Jan Mårtenson Ramses hämnd 1991

 

Jag, Johan Christian Homan, får besök av en "gammal" kund, Bengt Annlund i min antikvitetsaffär. Han har köpt en vind på Stortorget och ska nu inreda den i passande stil för att kunna sälja av lägenheterna. Nästa kväll har han "home-warming party" i lägenheten för att locka kunder. Jag är inbjuden. Där träffar jag en ung kvinna som är den blivande köparen. Hon heter Kristina Berglöv. Hon frågar om jag tror på spöken. Hennes pappa var en känd egyptolog. Det blir ett party. Men en engelsktalande man som liknar en ung George Fant ser mycket missnöjd ut. Av andra gäster får jag reda på att Kristinas man hittats skjuten i biblioteket i deras hus på Long Island i USA. Kristina ärvde en förmögenhet.
- Nästa dag kommer Kristina till min antikhandel. Hon berättar om dynastitiden i Egypten och om hur man balsamerade både människor och djur. Och om lord Carnarvon som trotsade den varning som finns inristad i ingången till Tutankhamuns grav. Både han och hans assistent dog strax därefter av en mystisk sjukdom. Hon vet mycket om andra myter och legender och blir irriterad av min uppenbara skepsis. Hennes egen familj är under en förbannelse sedan hennes far försökt hitta den mäktiga faraon Ramses grav. Både hennes far och mor dog strax efter varandra.
- Kristina har ärvt en byggnad efter sina föräldrar på Lovö. Där finns Götiska tornet och i detta finns en mumie som hennes pappa hämtat hem. Det är Tjanefer som var präst hos guden Amon som var solguden, gudarna kung. Kristina vill att jag kommer över dit en natt.
- Några veckor senare kommer jag dit. Kristina ska ha en bjudning för sin bror Gunnar Berglöv och sin svägerska Berit. Det är de som egentligen äger huset. Gunnar är en av cheferna på Medelhavsmuseet. En halvbror till Kristina är Robert Berglöv. Hans fru heter Maud. Bengt Annlund och hans fru Jenny är också där liksom gästforskaren Nabil Moussa och hans unga rågblonda sambo Veronica Fröjman.
- Efter middagen förevisar Gunnar oss Götiska tornet. På andra våningen finns en kista i vilken ligger mumien Tjanefer. Sedan berättar de fyra ganska omaka paren spökhistorier för varandra. Kristina oroar sig för vad som kan hände med mumien, eftersom det finns en bild av Anubis, den som ska leda den döde genom mörkrets rike, på kistlocket så har mumien aldrig fått frid. Om en grav med hans insignier plundras så hämnas han.
- Jag ligger i min säng och läser. Men mest funderar jag över vad som hänt under kvällen. Jag hör röster från grannrummet där Maud och Robert bor. Robert hånar Maud för att hennes älskare "svartskallen" ska res hem. Jag somnar och hör en klocka slå tretton slag. Men vilken klocka? Genom fönstret ser jag en gestalt försvinna ut genom dörren från Götiska tornet. Jag tar med mig en ficklampa och följer efter. Jag går in i tornet och uppför trappen. Det elektriska ljuset fungerar inte. På en bänk ligger mumien. Jag lyfter på locket till kistan. I den ligger Nabil Moussa.
- Carl Asplund, min gode vän som dessutom är chef för våldsroteln på rikskriminalen är hemma hos mig för att få kompletterande upplysningar. Moussa mördades med en bronskniv som legat i en av montrarna. Moussa hade kontakt med Röda September, en terroristorganisation. Allt enligt Säpo och därmed locket på.
- Nästa morgon kommer jag på att jag fått med mig en bok från Lovö. Bra förevändning för att kontakta Gunnar Berglöv på museet och lämna tillbaka den. Jag frågar en dam i receptionen, som ser ut som en virkande akvariefisk, efter docent Berglöv. På hans kontor kommer snart en ung kvinna in med kaffe och kakor. Det är Elsa Nilsson. En begåvad tjej, men tyvärr en revolutionsromantiker. FNL, KFML, Nej till EG och hela köret.
- Åter i Antikaffären sätter jag på sin buckliga visseljohanna. Medan kaffet kokar upp bläddrar jag i dagens post.
"Dagens tidningsclou var en liten notis som berättade om hur personalen vid AMU, det statliga arbetsmarknadsutbildningsverket eller vad de nu kunde heta, skulle resa på studieresa för 700000 kronor till Disney World i USA. Den officiella tanken bakom var att AMU ville lära sig hur nöjesparken fick ut sin affärsidé till personalen. Nåja, tänkte jag. Sämre lärare än Musse Pigg och Kalle Anka kunde svenska byråkrater ha." (106). Sedan läser han en nyinköpt bok om Egyptens historia.
