 |
|
 |
|
|
|
|
1. Ön
Hon är på en båt, en passagerarbåt. Två
kvinnor stirrar på henne som två obevekliga vakter
i en rättssal. Hon vet inte vem hon är. Hennes terapeut
vill att hon nedtecknar alla sina drömmar. Hon har inte på
ön att göra säger kvinnorna. Hon minns Emma som
högg henne i huvudet med nagelfilen. Båten kommer fram
till en ö. Hon känner att det är där hon ska
stiga av.
Kvinnan är i sextioårsåldern, född 1935
i Mjölby, hon är märkt av svåra år,
både i fängelse - Hinseberg - och av alkohol- och narkotikamissbruk.
Hon är lesbisk. Hon är fortfarande oskuld. Hon tar in
på Pensionat Ohlsson. Alla tar avstånd från
henne. Flera hotar henne och någon kastar in en sten genom
hennes rumsfönster med hot om att döda henne om hon
inte lämnar ön. Många anser att hon gjort saker
som fått fruktansvärda konsekvenser för många
på Ön. Men själv vet hon inte vad hon gjort för
många decennier sedan även om minnet klarnar allteftersom.
Inte ens i kyrkan är hon välkommen. Prästen Bruno
pratar som i trance om Urwe, som låg där naken, död
i solskenet. Heino, hennes bror, kunde aldrig komma över
sin systers död. Han blev hatisk, alienerad och bitter.
- På Konsum finns en expedit, Sylvia. Kvinnan ser att Sylvia
är lesbisk. Hon stämmer träff med henne i en avlägsen
båtstuga. Det är mycket viktigt att ingen i byn ser
att de träffas. Sylvia berättar om sina misslyckade
kärleksaffärer med män. De misshandlade henne.
Elin säger att männen har en pick och det betyder stickvapen.
Sylvia blir upprörd när Elin frågar henne om hon
legat med en kvinna någon gång. Det är perverst
och äckligt och hon är en anständig kvinna säger
hon! Elin vill lära Sylvia älska utan stickvapen.
- På väg till den avlägsna båtstugan passerar
Elin ett hus. Hon ser mannen som kallas Rolf komma ut. Hon förstår
att Elvira en av de kvinnor hon mötte redan på båten
bor i huset. Hon går in och frågar henne varför
hon inte är välkommen på ön. Men det vet
du bäst själv menar Elvira och visar henne et litet
silverkors med kedja. Hon har funnit detta bland Rolfs tillhörigheter.
- Elin väntar i flera timmar men Silvia kommer inte till
mötesplatsen. På hotellrummet häller hon i sig
fyra tandborstglas med gin, ramlar ihop i sängen och tror
att hon ska dö. Hon vill gärna det.
- Nästa morgon är hon mycket sjuk. Men huvudet är
klart. Iskallt minns hon allt!
2. Tältet
(Elin har antecknat detta avsnitt på sitt block. Hon beskriver
sin barndom och uppväxt. Flera delar är identiska med
tidigare avsnitt, då minnets fungerat rapsodiskt.
Nytt är att farbror Gusten tog sig friheter med henne, kallade
henne sin lilla flicka och smekte henne mellan benen.)
På morgonen fästar jag en lapp på spegeln med
meddelandet att jag åker och campar med Erik. Detta trots
att mina föräldrar förbjudit mig att åka.
Vi tar båten till ön. Med är Rolf och den vackra
estländskan Urwe. Hon har en bror som heter Heino. Jag blir
nästan förälskad i Urwe. Vi upptäcker att
både Erik och Rolf har skrutit inför varandra om att
de legat med oss men ingenting är sant. Vi beslutar oss för
att straffa dem genom att inte ligga med dem nu heller. Efter
midsommarfirandet är Rolf och Erik fulla och kåta och
vill knulla. Men då gömmer vi oss i tältet och
låser det inifrån. Det är ett tält med golv
så det går inte att ta sig in utifrån. Vi dricker
konjak och snart älskar vi med varandra, gnider könsorganen
mot varandra tills vi får orgasm. Efteråt halsar jag
konjaksflaskan. På morgonen när jag vaknar är
tältet fortfarande låst inifrån. Bredvid mig
ligger Urwe naken. Hon är strypt. På förmiddagen
kommer polisen. Allt tyder på att det är jag som strypt
henne. Min advokat säger att det är bäst att jag
erkänner. Då blir straffet lindrigare. Men så
blev det inte. Jag fick ett strängt straff. När jag
kom ut hade mina föräldrar tagit helt avstånd
från mig. Det blir missbruk och ny kriminalitet. I fängelset
hade jag flera älskarinnor.
- Min mor, och sedan min far, dör och jag får ärva
en del. Jag bestämde mig för att sluta med drogerna
och kriminaliteten. När jag kommer ut ur fängelset står
en av mina älskarinnor, Emma, utanför med blommor. Jag
säger nej till henne och då misshandlar hon mig med
en nagelfil i huvudet så att jag blir medvetslös och
tappar minnet.
