 |
|
 |
|
|
|
|
Konstnären och tecknaren
Tobby Hagen är bokens jag.
Jag besöker Konstfackskolan för att jag vill hjälpa
min kusin Maud Graning
att bli antagen som elev
där. Den gamla byggnaden på Mäster Samuelsgatan
såg mycket ålderstigen ut och skulle om några
år rivas.
- Jag besöker ämnesläraren Melwin Greger
(son till den ganska kända operettsångerskan Elsa Ridenberg).
Han är positiv att ta emot min kusin som en specialelev och
får stöd hos en kollega Mandus Wenner.
- Konstfack har en stor utställning dominerad av en jättestor
modell av ett mänskligt hjärta. Det ska ställas
ut på Ostermans. Upphovet heter Leo Gudmundsen,
som just tycks ha haft ett häftigt uppträde med en ung
flicka. På Ostermans vill också läkemedelsfirman
Idun ha en vägg dekoration. Den har jag gjort en förlaga
till och får nu löfte om att får hjälp med
uppmålningen av två elever på Konstfack. Sten Willes är en av dem.
- Maud Granings väskor väntar redan utanför min
lägenhetsdörr på Klara Östra Kyrkogata. Att
hon ska bo hos mig tilltalar mig inte helt men jag kommer på
att längst uppe i huset bor du min vän Reidar Hammer.
Han är arkeolog och just nu på upptäcktsresa i
Egypten. Jag har hand om hans "appartement" under frånvaron
och där kan lilla kusin Maud bo!
- Melwin Greger ringer med det glada budskapet att rektorn gett
sitt godkännande till att Maud blir specialelev. Han vill
att vi båda ska komma till Konstfack på kvällen.
- Där får vi träffa Mandus Wenners fästmö
Sybil Meckholt, en parant skönhet och enda barnet
och arvtagerskan till Allan J. Meckholt, mannen som byggt upp
en stor kemisk-teknisk industri. Leo Gudmundsen är där
och Georg Brandin. De ska bli mina medhjälpare
liksom Sarah Farin, flickan som under gårdagen
lämnat skolan gråtande.
- Vi bjuds alla hem till Melwin Gregers smakfulla tvårummare.
Maud vill inte komma med. Greger citerar en persisk poet från
1100-talet, Omar Chajjam. Man pratar latin.
- När jag nästa kväll går hem efter en lyckad
träff med Iduns försäljningschef passerar jag konstfackskolan.
Jag tycker mig se ett ljus därinne och tar mig in. Jag trevar
mig fram i mörkret. Tycker mig höra smygande steg i
närheten. Någon springer sin väg och jag hittar
en parfymdoftande näsduk.
- Hjärtat är färdigbyggt. Det har fått en
bandspelare och högtalare "inopererade" och "dunkar"
nu regelbundet. Fast Greger får för sig att det slår
fel ibland. På min "vägg" arbetar Sarah Farin
och Sten Willes medan Maud blandar färg.
- En igelkott är en annan av utställningens sensationer.
Den ligger i dvala i ett kylskåp och dess långsamma
hjärtslag mäts och visas på en oscillator. Alla
blir genast mycket fascinerade.
- Plötsligt upphör det stora hjärtats slag. Greger
och jag klättrar upp för att kontrollera bandspelaren.
Då hör vi förfärade skrik. Leo ligger framstupa
med överkroppen halvt uppklämd mot hjärtväggen.
Hela bakhuvudet är inslaget och han har en ledningskabel
i handen.
- Till min glädje är det min gamla bekant, Jan Asker, nu nybliven kriminalkommissarie som fått hand
om fallet. Leo Gudmundsen är mördad, ihjälslagen
med en hammare som man hittat bredvid kroppen.
- Sedan alla inblandade blivit förhörda vill Jan Asker,
till min glädje, höra min syn på saken. Han erinrar
sig min styrka på området sedan tidigare. Jag får
i uppdrag att sno runt och lyssna och fråga.
- Jag promenerar hem i regnvädret på natten. Jag får
en obestämd känsla av att vara förföljd. När
jag tar upp nyckeln utanför min port blir jag nedslagen!
En tidningsgumma återkallar mig till ett smärtsamt
medvetande vid 5-tiden. Hon tror att jag är berusad och hjälper
mig hem. Hemma upptäcker jag min kusin Maud på soffan.
Hon har en våt näsduk i handen. Den har samma monogram
som den jag hittade på Konstfack!
