Jean Bolinder Liksom en leksak Tomas förlag 1969 191 sid

Bokens jag är här Marianne Bundin, hemmafru från Bjärred:
Jag har tröttnat på att vara hemmafru, så när jag fick tillfälle att vikariera för en väninna,
Margot Larsson, i min gamla hemstad i Östergötland, Tågby, så gör jag det utan betänkande. Jag skickar Jörans och mina barn Anna Caroline och lille Magnus till farmor i Varberg. Det är 12 år sedan jag själv tog realen på Tågby Privata Mellanskola och var stans snyggaste flicka.
Jag hittar min fasters hus, där jag ska bo. Det ligger där staden tar slut. Det är min fars faster,
Elisabet Charlotta, 74 år, pensionerad lektor i historia.
Ute på stan träffar jag två av mina tidigare klasskamrater. De är lärare nu.
Jostur Lagatorp, godsägarson, lärare i historia och samhällskunskap. Hans fästmö, Lisbet Pettersson, kemi och fysik. Där är också Per "Putte" Krantz, matematiklärare. Han ersätter Bengt Erngren, som hängde sig sedan hans hus brunnit förra sommaren.
Nästa dag är det vaktmästaren,
Arne Karlsson, som visar mig runt. Jag träffar fler kolleger: den stränge kristendomsläraren Petrus Eriksson och den "utbrända" sånglärarinnan Inez Berg. Båda var lärare redan på min tid. Ny är däremot geografiläraren Per-Arne Juvén.
Jostur har med sig en kniv, en dolk, som åskådningsmaterial till sin historielektion.
Jag är sjuk av nervositet men lektionen 0850 går riktigt bra. 0930 ligger det en död människa i pentryt till lärarrummet! Vad har då utspelat sig under den lektionen?

Här följer en detaljrik beskrivning Jostur Lagatorps lektion i historia, Petrus Erikssons pedantiska lektion i kristendom, Per-Erik Juvéns i amerikansk geografi, Putte Kranz i matematik, Lisbet Petterssons i fysik och Inez Bergs sånglektion.

Alla mycket träffsäkert refererade och intressanta för mig som läsare som själv tillbringade 4 år i realskolan i en annan småstad, Eslöv, vid ungefär samma tid.

Mannen har Jostuns dolk instucken i ryggen. Det är Lennart Persson, skolans biologilärare.
Polisen anländer liksom änkan
Barbro Persson och rektor Kjellander. Jag känner igen kommissarie Gustaf Nilbjörn. (se Skulle jag väl sörja då?) Han kommer ihåg att han fått hjälp av mig tidigare och vill att jag hjälper honom också nu. En av mina sex kolleger måste vara mördaren.

