Jan Mårtenson Djävulens hand 1980
 

Efter en lång och efterhängsen asiat rekommenderar min läkare mig, antikhandlare Johan Homan, att ta semester. Eftersom jag läst Linnés "Öländska resa" i sjuksängen blir det dit jag rattar min gamla Peugeot. Jag tar mig över Europas längsta bro, över 6 km, och tar mig till Strandtorp. Värdshusvärden heter Oscar Nilsson och är en fryntlig skåning. Andra gäster är Valter Nerman, antikhandlare i 40-årsåldern med mynt, medaljer och ordnar som specialitet och som spelar in småfågelsljud , Harry Törner, bilförsäljare som letar efter "guckosko", en mycket sällsynt orkidé samt Torbjörn Axelsson, som doktorerar på Stagnelius. Henrica, är språkadjunkt i Uppsala och gift med Torbjörn. Gull Berseus, en "korsning mellan Lolita och Baby Doll" är journalist. Alla tycks ha varit i närheten av ringborgen Ismanstorp under dagen. Krögaren Oscar uppmanar dem att hålla sig därifrån där onda makter driva sitt spe! Man har också hört flygmaskinsljud på nätterna (Här kan man väl genast tippa att det handlar om "nedsläpp" av smuggelvaror (narkotika?) och att den rike Harry har orkidéletandet som förevändning för att leta upp varorna). Harry som tydligen imponerar starkt på fru Axelsson.
- Den starkt korpulente
Willem Mayer med sifferserie från Auschwitz på underarmen har svensk fru Greta och kommer från Amsterdam. Han "hobby" är att jaga tyska krigsförbrytare. Nu jagar han dem i Sverige.
- Jag är intresserad av Ismanstorp och erbjuds följa med dit i Harrys eleganta Mercedes. Vi stannar vid "
Odens flisor" som ser ut som djävulens hand och går en smal stig till ringborgen. Där lämnar Harry mig för att uppsöka en "lokal" ett känt växtställe för guckuskon. Jag går runt och njuter av solskenet och plötsligt är jag vilse i skogen! Jag hinner bli riktigt orolig innan jag träffar på en man i 65-årsåldern. Han är mycket vidskeplig och säger att alla ska hålla sig borta från gravfältet vid ringborgen. Han är statlig uppsyningsman för borgen, kommer från Estland och heter Lauri Meestes. Han visar mig rätt väg och när jag går tillbaka till mötesplatsen med Harry gör jag ett fynd: en guckosko! Men Harry är inte särskilt intresserad!
- Nästa morgon ösregnar det. Då Torbjörn som fattig akademiker inte har bil erbjuder jag honom skjuts till
Gärdslösa kyrka där den unge Stagnelius satt och lyssnade på sin fars predikan.
- När vi kommer tillbaka till hotellet får vi höra att Harry Törner är död. Han blev överkörd under natten borta vid Ismanstorp. Det fanns glassplitter på vägen och hans kropp hittades en bit bort delvis gömd bakom "Odins flisor".
- Nästa morgon tar jag min gamla Peugeot. Nästan automatiskt går färden mot Ismanstorp. När jag hittar olycksplatsen slår jag fast att gärningsmannen inte kan vara en kvinna eftersom den tunga kroppen burits en lång väg och inte heller en ortsbo eftersom det bakom "flisorna" fanns ett verkligt gömställe som länge kunnat dölja en död kropp. Sedan försöker jag utan resultat återfinna guckuskon. I stället hittar jag den gamla Amazonen jag sett då jag gick vilse. Men nu är ena lampglaset sönder med skärvor på marken! Då överraskas jag av en ilsken Lauri Mestees som hotar att döda mig för att jag spionerar. Jag ser att hans underarm är tatuerad med två blixtar. Willem Mayer berättar senare att så gjorde många SS-soldater under kriget.
- Jag sväljer ilskan och bestämmer mig för att ha det bra på min semester. Jag åker till Borgholm, köper dyra svenska jordgubbar och träffar Gull Berseus som menar att Harry fick sina pengar från att sälja knark. Sedan söker jag upp kommissarie
Axel Bengtsson på Kalmar-polisen och berättar om Amazonen i skogen. Han är inte särskilt intresserad av mitt "detektivarbete" men blir det mer senare när undersökningen visar att glassplittret i Harrys kropp kommer från en Volvo Amazon.
- Hemma på hotellet ser jag en ung kvinna i Harrys "rum". Men det är en ny gäst, en älskvärd ung kvinna som heter
Eva Lilja.
- Valter Nerman erbjuder mig "a guided tour" av Öland. Han är den verkliga Ölandskännaren. Den innehåller Ottenby lund, Långe Jan och Eketorp, en annan ringborg som just grävs ut.
- Jag vågade knappt tro det, men den vackra Eva Lilja tackade ja till mitt erbjudande att åka och bada i Böda. Där visar hon stort intresse för Harrys död och gästerna på Strandtorp. Där kommer jag plötsligt på att Harry aldrig kördes ihjäl. Mordet på honom doldes med glasskärvor från Amazonen.
