 |
|
 |
framsida sammanfattningar Lang startsida baksidestext
|
|
|
|
Mirjam Ekerud, tuff chefredaktör på veckotidningen
Vi Kvinnor och våningsägare. Hon har tre inackorderingar:
Jesper Ekerud, hennes bror och friställd reporter,
Polly Tomsson, sekreterare, som drömmer om att bli
operasångare - hon kommer från Skoga och längtar
hem - och Eduard
Hambras, gladlynt sjukvårdare.
Camilla Martin-Wijk, berömd operasångerska, intervjuas
av sin sångelev Polly. Hennes svärmor Helena Wijk
i Skoga ringer och meddelar att Alberta
Fabian, född Lundén,
har avlidit i kolosförgiftning. Alberta var Pollys fostermor.
Hon var änka efter den rike Frans-Erik Fabian sedan 12 år.
Vi Kvinnor anlitar tryckeriet i Skoga, 20 mil avlägset. Polly
kör Jesper dit. De går in i Albertas hus. De uppmärksammas
av Erk Berggren, Skogas egen polisassistent.
Många tycks ha besökt Alberta under den dagen då
hon omkom. Polly, Albertas bror kyrkoherden Rudolf Lundén,
Jesper och Mirjam. Daniel
Severin, ortens läkare tog
hand om fallet och tillkallade polis.
En annan syster var Göta
Ekerud, nu avliden, som var mor
till Mirjam och Jesper.
Alla utom Mirjam är samlade i dödsboet, också
Rudolfs fru Liselott
Lundén.
Advokaten Svante
Strand, yngste medlem i firman
Strand, Strand och Strand anländer med testamentet. Alberta
har utsett honom som exekutor. Han avslöjar innehållet
i testamentet: En tredjedel går till brodern Rudolf Lundén,
en tredjedel till Göta och vidare till Jesper och Mirjam
och en tredjedel till fosterdottern Polly.
En lördag efter begravningen liftar Polly ut ur huvudstaden
med själva Christer Wijk. Det ska bli bouppteckning.
Bergslagen är översvämmad p g a snösmältningen.
Vägar och järnvägar är avstängda. Arbogaån
är översvämmad. Svante Strand anländer med
en hel resväska full med papper. Det viktigaste dokumentet
är själva testamentet daterat 1966. Men Helena Wijk
vet att berätta att hon och doktor Severin har bevittnat
ett testamente bara för ett halvår sedan. Stort uppror
bland bouppteckningsdeltagarna som redan innan dess strider om
lösöret. Polly hittar det senaste testamentet i en lönnlåda
i en sekretär. Enligt detta äger Ponny ensam Sjövillan,
Albertas hem där hon växt upp. Liselott Lundén
blir rasande. Sedan börjar de gräla om huruvida de ska
se på Arvingarna på TV eller Sverige - Sovjet i ishockey.
Liselott stannar för se "såpan". De övriga
går till Krogen Tre Gummor.
Eduard har en amulett i form av en skorpion, ett arvegods av hans
far. Den har en gadd med ett livsfarligt gift. Men samma amulett
finns avbildad på ett porträtt av Frans-Erik Fabians
farmor, Fransiska Fabian. Hur hänger detta ihop? Jo, Fransiska
var Eduards farfarsmor. Det innebär att han har rätt
till hälften av behållningen i Albertas dödsbo.
På kvällen får Eduard besök i Albertas sovrum
som han disponerar. Det är Rudolf Lundén som vill
be om ursäkt för sina tvivel och därefter Mirjam
som är så upprörd och hotfull att Eduard kör
ut henne.
På morgonen hittas Eduard död. Någon har stuckit
skorpionens gadd i halsen på honom. Christer Wijk som var
på väg till Stockholm kallas tillbaka av länspolischefen
Anders Löving. Christer samlar alla till en av sina berömda
konfrontationer. Det är när Christer Wijk slår
fast att Alberta inte blev mördad utan dog genom en olyckshändelse
av egen förskyllan som det börjar hända något.
Liselott upptäcker att vattnet börjar läcka in
och den bristande uppmärksamheten ger Polly chansen att smita.
Hon rusar ut och kastar sig ner från balkongen i det stigande
vattnet. Hon var helt fixerad vid Alberta, Hon var övertygad
om Att Eduard dödat henne och ville hämnas henne.