Jan Olof Ekholm Tyst i klassen 1994

 

1969
Maj Dolk vaknar på ett hotell. Hennes älskare gör sig beredd att gå. Han säger att detta får vara sista gången. Hon blir arg och säger att hon kan avslöja mycket.

1994
Elna Jansson, fd Karlsson skriver inbjudningsbrev till en skolträff. Det är 40 år sedan folkskoleklassen slutade.
- Mördaren betraktar med avsmak de många bruna kuverten han fått från Elna Jansson. En orgie av förljugenhet från denna dotter till en salvelsefull pingstpastor, kallad "Tredje budet" eftersom han också var auktionsförättare.
- Elna söker upp Göran Sandahl, fd redaktionschef, numera reporter på Länstidningen, Senior editor för att tala tidningssvenska.
(Jag hälsar med stor glädje Göran Sandahl tillbaka som huvudperson i Ekholms böcker och låter honom självklart ta över berättandet:)
- Jag hänvisar henne till den nya redaktionschefen Claes Haglind men där har hon redan varit. Hon säger att hon, lantbrevbäraren Ingemar Svensson och kriminalinspektören Jan Klinteberg ska samla avgångsklassen i Kyrkskolan 1954 till en träff. Hon räknar upp alla övriga "berömdheter" för att övertyga mig om att en stor insats från min sida är av nöden. Där finns Martin Kaufmann som är professor i Kalifornien, societetstandläkaren Anders Dahlberg och kommunalrådet Olof N. Sörgård. Hon visar mig ett klasskort. Ett av barnen är överstruket. Det är Maj Dolk, omkommen i en olyckshändelse i samband med förra klassfesten 1969.
- Jag presenterar idén för redaktionschefen som inte tänder på den förrän jag nämner Maj Dolks namn. Då säger han att Maj Dolk mördades. Hon hade en skönhetssalong och en klasskamrat Harry "Tuppen" Westman var en slags livvakt åt henne. Hon fick en son vars fader hon inte uppgav. Han är i dag i 30-årsåldern. Han heter Stig och är bortadopterad.
- Jag letar igenom tidningens arkiv efter material om "olyckshändelsen". I arkivet finns Eje Wallin som varit på Länstidningen i hela sitt liv. Han tror att den tidigare chefredaktören, Gottfrid Björk, kan ha lagt sig i publiceringen. Då han fuskat med omröstningen till årets Lucia för att hindra Maj Dolk från att vinna avslöjade Maj honom och fick honom hånad och utskrattad.
- Av Elna får jag reda på att Majs mor bor på servicehemmet Björkgården. Där kan jag börja leta efter vad som hände för 25 år sedan. Men innan dess ringer jag Jan Klinteberg, kriminalinspektören. Han påstår att Maj Dolks död var en olycka och att hans utredning var tillfyllest. Jag ska låta bli att snoka.
- Julia Dolk tar emot mig elegant klädd och sminkad och bjuder på portvin. Hon är övertygad om att hennes dotter blev mördad. Hon misstänker vem som knuffade henne ut genom fönstret men vägrar att avslöja namnet.
- När jag lämnar Julia träffar jag på Svensson som är på Björkgården för att hälsa på sina föräldrar Ingeborg och Kalle Svensson. Ingeborg blir rasande då hon får veta att jag besökt Julia.
- Svensson berättar för mig vad han minns av klassfesten 1929, för 25 år sedan, då Maj Dolk omkom. Sedan söker jag upp Eje Wallin som är tidningens egen lokalencyklopedi. Han säger att "Tuppen" greps därför att han setts springande från hotellet efter det Maj omkommit.

