Elisabeth Kågerman Döden skriver svenska 1956

 

Det är studentskrivning i svenska. Jag, Kickan Store bryter kuvertet med ämnen. Man skriver i flera timmar. Det blir paus till lunch och vaktmästaren bär in termosflaskor och matboxar. Efter pausen faller eleven Mona Göransson ihop och en läkare kan snart konstatera att hon är död. Jag får i uppgift av rektorn att meddela hennes målsman, advokaten Birgitta Koht.
Bosse Hermansson kommer till stan. En god vän under studenttiden i Uppsala. Nu var han vikarierande stadsfiskal. Han kan berätta att Mona dog av blåsyraförgiftning.
En vecka efter skrivningen i svenska uppvaktas jag av en grupp abiturienter som vill veta hur det gått: Vera, Sven, Ture, Halvar och Ann-Marie. Men helst vill de diskutera det som hänt Mona. Och om hur de placerat ut sina termosar så att vaktmästaren kunde ge var och en sin egen.
Jag läser Monas oavslutade uppsats för att få en ledtråd till varför hon dött.
Sonja Hasselskog är adjunkt Göran Hasselskogs pratglada hustru. Kanske berodde det på att hon tvingats göra abort då de båda var unga och inte var förberedda på att få barn och att hon sedan dess inte kunnat få barn. Sonja får tillfälle att visa upp både sina nybakade kakor och nyinköpta kläder. Sedan blir det skvaller om Birgitta Koht och hennes estfödda make. Tidigare var Birgitta gift med en flyglöjtnant Göransson. Birgitta blev helt förstörd då han störtade och dog. Så förstörd att hon försökte dränka sin dotter.
Jag gör en sväng till polisstationen för att bjuda Bosse på middag. Jag får vänta och använder tiden till att smyglyssna på Bosses samtal med fru Koht. De pratar om vem som tillredde termosen med choklad och var den stod placerad tills Mona gick till skolan. Sedan är det herr Kohts tur.
Det blir ändå söndagsmiddag med Bosse. Han är övertygad om att Mona gjorde självmord. Ett skäl anser han vara att hon var gravid i 2:a månaden. Själv är jag inte alls lika övertygad.
Jag beger mig till Vera, Monas bästa väninna. Hon menar att Mona var så nöjd under skrivningen så att ett självmord vore uteslutet. Mona hade en pojkvän som Vera kände men vars namn Mona vägrade att avslöja. Vera berättar att Mona skrev dagbok och hon lovar att skaffa fram den åt mig.
Granne med vår familj bor musikdirektör Santessson, också han lärare på skolan. Han lever som en enstöring och vill inte ha kontakt med andra.
Jag pillar upp låset till Monas dagbok och tar del av innehållet. Hon är kär i "T" som gör henne med barn men som sedan lämnar henne då han får reda på detta. Hon skriver också att "K" (som förefaller vara hennes styvfar Koit Koht) kladdar på henne.
Jag tubbar Sonja Hasselskog att bjuda mig och Olle på fest tillsammans med herrskapet Koht för att lära känna honom. Även Santesson är bjuden. Jag charmar Koit Koht så att han tar mig åt sidan och kysser mig passionerat. Innan dess är det en intellektuell diskussion om humanism och människans natur där också den tystlåtne Santesson ivrigt tar del. Koit Koht som är från Estland har erfarenhet av koncentrationsläger.
Familjen tillbringar 4 avkopplande dagar på landet under påskhelgen. När vi kommer tillbaka till stan är ytterdörren öppen och posten ligger inte där den borde ligga. Har det varit inbrott?
Antydningarna i Monas dagbok om att någon sålt gamla värdefulla böcker får mig och Olle, som själv är bibliotekarie, till en nattlig expedition till skolans bibliotek. Snart har vi bevis för att flera dyra böcker som donerats från Lövstaholm försvunnit.
Vi känner att vi genast måste bege oss till Sonja och Göran Hasselskog eftersom det är han som ansvarar för skolbiblioteket. Pressad erkänner han att han länge sålt böcker för att kunna betala för det dyra liv som han och hans fru lever. Han erkänner också att Mona kommit på honom. Men är det han eller Sonja som har mördat Mona för att hon skulle hålla tyst?
När Olle och jag några dagar senare åker med bilen över en smal träbro blir vi omkörda av en stor mörk bil i stor hastighet som nästan tränger ner oss i vattnet. Är det någon som traktar efter mitt liv?
Min "lägerchef" från krigstiden vet att berätta att Koit Koht varit en ganska mystisk man. Dessutom tvangs han lämna sin fru och barn under tragiska omständigheter. Tänk om hon fortfarande lever. Var han kanske bigamist?
Jag får Ture, den store charmören att erkänna att det är han som gjort Mona med barn och som sedan krävt att hon skulle ta bort det. Hon hotade med att rapportera honom till rektorn.
Olle och jag tar samma väg hem efter skolan som Göran. Var är Sonja? De hittar henne i garaget med bilmotorn i gång. Hon överlever men det är i sista ögonblicket.
Studentexamensdagen närmar sig. Då sprids eleverna åt alla håll. Vad ska jag göra med alla mina misstankar om att Mona mördades? Jag tar Olle till hjälp och gör en rekonstruktion av allt vi vet. Vem har t ex kunnat få tag i den cyankalium som finns i Birgitta Kohts badrumsskåp? Birgitta själv, Koit, Ture och Sonja! Till sist samlar jag ihop hela min dossier och skickar den till Bosse.
Det blir två nervösa dagar med den muntliga tentamen inför stränga censorer.
Ingenting händer på det avslutande uppförandekollegiet tills Santesson kräver att Ture Zackrisson ska ha lägsta betyg i uppförande. Han har begått hor med Mona Göransson och sedan tagit hennes liv. Rektorn som är i stark tidsnöd blir mycket nervös men räddas av mig som tillstår att jag vet att Mona mördades men att det finns fler misstänkta för mordet än Ture.
Till sist godkänns alla studenterna och de väller ut ur skolan till alla förväntansfulla föräldrar.
På kvällen blir det studentbal som avslutades frampå morgonen med att alla tågar till utsiktstornet på Berget. Efter alla sångerna blir jag den siste att ta mig ner igen. Men då är järndörren stängd. Jag hör att en person närmar sig mig. Jag förstår intuitivt att det måste vara Santesson som kommit för att göra upp. Alldeles riktigt. Han hade haft Mona som god musikelev. Hon var ett konstnärsämne som kunde blivit något stort. Men hon smutsade ner sig genom sitt "underlivsförhållande" med Ture och därför måste hon dö. Hon var samma "löpska hynda" som Märta. Santessons fru som lämnat honom för att bli hora i Köpenhamn. Jag lyckades prata bort honom. Under ett ögonblick av ouppmärksamhet lyckades jag smita iväg och rusa nerför trappan till tornet. Olle tar emot mig. Vi ser snart Santesson hoppa från tornet som ett svart streck mot muren.

Kickan Store driver sin egen mordutredning. Måste vara ganska unikt i Sverige vid den tiden. Man Dagmar Lange hade väl sin Puck Bure? Intressant beskrivning av studentskrivningar på 50-talet, våndan inför den muntliga tentamen, uppförandebetygen ,censorernas stränghet.