Jean Bolinder Och sedan när också du är död Tomas förlag 1971 238 sid

Jöran Bundin:
Telefonen ringer hemma hos Bundins i Bjärred. En okänd man ringer från Stockholm och berättar att
Marianne Brundin är död. Hon har störtat från en byggnadsställning i jakten på Katrin Kowalewskis mördare.
Maken och f d journalisten
Jöran Bundin blir naturligtvis helt utom sig och sitter snart på tåget till Stockholm. På vägen läser han Mariannes manuskript som han just fått med posten.

Marianne Bundin:
Jag träffar en man på "Hyllan" i Stockholms Central. Han såg förvirrad eller skrämd ut. Jag erbjuder motvilligt en plats vid mitt mord och sedan han beskyllts för att vara en frisläppt kvinnormördare börjar
Waldemar Kowalewski berätta om sitt liv. Hur han kom från Polen till Sverige 1946, att han var musiker och försörjt sig som sådan, hur han gift sig med en svensk kvinna, Katrin, 12 år yngre än honom. Hon var skild från Billgren. Och hon tröttnade snart på honom. Hon var intresserad av aktier, köpte för stora belopp. Varifrån kom pengarna? Han antog att hon sålde sig som en prostituerad.
Den 7 mars bråkade de som aldrig förr. Han gick ut för att slippa grälen. När han kom tillbaka var hon död. Strypt, mördad. Tre gamla kvinnor mittemot var vittnen;
Tilda, Ella och Agnes Stefansson.
Jag bestämmer mig för att stanna några dagar till i Stockholm för att om möjligt hjälpa Waldemar. Jag tar in hos Jörans syster Eva.
Söndagen den 29 augusti 1971 tar jag T-banetåget till Blackeberg. Hittar Rikard Nordraaks väg 3 där Waldemar bor. Jag skulle låtsas representera pressen för att kunna göra diskreta utfrågningar i grannskapet som var ett villaområde. Vad hände egentligen den där söndagen den 7 mars i år? Jag börjar i huset mittemot där systrarna Stefansson bor med sin inneboende, en
Sigfried Björnfors. Det hade snöat. De vet att berätta om vilk som passerat i kvarteret vid 12 tiden då mordet skedde. Adjunkt Hultgren, med Volvo och 5-årig son, en man i 25-årsåldern som delade ut reklam, familjen Bertil Eriksson, svår att intervjua, ett okänt par och gubben David Johansson med sin hund Dolly.

