Johan Christian Homan, antikhandlaren i Gamla Stan som avskyr blod men älskar rödvin, god mat, konst och antiviteter och som älskar sin sambo Cléo de Merode, vacker siameskatt som löser både naturliga och övernaturliga mordfall. Homan och Cleo är två klassiska gestalter på den svenska deckarparnassen. Antihjälten, som älskar vaktparaden och har svårt för att sälja allt det vackra han har i in affär.
Homan kan inte undvara litteratur eller snarare klarar sig inte utan något att läsa. Det är nästan en sjuklig drift. Inte minns vid de "kontemplativa stunder i livet" som bedrivs bakom "hjärtprydda dörrar" (Drakguldet).
Böckerna är fulla av kulturhistoriska utblickar och kulinariska fröjder. Men också med spänning, dödlig spänning.
Homan är ungkarl. Han får hjälp med hushållsgöromålen av Rut Linnéa Andersson, Köpmangatan 11, f d akterstäderska på finlandsbätarna, illusionsfri och humoristisk. Hon städar då och då min lägenhet och vattnar blommorna när jag är bortrest. Oroar sig för att jag inte skaffar mig en fru.
Hans favorit är 1700-tals skalden Bengt Lidner och han är specialist på Gamla stan.
Jan Mårtensson är jur.kand och började i UDs tjänst 1960. Han har varit placerad i Paris och Rio de Janeiro. Dessutom har han varit biträdande direktör för fredforskningsinstitutet i Stockholm, SIPRI, och verkat som generalsekreterare i den svenska nationalkommittén för FNs stora miljövårdskonferens i Stockholm 1972. Sedan 1973 är Jan Mårtensson kansliråd och chef för UDs informationsbyrå.
Jan Mårtensson debuterade som deckarförfattare 1970. Innan Homanböckerna skrev han tre
böcker om den unge departementssekreteraren Jonas Berg, Telegrammet från San José Tre Skilling Banco och Nobelpristagaren och döden.