 |
|
 |
|
|
|
|
1969
Maj Dolk vaknar på ett hotell.
Hennes älskare gör sig beredd att gå. Han säger
att detta får vara sista gången. Hon blir arg och
säger att hon kan avslöja mycket.
1994
Elna Jansson, fd Karlsson skriver
inbjudningsbrev till en skolträff. Det är 40 år
sedan folkskoleklassen slutade.
- Mördaren betraktar med avsmak
de många bruna kuverten han fått från Elna Jansson.
En orgie av förljugenhet från denna dotter till en
salvelsefull pingstpastor, kallad "Tredje budet" eftersom
han också var auktionsförättare.
- Elna söker upp Göran Sandahl,
fd redaktionschef, numera reporter på Länstidningen,
Senior editor för att tala tidningssvenska.
(Jag hälsar med stor glädje Göran Sandahl tillbaka
som huvudperson i Ekholms böcker och låter honom självklart
ta över berättandet:)
- Jag hänvisar henne till den nya redaktionschefen Claes
Haglind men där har hon redan varit. Hon säger
att hon, lantbrevbäraren Ingemar Svensson
och kriminalinspektören Jan Klinteberg
ska samla avgångsklassen i Kyrkskolan 1954 till en träff.
Hon räknar upp alla övriga "berömdheter"
för att övertyga mig om att en stor insats från
min sida är av nöden. Där finns Martin
Kaufmann som är professor i Kalifornien, societetstandläkaren
Anders Dahlberg och kommunalrådet
Olof N. Sörgård. Hon visar
mig ett klasskort. Ett av barnen är överstruket. Det
är Maj Dolk, omkommen i en olyckshändelse i samband
med förra klassfesten 1969.
- Jag presenterar idén för redaktionschefen som inte
tänder på den förrän jag nämner Maj
Dolks namn. Då säger han att Maj Dolk mördades.
Hon hade en skönhetssalong och en klasskamrat Harry
"Tuppen" Westman var en slags livvakt åt
henne. Hon fick en son vars fader hon inte uppgav. Han är
i dag i 30-årsåldern. Han heter Stig
och är bortadopterad.
- Jag letar igenom tidningens arkiv efter material om "olyckshändelsen".
I arkivet finns Eje Wallin som varit
på Länstidningen i hela sitt liv. Han tror att den
tidigare chefredaktören, Gottfrid Björk, kan ha lagt
sig i publiceringen. Då han fuskat med omröstningen
till årets Lucia för att hindra Maj Dolk från
att vinna avslöjade Maj honom och fick honom hånad
och utskrattad.
- Av Elna får jag reda på att Majs mor bor på
servicehemmet Björkgården. Där kan jag börja
leta efter vad som hände för 25 år sedan. Men
innan dess ringer jag Jan Klinteberg, kriminalinspektören.
Han påstår att Maj Dolks död var en olycka och
att hans utredning var tillfyllest. Jag ska låta bli att
snoka.
- Julia Dolk tar emot mig elegant
klädd och sminkad och bjuder på portvin. Hon är
övertygad om att hennes dotter blev mördad. Hon misstänker
vem som knuffade henne ut genom fönstret men vägrar
att avslöja namnet.
- När jag lämnar Julia träffar jag på Svensson
som är på Björkgården för att hälsa
på sina föräldrar Ingeborg
och Kalle Svensson. Ingeborg blir rasande då hon
får veta att jag besökt Julia.
- Svensson berättar för mig vad han minns av klassfesten
1929, för 25 år sedan, då Maj Dolk omkom. Sedan
söker jag upp Eje Wallin som är tidningens egen lokalencyklopedi.
Han säger att "Tuppen" greps därför att
han setts springande från hotellet efter det Maj omkommit.
Mellanstadiet
- Elna Jansson ringer mig för att bestämma vilka av
klasskamraterna som jag ska intervjua. Hon föreslår
Anders och Eva Dahlberg. Själv
är jag på väg till kommunalrådet Olof.
N. Sörgård. Julia har antytt att fadern till Stig
kan ha varit en hemvärnsofficer och jag vill testa Olof på
den punkten. Han berättar att ha som pojke ingått fostbrödralag
med Svensson, lantbrevbäraren.
- Sedan kontaktar jag Eje igen som berättar om Anders Dahlbergs
fattiga barndom och uppväxt. Han mor var ogift och hushållerska
hos en drummel till karl.
- När jag går hem blir jag hotad till av en man i en
portuppgång. Jag ska lägga av med att skriva om Majs
död! Det är "Tuppen" Westman. Jag lugnar ner
honom genom att föreslå en öl på pizzerian.
Han berättar att han stannat kvar på hotellet vid klassfesten
1969 trots att Elna avvisat honom, blivit pissnödig och gått
ut på bakgården. När han uträttat sitt behov
hörde han en duns och såg Maj liggande på marken
strax i närheten. Sedan sprang han därifrån. Detta
är emellertid inte alldeles sant enligt Jan Klinteberg. Innan
dess tog han av Maj trosorna för att ha som ett makabert
minne! Men han blev rentvådd från misstankarna senare
av ett anonymt brev.
