 |
|
 |
|
|
|
|
Jag är B.
Ingemar Svensson. Jag är brevbärare. I ett ögonblickets
ingivelse har jag inviterat Anna-Lena Persson
i Granelund till fackets traditionella utfärd till Göteborg
söndagen före midsommar. Fyra andra personer bli lika
glada. Det är Tyra, Anna-Lenas
mor, Anny, hennes faster samt mina
egna föräldrar, Kalle och
Ingeborg Svensson, boende på
Servicehuset Björkgården. De vill gärna att Anna-Lena
och jag ska bli ett par.
- Anna-Lena njuter fullt ut av Lisebergs attraktioner. Själv
överlever jag knappt bergochdal-banan. När jag får
ta igen mig ensam en stund ser jag plötsligt Bosse
Persson i Mellangården, en gång min skolkamrat.
Han vinkar och jag ser hans utstående framtänder. Inget
konstigt med det förutom att jag var med på hans begravning
för två veckor sedan. Då hade han dödförklarats
eftersom det gått 10 år sedan hans försvinnande.
- Vi tar in på Liseberg C för att äta lunch. Vi
äter men jag kan knappt få ner en bit. Jag tänker
på hur en båt hittats drivande i sjön Nocken
för 10 år sedan i närheten av byn Långared.
Sedan kom de tre breven med svarta sorgkanter. Anna-Lena vill
åka Aerovarvet efter måltiden och blir mycket förnärmad
när jag absolut inte vill. Då vill hon bara åka
hem - och i baksätet av min bil.
- I de tre gårdarna i Långared bor i Övre gården
Anna Johansson och hennes far Erik
samt Kalle Wikström, lantarbetare
och dräng. I Mellangården bor
Lasse Persson och snabbköpskassörskan Britta
Persson. Britta och Anna är systrar, Britta den vackra
och Anna den starka. Lasse och Bosse är syskon. Det är
också Lisa Nedergård
som bor med sin make Olof N Nedergård
i Nedre gården. Anna var en gång mycket förtjust
i Bosse.
- Jag berättar för Anna-Lena att jag sett Bosse på
Liseberg men hon menar bara att jag sett i syne.
- Jag är inte helt återställd ännu på
måndagsmorgonens postrunda. Anna-Lena och Anna var som yngre
väninnor. De var duktiga i bågskytte men Annas fader
Erik satte stopp för det.
- När arbetet är klart för dagen åker jag
till mina föräldrar för att få ett råd.
Pappa tycker att jag ska tala om för långeredsborna
att jag sett Bosse Persson. Den uppfattningen har inte Anna-Lena
som inte tycker att man "ska riva upp gamla sår".
- Lasse Perssons föräldrar Sven och Maja blev för
20 år sedan påkörda av rattfyllerist, Sven dog
omedelbart och Maj fick svåra hjärnskador.
- Jag måste in till Lasse och Britta för att berätta
om att jag sett Bosse. Lasse blir mycket irriterad, ja, nästan
hotfull och han hämtar Bosses avskedsbrev. ( I brevet står
dock inget om att han tänker ta livet av sig, bara att de
inte ska söka efter honom och inte sörja honom). När
jag går därifrån hittar jag Britta i min bil.
Hon säger att hon mycket väl kan tro att det var något
konstigt med Bosses försvinnande.
- På Nedre gården träffar jag Lisa, Bosses syster.
Hon börjar prata om Kurre Ivarsson,
som nyligen slog ihjäl sin fru av svartsjuka och som kräver
att få ärva sin fru på grund av förmildrande
omständigheter. Kurre var Lisas bror Lasses "lekkamrat"
som rallyförare. Hon avfärdar som rena ryktet att jag
skulle ha sett Bosse livslevande på Liseberg. Hennes man
Olof däremot, berättar i förtroende, att den dag
Bosse försvann, hade Olof träffat honom. Bosse var på
mycket gott humör och bad att få förskott för
det arbete han utfört på gården. Inte behövde
han väl pengar om han var på väg att dränka
sig.
- På Övre gården väntade Anna på mig.
Hon var den minst vackra av systrarna och den som fått ta
störst ansvar för gården. Hon var i Göteborg
samma dag som jag för att träffa "sin älskade
Bo"! Men då menar hon sin systers Brittas barnbarn.
Hon tror att Bosse sista natten besökte en älskarinna,
"den magra skrikan" på biblioteket.
- Även drängen Kalle på Övre gården
vill ha besök. Men inte heller av honom får jag någon
större hjälp.
- Mamma och pappa vill också ha besök. Mamma lockar
med bruna bönor och fläsk. Sedan vill de ha med mig
på kvällskaffe hos grannarna Oskar
och Agda Eklund, fd anställda på Mellangården.
