1. En mörk historia, näktergalens första berättelse
Bengt
Ivarsson, teologie studerande.
Bor i Flädie. Vill skriva sin Predikan. Vill berätta
en historia om galenskap. Eftersom någon står efter
hans liv. Det är maj 1978.
(skojigt
om Furulund, om omskolningen. En bit att citera på sid 10
om gamla AMU).
Andra människor i trakten: den nersupne konstnären Peter Jacobsson. Stockholmaren med gravid fru
Gubben Gustav
Söderström
med sin sjuka fru Märta.
Greta
Winter, ung, (32) vacker
och galen. Bor med sin mor.
F d operettsångaren Birger Alm.
Om Bengt själv som barn: (om hur de "underlägsna"
mentalt, moraliskt och intelligensmässigt alltid vinner,
sid 17ff) Han avgudade sin stränge far som var kyrkoherde
i församlingen. Hans mor var en slinka som rymde med en ung
journalist. Vår hushållerska Ida tog hand om mig.
Min far gasade ihjäl sig i sin bil när jag var 15. Jag
fick flytta till faster Birgitta och farbror Per i Kalmar. Jag
har alltid kunnat sjunga. Nu utbildade jag mig till kantor och
blev musiklärare i en skola. Men barnen förstörde
mig efter ett år. Jag for till Lund och började studera
teologi. Men jag syndade och kunde inte leva som det anstod en
blivande präst. Jag bröt med mitt gamla liv. Fick ett
nervsammanbrott och hamnade på S:t Lars mentalsjukhus.
Jag blev förnedrad av människor som var fysiskt starkare. Jag kom på att jag kunde ge igen utan att de visste vem som orsakade dem skadan. Jag använde min intelligens. Det var mycket tillfredsställande att hämnas. Näktergalen som märks men inte syns, identifierade jag mig med. Jag avslöjade en man som otrogen, vidare en familj att de misshandlade sina barn.
2. Handen, en berättelse sammanställd
av Figge Höglund.
Den 12-åriga Birgitta
Alm. På vägen
hem blottar sig en äcklig man för henne i sin bil. Hon
ser den smala, ådriga handen röra sig. Hon vågar
inte berätta det hemma. Bara för Bengt Ivarsson som
blir mycket upprörd. Dödsstraff åt en sådan
man. Han lovar att eskortera henne när hon ska till skolan
nästa gång.
Söderström presenterar ett nyanlänt par för
Ivarsson. Det är Figge
Höglund och hans
gravida fru Margit.
Ivarsson beger sig sedan till Söderström och anklagar
honom för att spionera och för att vara medsammansvuren
med blottaren. Söderström förnekar allt men erinrar
sig bilnumret, JAT 770. Bilen ägs av Ragnar Fredriksson i Lomma. Ivarsson åker till hans adress
och väntar utanför i sin bil.
3. Min svåraste
natt, Näktergalens
andra berättelse
Alla människor är galna. Alla vuxna är döda
utom jag. Bara barnen lever. Bakom galenskapen ligger det läckande
kärnkraftverket i Barsebäck. Jag skuggar Fredriksson
i sin bil. Han stannar när han ser en liten flicka. När
jag kom fram satt han med sitt könsorgan ute. Jag slet ut
honom ur bilen och slog honom. Bröt ner honom på marken.
Då stannade en polisbil och grep oss båda. När
jag berättade vad Fredriksson höll på med blev
de vänligare inställd till mig. Särskilt sedan
Fredriksson erkänt. Jag fick skjuts tillbaka till min bil
från polishuset. Jag försäjer mig och pratar om
att det är det radioaktiva läckaget från Barsebäck
som är roten till den mänskliga ondskan.
När jag kommer hem bjuder Alm in mig. Familjen vill tacka
mig för vad jag gjort för Birgitta. De bjuder på
mat och sprit. Jag sjunger och blir full. Jag somnar i soffan.
Blir föst hem. Jag vaknar mitt i natten och känner att
någon bevakar mig. Och jag inser plötsligt hela sanningen.
Att Barsebäck läcker och gör människor galna.