- Jag tar kontakt med herrskapet Dahlberg och vi stämmer
träff i deras sommarstuga de kallar Tandbro i närheten.
Den starka vinden avslöjar att Eva har peruk. Anders berättar
om natten då Maj dog.
- Ingemar Svensson har blivit rånad på sin post. Jag
träffar honom hos sina föräldrar på Björkgården
där han tar igen sig. När han var ute på sin vanliga
brevbärare runda ringde mobiltelefonen. Han uppfattade att
det var från polisen som ville att han skulle vara lockbete
för en postrånare. När han var på väg
in till Sigurd Jonsson låg en liten björk över
vägen och då han stannade blev han rånad på
postväskan, blev bakbunden och fick bindel för ögonen.
Det visar sig emellertid att Klinteberg inte alls ringt honom
om någon postrånare. Har Svensson hittat på
alltihop?
- Jag träffar Eva Dahlberg och hon säger att Harry ringt
henne och sagt att det varit inbrott på Tandbro. Anders
mamma ligger sedan länge på långvården.
Anders besöker henne ofta, oftast som en förevändning
för att hälsa på sin älskarinna, det blonda
"plombnedslaget". Han föredrar henne framför
Eva som är mer neurotisk än erotisk. Och som dessutom
har peruk! Allt enligt Eva Dahlberg.
- Julia Dolk påstår att postrånet bara finns
i Svenssons fantasi! Dessutom har polisen hittat den försvunna
värdeposten under en gummimatta i bagageutrymmet i Svenssons
bil! Svensson ville komma över ett viktigt brev som Julia
skickat till Elna Jansson att läsa upp på klassfesten
som skulle avslöja sanningen bakom Maj Dolks död!
- Svensson ringer mig. Han är mycket upprörd och vill
berätta något under tysthetslöfte. Jag åker
hem till honom. Han bjuder t o m på konjak. Han säger
att han blev mycket orolig över Julia Dolks avslöjande
brev. Han berättar: "1969 innan klassträffen kom
jag att prata med Maj Dolk. Hon bodde tillfälligt i Göteborg
och jag gick på kurs där. Hon övertalade mig att
gå på restaurang en kväll. Det blev en fantastisk
kväll, jag drack för mycket och sedan gick vi hem till
henne. Jag började klä av mig medan hon gick på
toaletten När hon kom ut hade hon en kamera i handen. Jag
stod där i brynja och långkalsonger. Hon ville ha en
bild att visa min mor om hon blev alltför elak mot Julia.
Hon hånade mig. Detta har gav mig skräck för sex
hela livet."
- Elna Jansson ringer för att tala om att Eva Dahlberg är
död. Lisa Sörgård har berättat.
- Nästa dag kommer Anders Dahlberg till redaktionen mest
för att framföra vad Eva skrivit i sitt avskedsbrev
nämligen att Göran Sandahl inte ska skriva för
mycket i Länstidningen. Eva dog av en överdos av morfin
som Anders haft i ett låst skåp på mottagningen.
Eva hade äggstockscancer.
- Svensson ringer. Han tror att det var Olle i Sörgården
som överfallit honom. För att komma åt Julia Dolks
brev.
- Varför avslöjar Olle själv vid mitt besök
på Sörgården. 1968 var Olle med kolleger på
en kommunal konferens i Göteborg. Efter middagen gick de
på porrklubb. När de lämnade klubben stötte
de på Maj Dolk. Hon kände igen honom och gjorde en
kommentar. På klassträffen senare anspelade hon på
vad hon sett.
Avslutningen
- Jag tar med mig tidningens fotograf Mick Engström för
att övervaka klassfesten. De forna skoleleverna anländer
och formerar sig på två led efter Elna Janssons kommendering.
Olof N. Sörgård utses till ordningsman. Stämningen
är dämpad. Efter samlingen i klassrummet blir det kaffedrickning.
Därefter kransnedläggning på kyrkogården
på Evas grav. Då anländer ett bud med en stor
krans med löjtnantshjärtan att läggas på
Maj Dolks grav. På bandet står det "Förlåt
mig". Olof tar på sig att bära den.
När gruppen är tillbaka tar "Minnenas kavalkad"
vid. Det är fritt för var och en att berätta om
sitt liv, bästa skolminne och önskningar inför
framtiden. Det blir många banala inlägg med förskönande
omskrivningar om skoltidens händelser. Harry berättar
om en uppsats han skrivit om sin älskade "Kunigunda".
Sedan läser Olof upp ett brev från professorn Martin
Kaufmann i Kalifornien. Han säger sig vilja ge en osminkad
skildring. Elna hade ordnat med insamling till den stackars judiska
familjen som flytt från Tyskland. I själva verket kom
familjen från Stockholm där fadern haft affärer
med nazisterna. Han skriver också om den grymma mobbning
som "Tuppen" utsattes för. Mest minns han Maj Dolk.