3. Silverkorset
Elin går åter till Konsum men Sylvia vill inte prata
med henne. Hon är rädd för att förlora sitt
jobb och tvingas från ön om hon har något att
göra med Elin.
Elin minns allt mer och hon blir alltmer tveksam till hur mordet
på Urwe egentligen ägt rum. I hennes drömmar går
det annorlunda till. Som att då Elin vaknat var silverkorset
borta. Hon går hem till Elvira för att ställa
henne och Rolf mot väggen. Ingen är hemma. På
vägen därifrån träffar hon Birger. Nu är
inte längre Elin den som rädd. Det är Birger. Hon
påstår att alla på ön är rädda
därför att de vet att det inte är Elin som dödade
Urwe.
- Hon går till kaféet igen. Där sitter kvinnan
från båten som är kompis med Elvira. Hon heter
Barbro och Elin konfronterar henne. Barbro säger då
att hon ingenting vet själv , bara vad Elvira berättat.
Barbro bodde inte på ön då det hände. Hon
säger att Urwes bror Heino kom till ön och hängde
sig i ett rum på det pensionat där Elin bor.
- På väg till Elvira igen träffar Elin på
prästen Bruno. Han har ett barnbarn i handen. Han ber om
ursäkt för vad som hände i kyrkan då de träffades.
Han säger att det är Gud som ska döma inte han.
Elin säger att hon inte längre är övertygad
om att hon dödat Urwe. Då säger prästen att
Elins stora synd var vad de tillsammans gjorde i tältet innan
Urwe dödades och det kan hon i varje fall inte neka till.
Även om Elin inte dödat Urwe är hon ända skyldig!
- Denna gång öppnar Elvira, rufsig och rödgråten.
Elin säger att hon vill veta sanningen om vad som hände
för 43 år sedan, annars går hon till polisen.
Elvira berättar då att Rolf haft Urwes silverkors i
hemlighet. Elvira hämtar silverkorset och ger det till Urwe.
Sedan berättar hon att hon länge varit kär i Rolf
trots att han var fem år äldre. Hon var väldigt
svartsjuk på Urwe. När Elin och Urwe låste in
sig i tältet blev hon därför jätteglad. På
natten såg hon hur en berusad Rolf kröp in i flicktältet.
Efter en stund kom han ut med silverkorset i handen. Sedan kom
Erik ut ur pojkarnas tält. Han gick in i flicktältet
och stängde det från insidan. Elin blir rasande för
att Elvira inte berättade detta för polisen i stället
för att förstöra hela Elins liv! Men du erkände
ju, försvarar sig Elvira.
Elin går därifrån och sätter sig att fundera
i en grotta. Hon tänker igenom alla som kan ha haft tillfälle
att mörda Urwe den där natten. Ett namn fastnar i huvudet.
Heinos. Heino som bara hade sin vackra syster sedan deras land
blivit våldtagit av den ryska björnen och tvingat de
föräldralösa syskonen till en fosterfamilj i Sverige.
- Åter på sitt rum på pensionatet gör hon
upp en lista över vad som skett på tältplatsen
1952. Hur kunde tältet vara stängt från insidan
om inte Elin är den som mördat Urwe? Jo, på så
sätt att Urwe släppt in någon under natten som
låste inifrån och sedan dödat henne. Personen
i fråga gömde sig i tältet så att Elin inte
såg honom då hon rusade ut på morgonen.
- Av portieren får Elin reda på att Heino skrev ett
avskedsbrev innan han hängde sig. Kanske prästen har
det?
- På natten kommer någon in i hennes rum. Hon blir
helt uppskrämd tills hon ser att det är Sylvia som vill
ha en natt med Elin innan hon reser.
- Nästa dag går Elin till prästens bostad. Hon
får läsa avskedsbrevet. Han skriver att han genom att
ta sitt liv syndar djupt och kommer därför till helvetet
där hans syster redan är genom sin blodröda synd.
Han önskar också att den "synderska som förförde
min syster med sina onaturliga lustar och sedan dödade henne".
ska brinna i helvetet. Brevet avslöjar inte Heino som mördare.
- Kan det vara Erik som dödat Urwe av svartsjuka? Hon hade
ju tagit hans tjej från honom. Men, får hon veta,
Erik dog för 10 år sedan.
- Det är Bruno, prästen, som dödat Urwe. Han erkänner
det till slut för Elin. Men det är preskriberat i den
världsliga lagens ögon. För Gud finns ingen preskriptionstid.
Han gick tillbaka till tältet. Hon öppnade och kom ut.
Han följde med henne in. Hon hånade honom och den heliga
tron. Han ville ta korset ifrån henne, hon gjorde motstånd
och då tog han om hennes hals för att hålla henne.
Sedan lät han, frälst som han var, Elin få skulden.
Elin går till viken med de farliga strömmarna. Där
klär hon av sig naken och ut i det kokande vattnet tills
strömmen tar henne.