- Anna med halmgult hår är servitris på hotellet. Hon berättar för mig om konstiga ljud hon hört både i Ismanstorp och från hotellet. Skrik och skrän och rop och boskap som bölade. Hennes pojkvän var med.
- På kvällen bjuder jag Eva på Vodka Martini på mitt rum.
- På morgonen kommer Henrica till mitt rum, den vackra "Nattens Drottning". Hon vill att jag ska glömma vad hon sagt om sin svartsjuka make Torbjörn, att han har dödat Harry. Hon gråter i min famn då Eva kommer in!
- Därför måste jag ta en biltur för mig själv nästa dag. På vägen hem åker jag till Meestes stuga. Jag måste få reda på vad han vet om Harrys död. Men när jag kommer dit finner jag honom mördad med en bajonett med ett hakkors på i ryggen. En "paradbajonett" från SS. Plötsligt öppnas ytterdörren och Eva kommer in. Hon söker skydd för regnet. Telefonen är död så jag måste ta mig till en stuga i närheten och ringa efter polisen. Kommissarie Bengtsson från Borgholm kommer och han tycker nu att jag är alltför välinformerad för att inte vara inblandad på ett otillbörligt sätt. Jag gillar inte denne "Sherlock Holmes från Borgholm".
- Ute i solskenet på terrassen försöker jag mig på en summering av vad som hänt under den tid som borde ha blivit semester och återhämtning. Jag finner att jag måste ta mig ut till Meestes stuga. Där måste finnas något som mördaren inte hittat. Jag kommer till Odens flisor. Plötsligt hör jag ett svagt ljud som hästars gnäggande och mänskors skrik. Som om det pågick en strid framme vid fornborgen. Försiktigt tar jag mig in genom muren. Och fångas i ett järngrepp. Det är Torbjörn som tror sig ha fångat mördaren! Han säger att han är där för att försöka bevisa för sin älskade Henrica att det inte är han som dödat hennes älskare. Även han har hört de spökliga ljuden.
- Nästa morgon ska Eva åka tillbaka till Stockholm. Jag ljuger och säger att jag måste till Stockholm i akuta affärsangelägenheter. Vägen dit är bra för vår relation och jag får bjuda henne på middag hemma hos mig. Det blir kärlek efter middagen.
- Jag tittar in en stund till min antikaffär och får besök av en äldre man som visar mig ett antikt mynt. Det är inte mitt område men jag lovar att visa det för specialisten Valter Nerman.
- När vi kommer tillbaka till Strandtorp får jag reda på av Valter att det är ett mycket ovanligt och värdefullt byzantinskt mynt.
- Jag kommer på Willem Mayer med att prata om Major Baumer i telefon. Att han fått vad han förtjänade. Men när jag talar om detta för Bengtsson berättar han att polisen redan känner till att Mestees egentligen var Obersturmbannführer Baumer och en av cheferna i Auschwitz 1943-45.
- Jag får en idé om hur jag ska avslöja mördaren. På kvällen ställer jag intriganta frågor till alla misstänkta och under middagen påstår jag att jag vet vem som är dubbelmördaren men att en puzzelbit saknas. Den ska jag hitta på Ismanstorp under natten. Tanken är att jag ska locka ut mördaren att avslöja sig. Jag lyckas göra mig till ovän med alla men det får jag ta för den goda sakens skull.
- Strax innan gryningen är jag ute i Ismanstorp. Det är kallt och ruskigt. Jag tar mig försiktigt in genom en av de nio öppningarna i muren. Då ser jag Eva. Hon har en pistol i handen. Sedan hör jag steg. Det är Valter. Han säger sig ha letat efter mig. Willem Mayer är på väg efter knarkpartiet som Valter tror att Meeses gömt i sin brunn. Vi öppnar det tunga brunnslocket och jag klättrar ner. Då stänger Valter locket och jag förstår att jag är lurad och kommer att dö där nere. Dess bättre har Eva sett vad Valter gjort. Hon skjuter mot Valter och tvingar honom att åter lyfta locket.
- Inför Evas hot, hon är polisintendent vid narkotikaroteln, erkänner Valter att ända sedan hans far på muséet i Kalmar erbjöds ett gammalt byzantiskt mynt som hittats vid Ismanstorp på Öland drömt om att göra det stora fyndet där och bli rik. Eftersom han visste att sådana utgrävningar var förbjudna hittade han på att han spelade in fågelljud. Banden innehöll ljud som "skrik och skrän och rop och boskap som bölade" och det skulle hålla alla borta därifrån. En gång såg han ett ljussken och ett flygplan på låg höjd. Ett paket föll ner alldeles i närheten av Valter. Harry kom rusande och slet i paketet. Valter blev arg och knuffade till honom. Harry föll och slog huvudet i en sten så att han avled. Valter blev rädd och arrangerade olyckan som en bilolycka. Men Meestes hade sett honom och pressade Valter på pengar. Valter träffade Mestees i dennes stuga. Meestes tog fram bajonnetten och sade att han skulle döda Valter om han inte betalade. Då tog Valter kniven och högg Mestees i ryggen.

