 |
|
 |
|
|
|
|
Det är februari 1944 och kriget
skall snart vara över. Loman
är tillbaka där han en gång började, som
kommunistjägare. Han samarbetar med Rolf
Engström med att bokföra kända kommunistiska
element i Skåne. Loman har ständigt smärtor i
ryggen och knäet, sviter av den danske kommunisten
Koldings angrepp på honom förra året. Kolding
trodde felaktigt att Loman förrått den danska motståndsrörelsen
till tyskarna och försökte döda honom med en bajonett.
Sedan den novembernatten har Lomans alkoholintag ökat. Det
hjälper honom att sova om nätterna.
- Under en promenad går han in på pantbanken för
att titta på en skrivmaskin. Tre män står vid
disken. Plötsligt drar den ene fram en pistol och hotar den
gamle pantlånaren. De kräver att han ska ta fram nyckeln
till kassaskåpet. Han vägrar och de misshandlar honom.
I Lomans fickor hittar rånarna ett brev som avslöjar
att Loman är polis. Några barn dyker upp utanför
fönstret och rånarna beger sig iväg. Innan de
går skjuter mannen Loman.
- Nästa dag kommer Gustaf Bladberg
och Ture Sjöstrand till sjukhuset.
De är konstaplar vid kriminalpolisen i Lund. De är misstänksamma
därför att kassaskåpet varit fullt med vapen.
De har hittat brevet till Loman på golvet i pantbanken.
Detta avslöjar att han är anställd vid Allmänna
Säkerhetstjänsten ("hemlig polis") men också
att vi får reda på Lomans "hemliga" förnamn,
Julius Balder som han skäms för.
- Pantlånaren avlider av den hjärtattack han fått
vid rånet.
- Poliserna rapporterar till överkonstapel Bertil
Hellman. Kollegerna Erik Ekelöf
och Sture Varg har redan knackat
dörr i grannskapet. Poliskommissarie Alvar
Eugen Sandgren kräver resultat.
- I Malmö bor Engel Persson,
35 år. Han tituleras redaktör och skriver gärna
för de små svenska fascistiska förbundens tidskrifter.
Han är en av de många som långsamt drogs in i
efterkrigstidens nät av vänskap och svek. En annan var
en vildhjärna i Helsingborg vid namn Reuter
Folkesson, 22 år. Magnus Jarlbacke
har kontakt med bådas grupper. Engel Persson är
den person som ligger bakom försöket att stjäla
vapnen på pantbanken.
- Reuter Folkesson begav sig redan som 19-åring till Tyskland
där han blev frivillig i Schutz-Staffeln 1941, en elitstyrka
som bildats 1925 till Adolf Hitlers skydd. Han slogs i Jugoslavien
och på östfronten innan han hemförlovades till
Sverige. Där ägnade han sig åt spionverksamhet,
han kartlade de svenska befästningarna längs gränsen
mot Norge.
- Loman känner sig förföljd. Det visar sig vara
Rebekka Zader, en judinna som Loman
träffat i "Svarta
änglar i Berlin". Hon har en mapp med bilder från
förintelselägren av judar i Tyskland. Hemma tittar Loman
på bilderna. De är så fasansfulla att Loman knappt
förmår se vidare. Det var som att skåda en mardröm.
Han sitter i sin fåtölj och gråter tills han
somnar.
- Nästa dag skickar Loman bilderna i ett rekommenderat brev
till Majoren som är hans överordnade i Stockholm.
- I Tyskland börjar många
höga officerare planera sitt
"efterkrigsliv" efter attentaten mot Hitler i juli 1944.
I Danmark träffas i hemlighet representanter för motståndsrörelsen
och tyska företrädare för Gestapo och SS. Mycket
handlade om vad man gemensamt skulle göra om Sovjetunionen
invaderade Danmark.
- Engel Persson och Reuter Folkesson kontaktades av den tyska
beskickningen i Stockholm för att skapa en beredskap för
att ta emot tyska flyktingar från Danmark.
- Loman åker till Munkbrogatan i Stockholm. Han får
en chock då han ser Majoren. Han hostar vilt och rör
sig med svårighet. Han säger att han har cancer. Loman
blir mycket sorgsen, Majoren är den person som mest varit
som en far för honom. Majoren å sin sida vill veta
i vilket tillstånd Loman är sedan skottskadan i Lund
och om hur samarbetet går med Majorens andra hemliga polis
i Lund, Rolf Engström. Loman får veta sina nya uppgifter
och att anställning för honom är ordnad även
efter krigets slut.
- Åter i Lund besöker Loman en ung servitris som heter
Hilma och bor på Spolegatan nära Järnvägshotellet
där Loman träffat henne. Efter några träffar
blir de intima, till Lomans förvåning som tänker
på åldersskillnaden. Han blir helt uppskakad då
Hilma berättar att hon är gravid med hans barn. Han
flyr från den lilla lägenheten.
- För att undfly vad han finner vara vanvett kastar han sig
huvudstupa in i det nya uppdraget. Han åker till Helsingborg
för att skaffa sig en bild av var Reuter Folkesson bor, tar
reda på Engel Perssons bostads- och kontorsadress samt skuggar
Jarlbacke som han ser lämna kontoret till dennes bostad i
Limhamn.
- Loman kontrollerar att bostaden är tom, sedan slår
han in ett källarfönster och arrangerar något
som liknar ett inbrott och stöld av bordssilver. I Jarlbackes
skrivbord hittar han en mapp med beteckningen "Operation
Nordrutt". Materialet beskriver hur tyskarna planerar att
använda sig av de flyktvägar som judarna och motståndsrörelsen
i Danmark upprättat, för att ta sig över till Sverige
om Danmark skulle angripas av England eller Sovjetunionen. Plötsligt
dyker en förskräckt städerska upp och Loman är
tvungen att slå ner henne för att leva upp till skenet
av att vara en inbrottstjuv.
- Åter på sitt rum går Loman igenom de anteckningar
han gjort av materialet och kompletterar med sina minnesbilder.
Informationen är stor, där finns namn på de personer
som ska skydda och hysa de tyska flyktingarna och namn på
den "första vågen" som redan anlänt,
Löwe, Reinhardt och Glummenberg.
- Loman träffar Rolf Engström. Loman chockerar Engström
då han ber honom om att få låna de vapen som
polisen funnit i pantlånarens kassaskåp och konfiskerat.
Loman tror sig kunna vinna en stor sak med hjälp av vapnen,
mer vill han inte avslöja än att han hoppas kunna spränga
en grupp kommunister i Skåne genom att få dem gripna
för vapensmuggling.
- Kurirplanet med postsäckarna från Köpenhamn
för med sig annan hemlig last. Carl Bejmann tar emot på
Bulltofta och transporterar materialet till portiern på
Hotell Savoy. Denne lämnat det sedan till Jarlbacke som för
det till Engel Perssons kontor. Nästa veckoslut ska det komma
tolv personer till från Danmark. Persson rapporterar till
Löwe och Reinhardt på Malmö Central. Jarlbacke
tar tåget till Helsingborg och framför samma budskap
till Reuter Folkesson.
- Loman går till Källaren Tre Tunnor, en gemytlig "kneipe"
där han träffar dansken, polismannen Svend
Pallesen.
- Major Erich Holstenmeier sörjer förstörelsen
av sin hemstad Lübeck. Han är verksam i Tjeckoslovakien
men har fått order om att återvända till Lübeck.
Han tar emot de sju mannar han ska ha befäl över och
tar tåget till Travemünde. Där väntar en
täckt lastbil och två andra befälspersoner, Schultz
och Münner, samt Liebermann och Biermann. Dessa har en stor
del gods med från Berlin. Schultz visar ett papper från
hög herre i Berlin (lär väl vara Martin Bormann
som dock aldrig själv kom levande från Tyskland). Där
finns civila kläder att byta om till och matkonserver. Klockan
12 på natten går de i båten. Överresan
till Köpenhamn tar lång tid och är fasansfull
för alla i den svåra sjögången.
- Under tiden övertalar Loman Pallesen att hjälpa honom.
Gestapo har dödat Pallesens fru och dotter. Pallesen har
varit aktiv motståndsman i Danmark. Nu ska han få
möjlighet att hämnas. Han ska skaffa tre män till.
- Nästa morgon blir Loman väckt av Rolf Engström.
Han har varit hos Majoren och fått en budskap med till Loman.
Engström talar också om att Loman kan få låna
vapnen i pantlånarens kassaskåp. Budskapet från
Majoren är att en landsättning av 12 personer ska genomföras
natten till den 2 december strax norr om Barsebäck. Lomans
uppgift är att vara på plats och iaktta allt utan att
röja sig eller ingripa. Natten till den sjunde december ska
samma sak hända i närheten av Höganäs.
- Jarlbacke tar sig till Göksholms gods. Han blir irriterad
över den avsnoppande attityd han möter hos friherren.
Denne vill lämna allt till förvaltaren. Hos honom träffar
han Löwe och Reinhardt. Även dessa behandlar honom som
ett simpelt bud.
- Fredagen den 1 december är Engel och Jarlbacke vid kusten
med Löwe, Reinhardt och Glummenberg. Båten är
på väg från Danmark. Den fäller ankaret
och firar ner livbåten som lastas med de första lårarna.
Just när de får i land de sista lårarna bryter
helvetet ut. Där är Loman med Pallesen och hans tre
mannar. De avlossar salva efter salva. Bara Persson, Jarlbacke
och Glummenberg undkommer liksom fiskaren med båten. Glummenberg
tjatar om att Berlin måste få en rapport om vad som
hänt. Persson drar sin pistol och skjuter honom. "En
död tysk mer eller mindre...".
- En av de Landskronapoliser som tog itu med fallet med de 15
dödsskjutna på stranden var kriminalkonstapel Runar
Fröding. Då han var den lokala myndighetens förbindelse
med Allmänna säkerhetstjänsten gjorde han genast
en skriftlig rapport som han sände med nattåget till
Majoren i Stockholm.
- När Majoren, som blivit allt sämre läst rapporten,
ringer han Engström. Han ber honom att genast få tag
på Loman. När Engström kommer till Lomans adress
har denne emellertid flyttat och tagit med sig alla sina saker.
Majoren blir förskräckt när han får höra
detta. Ännu värre blir det när han får höra
att Engström fått ut vapnen från den lokala polisen
genom att hänvisa till order uppifrån, alltså
Majoren, vapen han lämnat till Loman. De tror båda
att Loman ligger bakom dödsskjutningarna och Engström
får i uppgift att leta upp och likvidera Loman.
- Nästa vecka kommer nästa sändning med tyska krigsförbrytare
från Danmark. Denna gång lägger båten till
vid en kaj söder om Höganäs. Folkesson och Jarlbacke
har dragit ihop beväpnade män som ska förhindra
ett upprepande av den attack som den första lasten drabbades
av. Engström har fått order om att han ska kontakta
landsfiskal Sixten Irstam i Höganäs. Det blir Majorens
sista order. Sedan skjuter han sig med sin tjänstepistol.
- Den danska båten glider in mot kajen och sju tyskar tar
sig i land. Då kommer en liten fiskebät glidande mot
kajen. Kraftig skottlossning börjar som dödar samtliga
tyskar. Skottlossningen besvaras och de fyra männen i båten
omkommer. Vid rodret står Loman och han styr båten
tillbaka mot Danmark. Männen riktar sina vapen mot den försvarslöse
Loman. Då rusar Engström fram och slår undan
gevärspiporna så att skotten inte träffar och
Loman kommer undan. I stället slår männen Engström
medvetslös med gevärskolvarna.
- Det var sista gången som någon incident inträffade
i samband med ilandsättningar av tyska flyktingar på
svensk mark.
- Loman tar sig till Majorens grav i Stockholm. Han tänker
på hur han förnekat att han var lika mycket jude som
Majoren.
- Nu är han ett jagat villebråd.
- Till sist tar flyr han till den svenska kyrkan i Berlin (se
nästa bok "Ingenstans i Sverige").
General
Reinhard Gehlen och överste Otto
Skorzeny var praktiskt ansvariga för flyktarbetet.
Deras närmaste överordnade var Reichsleiter Martin
Borman.
Mycket om denna period kan man läsa här "Därför
mördades Jane Horney".
Åter texten.