Deras doktorslekar gav honom möjlighet att noga utforska
kvinnokroppen hemligheter. Det var kanske därför han
blev gynekolog. Elnas kommentar blir "Snuskjude".
Sedan blir det en gruppbild och en kort paus innan middagen på
Stadshotellet. Harry blir stökig och för att lugna honom
bjuder Anders honom upp på sitt hotellrum.
Jag går hem för att skriva några rader. Då
ringer Claes Haglind. "Tuppen" tänker hoppa från
översta våningen på Statt!
Jag tar taxi dit. Klinteberg är där men det är
Lindkvist som leder operationen.
Han kommer direkt från en konferens i ämnet "Förhandling
i farlig situation". Han tror sig veta exakt vad man bör
göra och drar sig inte för att tala om detta för
alla som vill lyssna. Harry skriker att han kommer att hoppa om
inte Maj Dolks mördare träder fram och erkänner.
Jag ropar på honom och påminner honom om den fina
hälsningen har fick från Amerika. Jag pratar vidare
och då lämnar han fönstret och vill att jag kommer
upp. Men utan någon "byling". Jag springer upp
men Anders är snabbare. Han tvingar sig in i det hotellrum
där Harry befinner sig och låser dörren. Det hörs
en häftig ordväxling och sedan ett brak. Sedan släpper
Harry in mig. Anders ligger på sängen med blodig näsa.
Harry säger att han slagit ner honom därför att
Anders tagit livet av hans "Kunigunda". Jag missförstår
emellertid. "Kunigunda" är inte Maj Dolk. Det är
Eva!
Harry påstår att Anders avsikt varit att knuffa ut
Harry genom fönstret. Harry hade sett Eva ligga livlös
på Tandbro. Då fanns det inget "avskedsbrev".
Det lade Anders dit efteråt. Polisen kommer och griper "Tuppen"
som helt resignerad låter sig föras iväg.
När han gått säger Anders att det var Eva som
mördade Maj Dolk! Vi går in på hans hotellrum
och dricker ljumma gingroggar. Anders berättar vidare om
hur stolt och smickrad han varit som ung över att Eva valt
honom. Hennes far bekostade honom en dyr tandläkareutbildning
och sedan en exklusiv mottagning på Kungsportsavenyn. Men
i Göteborg träffade han Maj Dolk och blev förhäxad
i henne och hennes andrahandsvåning blev deras kärleksnäste.
Efter hand sprack bubblan och Eva kom på honom. Hon blev
sjukligt misstänksam därefter. Vid klassfesten 1969
väcktes hans åtrå på nytt och de träffades
på Majs hotellrum. När han lämnat rummet hade
Eva gått dit. De båda kvinnorna hade haft en våldsam
uppgörelse. Under brottningen råkade Maj falla ut genom
fönstret. Sedan dess har Anders aldrig varit otrogen.
När jag lämnar rummet finner jag Svensson i hotellvestibulen.
Han vill prata om överfallet på honom. Han tar tillbaka
sina misstankar om Olof Sörgård och vill nu istället
anklaga Anders.
- Jag har precis lyckats somna då Julia Dolks telefonsamtal
väcker mig. Jag åker dit och då visar hon att
innanför ett foto av sin döda dotter Maj finns ett brev
hon fått från Eva Dahlberg med önskan att det
skulle läsas upp på "Minnenas kavalkad" på
klassfesten. Hon vet att hon har cancer och snart kommer att dö.
Samma brev postade hon till Elna Jansson men det kom aldrig fram.
Anders "rånade" postbilen och tog hand om brevet.
Sedan lät han slutraderna bli Evas "avskedsbrev".
Jag ringer Anders och säger att jag har ett intressant brevfynd
åt honom. Han säger att han kan förklara allt
men måste få en timmes betänketid. Den använder
han till att köra ihjäl sig med sin bil.
- Jag sitter åter på Vesuvius pizzeria, nu i sällskap
med Klinteberg. Han är övertygad om att Eva gjorde självmord.
Just då slår han ut med handen och sveper omkull vinflaskan.
Det blir stora fläckar på bordduken och pölar
på bordsskivan. Tur att vi inte hade viktiga papper på
bordet. Då kommer jag ihåg vad Harry berättat
om att han funnit Eva liggande på golvet med en omkullvält
vinflaska på bordet. När Klinteberg kom dit låg
Evas "avskedsbrev" torrt helt utan fläckar på
det avtorkade bordet. Hur var detta möjligt? Jo, genom att
Anders lagt dit avskedsbrevet sedan Eva dött. Anders mördade
sin fru.
Det är alldeles riktigt att det
står "mördaren" och att han är en man.
Men den han mördat är ju inte Maj Dolk utan hans egen
fru. Maj Dolk mördades/dräptes av hans fru! Detta inslag
här är mycket förvillande och visar vilken god
pusseldeckare författare Ekholm fortfarande är.
Olof N. Nedergård hette han
väl i "Brev med svarta
kanter" två år tidigare. Där bor han
på "Nedre gården" i byn Långered tillsammans
med sin hustru Lisa. Har Ekholm börjat bli glömsk?
åter