Anders Hellén Spår till gamla brott 1963

 

Prosten i Losta, Jonas Carleson hälsar läsaren välkommen till denna gudsförgätna och sömniga ort med AB Förenade Kalks två höga skorstenar längst bort i söder. Jonas Carleson har varit präst i Losta i snart 30 år. Han är intresserad av brott och kriminalgåtor. Han röker pipa och dricker gärna kaffe.
- Han är på väg till Förenade Kalk. Vid ingången träffar han portvakten Per Ljungquist, kallad Mäster, som vill prata med prosten om olyckan i våras då verkmästare Per Göransson föll ner i det gamla kalkbrottet och slog ihjäl sig. Mäster tror inte att det var någon olycka. Per Göransson var ungkarl, 61 år, och ansågs vara en enstöring som levde för sitt arbete och sin hobby, fotografering.
- Från vaktrummets stora fönster iakttar prosten utstämplingsproceduren vid arbetsdagens slut. Tjänstemännen har inga stämpelkort. En del har egen nyckel, övriga ringer på en klocka när de vill lämna arbetsplatsen. Efter arbetstid är låset omställt så att de kan gå ut men inte in. Runt hela fabriksområdet finns ett tre meter högt stängsel. När alla lämnat fabriken åker Mäster och prosten med en dressin till det gamla kalkbrottet. De måste ställa om en växel för att komma dit. De går trappan upp till krönet. Därifrån har man god utsikt över hela fabriksområdet. 150 meter snett ner till höger ligger laboratoriet. Plötsligt ser de ett hastigt ljus därifrån mot vilket en siluett visar sig. Uppe på krönet finns en liten byggnad som en bunker. Det är dynamitupplaget och tillika verkmästare Per Göranssons eget lilla krypin. De går tillbaka till portvaktsstugan där "Mutter", Ellen Ljungquist kan intyga att hon inte släppt in någon.
- När prosten kommer till fabriken nästa dag har han tagit reda på vädret för den 3 mars, alltså olycksdagen: NNV 10 regn. Prosten frågar ut Mäster om allt han kan minnas från den dagen. En kort sammanfattning:
Vid femtiden lämnade samtliga arbetare och tjänstemän fabriksområdet. Mäster hade sedan uppsikt över porten till 2015 då han gick till kontorsbyggnaden för att ordna med värmepannan. Klockan 21 var han tillbaka för kvällsteet. Sedan satt han i vaktrummet till klockan 23 då han gick vaktrundan med sin hund Sorken.
Klockan 1830 kom laboratoriebiträdet Mona Larsson in med egen nyckel för att arbeta på labb på övertid.
Klockan 19 kom kamrer Gustaf Björkgren, också med egen nyckel. Han gick mot kontoret. Gick hem klockan 22.
1910 kom Karin Sjöberg. Hon hade glömt sin nyckel så Mäster släppte in henne. Hon är kassörska och hade övertidsarbete på kontoret. Gick hem 2210.
Omkring 1930 kom driftsingenjören Sven Johannesson. Enligt honom själv gick han till sitt arbetsrum. Mellan 2020 och 2050 var han på labbet för att följa arbetet. 2050 hade han sett Göransson på väg till krossen. Johannesson var kvar på arbetsrummet till 22.
Klockan 20 öppnade maskinmästare Eric Lönn med egen nyckel.
2010 kom laborant Sten Sjöberg Karin Sjöbergs man. Gick 2230.
Från ungefär 2020 väntade John Carlsson, numera t.f. verkmästare på Mona Larsson utanför grinden. Kvart i nio fick han låna lokaltelefonen av Mutter för att ringa labbet. Han var arg för att Sjöberg inte släppt henne och sa att han tänkte hämta henne med dressinen. Annars hann de aldrig till bion.
Mäster berättar också om hur Göransson blivit helt omöjlig att ha att göra med sedan i höstas. Göransson lurpassade ständigt på honom som om han misstänkte honom för någon oegentlighet.
- På kvällen sätter sig prosten i sin "tänkargungstol". Han läser ett papper han fått Mäster med namnen på de åtta personer på bruket som har egna nycklar. Han känner de flesta väl och försöker sätta lite färg på namnen. Direktör Sjöström och hans fru hade han hjälpt med att adoptera ett barn vilket hjälpt till att rädda deras äktenskap. Sven Johannesson, urtypen för en duktig, men ganska barnslig ingenjör med sin beskyddande fru Bessan. Kamrer Gustaf Björkgren, 52 år, den lilla stadens original, som bott i staden i 30 år och flyttat lika många gånger. Han bodde alltid möblerat och drog sitt pick och pack på en skottkärra genom staden. Laboranten Sten Sjöberg och hans fru Karin, kassörska som var infödd lostatös, döpt, konfirmerad och vigd av prosten. Paret, båda i 30-års åldern, var barnlöst. John Bertil Karlsson, förman, var 35 år. Han är duktig och energisk men säger kanske ibland alltför högt vad han tänkte. Han läser nu en ingenjörskurs på korrespondens. Ogift och sällskapar med Mona Larsson, från och till. Mona som är liten späd och söt. Hon kommer från Lostas större grannstad där hon för två år sedan vann den årliga miss Lucia-omröstningen. Maskinmästare Eric Lönn är den mest komplicerade av alla, en mångvetare och filosof.
- När han tänkt färdigt beger han sig till John Carlsson som bor hos en gammal änka på Egna Hem. Han träffar på Carlsson tillsammans med Eric Lönn med groggar i syrenbersån. De vet redan att prosten är något på spåren eftersom fröken Holmblad på Lostabladet är syster till Benny Holmberg som är springpojke på Förenade Kalks kontor och därför är de beredda på prostens frågor. John Carlsson berättar gärna vad han gjorde kvällen då Göransson omkom. En sak känner prosten inte igen nämligen att Carlsson såg Göransson smyga in på bruket på kvällen som om han inte ville bli sedd. Vad Lönn kan tillägga är att när han var på väg hem vid halv nio tiden mötte en bil i hög fart med helljuset på. Det var Göransson.
- Nästa förmiddag är pastorsexpeditionen öppen och Benny kommer för att få ett åldersbetyg till kamrer Björkgren. Stavningen av förnamnet tycks inte stämma i kyrkboken och därför tänker pastorn själv överlämna personbeviset. Strax före 11 meddelade han prostinnan att han var "bjuden" på elvakaffe och begav sig till Göranssons värdfolk. Jöns och Emma Bergström. De berättar gärna som sin enstöring till inneboende som bara umgicks med kamrer Björkgren. De berättar om hans fascination av att fotografera. Många andra upplysningar kan de inte ge.
- Prosten lyckas alltmer kartlägga Göranssons göranden under hans sista kväll i livet. Han tar inte ogärna hjälp av f d konfirmander. Sedan går han hem till kamrer Björkgren med ärende att lämna åldersintyget och prata om Göransson.
- Därefter går han till Sjöbergs som gärna argumenterar för att Göranssons död var en olyckshändelse.
- Nästa morgon får pastorn ett tjockt brunt kuvert från Mäster innehållande journaler för arbetsveckan 2-7 mars, veckan då Göransson dog, samt en skiss av fabriksområdet. Prosten finner att flera personer lämnat medvetet falska uppgifter om sina förehavanden olyckskvällen. Detta får honom att ta sig en titt på fabriksområdet nattetid. Han får låna dressinen av Mäster och ger sig iväg. Han får för hög hastighet, kommer fel i en växel och är nära att köra på en människa som han inte hinner identifiera. På vägen hem i sin bil får han plötsligt en insikt. Nu vet han både hur det har gått till och vem som gjorde det. Det senare är en ledsam upptäckt. Hemma gör han ett tidsschema för mordkvällen.
- Tre dagar senare när bara ingenjör Johannesson är kvar på sitt arbetsrum sent på kvällen går prosten dit. Vi packhuset hör han röster. Han går in och ser ljusreflexer under taket på andra våningen som om någon tänder och släcker en avbländad ficklampa. Han smyger en stund i mörkret utan att komma på vem det är. Plötsligt träffas han av en skarp ljusstråle som helt bländar honom. Medan han långsamt återhämtar sig försvinner den andre och låser dörren utifrån. Dessbättre finns det telefon så att prosten kan ringa efter Mäster som snart släpper ut honom. Då går prosten ut och inspekterar stängslet. Och som han misstänkt står en stege rest mot de bockade taggtrådsstöden högst upp.
- När prosten gått hem sätter Mäster sig och går noga igenom prostens tidschema. Han vill komma fram till samma lösning som den prosten säger sig ha funnit. Men det vill sig inte riktigt.
- Prosten ordnar ett tändstiftsfel på sin bil för att komma till tals med ingenjören Sven Johannesson som bjuder hem honom till sin fru Betsypå kaffe. Han tar självmant upp olyckhändelsen. Strax innan hade det börjat försvinna saker, ganska dyrbart material, skrymmande saker som troligen togs ut gömda på någon järnvägsvagn. Företaget ordnade så att järnvägspersonalen byttes ut men Göransson var övertygad om att någon tjänsteman på det egna företag var skyldig och han var mycket irriterad över att det inte utreddes. Johannesson antog att Göransson skulle åka till Stockholm samma kväll han omkom för att klaga hos bolagsledningen. Det skulle vara förbaskat otrevligt för alla.
- Prosten går igenom förmännens rapporter för den 3 mars, morddagen. Han är övertghad om att stölderna och mordet hör ihop. På en "transportjournal" med underrubriken linbanan hittar han något intressant. Alla korgar som har lämnat fabriken har noterats med ett kryss. Men när den nitiska prosten räknar och kontrollräknar kryssen så får han antalet till 140 fastän journalföraren Johansson signerat dagsresultatet som 138. Har två korgar med stulet innehåll lämnat fabriken via linbanan till lastplatsen vid hamnen? Efter denna upptäckt blir prosten melankolisk vid tanke på vem som är den skyldige och hur detta kommer att drabba även andra närstående. Han går än en gång igenom de sju personer som på något sätt kan misstänkas.
- Nästa dag ringer prosten till sin f d konfirmand Karin Sjöberg. Det visar sig att Karin själv varit på väg att kontakta prosten då förhållandet mellan henne och maken Sten har försämrats. Sten är mycket känslig för kritik av sitt arbete eftersom han aldrig blev färdig med sin studentexamen och har nu fått för sig att Sven Johannesen misstänker honom för stölderna på fabriken.
- Klockan halv åtta på kvällen samlas sju personer hemma hos prosten i prästgården. De sätter sig runt ett ovalt bord med åtta stolar. Det är Sten och Karin Sjöberg, Sven Johannesson, kamrer Björkegren, Eric Lönn och John Carlsson samt Mäster och prosten. Prosten redogör för alla faktadetaljer och de hypoteser har haft. Han har kommit fram till att mördaren är John Karlsson. Efter en stund erkänner denne brottet. På kvällen den 3 mars hade han följt med linbanekorgen full med stulet material till lastplatsen vid hamnen. Göransson hade följt efter honom och då Carlsson förstår att han är avslöjad knuffar han ner Göransson som faller och slår ihjäl sig. Carlsson för liket i en annan korg tillbaka till fabriken där han forslar honom till det gamla kalkbrottet. Han gör detta tidigt på kvällen mellan den tid då alla lämnade fabriken och den tid 1830 då den första kom tillbaka för övertidsarbete. Han skrev sedan Göranssons signatur vid vaktavläsningsklockan så att det skulle se ut som om Göransson omkommit efter klockan 21 en period då Carlsson var ihop med fästmön Mona på bio.
- Prosten säger att när han nu har erkänt både stölderna som han sagt sig vara ensam om, och dråpet på Göransson och fått ut alla trollen i ljuset kan han börja ett nytt liv. Carlsson ber sin gode vän maskinmästaren och filosofen Eric Lönn om hjälp och båda lämnar rummet.