advokat Birger Gram med sin fru Inga, båda Hollywoodglänsande. Har en bra vakthund Groucho. Inga varnar mig för att fortsätta röra i saken. Representant Egon Petrén med fru Eivor. Erik von Porth, byråchef är inte hemma. Änkefru Iris Bergh glänser med sina diamanter. Ambassadsekreteraren Anders Clarén och hans son kaptenen Adolf Clarén, med sina tre barn Sten, Bengt och Annika. Adolf har sett att Waldemar vänslats med en polsk flicka i EPA-kassan. Med. lic. Arne Borg är inte hemma.
Det förefaller som om ingen människa annan än Waldemar kan ha begått brottet. Jag bestämmer mig för att ringa polisen och tipsa om Claréns polska. Just då kommer Waldemar och jag känner mig tvingad att följa med hem till hans villa trots att jag är rädd för honom nu när jag är övertygad om att de måste vara han och ingen annan som mördat hans fru. När han lagar mat får jag tillfälle att undersöka huset. Jag skriver av ett namn från en bok. Vi äter, han berättar och jag blir vänligare inställd till honom. Han berättar om sin fru som föddes i Söderköping. Jag avslöjar att jag vet att han har en älskarinna. Ett platoniskt förhållande, hävdar han, med
Ada Damski.
Jag beslutar mig dock för att hjälpa honom vidare. Sätter in en annons och får kontakt med flera som känt Katrin Kowalevski. Jag får också kontakt med lärare i de skola hon gått i. Slyna, rötägg med habegär som blivit relegerad är allmänna omdömen om henne. Jag får adresser till flera av hennes klasskamrater. Karin Isacsson vet att berätta om den nyktre idrottsmannen Erik Billgren som hon gifte sig med.
Jag stämmer träff med Ada Damski.
Kvinnan med det avskrivna namnet,
Eva Garder, är en bra källa till kunskap. De hade varit klurskamrater på vårdkursen och sedan arbetskamrater på Södersjukhuset. Hon har material som Katrin anförtrott henne!
Men innan får jag ett annonsvar från en kvinna som varit patient på sjukhus där Katrin arbetade. Katrin får högt betyg. Men andra tyckte att hon fjäskade och var falsk.
Paketet från Eva Garder innehöll ett brev, en gul klump vax som Jörans syster Eva och jag först trodde var farlig narkotika samt en dagbok. Vi läser dagboken. Katrin hade en älskare som hon beskriver som "B" och vars kriminella handlingar hon deltagit i. Där finns också ett telefonnummer. Jag ringer det. En
Bo Bergman svarar. Jag har tur då han tror att jag söker en ledig tjänst på ett kontor. Det är en tryckerifirma men Bo Bergman motsvarar inte alls den beskrivning Katrin gett av B. i dagboken. Passar in gör däremot hans chef den parfymerade Bengt Tibréus. Jag har nyckel och efter arbetsdagens slut smyger jag in på min arbetsplats. Jag hittar en nyckel utan nummer. Blir livrädd när jag ser någon på balkongen utanför och överraskas av kamreren Bo Bergman. Jag tvingas erkänna att jag tagit anställning för att reda upp ett mord.
Nästa dag vill Bengt Tibréus äta lunch med mig. Han går in på sitt rum sedan han bett mig vänta några minuter. De övriga anställda har alla gått till lunch. Jag väntade i 40 minuter och gick sedan in. Jag fann honom död vid skrivbordet. Strypt. Det fanns bara en dörr i rummet, de båda fönstrena var alla reglade inifrån liksom dörren till balkongen. (
men Bergman brukar alltid ställa upp balkongdörren för vädring innan Tibréus anlände på morgonen. Någon kan gå in och sedan efter mordet ha gått ut och slagit igen dörren efter sig så att sprinten hamnade på plats?).

Kriminalkommissarie Etrén anländer (känd sedan "Högsta Rätt"). Jag lyder hans råd att lägga av med min undersökning och snarast ta tåget till Malmö. Men på perrongen träffar jag Madelene, det unga bokhandelsbiträdet från Paulskov (som utsattes för mordförsök i "Skulle jag sörja då" och räddades av krögaren Gösta Holmberg, krögaren på Fimmelstången i Paulskov). När hennes dotter Malin tappar sina hallonbåtar inser jag plötligt gåtans lösning. När Waldemar lämnade huset träffade han kaptenen Clarén som köpte godis åt sina barn. Dessa barn kastade sedan snöboll mot huset och blev utskällda av Katrin så att den minsta flickan tappade sitt gott i snön. katrin måste alltså ha levt då Waldemar lämnade huset. När han kom tillbaka stannade han i dörren och rusade till systrarna Stefansson direkt vilket dessa bekräftat. Sedan gick Sigfried över till villan och då dödade denne Katrin. Innan hade hon spelat död för att skrämma Waldemar. Siegfried dödade Katrin som hämnd för att hans fru dött av skrämsel av en tjuv. Denne tjuv var Bengt Tibréus som tagit sig in i huset med en nyckelkopia som Katrin gett honom originalet till när hon som sjuksköterska fått tillgång till Siegfrieds nycklar då denne varit hennes patient för efter ett benbrott.
När Jöran Brundin, helt nedbruten av sorg, till sist anländer till Stockholms Central, möts han av en levande Marianne. Glädjen är gränslös liksom hatet mot Waldemar som lurat honom. Men det hela beror på en olycklig omständighet. Strax efter telefonsamtalet med Waldemar hade polisen upptäckt att den döde var en man som försökt fly utklädd i Mariannes kläder, sedan han bundit och låst in henne. Men då hade Jöran redan åkt iväg.
Sedan Sigfried också fått reda på Tibréus adress, tog han sig in genom det för vädring uppställda fönstret, gömde sig bakom ett draperi och dödade honom när han kom in. Han var kvar i rummet, gömd, när Marianne gjorde upptäckten och smög sig ut då hon rusade ut.

(204)
till sidans topp