 |
|
 |
|
|
|
|
Bokens jag är Ingemar
Bo Svensson. Jag övertog pappas lantbrevbärarlinje
då han pensionerades. Erik Mann
som idag är 80 år är en av mina abonnenter. Jag
vill ta reda på vad som egentligen låg bakom att ett
amerikanskt kurirplan störtade i närheten av Alingsås
i oktober 1944. Jag kontaktar Göran
Sandahl, den nye redaktionschefen. Han hjälper mig
att leta fram tidningsläggen från 1944. Artiklarna
är signerade Ek, som ska uttydas Artur
Ekström. Där kan jag läsa om hur flygplanet
tog mark nära gården Granelund och att 5 personer omkom.
Där bodde Anny Persson. Man kan också läsa om
att en ung kvinna, 20-åriga Olga Mann hittats skjuten i
närheten av sitt hem Klockarbo. Maken, köpman Erik Mann,
gjorde själv den hemska upptäckten.
- Jag börjar med att uppsöka Artur Ekström på
Skogsblommans servicehus. Han är en stropp av den värsta
sortens. Men han har urklippsböcker som beskriver dramat
1944. Han vill dock helst inte prata om Erik Mann och mordet på
dennes unga hustru.
- Jag åker min vanliga brevbärarrunda. Jag lovas tips
mot betalning av en ung anställd, Magnus
Bolinder. På postlådan på Gläntan
sitter plastklämman som tecken på önskemål
om besök. Där bor det medelålders paret Hallin.
Greta är städerska och Hilmer tillhör bygdens undre
värld. Det är Greta som vill bjuda på kaffe och
få sig en pratstund. Hon berättar att Hilmer 1944 hittat
en fin klocka med text på engelska.
- På hemvägen tömmer jag postverkets gula postlåda
utanför Manns hus. Där finns ett papper med uppmaningen
att ge fan i att snoka!
- På polisstationen besöker jag min skolkamrat Rolf
Lyrberg, en man som stannat i växten och i karriären.
Jag vill ha upplysningar om Erik Mann. Personalplaceraren som
är på pricken lik George Formby, säger att jag
ska kontakta socialassistent Rune Kronlöf
på Socialkontoret. Han vill att jag som har ortsbefolkningens
förtroende ska presentera honom för "socialfallet"
Erik Mann för att få honom flyttad till ortens servicehus.
Kommunen är intresserad av Manns mark för fritidsbebyggelse.
- Mann kommer ut med hagelgeväret berett. När vi inte
ger oss av skjuter han. Det är mig han vill åt.
- Nästa dag ser jag att Manns Mercedes är borta. Perssons,
Granelund har klämman framme. Där bor änkan Tyra
Persson, 70 år och hennes svägerska Anny
Persson, 80 år. De sköts om av Tyras dotter
Anna-Lena om också jobbar som
hemsamarit i kommunen. Som unga var vi nära att bli ett par.
Sedan begick jag ett tjänstefel nämligen att läsa
ett vykort som Anna-Lena skrivit till "Tonny" i Göteborg
som gjorde mig väldigt svartsjuk. Jag avslutade vår
bekantskap utan förklaring. Långt senare upptäckte
jag att Tonny var en väninna men jag förmådde
inte rätta till felet. Sedan dess lever vi båda utan
partner.
- Båda damerna vill gärna tala med mig sedan de läst
Göran Sandahls artikel i tidningen om mina efterforskningar.
De berättade en osammanhängande historia från
den natten då flygplanet störtade. Båda hatar
Erik Mann. Värre granne finns inte.
- Jag ringer Landsarkivet för att få information. Då
får jag reda på att en man varit där i samma
ärende.
- Nästa förmiddag sitter klämman på Forsvik.
Där bor Adolf Nordström,
75 år drygt. Han säger sig ha saker att berätta
som han aldrig sagt till någon annan. Han hade sett explosionerna
och sedan hört ett stönande och kvidande. Men när
han ropat om någon behövde hjälp hördes ingenting
mer. Adolf hade också varit med senare och letat efter den
försvunna Olga Mann. Det blev aldrig utrett vem som dödade
henne.
- Jansson i Byggningen vill ha besök. Elna
Jansson är dotter till en frikyrkopastor. Hennes make,
auktionsförrättaren Rudolf Jansson
är inte hemma. Elna vill "bikta sig". När
hon och hennes syster var barn hade de hittat en ask i en svart
gummisäck utanför Erik Manns träbyggnad. Senare
förstod hon att det var reservproviant. Det var mat som var
mycket välkommen i ett fattigt hus.
- Artur Ekström tycker att han skriver bättre än
en brevbärare och vill ta över forskningen om det nedskjutna
planet. Jag blir gladare när jag får materialet från
Landsarkivet. Jag läser igenom allt men tycker inte att jag
får reda på mycket mer. Detsamma gäller utredningen
av mordet på den unga Olga Mann. Det är nog lika bra
att lägga ner hela min undersökning.