- Nästa dag när jag handlat i snabbköpet träffar jag på Kristina. Hon säger att hon nu förstår vem mördaren är och alltihop var ett fruktansvärt missförstånd. Mer ska hon berätta om jag kommer upp till henne senare på kvällen. Jag läser vidare i Waldemar Berglövs bok "Nilens källor", en bok jag fått i julklapp av en nu avliden faster. Klockan åtta går jag till Kristinas lägenhet. Hon ligger på den breda, vita sängen. Hon är strypt med ett svart tygskärp.
- Begravningen äger rum i Lovö kyrka. Där är hennes båda bröder och hennes svägerskor. Bengt Annlund med sin Jenny. Ljusblonda Veronica Fröjman och Elsa Nilsson. Några andra äldre kvinnliga släktingar. Jag var särskilt inbjuden av Gunnar. Den engelsktalande mannen som liknar George Fant var också i kyrkan. Han säger att Kristina var hans mamma, hans styvmamma förstås. Robert berättar för mig att han heter George Morris och var son till den amerikanske affärsman som Kristina varit gift med i USA och som mördats. George tror att Kristina arrangerat mordet för att hon träffat Nabil och ville bli av med sin äkta man och ärva hans pengar.
- Så var vi då tillbaka i huset i Lovö, platsen där Nabil mördades. Nu är också Kristina död. Veronica Fröjman vill att jag ska åka med henne till Egypten för att hitta Nabils mördare. Hon ska åka dit och träffa Nabils mamma. Mamman har gott om pengar och betalar vad en "privatdetektiv" kostar.
- Nästa morgon kommer posten med ett paket. En katalog? Jag öppnar det och kastar mig i skydd. Det innehåller nämligen smala koppartrådar, ett batteri och en avlång klump lera. Men ingenting händer och jag kan skakande ringa polisen som med tiden konstaterar att det handlar om en attrapp. Då läser jag texten som på engelska säger att det är en varning och nästa gång blir det döden. En röd blomma, symbol för Röda september avslutar.
- Jag bestämmer mig för att åka till New York och träffa George Morris. Nabils mor står ju för omkostnaderna. Han erkänner att han tyckte väldigt illa om Kristina Berglöv. Kristina trängde sig in i familjen och fick Georges mamma att la livet av sig. Sedan tog hon och Nabil också livet av hans pappa genom att leja en mördare. Morris använde en privatdetektiv för att spåra den transaktionen. Ett tag såg det illa ut för Nabil. Polisen pressade honom men plötsligt lades utredningen ner. Morris menar att hans fars internationella vapenaffärer var för heta för utrikesdepartementet. Alla hade fortfarande Irongate i färskt minne. Nabils terroristvänner ville köpa en detonator till en kärnvapenladdning.
- Morris ger mig adressen till hans privatdetektiv och jag beger mig dit. Han heter Michael Lillis, och är en gammal irländsk ex-snut. Han tar vänligt emot mig och bekräftar i stora drag vad Morris berättat.
- Åter i Stockholm tar jag kontakt med Gunnar Berglöv på Medelhavsmuseet. Där är också Elsa Nilsson som ger mig rådet att "lägga av" om jag vill leva.
- Nästa resa går till Egypten. Snart sitter jag i en skakande buss, på väg genom öknen till Konungarnas dal, med den blonda Veronica Fröjman vilande sitt sovande huvud mot min axel.
- Vi träffar Nabil Moussas mamma, 80 år gammal, men med all mental förmåga kvar. Hon säger att det var Waldemar Berglöv som dödade Nabil, liksom han dödat hennes man. Habils pappa var Waldemar Berglövs assistent. Båda hade dött i samma mystiska febersjukdom. Fadern hade varnat Berglöv för att bryta faraos sigill. Men denne brydde sig inte om det. Sedan dessa har professorn, hans fru och dotter dött, liksom assistenten och hans son! Hon uppmanar oss att genast resa hem innan det blir för sent.
- Veronica tror att Nabil hittat professor Berglövs anteckningar i Stockholm. Denne hade funnit fragment av en stentavla med hieroglyfer som rörde Ramses grav. Ramses II skulle ha låtit göra två gravar. En för att lura tjuvarna och en som var verklig. En skiss eller karta till den verkliga graven kan ha varit vad Nabil hittat. Han gav Veronica en bok med en utvikbar karta om Konungarnas dal och sa att hon aldrig fick lämna boken ifrån sig.
- Vi åker till Omar Kassam, som är en av Nabil kolleger. Kassam jobbar i Luxor för Kairomuseet. Han säger att Ramses mumie finns på museet i Kairo.
- Vi tar en guidad tur till Ramesseum.
- När vi kommer tillbaka till hotellet upptäcker vi att det varit inbrott i Veronicas rum. Portieren och en säkerhetsvakt tillkallas. Den stora boken med kartan över Konungarnas dal finns kvar.