- Senare på dagen får jag ett anonymt telefonsamtal.
Någon som vill veta resultatet av angreppet på mig?
- Jag tar mig an min uppgift jag fått av Asker. Jag bjuder
Sarah Farin, 24 år, på kondis. Där ser hon något
som gör henne väldigt förskräckt. Hon berättar
att hon fortfarande älskar Leo, trots att hon fått
erfara vilket odjur han egentligen är. Hon avskyr Sybil Meckholt,
"societetsapan" som jagar hennes Leo.
- Jag får min kusin Maud att mycket motvilligt berätta
att hon känner Leo sedan de var barn. Ett tonårssvärmeri
som slutade med något som nästan kan kallas ett våldtäktsförsök.
Därav hennes obehagliga känslor inför Leo.
- Jan Asker ringer med en överraskning. Leo Gudmundsen var
utomäktenskaplig son till Allan J. Meckholt! Alltså
halvbror till Sybil! Leos mor hade velat hålla det hemligt
hela sitt liv. Under tiden kommer Sybil till min lägenhet.
Hon bjuder Maud och mig på middag på Stallmästargården.
Maud blir jätteförtjust av all lyxen.
- På kvällen skriver jag ett långt brev till
min avlägsne vän, Reidar Hammer och ber honom om hjälp.
Jag skickar en kopia till Jan Asker.
- Melwin Greger bjuder in mig på te på kvällen.
Medbjudna är "det vanliga gänget", alla som
var samlade när Leo blev mördad.
- Sarah erbjuder sig direkt att ordnat teet. Sten Willis lika
gärna att hjälpa till. Alla erbjuds mjölk till
teet. Sarah upptäcker att min kopp är spräckt.
Då byter Greger gärna den mot sin egen. Snart blir
Greger sjuk och förlorar medvetandet. Han transporteras omedelbart
till Södersjukhuset svävande i livsfara. Där finner
de att han fått en överdos av ett sömnmedel av
barbitursyregruppen.
- Asker är orolig. Han är övertygad om att det
är jag som var det tilltänkta offret.
- Jag får ett telegram från Reidar. "Mördaren
är känd" skriver han.
- Jag får hjälp att göra färdigt min dekoration
till utställningen av Sten Willes och Sarah. Maud är
också med. Plötsligt börjar "hjärtat"
att dunka. Sarah blir förtvivlad och måste hjälpas
hem av Sten.
Han kommer tillbaka och vill ha ett enskilt samtal med mig. Då
talar han om att det är han som lagt sömnmedlet i min
tekopp. Han ville skrämma mig för han trodde att det
var jag som mördat hans kamrat Leo. Men snart står
det klart att han "erkänt" för att skydda
Sarah som han tror är den skyldiga.
- När Sten gått stiger det in i min lägenhet en
kraftfull gestalt, iförd säckiga kläder och krönt
med ett förväxt gossehuvud. Arkeologen, skriftexperten
med mera, doktor Reidar Hammer, min gamle vän och granne.
Han är bestört efter att ha funnit en ung, vacker och
helt okänd kvinna i sin säng.
- Jag berättar för honom vad som hänt utöver
det jag redogjort för i mitt brev, särskilt det självmordsförsök
jag utsatts för. Han säger att han vet vem mördaren
är. Men han har inga bevis och som vanligt vägrar han
att delge mig något alls.
- På kvällen av invigningsdagen av utställningen
har Jan Asker ordnat en rekonstruktion av mordkvällen. Alla
berörda personer hade kommit. Innan de börjar ber Asker
Melwin Greger att kasta en blick in i hjärtat. När han
gör det ser han en docka som föreställer den mördade
Gudmundsen. Han blir skräckslagen, rusar iväg och grips
av två handfasta poliser. Mandus Wenner berättar för
mig att näsduken jag funnit är Melwins och antyder att
Melwin är homosexuell. Melvin Greger hade en förbindelse
med sin elev Leo. Leo pressade honom på pengar för
att inte avslöja detta.
Greger hade ordnat två parallella kablar till högtalaren
för att skapa sig ett alibi. Alla trodde att Leo dog då
"hjärtat" slutade slå. I själva verket
hade Melwin dödat honom tidigare.
Och jag blev inte alls utsatt för något motförsök.
Sarah Farin erkände att hon lagt sömnmedlet i en spräckt
kopp. Hon visste att Greger av artighet själv skulle ta koppen.
Sarah anade att det var Greger som dödat hennes älskade
Leo och ville straffa honom.
