Fale Burman Spinn, spinn mördaren min 1953
 

På Norröra i skärgården har Tobias (Tobby) hyrt en stuga av gubben Westman. Till Norröra för att fira midsommar kommer också Jösta Steehn, som äger en lyxig sommarstuga, med sin vän tandläkaren Tore Schmidt med fru Elsa. Det unga paret Hasse Wilén och Gisela Meurk kom dagen innan. Jöstas störste kund, Stringers, är också väntade. Vera och Ragnar och Veras brorson Bo. Westman är pensionerad från Lotsverket. Hans sondotter Hermia arbetar hos Steehns. Hermia arbetade tidigare hos Vera Stringer men blev avskedad sedan en vän till henne stulit en check av Vera.
Tobby är bokens jag. Han är 34 år och ogift och arbetar som reklamtecknare. Jösta är modetecknare och berömd.

Efter morgontoaletten tar jag mig till "stenvillan". Där är också Gin, Jöstas fru, värdinnan, den franskfödda Ginette. Hermia förefaller ha fallit för Hasse Wilén vilket gör Gisela svartsjuk.
- Med skärgårdsbåten kommer Stringers och blir inkvarterade (noggrann beskrivning av var alla ska bo).
- Vi sätter oss till bords och snart blir Vera utom sig när hon ser att det är "tjuvungen" Hermia som serverar.
- Kaffet serveras framför brasan i den öppna spisen. Radionyheterna förtäljer om en 25-årig man som rymt från Långholmen. Hermia säger som i trance att "Han kommer, sanningen ska till sist uppdagas..".
- Vera går upp på sitt (Gins) rum för att hämta cigaretter. Hon hittar undanstucket ett sataniskt självporträtt av Jösta, som blir ursinnig och kastar det i elden. Vera verkar mer än vanligt uppskruvad, hon gör många antydningar som jag inte förstår. Hon vill ta ett nattbad men ingen vill följa med. Hon går ensam. Jag hör hennes plaskande från altanen där jag sitter. Men plötsligt blir det tyst. Jag springer ner. Vera är borta. Jag hoppar i och lyckas dra upp hennes kropp. Hon har ett sår i huvudet. Jösta tar motorbåten och hämtar
doktor Sommer, som snart konstaterar att hon är död trots våra upplivningsförsök. Hon förefaller ha dött genom drunkning men hon har en otäck halvcirkelformad skåra vid tinningen. Han vill ha maken Ragnars tillstånd att göra en obduktion.
- Jag lyckas somna i min stuga men vaknar snart av ett ljud och ser ett mansansikte utanför fönstret. Jag springer ut och ser en man i mörkgrå byxor och en brun kavaj springa iväg. Jag springer efter men förlorar honom snabbt ur sikte. Jag somnar igen och vaknar i en förskräcklig mardröm som blandat alla kvällens intryck. Jag går till bryggan i avsikt att leta efter den badmössa jag har för mig att Vera bar. Ingen mössa, men när jag dyker fastnar ett blänkande mässingsdrag i mitt finger. Jag minns att jag hört ett ljud som av en spinnfiskares rulle när Vera nattbadade. Jag prövar min teori. På den "träboj" som varnade för en farlig metallstolpe i vattnet precis utanför bryggan, fanns en ny skåra som från ett drags vassa krok. Någon hade med ett kastspö dragit undan träbojen och fått Vera att dyka rätt på stolpen?
- Tord dyker upp och jag inviger honom i mina misstankar. Varifrån har fiskaren kastat? Kanske från Gins rum där Vera bott och nu låg på "lit de parade".
- Det blir morgon och Jösta, Ragnar och Tord tar Veras döda kropp i båten till Norrtälje.
- Medan de är borta söker jag i genom Veras rum. Där finns också Ragnars bagage bl a kastspö i sitt fodral. Linan är avsliten. En impuls får mig att knyta i hop linan med det mässingsdrag jag hittat.
- Gin är högljutt irriterad på Hermia för att lunchens köttbullar försvunnit.
- Gisela vill utforska ön. Jag och Bo följer med henne på promenad. Vi hittar Skogshyddan med sina två britsar. Under den ena hittar jag köttbullar. Är den förrymde fången Hermias fästman?
- Promenaden har fått mig att tänka på
Reidar Hammer, min gode vän arkeologen. Han får ofta syssla med kriminalproblem särskilt när det gäller att finna bevis för förfalskningar. Han är välkänd och aktad i kriminalkretsar. Jag ringer till honom från gubben Westmans telefon.
