 |
|
 |
|
|
|
|
Jag,
Johan Kristian Homan läser morgontidningarna.
I Nerikes Allehanda ser jag att min bäste vän under
skoltiden, Olle Lindman är död.
För ett år sedan drunknade han i Vättern och hans
kropp har inte återfunnits. Vid sin död drev han hotellet
Vätternhus utanför Askersund.
Jag bestämmer mig för att åka till eftermiddagens
minneshögtid. Senast jag träffade honom hade han just
skilt sig från sin fru Greta
och gift om sig med Caroline.
- Det är inte första gången jag är i Askersund
(se Den röda näckrosen).
Efter ceremonin i kyrkan hälsar Greta på mig. Hon säger
att, "det var den där människan som fick honom
till det. Hon dödade honom". Jag presenterar mig för
Caroline, en lång, blond kvinna, mycket vacker och hon bjuder
in mig till hotellet. Prästen Lars
Hansson erbjuder sig att åka med i min bil för
att visa vägen. Innan dess presenteras jag för Olles
mamma, Signe Lindman och hans syster
Barbro Bianchi. Hon är i 30-års
åldern med långt, svartblankt hår och blek med
mörka ögon. I bilen avslöjar prästen att Olle
tagit livet av sig. Han skrev ett avskedsbrev till Caroline. Tursamt
nog hade det gått ett år sedan han tog en hög
livförsäkring så att Caroline med den kunde rädda
det konkursfärdiga hotellet.
- Jag låter mig övertalas att övernatta på
hotellet för att nästa dag kunna vara med på utflykten
till Övralid (10 km
norr om Motala) och firandet av Heidenstams
födelsedag. (Vid Heidenstams bostad Övralid
firas årligen den 6 juli Verner von Heidenstams födelsedag,
Övralidsdagen. Då delas Övralidspriset ut). Heidenstam
föddes på Olshammar, en
gård i närheten. Det blir en procession med musikkår
och en svensk flagga.
- På kvällen ser jag från mitt rum hur Caroline
och hovmästaren Gianni Pilotti
kysser varandra länge och innerligt.
- Det blir december, snö och vinter. Jag säljer bra
i julruschen och bjuder mig själv på en måltid
på Operabaren. Där ser jag hovmästaren Giovanni
tillsammans med en kamrerliknande man. Giovanni berättar
att han varit i Thailand för att köpa en hotellkedja.
Vätternhus är för litet för honom. Han vill
att den andre ska hjälpa honom med finansieringen. Göran
som serverar fräser bakom ryggen åt Giovanni och säger
att han lurat honom på 50000 kr. De hade en pizzeria ihop.
Han är hal som en ål och lurar alla, helst kvinnor,
allt enligt min kontaktman på Operabaren, Göran.
- Calle Asplund, chefen för
våldsroteln är inte intresserad av mina antydningar
om att Olle Lindman kanske har mördats.
- Julen närmar sig och då jag ser en annons om att
fira jul på Vätternhus slår jag till och beställer.
Jag packar och tar bilen dit. Den förste person jag ser är
"Kamrern". Han heter Petter Brander
och har en resebyrå. Han har en ung, vacker kvinna med sig.
Jag får glögg och Caroline välkomnar mig liksom
Olles mamma Signe. Jag får sitta vid hedersbordet och där
sitter också Petter Brander och hans flickvän Magdalena.
Liksom Erik och Birgitta Lundgren,
rättsläkare och sjuksköterska, Marja
och Gustav Andersen, storbyggmästare från Örebro
samt bankdirektören Ulrik Morén.
- Signe gråter och säger att det spökar i huset.
I natt hade Olle kommit och kysst henne på kinden (redan
här började jag misstänka att självmordet
var arrangerat och Olle fortfarande i livet).
- Julbordet är utsökt och det blir många rätter
och många starka drycker att dricka. Och mycket trevligt
samspråk. Petter Brander blir på örat och berättar
om sitt bevakningsföretag. Det tar reda på obehagliga
omständigheter om människor som är obekväma
för andra. Han visar mig också ett litet kuvert med
rosa diamanter från Australien. Han ska sälja dem i
Göteborg på annandagen. De är värda många
miljoner.
- Det blir långdans anförd av Caroline. Själv
drar jag mig undan och blandar en gin och tonic. Den vackra Barbro
ansluter sig. Hon lever på pengar efter sin man Richard
Bianchi som dog i USA. Caroline berättar för
mig att Olle hade aids och att det var skäl nog för
honom att ta livet av sig (en ren lögn visar det sig).
- När vi ska lägga oss säger Petter Brander att
jag ska väcka honom klockan sex så att han och jag
hinner med till julottan.
