Ulf Durling Synnerliga skäl 1990

 

Bokens inledning och slutkapitel
Jag, Britt och min man Nils-Olof Stigertz är på väg till Blidö för att hjälpa Lisa som hotat att ta livet av sig. Hennes make Åke är i upplösningstillstånd av oro. Hon är inte där men vi hittar en avsparkad damsko i farstun och börjar leta efter henne utomhus. Vi finner henne vid badplatsen mer död än levande. En halvtömd Mogadonkarta avslöjar vad hon gjort. Åke har lovat henne att aldrig ta henne till sjukhus, hon är skräckslagen för att bli inlagd. Han sköter själv om magsköljningen. Hon kommer sig och somnar i sängen. Nästa morgon är hon dålig igen Vi kör så fort vi kan in med henne till stan. (åter bokens slut)

Bokens innehåll
Vi har ett lantställe som vi kallar "Torpet". Det ligger fem mil från Lindesberg i en ganska oländig del av Bergslagen. Jag och Nils-Olof är där. Han jobbar i Skatteverket. Vår son Daniel är i lumpen.
- Vi får en kattunge på halsen. På väg hem från landet åker vi alltid en omväg för att hälsa på min mamma.
- Jag får ett olustigt anonymt telefonsamtal från en kvinna. Sedan kastar någon in en sten genom vårt fönster. En bil med två personer kör hastigt därifrån. En blå Volvo Duett, FSX51. Vi vet var vi ska leta och åker till SoS, fd Medicinalstyrelsen. Det är min arbetsplats. Vi hittar åtta namn på kvinnor som ansökt om abort. En av dem som fått avslag är den 38-åriga apoteksteknikern Elisabeth Hansson. Hon bor bara ett stenkast från oss. Vi kör dit och finner hennes man Åke Rydell upprörd. Han ber om ursäkt på Elisabeths vägnar. Hon blev alldeles utom sig eftersom hon varit säker på ett bifall på hennes ansökan. Hon ansåg att "synnerliga skäl" förelåg. Hon gav mig skulden för beslutet. Han berättar om att Elisabeths mor Margit nyss dött. Omständigheterna gav Elisabeth sjukhusskräck. Lisa får ett nytt anfall och vi lämnar henne på sjukhuset. På hemvägen berättar Åke om hur han träffat Elisabeth. Han körde taxi och hade färdtjänst för Emma Norman, drygt 60 år. Hon berättade om sin syster Margit i Nyköping och hennes dotter Elisabeth. Han ordnade så att han fick träffa henne.
- Jag har svårt att sova. Orsaken är de hemska mardrömmar som väntar mig i sömnen. Orsaken är något som hände mellan min man och mig för 10 år sedan. Då "försvann" en flicka som skulle ha kallats Jenny.
- Jag tar mig till medicinalklinikens avdelning 75 där Lisa är intagen. Jag får träffa psykiatern Rudling och försöker få honom att finna "synnerliga skäl" för att tillåta Lisa att få göra abort. Men han är helt negativ till detta och säger sig helt kunna "frikänna henne i suicidalt hänseende". Sedan träffar jag Ingrid Henriksson, vars kuratorutredningar jag uppskattar. Hon har kontakten med Elisabeth och intygar att denne varit helt övertygad om att få göra abort men också tagit det lugnt vid beskedet om avslag.
- Jag pratar med Åke. Nu är det vi två som själva måste hitta "synnerliga skäl" för att rädda Lisas liv. Han är inte helt entusiastisk.
- Nästa dag träffar jag och Nils-Olof Åkes mor hemma hus Hansson-Rydells. Hon säger sig inte känna till några sorger och bekymmer hos Lisa. Samtidigt är Lisa så självisk att hon missgynnar sin svärmor ett barnbarn som denna så längtar efter.
- Jag bestämmer mig för att ta mig till lägenheten som Lisas mor Margit bott i. Jag ska låtsas vara spekulant och få låna nyckeln av mäklaren.
- Jag och Nils-Olof besöker vår dotter Yvonne och Henrik S Lifvermarcks House Warming Party i deras nya våning vid Karlaplan.
