Jean Bolinder Och pistolen full av smärta Tomas förlag 1972 172 sid

1. När Mellbom i krig skulle draga
2. Nyligen grävde man tillfälligtvis upp ett skelett
3. Hennes fötter styra nedåt mot döden
4. Ett dok vilket omgiver panna och kinder och delvis täcker ansiktet

När Mellbom i krig skulle draga
Erland Noijbe bor med Eva på Klockaregården i Malexander (sic). Eva är bokhandelare Ströms dotter som tog realexamen i "Skulle jag sörja då?" fem år tidigare. I våningen ovanför bor den kända familjen Bundin, Jöran och Marianne, nu med ungarna Magnus, 3 och Anna-Caroline, 7. Jöran, doktorerar i historia.
K. Arne Blom nämns i en tidningsnotis. Inspelning ska ske under ledning av den koleriske regissören
Janne Bengtsson. Erland har skrivit manuskriptet om den "Heliga Birgitta". Anna-Caroline vann tävlingen om vem som skulle spela Birgitta som barn. Birgitta som ung spelas av Kersti Wistrand, "internationellt känd stjärna" (och tidigare dubbelmördare i "Högsta rätt") och Anna Magnusson det åldrande Helgonet. Fredrik Dardanell spelade Birgittas älskare. Med i truppen var också Bodil och Lars-Åke Winnerberg. Erlands fru Charlotta var regiassistent. Hon hade blivit kär i docenten Bengt Mellbom, som är kulturmiljöexpert. Jörgen Bundin är PR chef.

Alltihop började i Rom 6 veckor tidigare.
I värmen bråkar alla med alla, mest med Janne Bengtsson. Jag och min fru grälar tills hon flyttar ihop med Mellbom. Själv får jag besök av en vacker och ung turist Eva, konsthistoriestuderande. Som i stället flyttar ihop med mig.
Vi kommer tillbaka till Lund efter en del incidenter på Bulltofta flygplats beroende på att tullarna hittar en klump libanesisk hasch hos Fredrik Dardanell.
I Lund blir det så oskyldig verksamhet som att tippa utgången i landskampen i fotboll mot Ungern.
Lotta kör mig i Bengts gamla bil till posten. Medan vi lyssnar på bilradions referat av landskampen. Hon lämnar bilen med nycklarna i. När Lotta kommer tillbaka är bilen borta. Någon har försökt köra över Bodil med bilen!
Därefter bär det av till Östergötland för vidare filmning. Under juni månad skulle Mellbom utgå ur truppen för att göra repmånad. Tillkom gjorde däremot Kerstri Wistrand, nu världsstjärna.

Nyligen grävde man tillfälligtvis upp ett skelett
Jag och Bundins tittar på en intressant sten på Malexanders kyrkogård. Den står på "De tre okändas grav". Kanske blev de mördade när de var på väg att emigrera till Amerika.
Sedan installerar vi oss i Vadstena för fortsatt filminspelning. Jag och Lotta hamnar på Birgittasystrarnas gästhem, dvs hos nunnorna. Vid frukostbordet får vi sällskap av en
fru Irene Borgman. Där finns också en pratsam fru Elsa Yllgren som ärintresserad av släktforskning.
Bengt Mellbom har hittats mördad på taket till den konsthistoriska filealen i "Gamla Kirurgen". Skjuten med en 9 mm pistolkula från en gammal pistol.
Den sista han träffat i livet var Kersti Wistrand på Pilebaren på NK i Malmö.
Kommissarie
Gustaf Nilbjörn (känd från första boken om Paulskov) dyker upp.
Lotta är rädd och vill att jag ska skydda henne. Men jag följer med Eva i stället för att titta på ett medeltida valv i Vadstena. Ingången gick genom en sybehörsaffär.
När jag beger mig hem på natten efter att ha groggat med Janne Bengtsson ser jag Inga Mellbom, änkan efter Bengt. Men när jag vill prata med henne flyr hon undan mig.

Hennes fötter styra nedåt mot döden
Nästa morgon får Lotta ett paket till frukostbordet. Det innebär ett hot mot hennes liv. Hon ber att jag inte ska gå ifrån henne, men jag har redan bestämt med Eva att åka till Malexander för att titta på ett hus där hon och jag och familjen Bundins ska bo under resten av inspelningarna. Men när vi kommer dit ringer Lotta och säger att hon är förföljd. Mitt dåliga samvete tvingar mig tillbaka. När vi kommer tillbaka bestämmer vi oss att försöka hålla henne under bevakning för att se om hon har fog för sin förföljelsemani. Vi följer henne en lång stund. Plötsligt hör vi en knall och en till. Lotta sjunker ihop skjuten till döds. Skottet tycks ha kommet från landsarkivets forskarsal.
Jagt känner en stor ånger inför vad som hänt Lotta och jag tröstas av fru Borgman för att sedan förhöras av Nilbjörn. I min närvaro förhörs sedan också de andra inblandade: Janne Bengtsson, Marianne och Kersti, Anna Magnusson, Bodil och Lars-Åke samt Fredrik Dardanell.

Ett dok vilket omgiver panna och kinder och delvis täcker ansiktet
Nu är vi åter tillbaka där boken startade i Klockaregården i Malexander. Vi spelar, bråkar men livet är nu mycket behagligare sedan jag kommit över händelsen med Lotta. Då får jag ett kuvert med en likadan varning som Lotta fick: "Din tid är också utmätt".
Utanför ICA-butiken i Malexander stiger Inga Mellbom av bussen. Hon ty6cks leta efter någon. Själv tänker jag ta mig ut med kajaken och ligga i den och sola och läsa "Mannen som kom in från kylan". Marianne Bundin tvingar mig att bli barnvakt åt den treåriga Magnus. Med sin flytväst och gummiring om magen räddar han livet på mig sedan jag beskjutits från stranden, träffats i låret och nästan drunknat. En person klädd som nunna har skjutit mig.
Jag sitter hemma hos Jöran och Marianne. Eva är också där. Jag ser Inga Mellboms ansikte titta in genom rutan. Jag jagar efter henne. In i skogen mot "Pelarberget" och "Pelargrottan". Det är mörkt och svårt att orientera sig. Plötsligt är jag bytet som jagas. Någon jagar mig. Det är Fredrik Dardanell! Men det är falskt alarm. Han går men nu närmar sig nunnan Pelarberget. Hon passerar mig, en annan person följer henne. Jag hör den ena anklaga den andra för morden. Sedan springande steg mot stupet. Och ett skrik av en som föll. Jag tar mig upp och finnen Inga Mellbom, gråtande.
När vi bårda kom till Klockaregården angrips jag av Fredrik Dardanell som anklagar mig för morden.
Men Marianne reder ut begreppen. Bar en smal person skulle ha kunnat köra bilen som försökte köra över Bodil. Nej den som är ansvrig för morden är Inga Mellboms mor. Och vem är då denna person? Jo, Irene Borgman. Hon ville hämnas att Bengt Mellbom lämnat hennes dotter och de personer som hon ansåg ansvariga för detta. Det är hon som kastat sig utför stupet, brutit nacken och omedelbart avlidit.
Visan om Elvira Madigan och löjtnant Sparre: "Sorgeliga saker hända....". I den finns en strof.."Och pistolen full av smärta, greven tar och sikte tog, mot Elviras unga hjärta: knappt hon andas förr'n hon dog". till sidans topp