- Jag drömmer en mardröm om Olle och djupa vatten och
på morgonen svarar inte Petter hur hårt jag än
knackar på hans dörr. Den är öppen och jag
finner honom död i sin säng, helt kall och vit. Jag
tittar i hans plånbok, hittar inte det vita kuvertet och
då överraskar Magdalena mig. Vi tillkallar Caroline
och läkaren Erik Lundgren. Det går inte att ringa ut
p g a snöstormen.
- Magdalena söker upp mig. Hon tror att jag tagit diamanterna.
Hon vill ha hälften, alternativt att vi tillsammans åker
till Göteborg och säljer dem och delar på provisionen.
Om jag inte går med på det hotar hon med att de som
äger diamanterna kommer att döda mig.
- Jag tar en promenad i det vackra vintervädret och träffar
Barbro, Olles syster. Vi blir överens om att jag ska arrangera
ett gemensamt teaterbesök i Stockholm.
- Åter i Stockholm söker jag upp min vän och kollega
Eric Gustafson. I dörren till hans antikhandel möter
jag bankdirektören Ulrik Morén. Eric säger att
Ulrik bara köper det allra dyraste. Han har gott om pengar,
lever på en jättehög fallskärm han fått
sedan han köpts ut från banken. Eric känner också
Petter Brander. Han är känd för konststölder,
har velat ha Eric som bulvan. Eric menar att en sådan som
Petter inte gör självmord, han måste mördas.
- Jag tar förnyad kontakt med Carl Asplund sedan Erik Lundgren
ringt mig och berättat att obduktionen av Brander visat att
han mördats med gift. Brander är en ovanligt ful fisk
som sysslat med knark men alltid klarat sig utan att fastna i
nätet.
- Jag går på Auktionsverket på Gallerian där
jag ofta kan göra billiga fynd. Där stöter jag
på Marja Andersen, storbyggmästarens fru.
- Jag tänder en brasa i min Mariebergskakelugn och njuter
av min egenhändigt blandade, iskalla Dry Martini på
Bombay
Sapphire. I det totala lugnet funderar jag på vad som
hänt och försöker få ledtrådarna på
plats. Sedan ser jag på en rysare som handlar om Dracula
och får mardrömmar.
- Ett telefonsamtal från Calle Asplund väcker mig.
Två poliser från Örebro vill förhöra
mig. Jag berättar alltihop, rakt upp och ner. Helt sant är
det emellertd inte. Jag nämner inte att jag hittat Branders
plånbok på golvet. Inte heller om förslaget jag
fått av Magdalena.
- Åter i affären får jag besök av en liten
blyg och försagd dam. Jag köper hennes gustavianska
sockerskrin i silver av Pehr Zethelius för 20000 kr.
- Samma dag lyckas jag sälja det till storbyggmästare
Andersen för 25 000.
- Jag letar upp adressen till Branders företag "Exotic
Travels" och beger mig dit. Jag säger mig vara intresserad
av udda resor och får träffa direktör Ljung.
Jag ser att kassaskåpet som är fullt av pärmar
står öppet på koden 191919 och bestämmer
mig för att ta mig en titt senare på kvällen när
alla har gått hem.
- Jag har en gång fått låna en uppsättning
dyrkar av Calle Asplund och "glömt" att lämna
tillbaka dem.
- Dyrkarna fungerar och snart har jag öppnat kassaskåpet.
Pärmarna innehåller inget intressant däremot finns
där en svart anteckningsbok med en adressförteckning.
Jag känner igen många av namnen. Då blir jag
störd av att Ljung kommer tillsammans med den yppiga blondinen
i receptionen. Jag lyckas gömma mig i garderoben.
- Jag tvingas lyssna på älskogsljud en stund sedan
hör jag att de försvinner. Men just när jag också
ska försvinna överraskas jag av Ljung som varit på
toaletten. Jag tvingas säga som det är att jag letar
efter material som kan avslöja Petter Branders mördare
och då blir han plötsligt hjälpsam. Avgörande
för hans ändrade inställning är att jag hotat
med att avslöja hans erotiska bravader för hans fru.
Ljung öppnar kassaskåpet och låter mig skriva
av namnen i den svarta anteckningsboken. Ljung berättar om
Branders konstaffärer. Han var agent för ryssar som
lagt beslag på en massa konstverk i Tyskland efter kriget.
Själv har jag råkat ut för konsekvenserna av de
nazistiska plundringarna (se Gamens
öga).
- Jag får ett inbjudningskort från Caroline om att
fira nyår på Vätternhus. Det gör jag gärna,
men första äter jag lunch på Operabaren. Jag vill
gärna kontakta min informatör Göran. Han vet att
Brander höll på med konststölder. Han verkade
som mellanhand mellan tjuvarna och försäkringsbolagen.
