Jan Olof Ekholm  Pang du är död 1969
 

En småstad i Skåne med regemente. Det handlar om är Hässleholm. Nu är det dags för repövning vilket bokens jag inte är så trakterad av. Liksom Ekholms debutbok en trevligt underhållande semesterdeckare med mycket humor och självironi. Bokens jag, journalisten Göran Sandahl är kvartersmästare i reserven med sergeants grad.
Som vanligt rycket befälen in några dagar före de meniga. När det är dags för att hämta ut kpisten och ställa in remmarna får jag som vanligt problem. Jag vår vänlig hjälp av en lång mager karl. Det är
Sven Svensson. Han är sjukvårdare sedan han blivit vapenvägrare. Han känner en annan sjukvårdare Lasse Andersson (fångvårdare i det civila) sergeant och chef för pluton ett. En mer anonym person är Bo Clerfors (reklamman), chef för pluton två. Kommer gör också kvinnotjusaren och stabsfuriren Bruno Vedholm. Och den rödhårige "Fixarn" Granberg, kommissarie och furir .
Bataljonschef är
Lage Wärland, kallad "Tvärhand" p g a sin ringa längd. Värre är det med löjtnanten Sten Feldt, kompanichefen.
Vår förläggningsort blir Rävlanda skjutfält ett kallt blåshål på Skånes östkust. Innan övningarna startar vill Bruno ha alla med sig på en helkväll på krogen. Där är affärsmannen Vedholm som hemma. Sten Feldt kommer dit och försöker utan framgång ansluta sig till sällskapet. Som hämnd snor han Brunos mulliga hårfrisörska just innan finalen.
Det nya med den fältmässiga kompaniexpeditionen är en stor gammalmodig rullbandspelare som Sten Feldt köpt in för att allt som händer ska dokumenteras.
En arbetskamrat till Lasse Andersson,
Albertsson, kommer som vanligt ordentligt alkoholpåverkad. Snart roar han sig med att kasta lösa patroner på elden så att alla rusar ut och tror att "kriget" startat. Nästa morgon blir det förhör och Sten Feldt låtsas skjuta den vettskrämde Albertsson i baken. Det uppmärksammas av hans kompis Lindberg som vill göra en skrivelse till MO om det inträffade. Bataljonschefen tillkallas och Feldt får sig en läxa för att han inte håller sig till skyddsföreskrifterna.
Bandspelaren avslöjar att någon använt kronans telefon för privata ändamål. En korv försvinner. Det blir anledning för Feldt att förhöra och trakassera sina underofficerare. Hatet mot honom ökar.
På måndagen startar stridsövningen. Då är jag djupt bakfull efter att ha tillbringat helgen med svensexa. Jag får åka till förläggningsorten med Fixarn. Och avslöjar ofrivilligt under vilka påvra villkor han lever. Helt utan motsvarighet till hans skrytsamma berättelser. Det är också han som stulit korven för att dryga ut det påvra hushållet.
Vi kommer ut till den blivande övningsplatsen tillsammans med övrigt befäl och meniga soldater. Feldt är på oss och kritiserar det mesta vi gör, från fel uppsättnings av tält till icke förberedda eldställningar.
Chefskocket Hubert Åkerlund son till en nyrik bagarmiljonär gör Feldt rasande då han bjuder på medhavd sprit.
Lite senare blir vi alltmer hungriga men jag väntar på Feldts order för att åka och hämta matkantinerna i förläggningen. Till sist ger bataljonschefen Wärland order om att jag med min grupp ska söka efter Feldt. På väg mot förläggningen hittar vi hans kropp bredvid vägen. Skjuten till döds.
Det blir avlämning för bataljonschefen. Bruno Vedholm saknas!
Länspolischef Ture Carlsson tillkallas. "Sure-Ture" tycks ha glömt våra tidigare kontroverser och hälsar mig med glädje och vill gärna ha hjälp av en kriminalreporter. Kommissarie Sandberg deltar också i mordundersökningen.