- Sohrab Meradi är en affärsman. Han handlar med vapen. Pengarna vill han använda för att sponsra Omar Kassams arkeologiska forskning. Meradi bjuder oss tre att äta dessert på sin luxuösa båt på Nilen. Vi blir hämtade i en stor Mercedes med chaufför och livvakter. Båten är full av exclusiv och dyrbar konst. Desserten är delikata franska ostar och vin influget från Paris. Meradi har mycket att berätta om Egyptens arkeologi. Också om Morris, amerikanaren som handlade med kärnvapen. Alltså Kristina Berglövs exmake.
- Veronica och jag går en tur genom basarerna. När vi kommer tillbaka till hotellet hittar vi Sohrab Meradi i restaurangen i sällskap med Robert Berglöv. Han säger att de diskuterar fastighetsaffärer.
- På kvällen äter jag middag ensam eftersom Veronica fått problem med magen. Plötsligt kommer Mustafa Ahmed, guiden som fört oss runt i Konungarnas dal. Han erbjuder mig en statyett som föreställer Ramses. Han har svårt att övertyga mig. Det finns en hel industri som gör den sortens souvenirer i Egypten. Men han är påstridig och hävdar att han funnit Ramses "verkliga" grav redan när han lekte som barn. Hans farfar hade lärt honom om hieroglyfer och han hade kunnat tyda vad som stod på sigillen utanför graven. Nu hämtar Mustafa föremål som finns i förrummen till graven och säljer. Han vill göra affärer med mig och är beredd att visa mig graven om jag accepterar att ha en svart bindel för ögonen så att jag inte själv ska kunna hitta dit.
- Efter en lång tur i hans skraltiga bil är vi framme. Han leder mig vid handen över klippor och grus. Han tar av mig bindeln och bänder loss några stora stenblock. Vi går ner för en trappa. Jag räknar 35 steg. Vi är nere i ett förrum till en grav. Mustafa tar undan några stenblock till och vi är inne i ett annat rum som är helt täckt av bilder. Och i nischer längs väggarna finns fullt av antika föremål. Ovanför en ingång finns Ramses sigill och runt det finns hans och Anubis förbannelse. Bryter jag sigillet är jag en död man säger Mustafa.
- Nästa jag berättar jag för Omar Kassam vad jag varit med om. Han skrattar och säger att Mustafa tjänar sitt levebröd på att lura turister. Kanske har jag blivit lurad?
- På hotellet sitter Veronica vid frukostbordet. Hon tror fullt på Mustafas påståenden om Ramses grav. Det stämmer med vad Nabil berättat för henne om vad han fått fram i professor Berglövs arkiv i Stockholm. Medan vi diskuterar dyker Gunnar Berglöv upp. Han är i Egypten för Unescos räkning och Alexandria biblioteket. Hans fru Berit är också där, liksom Robert Berglöv och Maud. Berit säger att hon vet vem som dödade Nabil. Att det var Kristina. Och att hon sedan mördades av sin styvson, George Morris.
- Maud har en inbjudan från en klient till Robert till mig och Veronica. Han heter Meradi. Och snart sitter vi alla i den eleganta matsalen ombord på Meradis yacht. Sex av de sju gästerna var med den kväll då Nabil mördades. Den sjunde, Omar Kassam, var en god vän till Nabil Moussa.
- Men innan dess försöker jag förgäves få tag på Mustapha Ahmed. Jag lämnar min adress till hans mor. Senare på kvällen hör han av sig och vill att jag ska följa med honom ut till Ramses grav. Meradi har fått reda på allt om graven och hotat och mutat Mustafa med 10000 dollar för att han ska visa var den fanns. Nu fruktar Mustafa att Meradi kommer att bryta inseglet och därmed utlösa förbannelsen som också kommer att döda Mustafa. Meradi måste stoppas. Vi beger oss genast till graven. Den är inte tom. I rummet utanför graven finns Meradi i sällskap med Gunnar och Robert Berglöv, också Maud och Omar. Meradi ger inte mycket för Mustafas vädjan att inte utlösa förbannelsen. Jag påstår att Meradi låg bakom mordet på Bob Morris. Han ville bli av med en konkurrent som kunde leverera krytroner, utlösningsanordningar för kärnvapenstridspetsar. Men det var Robert Berglöv som utförde det! Robert påstår emellertid att Nabil Moussa var medlem av Röda September och att de mördade Morris för att komma över en krytron.
Maud säger att hon vet att det var hennes man Robert som dödade Nabil. Han å sin sida skyller på Kristina. Nej, säger jag, det var Robert som dödade både Nabil och Kristina. Jag säger också att jag ska lägga fram den teorin för polisen i Stockholm. Då menar Sohrab Meradi att jag varit oförsiktig att avslöja dessa mina planer nere i en grotta tillsammans med fem personer som alla skulle förlora på att jag fick tillfälle att träffa polisen.
- Men först vill Meradi bryta sigillet och börja gravöppningen. Några stenblock faller och ett dovt ljud hörs från gravkammaren. Något rullar ut. Det är ett huvud av trä. Ramses huvud. Marken vibrerar som vid en jordbävning. Ett stort klippblock faller från taket över Meradi och Robert. Det täcker de båda männen och stänger gravöppningen.