- Tord går med på att i hemlighet göra experimentet för att ta reda på om man under natten verkligen kan träffa bojen med ett spinnspö från ett fönster i Veras rum. Han smyger in i huset. Jag kontrollerar att han träffar redan med första kastet. När han inte genast kommer ut ur huset blir jag orolig och hittar honom avsvimmad med fult sår i huvudet. Vi lyckas ta oss ner för trappan och hem till mitt där jag plåstrar om honom.
- När han lyckats ta sig hem sitter jag en stund på min altan. Då ser jag Hermia på väg in i den nattmörka skogen. Jag springer snabbt men när hon upptäcker att hon är förföljd springer hon ännu snabbare. Jag letar i stället upp Skogshyddan. På väg därifrån får jag en stor sten i nacken och förlorar medvetandet. Jag lyckas ta mig till min stuga och somna.
- Nästa dag ringer Reidar och vill komma ut till ön. Han har kontaktat Stringers advokat och fått reda på att Ragnar är huvudarvinge. Vidare att Gins bror Julien varit invecklad i en mordhistoria i Paris.
- Reidar vill att jag håller ett öga på Gin, så jag hjälper henne med dukningen. Då upptäcker jag att den långa, vackra dolken som ingick i vapensamlingen var borta.
- Efter midsommar dansen kommer jag hem och träffar Gina som är mycket upprörd. Hon vill att jag ska gömma henne. Hon ger mig ett brev som hon säger är till Jösta. Brevet är från "
Erik Lund" (så hette rymlingen från Långholmen) och hotar "herre Sten" med att han sett honom och vad han gjorde i fönstret samma kväll som "Frun dog". Han vill träffa "Sten" vid brunnen efter midsommar dansen.
- Jag springer genast för att få tag på Reidar. Genast ger vi oss iväg mot festplatsen. Hasse, Booch Ragnar följer efter. Snart hittar vi en död man med en kniv i bröstet. Ragnar känner igen honom som den som stulit checken hos Vera. Men var är flickan? Hermia?
Jo, henne hittar de i brunnen, strypt.
- Doktor Sommer tycker att de förstör hans semester.
- Snart kommer
stadsfiskal Larsson i Norrtälje. Han har med sig två konstaplar från statskriminalen och tre polismän tillhörande Norrtäljes stadspolis. Reidar Hammer får genast gehör för sin plan att lägga en fälla för mördaren. "Doktor Hammers" ryktbarhet inom poliskretsar är garanti nog.
- Jag får en impuls som i en spegel. Om man gör ett självporträtt målar man från en spegel och då målar man sin spegelbild. Men det "sataniska" porträttet var ingen spegelbild. Hade någon annan gjort teckningen? Under en tidigare period när Gin var sjuk kunde Jösta överhuvudtaget inte teckna någonting. Berodde det på att det var Gin som var konstnären? Och blev Vera mördad för att hon uppdagat hemligheten?
- Reidar spelar sitt spel inför de fyra männen: Ragnar, Bo, Jösta och Hasse. Han visar dem papperslappen som Erik Lund skrivit och påstår att stadsfiskalen menar att om man kunde finns den anteckningsbok varifrån lappen rivits så skulle man veta vem Veras mördare är. Sedan tycker han att alla bör gå och lägga sig inför morgondagens förhör. Tanken är att mördaren ska avslöja sig genom att ta sig till skogshyddan där anteckningsboken finns.
- Snart är Reidar och jag på väg i nattens mörker till skogskojan där vi träffar stadsfiskal Larsson med två polismän. Vi fattar posto i mörkret. Efter en lång väntan hör jag en kvinna skrika i dödsångest. Jag rusar dit och finner Gin på marken med ett sår i huvudet. Plötsligt är Gösta efter mig och försöker strypa mig. Jag kämpar för mitt liv och slås medvetslös. När jag vaknar ligger Jösta bredvid Gin. De två konstaplarna kommer med Bo mellan sig i ett skruvstädsgrepp.
- Nästa dag träffas vi alla i min stuga i spänd förväntat på att "den store Detektiven" ska förklara hur allt hänger samman. Genom skriftstilsanalys hade Reidar funnit att den som förfalskat Veras check var Bo Stringer. Bo fick för sig att Vera antydde att hon kommit på detta och tänkte avslöja honom. Gin var ett farligt vittne som upptäckt att Bo inte satt kvar i vardagsrummet då Vera gick för att bada.
- Jösta berättar att i Paris när Julien togs av polisen för mord på en person som han felaktigt trodde varit samarbetsman med nazisterna fick han tag på ett brev som kunde föra Julien till schavotten. Men av kärlek till hans syster Gin behöll han brevet. Beviset använda han sedan för att tvinga Gin att gifta sig med hon och låta honom signera hennes teckningar och målningar.