Även Gianni deltog. Liksom en snygg tjej, en riktig hårding.
- När jag kommer till Vätternhus blir jag utfrågad
av kommissarie André. Jag
träffar sedan Signe som berättar att sent på julafton
hörde hon Brander och en annan person gräla. Brander
pratade om skandaler som kunde avslöjas.
- På nyårsafton serveras jag glögg av samma vackra
blond unga kvinna som julafton. Det visar sig vara Catharina,
Ellen Anderssons systerdotter som enligt Ellen vet en hel del
om gästerna på Vätternhus som till exempel att
Gianni hotade Olle Lindman med kniv. Vi blir avbrutna av en gammal
vän till mig kriminaljournalisten L-O
Pettersson. Han har en stor korruptionsskandal på
gång.
- Caroline berättar för mig att hennes svägerska
Barbro har gott om pengar efter sin döda man, italienättlingen
Richard Bianchi. Han tvättade pengar åt den italienska
maffian, förvandlade knarkpengar till fastigheter i Europa.
Polisen lär ha varit mycket intresserad av var Barbro höll
hus den kvällen Richard dog. Han körde rätt in
i en tankbil som exploderade. Någon hade fifflat med bromsarna.
(Ibland funderar jag på om Olle Lindman verkligen är
död. Kanske har han gömt sig i Thailand och väntar
på att bli dödförklarad så att "änkan"
Caroline kan få ut den stora livförsäkringen?
Om självmord och försäkringsbedrägeri skrev
Tomas Arvidsson i "Utanförskapet",
1981 där bröderna Jan och Bo Bertilssons arrangerar
Bo Bertilssons drunkning på Tor Lines passagerarfärja
Tor Britannia från Göteborg till Felixstove).
- Efter maten träffar jag Catharina inne på kontoret
i köket. Hon säger att Olle påstod att Gianni
sålt knark till en gäst på hotellet. Att Brander
påstått detta. Olle skrek "djävla svartskalle"
till Gianni och det fick honom rasande. Han drog kniv och hotade
Olle.
- Jag bjuder Calle Asplund på middag för att få
tillfälle att informera honom om allt som hänt. Det
är Sture Bengtsson som har hand
om ärendet. Mördaren injicerade succinylcholin
i en av Branders muskler. Om man får för mycket upphör
musklerna att fungera och därmed andningen. Succinylcholin
kan inte köpas på apotek. Det används bara på
sjukhus under operationer.
- En av mina bästa och mest förmögna kunder är
Stig Berglind. Jag får i uppdrag
av honom att åka till New York och ropa in ett gammalt och
dyrt mynt från Stockholms 1500-tal. Stig känner Richard
Bianchi. Han lurade en gång Gustav Andersen på flera
miljoner i en fastighetsaffär.
- Jag ringer upp L-O Pettersson och kollar av vad som kan vara
gemensamt mellan "min" Gustav Andersen och hans korruptionsskandal.
Tydligen en hel del.
- Nästa morgon får jag besök av två "torpeder".
De kräver att få diamanterna och slår sönder
några dyrbara tallrikar. Sedan ringer Magdalena retfull,
men lägger på luren då jag bluffar med att jag
spelar in samtalet.
- Sedan kommer Barbro. Hon ska snart åka till USA för
att se till huset hon äger. Men först får jag
bjuda hem henne på middag i ungkarlslyan. Vi diskuterar
tragedierna på Vätternhus. Barbro menar att Caroline
är hård och kall och utnyttjade Olle. Då ringer
telefonen. Det är Signe. Hon berättar att Caroline är
död. Sedan ringer Calle Asplund och berättar att Caroline
mördats. Hon dränktes i sitt eget badkar.
- Jag träffar Calle på hans rum. Där är också
Sture Bengtsson som ger mig mer information. Gianni har alibi
för mordkvällen. Av Magdalena! Nu berättar jag
allt om hennes hot och de två torpedernas besök i min
affär.
- Jag kommer till New York och ringer Barbro som bjuder mig på
middag. En stor amerikansk sirloin-stek. Efter middagen får
hon ett telefonsamtal och medan jag sysslolös går runt
i bostaden ser jag ett kuvert från John Smith på Eleuthera,
The Bahamas.
Jag tycker mig känna igen den kraftfulla handstilen.
- Sedan jag ropat in det svenska 1500-talsmyntet
på auktionen för 45000 dollar tar jag en flygtur till
Bahamas. Därifrån måste
jag ta ett taxiflyg till ön Eleuthera.
Där kör mig en svart pojke till postkontoret. Jag väntar
länge i kön på min tur. Ingen där känner
till John Smith. Sedan frågar jag på Paradise Hotel.