Vedholm hittas snart. Han hade tagit bondpermis för att träffa föreståndarinnan på marketenteriet.
Hos snickare Persson där underbefälet hyr några små rum på andra våningen blir jag och Clerfors rikligen trakterade. Han och hans fru vill höra nyheter om mordet. De båda "Bombi Bitt" kopiorna, Sonny och Conny är också med. Jag försöker i stället få Clerfors att visa upp sitt ärr från blindtarmsoperationen han fick då vi gjorde rekryten tillsammans.
Clerfors och jag går sedan och badar bastu. När han är naken ser jag att han inte har något ärr. Är mannen inte Clerfors, min lumparkamrat. När jag antyder detta slår han ner mig.
Jag vaknar i den heta bastun med dörren låst. Jag får dödsångest tills en av tvillingarna räddar mig.
Alldeles riktigt. Den man som uppger sig vara Clerfors är i själva verket dennes stand-in Tommy. Clerfors dyker själv upp och intygar bedrägeriet. Hans affärer var värda att köpa Tommy för en stor summa pengar.
Av Ture Carlsson får jag i uppdrag att göra en förteckning över alla som kunde ha en anledning till att ta löjtnanten Feldt av daga. En noggrann sammanställning över de olika personernas motiv, alibin, militära funktioner, civila yrken och andra upplysningar finns på sidorna 148-150. Lasse Andersson ser listan, blir mycket förgrymmad över att jag går polisens ärenden och vill riva sönder den.
När "gänget" förstår att jag låtit Ture Carlsson ta del av listan tar de avstånd från mig och blir aggressiva. Inget militärfordon får jag tillgång till utan måste använda kronans svårtrampade cyklar.
För att bli klar för löneutbetalning nästa dag cyklar jag ut till övningsexpeditionen på kvällen. Det är alldeles mörkt. Snart hör jag misstänkta ljud. När jag ska ta reda på varifrån de kommer blir jag nedslagen. Min långa halsduk viras runt halsen så att jag nästan stryps och mina händer bakbinds. Jag blir fånge i en skrubb. Efter en evighet räddas jag av överstelöjtnanten.
Hemma i sängen funderar jag över vem som kan vara förövaren. Som också stal kompani kassan på flera tusen kronor. Jag kommer fram till att det måste vara Sven Svensson. Att det måste handla om hemligheter under hans tjänst i Mongo som gjorde honom till vapenvägrare.
Nästa morgon är det samling med Ture Carlsson på övningsexpeditionen. Jag triumferar med att jag vet vem som är mördaren utan att imponera på Carlsson.
Carlsson går igenom vad som hänt. Och pekar ut mig som den som haft störst tillfälle och skäl för mordet på Feldt.
Men det var ett spel i blindo. När de närvarande börjar resa sig och gå ber Carlsson dem stanna och spelar upp en bandsnutt med överstelöjtnantens telefonsamtal. Tvärhand reser sig och erkänner mordet!
Nästa dag blir jag inbjuden till Ture Carlsson för att diskutera affären över två mycket utspädda konjaksgroggar.
Feldt hade plötsligt kommit på vem som ringt det privata samtalet på hans fälttelefon. Det var Lage Wärland som planerade äktenskapsbrott!
Med hot om att avslöja detta fick han sin chef Lage att lova att inte ta upp hans misstag med "skjutningen" av Albertsson. Senare återkom Feldt med krav på att Wärland skulle ge honom så höga vitsord att han blev befordrad till kapten efter övningen. Det blev för mycket för Wärland som "lånade" min kpist och satte i kammarammunition som även med löspipa kan användas för mord.
Och jag får ånyo lovord för min förmåga att vara "spårhund". Jag undvek att tal om på vilket villospår jag varit!
Åter en mycket underhållande och spännande bok att läsa under några semesterdagar 2002. 7-8 poäng. Riktigt bra särskilt när man själv gjorde rekryten på T 4 i Hässleholm några år tidigare!