En hel liga är mig i hälarna därför att jag
känner sanningen. Det är blottaren som är ledaren.
Jag skärskådar mina grannar. Finner Peter Jakobsson.
Han varnade mig. Alms. Det är gumman Söderström
som är den verklige ledaren. På natten tar jag mig
in i deras hus. Slår sönder TVn. Tar med mig en bandspelare
med band. När jag lämnar huset träffar jag Greta
Winter. Bjuder in henne på kaffe. Hon berättar om sitt
tidigare äktenskap, om sin man som slog henne. Hon är
mycket vänlig, men jag genomskådar henne.
4. Aftonbönen. Figge Höglunds första
berättelse.
Han berättar om hur han träffade Margit. I Stockholm
blev hon så passiv. Han kunde aldrig få ur henne vad
hon egentligen tänkte. Hon var rädd för livet i
Stockholm och ville helst vara hemma. Till sist uppenbarar sig
en lösning. En bekant med taxistation i skånska Önnerup
vill ha hjälp med körning. Inger, som äger taxin
jag kör, ger mig ett halvt års tjänstledigt. Så
hamnar vi i Flädie. Där trivs Margit som nu är
gravid med en gång. Vi går en promenad genom det lugna
samhället. Men inne i kyrkan är det någon som
skriker. Det är Ivarsson som från predikstolen utslungar
sina hemska förbannelser. Figge går in ovh försöker
lugna honom.
Vi kommer hem, dricker kaffe och äter wienerbröd och
sätter sedan upp gardiner. Skrik på avstånd vittnar
om att något är på tok. Det är gubben Samuelsson
som kommer skrikande om att någon tagit jans fru. Alla lockas
dit av skriken. Trots sin rädsla går Figge in i huset
för att leta. Men ingenstans hittar han den handikappade
fru Söderström.
Alms fru har vait ute i trädgården hela dagen och enligt
henne kan inte kvinnan ha lämnat huset.
Polisen kommer. Som lika förgäves genomsöker huset.
Sedan försvinner också Söderström. När
det blir natt vill polisen ha hjälp med att gå skallgång
efter det försvunna paret. Plötsligt tutar ett tåg
och börjar bromsa kraftigt. Någon blir överkörd.
Det är Söderström!
5. Ivarsson ska brinna! Näktergalens tredje berättelse.
Ivarsson skriver på sin slutliga krönika som ska avslöja
all ondska och förfalskning. Han kör med bilen till
Dalby Hage för att tänka. Han ringer i smyg till Birgitta
Alm. Får reda på att polisen hittat hans penna hos
Söderströms och därför söker honom för
mord.
6. Hustrun, Figge Höglunds andra berättelse
Polisen fortsatte sina utfrågningar men kunde inte lösa
gåtan med den försvunna kvinnan. Nu är också
Ivarsson försvunnen. Sedan brinner Ivarssons bil. Men Ivarsson
står inte att finna. Men en natt vaknar Figge och Margit
och hon ser ett fladdrande ljud i Peter Jakobssons tomma hus.
Det är Ivarsson som gömt sig där. Polisen hämtar
honom.
Nästa dah är det begraving av Söderström.
En främmande kvinna i 60-årsåldern satt för
sig själv. Det är hon som är fru Söderström!
För många år sedan träffade hon en annan
man, Bengt Eriksson, och lämnade då Gustav. Detta kunde
han aldrig acceptera. Han spelade in min röst på band
en av de sista dagarna jag var kvar och det bandet använde
han för att inbilla sig själv och andra att jag levde
kvar hos honom som en polioskadad kvinna. När Ivarsson stal
bandspelaren som han trodde användes för att spionera
på honom var det för Gustav Söderström som
om någon dödat hans fru. Han orkade inte med att sanningen
skulle uppdagas och slängde sig därför framför
tåget.
Flera personer får möjlighet att berätta samma
händelse men ur olika perspektiv. Så gjorde Bolinder
också i sin första bok.
Förra boken handlade om Figge och Margit. Det gör även
denna, men nu med ny Margit. Den första mördades i förra
boken.