En solbränd, blond kvinna, Cathy Hepburn,
tar emot i receptionen. Jag bokar rum och frågar förgäves
efter "min vän" John Smith. Jag ringer Calle Asplund
och berättar om mina teorier om Barbro som mördare.
Han viftar bort mina fantasier. Polisen fick ett anonymt telefonsamtal
om att leta efter diamanterna i Giannis sovrum. De fanns bakom
ventilen i hans garderob. Giften som Brander dog av fick Gianni
av en nerknarkad läkare.
- På banken IBC säger jag mig vilja placera pengar.
Investera amerikanska pengar i byggbranschen i Europa. Där
finns brevpapper och kuvert med branschen insignier tillgängliga
för kunderna. Exakt ett sådant kuvert såg jag
på Barbros skrivbord. Bankmannen är välvilligheten
själv tills jag nämner namnet John Smith. Och sedan
Richard Bianchi. Då vill han inte längre vara med och
ber mig gå.
- Jag badar i det underbara vattnet och sitter sedan ensam vid
ett bord till middagen. Cathy Hepburn placerar mig tillsammans
med två amerikaner, professor Richard Thomson och hans fru
Anne. Dick är historiker, specialist på 1500-talet
och Kolumbus. De tänker flyga till ön Salvador det var
där Kolumbus fick första markkänning med "Indien".
Jag somnar i min stol på mitt rum. Väcks brutalt av
en röst och en pistolpipa i nacken. Rösten varnar mig
för att lägga mig i och sedan sövs jag med ett
hårt slag mot bakhuvudet.
- Jag vaknar med världens baksmälla. Det är Dick
Thomson som vill iväg till Salvador. Flygplanet väntar.
Jag nämner inte överfallet.
- På ön finns det en man med ett stort skägg som
hjälper till med utgrävningarna. Han kallas John Smith
och efter någon dag anar jag sammanhanget. Det måste
vara Barbros avlidna man Bianchi som lever inkognito. Men vid
en närmare titt känner jag igen min gamle skolkamrat
Olle Lindman. Han bjuder mig hem till sin enkla hydda och säger
sig ha blivit helt chockad när han kände igen mig. Han
berättar att det var Caroline som dödade Brander. Han
hotade med att avslöja försäkringsbedrägeriet.
Han krävde att få ta över Vätternhus och
få del av pengarna. Tanken med det arrangerade dödsfallet
var att när allt lugnat ner sig skulle Caroline sälja
Vätternhus och de skulle gemensamt öppna ett hotell
på San Salvador. Olle blev med tiden misstänksam på
Caroline eftersom det inte kom några pengar. Han reste i
smyg till Vätternhus och kunde konstatera att att hovmästaren
Gianni tagit över både Caroline och hotellet. Han blev
så arg att han dränkte henne i badkaret. Det var Olle
som gömde diamanterna i Giannos garderob och fick honom fast.
När Olle berättat allt tar han fram en pistol och säger
att han måste tysta mig. Skjuta mig och dumpa kroppen i
havet. Men det gör han inte. I stället simmar han ut
i havet och dränker sig.
Charon mämns redan i Akilles
häl, 1990.
 |
 |
| Heidenstams Övralid | Heidenstams Olshammar |
Karta över Bahamas (åter
till texten)
Baksidestext:
Olle Lindblom var skolkamrat och god vän med Johan Kristian
Homan. Nu är han död. Ställd inför en hotande
konkurs som skulle spoliera hans livsverk, konferenshotellet Vätternhus,
har han trött och deprimerad tagit sitt liv. Efter att ha
skrivit ett avskedsbrev simmade han ut i Vätterns mörka
vatten. Efter minneshögtiden i kyrkan bjuds Johan Kristian
till en mottagning på Vätternhus. Av en tillfällighet
blir han vittne till en öm scen mellan Olles nyblivna änka
och den vackre Gianni, hovmästaren från Florens. Det
får Johan Kristian att börja fundera över vännens
död. Hade verkligen den dynamiske, energiske Olle låtit
sig slås ner av ett konkurshot? Sådant hade han ju
klarat av förr. Johan Kristian återkommer till hotellet
för att fira jul tillsammans med en liten grupp människor.
Tidigt på juldagens morgon finner han en av de manliga gästerna
död. Den första diagnosen tyder på hjärtinfarkt,
men det står snart klart att det handlar om ett giftmord.
Enligt ryktena skulle den mördade ha sysslat med kriminella
affärer i stort skala, bland annat ha finansierat knarktrafik.
Många intressanta ting kommer i dagen under Johan Kristians
konfrontationer med några av de misstänkta. Han tror
sig börja ana sanningen, men alla hans teorier kullkastas
då ett nytt mord inträffar...
åter början