- Vid mitt traditionsenliga besök i föräldrahemmet
uppmanar min far mig emellertid inte att ge upp utan bjuda den
falska "pigtjusaren" en match.
- Magnus Bolinder återkommer. Hans morfar ligger för
döden på sjukhuset och vill berätta något
för mig. Att hans morfar heter Haldor
Öholm, den person från Röda Korset som
beskrevs i tidningsläggen från 1944 gör mig nyfiken.
Han hade hört en person stöna och sökt upp honom.
Personen viskade flera gånger ordet "Spy" och
pekade på sin bröstficka. Sedan mannen avlidit letade
Öholm fram ett foto ur fickan. På baksidan stod "The
crew". Men det var sju personer i besättningen. En måste
ha överlevt. Jag får lova Öholm att inte använda
mig av uppgifterna förrän han dött.
- Jag träffar Ekström utanför tidningshuset. För
att imponera säger jag att jag är på väg
till Sandahl för att diskutera publicering. Därför
måste jag helt enkelt gå in på redaktionen.
Göran Sandahl blir mycket entusiastisk över vad jag
har att berätta. Han kommer hem till mig och låter
mig tala om allt inför bandspelaren. På lördagen
kommer artikeln, som jag alltså står för, fastän
Göran skrivit. Den inleds med svarta "krigsrubriker"
och är en målande beskrivning. Inga namn nämns
för att skydda ortsbefolkningen vilket inte hindrar att alla
känner igen sig själva och alla andra vars vittnesmål
skildringen bygger på. Artikeln avslutas med frågan
vart den sjunde överlevande personen i besättningen
hamnat. Kanske finns han kvar i trakten?
- Flera personer hör av sig så snart de läst tidningen,
några nöjda, andra oroliga eller ilskna.
- På måndag sitter det en brun papperspåse på
Erik Manns postlåda med uppmaningen "komm upp".
Jag går in med stor försiktighet och blir förvånad
då han bjuder på kaffe, ber om ursäkt, berömmer
mitt skrivande och säger sig t o m fundera på att flytta
till pensionärshemmet Skogsblomman.
- Adolf Nordström har blivit misshandlad fast han påstår
att han bara varit full och ramlat och skadat sig.
- På tidningsredaktionen väntar överstelöjtnant
Bengt Jonsson, från flygstaben
i Stockholm. Han vill berätta "sanningen" om flygolyckan
1944. Det rör sig en olyckhändelse och ingenting annat.
Det fanns bara sex personer i planet.
- En kvinna, Marlén Matell
vill träffa mig på Stadshotellet och berätta "sanningen"
om flygolyckan. Hon säger att det fanns sju personer i planet
och att en av dem var hennes far. Han överlevde och skickade
ett vykort till Marléns mor. Han hette David Jones men
kallades "Spike Jones" för att han var en spexare.
Så mitt vittne hörde fel då han hörde "Spy",
i själva verket var det "Spike". Tillsammans uppsöker
vi Bengt Jonsson som bor på samma hotell. Han försöker
vifta bort argumenten men tvingas av Marléns argument att
bryta sin tystnadsplikt. Han säger att David Jones inte var
någon spion men en tjuv och en mördare. Han hade ansvar
för värdetransporterna mellan England och Sverige. När
han av en lycklig tillfällighet överlevde kraschen blev
frestelsen för stor att bli rik. Han avvek med de millioner
han hade med sig. Han gömde sig i Erik Manns uthus där
han överraskades av Olga Mann. Han våldtog och sköt
henne. Marlén Matell vägrar att acceptera denna sanning
om sin far.
- Nästa dag kallas jag till Rolf Lyrberg på polisstationen.
Artur Ekström har blivit brutalt överfallen vid åttatiden
under gårdagskvällen och han påstår att
han och jag haft en långvarig kontrovers.
- Jag får för mig att det måste vara "pigtjusaren"
Artur Ekström som mördat Olga Mann! Som ung var han
medlem i pistolskytteklubben och sprang efter alla fruntimmer.
Jag bestämmer mig för att uppsöka Erik Mann för
att testa mina misstankar. Men det är helt fel säger
Mann. Då påstår jag att Erik Mann är en
dubbelmördare. Han erkänner till sist detta eftersom
det inte finns några vittnen och gärningen är
preskriberad. Efter olyckan hade David Jones kommit till stugan
och fått mat, logi och omvårdnad. Han hade gott om
pengar att betala med. En vecka senare hade Erik Mann kommit hem
efter förrättningar i Göteborg och funnit honom
och sin fru tillsammans i sängkammaren.
- Mann skjuter både Jones och sin fru till döds. Han
gömmer Jones lik i gödselstacken och presenterar liket
efter sin fru som om hon våldtagits och dödats av Jones.
Han hotar att döda mig med sitt hagelgevär. Innan dess
har han emellertid tappat geväret i gödseln så
att när han skjuter med piporna igenkorkade exploderar vapnet
och dödar honom själv.