 

 

 


AB FöRENADE KALKs fabriksomr3.de

I Bil- och cykelparkering.
2 Portvaktsstugan.
3 Kontoret.
4 Maskincentralen.
5 Packhuset.
6 Krossen.
7 Laboratoriet.
8 Kalkupplag.
9 Kolupplag.
10 Oljecistern.
11 Barack.
12 Trappa till krönet.
13 Dynamitbunker.
14 Den fellagda växeln.
15 Linbana.
16 Gamla brottet.
17 Nya brottet.

åter

   

Tidsschema  åter
1700 - 1730
1750 - 1900
1830
1900
1910
1930 ca
1955
20.10
20.20
20.25
20.30-20.35 20.45
20.50

20.55
21.00

21.20
21.30-21.35 21.35
22.00
22.05
22.10
22.30
23.30
Arbetet slut. Verkmästare Göransson lämnar fabriken omkr. 17.20.
Göransson äter middag och läser tidningar. Intresserad av vädret?
Mona Larsson till laboratoriet.
Kamrer Björkgren till kontoret.
Karin Sjöberg till kontoret.
Ingenjör Johannesson till sitt arbetsrum.
Maskinmästare Lönn till maskincentralen.
Sten Sjöberg till laboratoriet. Mäster till kontoret.
Ingenjör Johannesson från kontoret till laboratoriet.
Förman Carlsson vid porten. Lönn ut. Det börjar regna.
Verkmästare Göransson in.
Förman Carlsson till laboratoriet.
Ingenjör Johannesson till kontoret. Ser Göransson vid krossen.
Förman Carlsson vid laboratoriet. Ser Göransson och Johannesson.
Förman Carlsson och Mona från laboratoriet.
Verkmästare Göransson checkar väktarur i krossen. Mäster hem från kontoret. Förman Carlsson och Mona ut.
Sten Sjöberg till krossen.
Kamrer Björkgren lämnar kontoret.
Sten Sjöberg återvänder till labb.
Kamrer Björkgren ut.
Ingenjör Johannesson ut. Regnet upphör.
Karin Sjöberg ut.
Sten Sjöberg ut.
Mäster finner Göransson.