Agneta Persson med ett mörkt förflutet
glömmer plötsligt allt detta då hon i Kungsparken
i Malmö ser en man i 40-års åldern som hon tror
sig känna igen. Han lämnar en taxi utan att betala.
Hon följer efter honom då han försvinner in i
Liberhuset.
Där träffar hon redaktörerna Jöran Brundin och Jostur Lagatorp (I Bolinders tredje bok "Liksom
en leksak"
var Jostur Lagatorp, godsägarson, lärare i historia
och samhällskunskap och kollega med Marianne Brundin som
tillfälligt vikarierade som lärare på sitt gamla
gymnasium i Tångby i Östergötland. Hans dåvarande
fästmö, Lisbeth Pettersson utpressade och mördade.
På denna händelse anspelas det i boken på sidan
113. Jöran Bundin berättar om hur Jostur råkade
ut för en stor personlig tragedi i samband med ett mordfall
och att han då slutade vara lärare. Jöran hjälpte
honom till ett jobb på Liber)
samt vaktmästarbiträdet Lars Friberg. Men ingenstans står den försvunne
mannen att finna. Hon träffar också Åsa Muus, sekreterare och Charles Hirdeman, redaktör. Hon bjuds på lunch
i personalrestaurangen. Träffar chefen Pia Gåström. Samt redaktören Dan-Fredrik Sköld
och Layoutaren Bill Eriksson.
Jörgen Brundin
visar henne runt men snart sitter hon i Kungsparken igen. Där
hittar hon en väska som är hennes. Med en plånbok
med hennes namn och adress. Hon vet inte var hon ska ta vägen
men blir då erbjuden skjuts hem till Lagatorps i Hofterup.
Hon får för sig att mannen hon jagar just dyker upp
då de lämnar Malmö. Hon träffar hans fru
Hedvig. Charles Hirdeman, nyskild bor granne med Lagatorps. Charles
har varit med om en bilolycka i mars 1977. I berusat tillstånd.
Detsamma har hänt Jörgen Brundin, som var utan körkort
en tid.
Jostur oroar sig för att mannen kan komma efter Agneta ut
till Hofterup. Han hämtar sin Smith & Wesson och laddar
den. Han ringer sedan nummerbyrån för att få
reda på telefonnumret till Agneta Persson på Storgatan
33 A i Motala. Agneta tycker att någon rör sig i trädgården.
Pistolen är borta! Jostur ringer telefonnumret i Motala.
En annan Agneta Persson svarar!
Nästa morgon är Agneta försvunnen. Liberfolket
kontaktar polisen. Kommissarie Jörenbratt är
inte nämnvärt intresserad.
Men vi som läser boken får veta att Agneta efter en
dröm med Alice i Underlandet figurer känner att hon
måste komma ut ur huset. Hon promenerar rakt fram tills
hon kommer till stranden. Går långt ut i vattnet.
Då upptäcker hon mannen hon jagat stående på
stranden.
Jöran Brundin ringer runt till alla taxistationer. Får
napp på Önnerups taxi. Vem har kört den okände
mannen om inte Figge
Höglund. (Huvudperson
i "Slutspel" från
1977).
Charles Hirdeman kör runt och letar efter Agneta. Hittar
henne liggande på stranden. Han tar henne med till arbetsplatsen,
Liber. Jöran har en plan hur de ska transportera Agneta till
hans villa utan risk för att bli skuggade. De åker
tillsammans till Figge
Höglund. Han bor
kvar på Vagnmakarevägen i Flädie. (se Näktergalen).
Där är också hans tillbakadragna fru Margit och konstnären Peter Jakobsson. Inför Agnetas problem öppnar
sig Margit. Sedan ska de spela krocket. Då Agneta övar
sig ser hon mannen som hon fruktar bakom häcken.
Hon börjar minnas igen. (Här övergår boken
i "jag-form". Nu är det Agneta som berättar.)
Hur pappa och hon haft det så fint sedan de kunnat förtränga
bilolyckan som kostad min mor och bror Peter döden. Min pappa
arbetade på banken. Den 9 april förstördes allt.
Två personer rånade banken. Pappa sköts till
döds. Jag hann se ansiktet på en av rånarna vars
luva kommit på sned. Det blev mycket sjukhus för mig
den närmaste tiden. Försökte göra självmord.
Nu springer jag bara springer sin väg. Hamnar efter en lång
stund i Flädie och erinrar mig Höglunds adress. Margit
tar hand om mig. Margit som själv som ung förlorade
båda sina föräldrar i en flygolycka.
Jag sover gott hela natten och vaknar glad och utvilad. Charles
ringer. Han vill ha med mig till en maskerad som Lagatorps ska
för sina vänner. Jag har lust att träffa honom.
Hela Liberredaktionen är där. Jag går ut i trädgården.
Längtar efter ett nattdopp i bassängen. Plötsligt
är mannen med den kluvna hakan där. Han riktar en pistol
mot mig. Men han säger att han inte kan skjuta mig. Han springer
sin väg. Jag springer in i huset. Då hörs ett
skott. Alla far ut och hittar mannen skjuten en bit från
huset. Den ende av de 10 i festförsamlingen som inte var
närvarande då skottet föll är Charles.
Jag hämtas tillbaka till Höglunds. Figge och Margit
övertygar mig snart om att Charles omöjligen kan vara
mördare. Han låg ju på sjukhuset efter sin bilolycka
i mars 1977 då min far dödades i bankrånet.
Boken avslutas med ett brev som Charles skriver till Agneta. Han
har hittat pistolen som stals från Jostur under en av sina
altanplattor. Två skott hade avfyrats. Varför skulle
rånarens kompanjon ha besvärat sig med att gömma
ett så viktigt bevismaterial i hans trädgård?
Och varför var 2 skott avlossade? Enda förklaringen
är att det är Agneta som först skjutit sin fars
mördare och sedan avfyrat ett skott just innan hon kom tillbaka
till huset och festen för att ge sig ett alibi. Avsikten
med gömstället var att kasta skulden på Charles.