Mellanstadiet
- Elna Jansson ringer mig för att bestämma vilka av klasskamraterna som jag ska intervjua. Hon föreslår Anders och Eva Dahlberg. Själv är jag på väg till kommunalrådet Olof. N. Sörgård. Julia har antytt att fadern till Stig kan ha varit en hemvärnsofficer och jag vill testa Olof på den punkten. Han berättar att ha som pojke ingått fostbrödralag med Svensson, lantbrevbäraren.
- Sedan kontaktar jag Eje igen som berättar om Anders Dahlbergs fattiga barndom och uppväxt. Han mor var ogift och hushållerska hos en drummel till karl.
- När jag går hem blir jag hotad till av en man i en portuppgång. Jag ska lägga av med att skriva om Majs död! Det är "Tuppen" Westman. Jag lugnar ner honom genom att föreslå en öl på pizzerian. Han berättar att han stannat kvar på hotellet vid klassfesten 1969 trots att Elna avvisat honom, blivit pissnödig och gått ut på bakgården. När han uträttat sitt behov hörde han en duns och såg Maj liggande på marken strax i närheten. Sedan sprang han därifrån. Detta är emellertid inte alldeles sant enligt Jan Klinteberg. Innan dess tog han av Maj trosorna för att ha som ett makabert minne! Men han blev rentvådd från misstankarna senare av ett anonymt brev.
- Jag tar kontakt med herrskapet Dahlberg och vi stämmer träff i deras sommarstuga de kallar Tandbro i närheten. Den starka vinden avslöjar att Eva har peruk. Anders berättar om natten då Maj dog.
- Ingemar Svensson har blivit rånad på sin post. Jag träffar honom hos sina föräldrar på Björkgården där han tar igen sig. När han var ute på sin vanliga brevbärare runda ringde mobiltelefonen. Han uppfattade att det var från polisen som ville att han skulle vara lockbete för en postrånare. När han var på väg in till Sigurd Jonsson låg en liten björk över vägen och då han stannade blev han rånad på postväskan, blev bakbunden och fick bindel för ögonen. Det visar sig emellertid att Klinteberg inte alls ringt honom om någon postrånare. Har Svensson hittat på alltihop?
- Jag träffar Eva Dahlberg och hon säger att Harry ringt henne och sagt att det varit inbrott på Tandbro. Anders mamma ligger sedan länge på långvården. Anders besöker henne ofta, oftast som en förevändning för att hälsa på sin älskarinna, det blonda "plombnedslaget". Han föredrar henne framför Eva som är mer neurotisk än erotisk. Och som dessutom har peruk! Allt enligt Eva Dahlberg.
- Julia Dolk påstår att postrånet bara finns i Svenssons fantasi! Dessutom har polisen hittat den försvunna värdeposten under en gummimatta i bagageutrymmet i Svenssons bil! Svensson ville komma över ett viktigt brev som Julia skickat till Elna Jansson att läsa upp på klassfesten som skulle avslöja sanningen bakom Maj Dolks död!
- Svensson ringer mig. Han är mycket upprörd och vill berätta något under tysthetslöfte. Jag åker hem till honom. Han bjuder t o m på konjak. Han säger att han blev mycket orolig över Julia Dolks avslöjande brev. Han berättar: "1969 innan klassträffen kom jag att prata med Maj Dolk. Hon bodde tillfälligt i Göteborg och jag gick på kurs där. Hon övertalade mig att gå på restaurang en kväll. Det blev en fantastisk kväll, jag drack för mycket och sedan gick vi hem till henne. Jag började klä av mig medan hon gick på toaletten När hon kom ut hade hon en kamera i handen. Jag stod där i brynja och långkalsonger. Hon ville ha en bild att visa min mor om hon blev alltför elak mot Julia. Hon hånade mig. Detta har gav mig skräck för sex hela livet."
- Elna Jansson ringer för att tala om att Eva Dahlberg är död. Lisa Sörgård har berättat.
- Nästa dag kommer Anders Dahlberg till redaktionen mest för att framföra vad Eva skrivit i sitt avskedsbrev nämligen att Göran Sandahl inte ska skriva för mycket i Länstidningen. Eva dog av en överdos av morfin som Anders haft i ett låst skåp på mottagningen. Eva hade äggstockscancer.
- Svensson ringer. Han tror att det var Olle i Sörgården som överfallit honom. För att komma åt Julia Dolks brev.
- Varför avslöjar Olle själv vid mitt besök på Sörgården. 1968 var Olle med kolleger på en kommunal konferens i Göteborg. Efter middagen gick de på porrklubb. När de lämnade klubben stötte de på Maj Dolk. Hon kände igen honom och gjorde en kommentar. På klassträffen senare anspelade hon på vad hon sett.