- Jag tar Intercitytåget från Stockholm till Nyköping. Där tar jag genast kontakt med Mobergs villabyrå. Efter visst motstånd får jag se lägenheten där Lisas avlidna mor bott. Jag ställer upp balkongdörren och under natten tar jag mig in för att leta igenom lägenheten på egen hand. På insidan av en garderobsdörr sitter en gammal skrynklig affisch föreställande "Kenth-Arnes populära sjumannaorkester". Jag hittar många Kulla-Gulla och andra flickböcker. I en av dem finns ett tidningsklipp från DN den 27 augusti 1964. Det har rubriken "Inga spår efter Else-Majs mördare" och handlar om den 12-åriga Else-Maj Bäck som brutalt bragts om livet. Artikeln är skriven av Allan Elmar. Kriminalkommissarie Vikander hade hand om ärendet. Då kommer någon in och jag gömmer mig under sängen. Han luktar rök och tobak.
- Jag lyckas ta mig ut osedd och träffa min man. Fortfarande 25 år efteråt är mordet ouppklarat.
- Vi tar oss till Elmars som är på besök hos sin dotter. Vi försöker förgäves få fram upplysningar som kan koppla ihop Lisas aversion mot att föda med mordet på Else-Maj. Allan Elmar visar oss dock mordplatsen.
- Sedan besöker vi Else-Majs föräldrar. De är i sin välansade kolonilott i Anderslund. Modern Greta är övertygad om att Else-Maj fortfarande lever. De känner inte till Elisabeth Hansson. Hon finns inte heller på klasskortet.
- Lisas ungdomsväninna Ulla Niemi hittar vi i biljettluckan på Royal. Hon blir helt förskräckt över att få höra att Lisa Hansson var på väg att göra abort. Lisa hade alltid varit starkt emot sådant och skällt ut Ulla efter notor när hon gjort abort i ungdomsåren.
- Nils-Olof får en av sina befängda idéer. Vi tar oss ner i hotellmatsalen där gästerna just gått. Men pianisten är kvar. Han heter Stickan Larsson och har faktiskt spelat i Kenth-Arnes band. Själv är han steril. Men vem som helst av de övriga sex kan vara Lisa far!
- Först att besöka blir Arne "Ernie" Bruuse brodern till Kenth Bruuse. Han är gift med Essy Lindgren, bandets vokalissa och hon intygar att Arne aldrig hoppat över skaklarna. En av deltagarna var neger och kan därför knappast vara far till Elisabeth och två andra var homosexuella. Då återstår bara basen Sture Wahlberg. Han fick tidigt Parkinson och togs in på Skogstorpshemmet. Där får vi emellertid av föreståndarinnan, syster Inez veta att Sture dött för 10 år sedan.
- Men allt detta tycks bara ha varit ett villospår. Plötsligt erinrar jag mig brevet till Elisabeth som jag hittat innanför dörren i moder Margits lägenhet. Det är ett brev från "Timo" där han berättar om hur han ser fram emot ännu ett kärleksmöte. På Magdas Rum & Inkvartering får vi napp. Där har Timo Harpanen tagit in. Han bor i Borgå i Finland. Men när vi kommer dit upptäcker vi att han flyttat till Imatra nära ryska gränsen. Vi lyckas ringa dit och när Nils-Olof uppger att han är från polisen så lovar Timo Harpanen att genast ta flyget till Helsingfors. Vi tror att det handlar om "finska pinnen", Jokko, som Elisabeths mor Margit haft som krigsbarn och som återvänt till Finland. Men, nej! Ingen träff alls. Den han träffat i hemlighet i Nyköping är Ulla Niemi. Han har ingenting med Elisabeth att göra.
- När vi är tillbaka i Näsby Park visar det sig att Lisa har försvunnit. Åkes mor är förtvivlad över att hon lyckats smita. Nyckeln märkt Nyköping är borta. Åke och Nils-Olof åker därför genast till Margits lägenhet. Fem timmar senare är de tillbaka efter en helt resultatlös färd. Då kommer Åke på att Lisa troligen åkt till Blidö, till moster Emmas stuga den som jag och Åke övertagit.
- Vi kör därför kustvägen över Åkersberga och Roslags-Kulla för att ställa oss i färjeköerna i Furusund och Larshamn på Yxlan och sedan äntligen nå Blidö.

