likvidera Loman.
- Nästa vecka kommer nästa sändning med tyska krigsförbrytare från Danmark. Denna gång lägger båten till vid en kaj söder om Höganäs. Folkesson och Jarlbacke har dragit ihop beväpnade män som ska förhindra ett upprepande av den attack som den första lasten drabbades av. Engström har fått order om att han ska kontakta landsfiskal Sixten Irstam i Höganäs. Det blir Majorens sista order. Sedan skjuter han sig med sin tjänstepistol.
- Den danska båten glider in mot kajen och sju tyskar tar sig i land. Då kommer en liten fiskebät glidande mot kajen. Kraftig skottlossning börjar som dödar samtliga tyskar. Skottlossningen besvaras och de fyra männen i båten omkommer. Vid rodret står Loman och han styr båten tillbaka mot Danmark. Männen riktar sina vapen mot den försvarslöse Loman. Då rusar Engström fram och slår undan gevärspiporna så att skotten inte träffar och Loman kommer undan. I stället slår männen Engström medvetslös med gevärskolvarna.
- Det var sista gången som någon incident inträffade i samband med ilandsättningar av tyska flyktingar på svensk mark.
- Loman tar sig till Majorens grav i Stockholm. Han tänker på hur han förnekat att han var lika mycket jude som Majoren.
- Nu är han ett jagat villebråd.
- Till sist tar flyr han till den svenska kyrkan i Berlin (se nästa bok "Ingenstans i Sverige").

General Reinhard Gehlen och överste Otto Skorzeny var praktiskt ansvariga för flyktarbetet.
Deras närmaste överordnade var Reichsleiter Martin Borman.
Mycket om denna period kan man läsa här "Därför mördades Jane Horney".
Åter texten.