Avslutningen
- Jag tar med mig tidningens fotograf Mick Engström för att övervaka klassfesten. De forna skoleleverna anländer och formerar sig på två led efter Elna Janssons kommendering. Olof N. Sörgård utses till ordningsman. Stämningen är dämpad. Efter samlingen i klassrummet blir det kaffedrickning. Därefter kransnedläggning på kyrkogården på Evas grav. Då anländer ett bud med en stor krans med löjtnantshjärtan att läggas på Maj Dolks grav. På bandet står det "Förlåt mig". Olof tar på sig att bära den.
När gruppen är tillbaka tar "Minnenas kavalkad" vid. Det är fritt för var och en att berätta om sitt liv, bästa skolminne och önskningar inför framtiden. Det blir många banala inlägg med förskönande omskrivningar om skoltidens händelser. Harry berättar om en uppsats han skrivit om sin älskade "Kunigunda". Sedan läser Olof upp ett brev från professorn Martin Kaufmann i Kalifornien. Han säger sig vilja ge en osminkad skildring. Elna hade ordnat med insamling till den stackars judiska familjen som flytt från Tyskland. I själva verket kom familjen från Stockholm där fadern haft affärer med nazisterna. Han skriver också om den grymma mobbning som "Tuppen" utsattes för. Mest minns han Maj Dolk. Deras doktorslekar gav honom möjlighet att noga utforska kvinnokroppen hemligheter. Det var kanske därför han blev gynekolog. Elnas kommentar blir "Snuskjude".
Sedan blir det en gruppbild och en kort paus innan middagen på Stadshotellet. Harry blir stökig och för att lugna honom bjuder Anders honom upp på sitt hotellrum.
Jag går hem för att skriva några rader. Då ringer Claes Haglind. "Tuppen" tänker hoppa från översta våningen på Statt!
Jag tar taxi dit. Klinteberg är där men det är Lindkvist som leder operationen. Han kommer direkt från en konferens i ämnet "Förhandling i farlig situation". Han tror sig veta exakt vad man bör göra och drar sig inte för att tala om detta för alla som vill lyssna. Harry skriker att han kommer att hoppa om inte Maj Dolks mördare träder fram och erkänner. Jag ropar på honom och påminner honom om den fina hälsningen har fick från Amerika. Jag pratar vidare och då lämnar han fönstret och vill att jag kommer upp. Men utan någon "byling". Jag springer upp men Anders är snabbare. Han tvingar sig in i det hotellrum där Harry befinner sig och låser dörren. Det hörs en häftig ordväxling och sedan ett brak. Sedan släpper Harry in mig. Anders ligger på sängen med blodig näsa. Harry säger att han slagit ner honom därför att Anders tagit livet av hans "Kunigunda". Jag missförstår emellertid. "Kunigunda" är inte Maj Dolk. Det är Eva!
Harry påstår att Anders avsikt varit att knuffa ut Harry genom fönstret. Harry hade sett Eva ligga livlös på Tandbro. Då fanns det inget "avskedsbrev". Det lade Anders dit efteråt. Polisen kommer och griper "Tuppen" som helt resignerad låter sig föras iväg.
När han gått säger Anders att det var Eva som mördade Maj Dolk! Vi går in på hans hotellrum och dricker ljumma gingroggar. Anders berättar vidare om hur stolt och smickrad han varit som ung över att Eva valt honom. Hennes far bekostade honom en dyr tandläkareutbildning och sedan en exklusiv mottagning på Kungsportsavenyn. Men i Göteborg träffade han Maj Dolk och blev förhäxad i henne och hennes andrahandsvåning blev deras kärleksnäste. Efter hand sprack bubblan och Eva kom på honom. Hon blev sjukligt misstänksam därefter. Vid klassfesten 1969 väcktes hans åtrå på nytt och de träffades på Majs hotellrum. När han lämnat rummet hade Eva gått dit. De båda kvinnorna hade haft en våldsam uppgörelse. Under brottningen råkade Maj falla ut genom fönstret. Sedan dess har Anders aldrig varit otrogen.
När jag lämnar rummet finner jag Svensson i hotellvestibulen. Han vill prata om överfallet på honom. Han tar tillbaka sina misstankar om Olof Sörgård och vill nu istället anklaga Anders.
- Jag har precis lyckats somna då Julia Dolks telefonsamtal väcker mig. Jag åker dit och då visar hon att innanför ett foto av sin döda dotter Maj finns ett brev hon fått från Eva Dahlberg med önskan att det skulle läsas upp på "Minnenas kavalkad" på klassfesten. Hon vet att hon har cancer och snart kommer att dö. Samma brev postade hon till Elna Jansson men det kom aldrig fram. Anders "rånade" postbilen och tog hand om brevet. Sedan lät han slutraderna bli Evas "avskedsbrev". Jag ringer Anders och säger att jag har ett intressant brevfynd åt honom. Han säger att han kan förklara allt men måste få en timmes betänketid. Den använder han till att köra ihjäl sig med sin bil.
- Jag sitter åter på Vesuvius pizzeria, nu i sällskap med Klinteberg. Han är övertygad om att Eva gjorde självmord. Just då slår han ut med handen och sveper omkull vinflaskan. Det blir stora fläckar på bordduken och pölar på bordsskivan. Tur att vi inte hade viktiga papper på bordet. Då kommer jag ihåg vad Harry berättat om att han funnit Eva liggande på golvet med en omkullvält vinflaska på bordet. När Klinteberg kom dit låg Evas "avskedsbrev" torrt helt utan fläckar på det avtorkade bordet. Hur var detta möjligt? Jo, genom att Anders lagt dit avskedsbrevet sedan Eva dött. Anders mördade sin fru.


Det är alldeles riktigt att det står "mördaren" och att han är en man. Men den han mördat är ju inte Maj Dolk utan hans egen fru. Maj Dolk mördades/dräptes av hans fru! Detta inslag här är mycket förvillande och visar vilken god pusseldeckare författare Ekholm fortfarande är.

Olof N. Nedergård hette han väl i "Brev med svarta kanter" två år tidigare. Där bor han på "Nedre gården" i byn Långered tillsammans med sin hustru Lisa. Har Ekholm börjat bli glömsk?
åter