Vi är
åter i Båstadstrakten. Sommarstugeorten (Bolinders
första bok "Skulle jag sörja då")-
Det blåser in från Laholmsbukten i juni 1973. Konstnären Dan Johansson är
där, liksom Marianne
Bundin (förstås.
Jöran är på Gotland med ungarna). Och familjen Noijbe som Dan hatar. En familj
som Marianne känner väl. Hennes föräldrar
kom från samma socken i Östergötland, på
gränsen till Småland. Beatrice Noijbe som jag älskar och hatar. Erland Noibe (född 1935) är Beatrice
bror. Han har den "bleksiktiga fetman som vissa alkoholister
får". Hans fru Eva
(bokhandlaredottern
i "Skulle jag sörja". Erland själv
introducerades i "Pistolen full av smärta"
där han lärde känna Eva som konststuderande i Rom) är höggravid.
Beatrice fyller år. Därför kommer Irma, hennes gudmor på besök.
Irma hade tidigare en fästman Kurt,
vars namn inte får nämnas för släkten. När
Erland frågar Irma om Kurt, rusar hon helt enkelt iväg.
Sedan anländer fadern, generalen. Han berättar om sin
bror Tor, den kände upptäcktsresanden.
Min far var fjärdingsman i Strålsnäs, några
kilometer från general Noijbes gods. En snöig kväll
i november sköt han sig.
Syskonen vill att jag ska måla ett porträtt av generalen
till hans 75-årsdag. Jag erbjuds ett fett honorar som jag
inte kan motstå.
En dag då jag målar generalen
kommer inrikesministern Per-Henrik
Hagel och hans fru Marta, född Noijbe och
kusin till generalen, på besök. Hagel är rädd
för att historien om Kurt ska läcka ut. Generalen och
ministern hotar Erland för att han ska sluta prata om Kurt.
Till generalens födelsedag kommer också Martas bror,
biskopen Tomas och hans fru Brita. Brita visar sig vara konversabel när det gäller
släkten och Kurt men avbryts snabbt av de övriga.
Beatrice har hittat information om sin dopdag som hennes mor sparat
åt henne, bl a en lista på gästerna vid dopkalaset.
(Där finns bl a Teol
lic Karl Norling med fru, de är Ulrikas föräldrar
från förra boken "Livet är långt".
De olika intrigerna hänger verkligen samman. Där finns
också Marianne Bundins båda föräldrar). Ett namn är utsuddat. Det är Kurts.
Irma var en gång
förlovad med Kurt. Hon berättar att det var statsministern,
Adolf Fredrik Noijbe som dödade Kurt. Genom att testamentera
30 miljoner kr till sin systerson Kurt von Spoor, med förbehållet
att han skulle få pengarna det år han fyllde 25. Han
dog 15 minuter innan det nyår som skulle uppfylla testamentets
villkor. Då gick pengarna till brorsbarnen Anders, Tor,
Tomas och Marta.
Marianne vet att hennes föräldrar har kunskap om fallet.
Hon kör Dan till Strålsnäs där de bor. Doktorn
berättar att fjärdingsmannen Axel Johansson först
fastställt att Kurt gjort självmord men sedan börjat
fundera. Han blev farlig och mördades.
Mariannes far doktorn berättar om hur han första gången
träffade Kurt von Spoor på Stockholmsutställningen
1930. Han var arrogant och odräglig, vilket hans kusin, rädd
om familjeären senare försökte förklara för
mig berodde på att båda hans föräldrar dött
när han var 6 år och att han fått en exceptionellt
kärlekslös barndom. Han var förlovad med Brita
Bergklint som senare gifte sig med Kurts kusin Tomas Noijbe, som
blev biskop. På en restaurang där vi dinerade upptäckte
han Irma och blev genast förälskad.
Mariannes pappa, doktorn,
berättar vidare om Beatrices barndop som hölls på
det överdådiga Frälsetorp den 22 juli 1930 samma
dag som pappan Anders Noijbe fyllde 32 år. Barnets mor är
Åsa Noijbe. Kurt von Spoor och hans fästmö är
gudföräldrar. På dopet följer en magnifik
middag. Under denna anklagar Irma Marta för familjen Noijbes
ständiga förföljelse av Kurt. Hon blir upprörd
och sätts under doktorns läkarbehandling. Hon visar
mig två vykort med hotelser. Senare utslungar Kurt anklagelser
mot alla vid middagen om att de vill se honom död innan nyår!
Berättelsen
går vidare i doktorsvillans vardagsrum:
Vad hände nyårsafton 1930? Kurt bjuds till Frälsetorp
för att Anders behöver låna pengar. Samma gäster
är där som vid barndopet. Det är oväder. Gården
är snart insnöad och snart fungerar varken telefon eller
el. Någon ropar "Hjälp, jag är skjuten! Jag
dör! Kurt ligger på hallgolvet. Men han är oskadd.
Det är en timme kvar till tolvslaget.
Anders Noijbe förslår att Kurt låser in sig i
gästrummet. Han ska ta revolvern med sig (Detta förslag gör Anders
misstänkt. Varför skulle Kurt ta med sig en revolver
om han var helt säkert innesluten? Dessutom hade Kurt samma
dag hånfullt avslagit Anders bön om ett lån!). Doktorn utsågs till kontrollant.
När klockan slagit tolv får de hjälpas åt
att bryta upp dörren eftersom Kurt ligger död i rummet.
Skjuten genom huvudet.
Sedan fått detta berättat för sig åker han
tåg tillbaka till Båstad. Där väntar Beatrice
på honom i sin sportbil. Han friar till henne och får
ja. De går och badar. Beatrice går i förväg
tillbaka från badet. När Dan kommer efter är hon
och bilen försvunna! Han letar efter henne överallt
men hon är som uppslukad av jorden. Någon vill inte
att jag ska träffa henne.
Men Beatrice vill. Hennes far generalen har blivit sjuk. Därav
tvingades hon skyndsamt åka hem. Jag åker dit och
stannar flera månader hos honom och Beatrice, frånsett
tre veckors bröllopsresa till Bretagne. Fadern tillfrisknar
och Erland vill att vi rekonstruerar hela händelseförloppet
nyårsafton 1930. Dan skulle spela Kurts roll och sitta av
en timme i dödsrummet. Jag tar Beatrice med mig. Strax efter
12 bankar någon på dörren. Jag svarar inte. Någon
slår in dörren. Nu drar vi ett streck över allt
säger Anders Noijbe. Men alla 12 faddrarna virvlar runt i
Dans huvud tills han kan säga som hans far gjordc en gång
"Men det är ju så enkelt!"
Jag släppte in min fästmö Beatrice. Jag litade
på henne. På samma sätt litade Kurt på
sin fästmö Irma. Irma hade skäl att döda honom.
Han hade drivit hennes mor, fru Arlinder, i döden genom att
se till att hon fick sparken från ett varuhus där hon
arbetade. Hon byggde upp myten om att hans släktingar ville
se honom död.
Boken utspelar sig under olika tidsperioder och där naturligtvis
historien är avgörande för dagens händelser.
Det blir nästan mer en släktkrönika, kan man anta
att författaren själv och hans släkt är förebilder,
än en deckare. Älskare av "normala" deckare
bli inte särskilt imponerade.
"10 till att följa dig" anspelar på Shakespeares
Köpmannen i Venedig. Två faddrar + 10 det är 12
jurymän som senare ska döma Shylock till döden.
till sidans topp