På en promenad träffar jag Per-Erik Juvén. Han är våldsam svartsjuk på Lisbet, hans tidigare fästmö. Jag känner mig hotad till livet men räddas av Nilbjörn. Han kan också berätta om hur Lisbets far som järnvägsarbetare dödats i en tågolycka. Och att Erngrens son dött i en flygolycka strax innan branden. Han säger också att han vet vem som mördat Persson och att även jag måste inse det.
Nästa dag är stämningen minst sagt dyster i kollegierummet. När jag har håltimme skriver jag ner en del lösa frågor om vad som kan ha hänt. Kollegerna misstänker att jag samarbetar med polisen. Många visar öppet vad de anser om mig som spion.
Av en tillfällighet får jag reda på att någon ringt till lärarförmedlingen i Linköping för att skaffa en vikarie till Marianne Bundin, som "omkommit vid en olyckshändelse".
På kvällen har jag träff med Putte Kranz på "Stinsen", en glänsande dansrestaurang. Jag får in ett telegram. Det är ett hotelsebrev. "Stick om du vill leva". Men jag tänker inte låta mig skrämmas.
Då dyker Lisbet och Jostur upp. Jostur bjuder storstilat på champagne och hummer. Lisbet skryter med hur rik hennes fästman är.
På väg hem till faster blir jag förföljd av en man och räddar mig med nöd och näppe. (som visar sig vara en personlig livvakt som Nilbjörn gett mig).
Jag väntar samtal från min orolige man Jöran men den som ringer på natten är en anonym röst som vill att jag reser hem med 3,07 tåget om jag inte vill dö.
Jag ringer direkt till Nilbjörn. Han vill att jag ska låtsas resa. Vara ett lockbete med god polisbevakning. Jag går tveksamt med på förslaget. När tåget rullade in kom någon springande emot mig i mörkret. Det är Inez. Någon hade ringt henne och sagt att jag var i livsfara och att bara hon kunde rädda mitt liv.
Nästa dag har faster ordnat så att vi får träffa och fråga ut Erngrens änka. Hon pratar gärna om vad som hänt. Bl a visar hon en bankbok som visar insättningen av pengarna från försäkringsbolaget men också två utbetalningar à 4000 kr med en månads mellanrum.
På kvällen ringer Lisbet till min faster. Hon vill träffa mig på "Holmen". Det är en liten ö omgiven av Mörkån. Jag kommer dit i mörkret, hittar inte Lisbet, hör någon ropa efter hjälp och blir sedan slagen medvetslös.
Vad har nu de misstänkta haft för sig på kvällen när jag varit på Holmen? Lisbet som inte har ringt för att träffa mig har tillbringat kvällen i sällskap med Jostur och Putte. Som bevis har de ett foto taget hos Lisbet där man ser att klockan är 10 (
men är en klocka som kan ställas både fram och bak verkligen ett bevis? Snarare förefaller det vara ett sätt för en misstänkt att konstruera ett alibi!). En skolgosse tas också som vittne på att en simtur ägt rum tidigare. (Men de tidpunkter som gossen anger i förhållande till kvällens västerndrama på TVn stämmer inte. Här är något lurt på gång!)
Nilbjörn är övertygad om att Erngren verkligen själv ordnat branden av sitt hus. (
Någon har väl kommit på detta och pressat Erngren på pengar?).
Själv punktar jag 15 fakta på ett papper som jag lägger på fasters piano. Det gör att allt klarnar.
Jag går tillbaka till skolan för lördagseftermiddagens lektioner. Jag ringer Nilbjörn för att tala om vad jag kommit på. Men kanske telefonen i skolan kan avlyssnas? Kanske är någon på väg hem till faster för att hämta papperet med de femton punkterna? När jag kommer dit står dörren vidöppen. Faster ligger med en svullnad i huvudet på köksgolvet. Jag hör någon i huset och låser in mig på mitt rum. Men någon tänder eld utanför min dör rför att röka ut mig. Till sist räddas jag av Jöran som hört någon slå sönder ett fönster.
Nilbjörn kommer också dit och vi kommer överens om att arrangera en fälla för att få mördaren att avslöja sig. Jag ska berätta för alla att jag ska övernatta på ett rum på "Stinsen" och att jag jag först nästa dag får tillfälle att avslöja allt jag vet för kommissarie Nilbjörn.
Först dyker Putte upp. Han trodde att jag gett honom en vink om att få träffa mig ensam. Han bedyrar mig sin kärlek så hett att Jöran som gömt sig i badrummet avslöjar sig.
Sedan dyker Lisbet upp. Hon lurar mig fram till ett öppet fönster och försöker sedan kasta ut mig från 8:e våningen. Nilbjörn rycker fram bakom gardinen och räddar mig. Lisbet rusar ut genom dörren. Hon flyr över järnvägsspåren och träffas med våldsam kraft av ett tåg.
Lisbet hade kommit på att Erngren orsakat mordbrand på sin villa. Hon upptäckte att någon stulit natrium från kemiförrådet men förnekade detta. Hon pressade Erngren på pengar. Lennart Persson kom i sin tur underfund med denna hantering men ville tala med Lisbeth innan han gick till polisen. Det blev hans död.

till sidans topp