Bokens slut
"Vi finner henne vid badplatsen mer död än levande. En halvtömd Mogadonkarta avslöjar vad hon gjort. Åke har lovat henne att aldrig ta henne till sjukhus, hon är skräckslagen för att bli inlagd. Han sköter själv om magsköljningen. Hon kommer sig och somnar i sängen. Nästa morgon är hon dålig igen Vi kör så fort vi kan in med henne till stan." (se ovan).
Jag anropar SOS, 90000 och Norrtälje lasarett. Men det hjälper inte. Lisa dör under operationen på sjukhuset. En liten flicka på 600 gram överlever och ligger i kuvös.
Jag får en ny idé. När Lisa tog hand om sin sjuka mor Margit upptäckte hon att denne inte hade några ärr efter ett kejsarsnitt, trots att hon under alla år klagat så på den hemska förlossningen. Troligen hade hon inte fött några barn alls utan Lisa var dotter till Margits syster Emma Norman, den moster hos vilken hon tillbringat så många år av sin barndom. När "finska pinnen" åkte tillbaka uppstod ett tomrum i barnkammaren och Lisa flyttade in.
- Nej, Stigertz har fått allt om bakfoten. Lisa har inte gjort självmord. Det är Åke, hennes sambo som mördat henne eftersom han tröttnat på henne och absolut inte ville ha barn med henne. Detta berättar de för en förvånad Åke. Han erkänner emellertid vad som läggs honom till last och erkänner också att det är han som dödat flickan Else-Maj. När han var 20 år och låg med en tjej i buskarna på Klockberget i Nyköping hörde han något i närheten. Han trodde att de var ett djur och kastade en sten efter det. Olyckligtvis träffade stenen Else-Maj så illa att hon dog. Sedan erkänner Åke hur han fått i den medvetslösa Elisabeth ett hundratal antidepressiva tabletter under förevändning av att göra en magsköljning av henne i vår åsyn! Han kör sedan ut oss och säger att vi inte kan bevisa någonting och att han ska blåneka till alla falska beskyllningar.
- Medan Nils-Olof tar sig en funderare åker jag till Blidö. Jag tänker ta prov på magsköljningsvätskan jag tömt ut över nässelstacken. Men då hittar jag Åkes bror Lennart i stugan. Hade Sture Wahlberg flera barn? Lennart förefaller ha fått hans ärftliga Huntingtons sjukdom!

Bokens efterskrift
Vi blir överens om att adoptera lilla Jenny som vår egen förlorade dotter hette.

 

 

 

Blidö är en ö i Stockholms skärgård. Till Blidö och grannön Yxlan finns bussförbindelse från Norrtälje och färjeförbindelse från Vaxholm. Öarna har inga broar utan endast vägfärjor som går mellan Furusund (fastlandet) och Köpmanholm (Yxlan) samt mellan Larshamn (Yxlan) och Norrsund (Blidö). Blidö har även en egen församling, Blidö församling av Uppsala stift i Norrtälje kommun i Stockholms län.
Konstnären Rune Jansson föddes här. Ture Nerman hade sommarstuga på Blidö i femtio år. Se Wikipedia. Se också Stockholms officiella besöksguide.