Mårtenson väver skickligt in små berättelser om Homans barndomsliv, om hur han gör inköp av antikviteter och lyckade försäljningar. Katten Cléo är med ofta i för upplösningen viktiga sammanhang.
Boken är full av intressanta kulturella inslag: Ringborgarnas historia, poeten Stagnelius, främmande växter (guckuskon). Jag gör många sökningar på "Google" och när jag är klar med boken har min bildning njutbart ökat.
Det är lätt att förstå att boken ges ut i nytryck våren 2004. Jag tycker att "Djävulens hand" är Mårtenssons dittills (1980) bästa bok.

- Torbjörn Axelsson citerar "den finaste poeten som skrivit om Öland" och som ingen minns längre utom Torbjörn själv.
Men
här finns Albert Eriksson som dog i turberkulos redan som 34-åring.





 
Den lille fule ölänningen (Erik Johan Stagnelius)  
Sällskapet Stagnelii Vänner

 Ringborgen Ismanstorp
  Den är från 400-talet och har en sex meter tjock och tre meter hög ringmur med nio portar. Borgplanen rymmer rester av 88 husgrunder. Sägner berättar om en kuslig stämning, om hjulormar, långa män och hundar som vaktade borgen nattetid.

 

Guckosko - en orkidé

 Ölands orkidéer
  Odens flisor, Gärdslösa socken. Söder om vägen Högsrum-Sättra står stora resta stenhällar väl synliga från vägen. De två största flisorna är 3 respektive 2,5 meter höga.
 Flisorna som står resta intill varandra har en sammanlagd bredd av 3 meter. På det fält där flisorna står har påträffats vikingatida gravar vilket ger en antydan om monumentets ålder.
På denna plats möter du både sagan och verkligheten! Det berättas sedan urminnes tider att guden Oden en gång stigit av sin häst på denna plats för att slåss med en man. Han band hästen vid flisan, dvs vid den flata, höga stenen. Nu bar det sig inte bättre än att hästen slet sig så att flisan sprack i två delar. Hästen rusade iväg och vältrade sig på marken. Det väldiga djurets tyngd gjorde att det bildades en bottenlös hål som snabbt fylldes med vatten, det s.k. "Gladvattnet" strax norr om platsen. Gladvattnet är Ölands enda s.k. myrgöl med mäktiga torvlager och här finns också en märklig flora.

 Gärdslösa kyrka: