K Arne Blom Mannen i gränden 1979

En man, DN-journalisten Walter Bengtsson får ett sent telefonsamtal från en främmande kvinna som uppger sig heta Lena Wall. Hon är angelägen att få träffa honom genast. Hon har läst hans artiklar. De stämmer träff vid Gustaf Adolfs Torg. Hon kommer inte. På väg hem får han i stället ett möte med döden.
Under ett buskage i Humlegården ligger en död kvinna.
Polisen rycker ut till den döde mannen i gränden. Där är den erfarne Rolf Wahlroos och den unge Jackson. Enar Svensson, Evert Bladh. Fotografen Örjan Högberg försöker sig på ett skämt med Wahlroos men får dyrt betala för detta.
Kriminalinspektören Katrin Lindwall anländer.
Erland Kojovacs föräldrar invandrade från Jugoslavien på 60-talet. Han mobbades för sitt ursprung i skolan. Nu är hans mamma senil.
Kriminalteknikerna Bruno Adolfsson och David Karlzén. Bengt Borgham och Ann-Sofi Gårdsjö är sambos. Patologerna Urban S Andersson och Vanja Smiding. (ingen kan som Blom presentera ett stort antal helt betydelselösa personer. Redan efter knappt 30 sidor har 12 "polismän" dykt upp).
Walter Bengtsson är knivhuggen till döds. Hans testiklar har krossats. Han har klockan och en summa pengar kvar. Tydligen inget rånmord.
Den döda kvinnan har strypts med en snara. Tre revben är krossade. Hon har svullnader över hela kroppen.
Lindwall undersöker med Svedin vilka övervakningskameror som varit i gång under natten.
(Poliserna diskuterar politiker som maktgalningar som lurar väljarna med falska vallöften.)
Lindwall diskuterar resursbehov med sin chef "kriminalkommendören". (Har hon bröstcancer?)
Urban S Andersson tar kontakt med den hemliga persondatabasen (SCB) som innehåller allt registrerat om alla medborgare i Sverige 1999. Det krävs många kontroller innan han kommer fram. Han får hjälp av operatör Hubert Magnusson. Han vill veta identiteten på den mördade kvinnan. Det är Lena Wall.
Erland Kovojac får fram all information om den mördade Walter Bengtsson. Han får hjälp av byråkraten Altman.
Bengt tar kontakt med tidningen Walter arbetade för. Han träffar redaktionschefen Dennis Wretling på 19:e våningen i tidningshuset. Med är också redaktionssekreterare Orwar Sundahl. De menar att Walter var en enstöring som ingen kände privat men en mycket duktig journalist respekterad av alla även av sina fiender som han hade många. Han angrep utan pardon samtliga politiska partiers företrädare.
Katrin och Ann-Sofi har tagit sig till Bengtsson stora och eleganta lägenhet. De hittar ett antal tidskrifter av "Male Sex". Katrin tycker att bögar är äckliga.
Övervakningskameran visar en bil med identifierat bilmärke som körde runt där Walter Bengtsson stod och väntade på Lena Wall. Själv har hon länge arbetat som prostituerade, senast inom den kommunala sexklubbskedjan på Animal Amor.
Katrin Lindwall har svårt att inte tänka på sin cancer i sin bil på väg hem. Hennes man, partisekreteraren i SAP, Ored Lindwall, har inte mycket tid över för henne. Det kommande riksdagsvalet överskuggar allt. Hon kritiserar socialdemokraterna för att vara lika makthungriga som andra politiker.
Lena Wall bor på Floragatan. Lägenheten är inredd som ett "syndens näste". För övrigt härskar den största ordning. Katrin Lindwall frågar ut Lenas grannar. En mycket omfångsrik kvinna, Henrietta Hall, öppnar. Hon kände väl Lea Wall. En ung kvinna som haft det svårt men nu träffat en man som hjälpte henne så att hon kunde studera. Han är en fin herre, en politiker, en höjdare.
Den identifierade bilen visar sig ha ett nummer som går till en annan biltyp och är en kyrkans tjänstebil i Tågarp. Kyrkoherde Hugo Malmsäll förstår inte hur bilen har kunnat vara i Stockholm.
Bengt och Ann-Sofie gör ett besök på den kommunala bordellen Animal Amor. De träffar direktör Alm. Intendent Svea Stark. Bara Britten Hyläänen kommer ihåg Lena Wall. Hon berättar om den "unga idealisten" som flydde till storstaden "för att vara till nytta". Hon började knarka och behövde därför pengar. "Så hon började gå på gatan". Britten bekräftar att en rik knös tagit hand om henne sedan Britten och Lena varit på supparty hos de högsta ministrarna inklusive Ored Lindwall.
Katrin hälsar på sin gamla mor som bor ensam och som alltid förebrår Katrin att hon inte får bo hos henne. De diskuterar hur fel det är på samhället som låter de gamla bo ensamma.
När Erland Kojovac visar bilder på regeringen för Henrietta Hall pekar hon utan tvekan ut polisminister Bengt Justersten som den person som brukade besöka Lena Wall.
De andra flickorna som deltog i "regeringsorgien" var Lil, som jobbar kvar på Animal Amor, men nekar till allt. Vera Magnusson har dött i en drunkningsolycka. Yvonne Hellman råkade ut för en allvarlig trafikolycka, överlevde men blev mentalpatient.
Alarmsirenen går. Alla rusar till en balsalsliknande kommunikationscentralen. Där informeras alla om att en bil med polisministern och några andra personer blivit beskjuten från en annan bil. Alla hade omkommit. "Terroristbilen" hade jagats och tvingats ner i Strömmen. Alla "terroristerna" hade också omkommit.
När Katrin kommer hem utsätts hon för en noggrann visitation och bevakning av flera säkerhetspoliser kring sitt eget hus. Katrin tvingar Ored att erkänna den lilla "sexfest" han varit med på förra året. Han erkänner också hur olämpligt det vore om det blev offentligt nu under valrörelsen.
Katrin är ensam hemma och känner sig bevakad av säkerhetspolisen. Hon tar bilen och åker till en förvånad Erland. Han håller på att tapetsera. De dricker whisky och diskuterar vad som hänt. Hon blir berusad och stannar över natten. På natten hör de ett muller som om stridsvagnar intagit huvudstaden.
Det regerande partiet har tagit makten i en statskupp och arresterat oppositionen som utsätts för tortyr för att de ska erkänna att det är de som planerat en statskupp för att störta regeringen. Det regerande partiet hade genom hemliga opinionsmätningar fått reda på att det inte hade en chans i det kommande parlamentsvalet. Eftersom det var så viktigt för dem att bevara makten drog de sig inte för att använda det grövsta våldet och offra många personer också en del av sina egna. Makten är viktigare än något annat och makten tar därför inga hänsyn alls enligt denna minsta sagt dystra framtidsuppfattning hos författaren.