Där är också Staffan Hellstrand
med sin ouppfostrade son Anton, båda
"adopterade" av Agda och Oskar. Staffan är anställd
som vårdbiträde på Björkgården. Staffans
mor Maud arbetade i slutet av 60-talet som praktikant på
Mellangården. Hon blev med barn med utböling från
stan som snabbt lade benen på ryggen. Staffan retade mig
redan som barn och är inte bättre nu. Alla vill veta
allt om hur jag sett Bosse och hur de reagerat på gårdarna
i byn Långared.
- Just som jag kommit hem på söndagskvällen ringer
Göran Sandahl, redaktionschef
vid länstidningen. Han har fått ett brev "med
svarta kanter". Det handlar om att en person (Ingemar Svensson)
sett en försvunnen i Göteborg. Nästa dag blir det
en stor artikel i länstidningen. Snart ringer kriminalinspektör
Jan Klinteberg. Jag träffar
Staffan Hellstrand och avslöjar lätt att det är
han som skickat brevet till tidningen.
- Några kvällar senare ringer Göran Sandahl. Bosse
Perssons ena stövel är hittad i sjön Nocken. Plötsligt
vet alla att jag sett i syne då jag såg Bosse Persson
på Liseberg. Men så illa är det inte. Snart får
jag reda på att polisen funnit att stöveln bara legat
i sjön några dygn. Någon har slängt i den.
Det är Kalle Wikström!
- I början av nästa vecka ser jag att Kalle i smyg lägger
på ett brev på postkontoret. Jag lyckas avslöja
adressaten: Rinaldo Rinaldini och en c/o adress i Göteborg.
Rinaldo Rinaldini det var Bosses namn när han som pojke lekte
rövare!
- På lördagsmorgonen åker jag till Göteborg
och söker upp adressen. En kvinna som säger sig inte
förstå svenska öppnar. Sedan kommer en man och
kör bort mig. Jag tar en öl på ett café
och där träffar jag Marlon Långeryd,
Lasses och Britas son på Mellangården.
- Åter hemma tar jag en promenad i centrum och hamnar på
en uteservering. I Året Runt läser jag om Kurt Ivarsson
som viker ut sig i ett snyftreportage om hur han älskar sin
fru som han slagit ihjäl och hur synd det är om honom
att han inte får ärva henne.
- Både Lasse och Staffan Hellstrand har tagit vid sig av
snyftreportaget och skickat brev till häktet i Göteborg.
- Jan Klinteberg ringer mig och berättar att Bosse hittats
död i Nocken. Han ber mig komma till Övre gården
om en halvtimme. Där är redan hela släkten samlad.
Alla blir lika förvånade då de förstår
att Bosse dött för bara två dagar sedan.
- Kalle Wikström har haft kontakt med Bosse hela tiden. Han
ställer nu frågan vem i rummet det är som dödat
Bosse? Lasse och Kalle antyder att det är jag som kan ligga
bakom. Motivet skulle vara att jag uppvaktat Anna och var rädd
att Bosse skulle komma tillbaka. Och Bosse har varit Anna-Lenas
älskare, vilket hon inte förnekar!
- Klinteberg ringer och talar om att Bosse dödades med en
pil rakt genom hjärtat. Det var Anna och Anna-Lena som en
gång var duktiga bågskyttar.
- Sandahl ger mig uppdraget att åka till Mellangården
och skaffa fram något att skriva om. Lasse är rädd
att jag räknat ut att det är Bosse som är far till
Marion! Tror jag. Men där har jag räknat fel!
- Jag delar ut ett brev till Lisa. Det är anonymt med gratulationer
att hon lyckats borteliminera sin bror.
- Jag träffar Klinteberg och vi diskuterar de inblandades
alibin. Sedan träffar jag Kalle. Han säger att det inte
är Marlon utan Staffan Hellstrand som är Bosses son!
Bosse vägrade att erkänna barnet och Maud vägrade
att uppge vem som var far. Kalle berättar också att
Bosse dog rik. Kalle och han hade alltid spelat ihop. De hade
ett stående system på Lotto och i våras vann
de 700000 kr! Han har aldrig berättat det för någon
förrän nu.
- Anna kommer hem till mig och berättar att Bosse ringt henne
samma dag jag sett honom på Liseberg. Han skulle hälsa
på under dagen men kom aldrig.
- Eklunds vill att jag kommer. De har något att visa upp.
En avbruten pil! Det var Staffan som sköt. Han och Bosse
var på Liseberg och Bosse fick för sig att köpa
en utrustning för bågskytte för att leka med Anton
som ville vara cowboy. Staffan blev svartsjuk för att hans
far nu ägnade omsorg åt sonsonen som han aldrig gjort
åt sonen. Han lyfter bågen och skjuter utan avsikt
att träffa säger han efteråt.
- Jag tar semester och åker och fiskar med gänget.
Jag är gängets chaufför och matlagare.
- När jag kommer hem är mordfallet avskrivit som en
olyckshändelse. Staffan har skyllt på att det var Anton
som sköt. Utredningen är nedlagd. Staffan ärver
Bosses lottovinst och familjen åker till Florida.