 |
|
 |
|
|
|
|
Jag,
Johan Christian Homan, får besök i min antikaffär
på Köpmansgatan av "Guldgrävaren", Martin
Johnson, en skolkamrat. Han vill ha hjälp. Han har
ärvt en gruva efter sin far och nu tror han att han hittat
en rik guldåder. Han anlitade Bertil
Svensson för prospektering. Bertil blev snart övertygad
om att det fanns guld i stora kvantiteter. Men en dag hittades
han i ett av gruvhålen med bruten nacke. Martin fick senare
ett telefonsamtal om att de dödat Bertil och att han skulle
sluta med vad jag höll på med annars skulle min familj
råka illa ut.
- Min svaga karaktär gjorde mig lätt att övertala.
Jag åker ut till hans stora herrgård och nästa
dag går jag på svampjakt. Jag älskar svamp och
snart hade det blivit mörkt. När jag vänder hemåt
upptäcker jag att jag inte vet den rätta riktningen.
Plötsligt kommer jag till en kyrkogård mitt inne i
skogen. Där finns ortodoxa kors och kyrilliska bokstäver.
Plötsligt ser jag ett litet hus med ett ljus i fönstret.
Genom fönstret ser jag en gammal kvinna med knäppta
händer framför en ikon. När hon blir varse mitt
stirrande blir hon förskrämd och släcker ljuset.
- På kvällen blir det middag och jag får träffa
Martins unga fru Gunnel, en blond
skönhet och hans mor Caroline,
liten och tunn men med en stark personlighet. Martin berättar
om att på 1800-talet var det ryssar som ägde och drev
gruvan, därav kyrkogården. Huset som jag sett har däremot
varit obebott sedan många år.
- Snart ansluter sig Martins farbror Gustav
Johnson. Han ser ut som en militär men är lektor
och historiker. Sedan kommer Martins bror Göran
Johnson och dennes fru Kerstin
som ser ut som en fotomodell för en exklusiv parfym. Hon
liknar Morticia i "Familjen
Addams".
- Efter middagen som är delikat med tre rätter tänder
Martin och jag var sin cigarr och smuttar på konjak i salongen.
Martin ger mig en kort lektion i hur man utvinner guld.
- Martins farbror Gustav berättar för mig om Martins
far Oskar, den store kraftkarlen som tog över gruvan efter
ryssarna omkring tiden för revolutionen och om hur Martin
har komplex för att han inte har lyckats lika bra som fadern.
- Martin visar mig gruvhålet där Bertil Svensson förolyckades.
Han säger att han på morgonen fått ett brev ned
texten "Don't". Bilagd var Svenssons dödsannons.
- Martin går tillbaka för att diskutera finansieringen
av gruvan med en bankdirektör medan jag tar mig en ny tur
i skogen. Nu har jag karta och kompass med. Efter en stund sätter
jag mig på en stubbe för att äta min färdkost.
Då dyker en ung flicka upp. Det vackra skogsrået,
Huldran, Singoalla? Nej, det är Ulla
Svensson, hon är sjuksköterska och är kommen
för att ta hand om sin farmor sedan hennes bror Bertil dött.
Hennes farfar som också är död arbetade på
gruvbolaget som gruvingenjör. Men han fick sluta. Hon vet
inte varför. Bara att han visste för mycket.
- Jag går vidare och kommer till en skogsväg. Där
står en lyxig, mörkblå BMW parkerad. Jag hittar
kyrkogården som nu i solskenet andas stillhet och frid.
Jag läser den ryska namnen på korsen. Jag hittar också
stugan som nu är tom. Stearin på golvet och en spik
i väggen för ikonen avslöjar dock den gamla kvinnan.
Jag gör ett besök på vinden och när jag går
ner för den knarrande trätrappan halkar jag, faller
och kör ena benet genom golvet. Dessbättre ger olyckan
bara skrubbsår. Jag lägger en bräda över
hålet och upptäcker då en glimmande kam, en sådan
som flickor brukar ha i håret.
När jag går därifrån möter jag två
eleganta herrar klädda för kontorsarbete i City. De
ser malplacerade ut i Tivedenskogarna.
- Männen pratar om Homan. Den ene har en Magnumrevolver.
Han säger att det finns många djupa gruvhål i
närheten om det skulle bli problem.
- Till middagen på kvällen har en ny kvinna anslutit
sig. Det är Ursula Tornblad
från Genève där hon arbetar för FN. Hon
är dotter till Martin och i 40-årsåldern.
- Det är Cecilia som serverar
och lagar maten.
- När alla samlas efter middagen i stora salongen, äskar
Martin tystnad för att berätta om mig och min roll i
familjen. Att jag är privatdetektiv vid sidan av och att
han tror att Bertil Svensson mördats och att han själv
hotats för att inte öppna gruvdriften på nytt.
Några blir bestörta, andra tar det inte på allvar.
Men alla blir glada inför möjligheten att tjäna
stora pengar. Caroline beställer in champagne för att
fira.
- På kvällen kommer Ursula till mitt rum och säger
att jag inte ska ta Martins ord om hot på allvar. Sedan
ser hon kammen jag hittat. Hon säger att den är Skytisk,
över 2000 år gammal, av guld och ovärderlig.
- Martin berättar för mig att Bertil höll på
med att sälja begagnade bilar till Ryssland och Baltikum.
Han kom på att det handlade om stulna bilar och hoppade
av. Han blev då hotad att mördas om han inte höll
tyst. Firman heter Baltic Export.
- Göran berättar om sina affärer. Han köper
och säljer ikoner men gör också andra affärer
med Ryssland. Allt från frimärken till tankfartyg.
Även Fabergé ägg sådana som tsaren gav
som påskpresenter till familjen. (Om Fabergé ägg
skrev Mårtenson redan i Vampyren,
1983).
- Nästa dag får Ursula med mig upp på sin Harley-Davidson
motorcykel. Vi ska åka till Tängeråsa kyrka för
att titta på Sveriges äldsta medeltida träkyrka.
Där berättar Ursula om sin man som mördades för
två år sedan. Han tystades för att han funnit
att plutonium försvunnit från en av de gamla kärnanläggningarna
i Sovjetunionen.
- När vi kommit tillbaka tar jag mig en ny tur till det mystiska
huset i skogen. Denna gång i bil. Jag hittar en man skjuten
på golvet. Det är Gustav Johnson. Han är skjuten
i huvudet. En revolver ligger vid hans högra hand.
- När jag åter är i Stockholm anmäler jag
det inträffade för min långvarige vän Carl
Asplund, chef för rikskriminalens våldsrotel.
Martin har talat om att Gustav hållit på att avsluta
en stor monografi över familjen och gruvan. Asplund vill
att jag åker tillbaka till familjen för att få
reda på mer. Jag gör detta med förevändningen
att deltaga i Gustavs begravning.
- När begravningen var över kom "skogsrået",
Ulla, Bertils syster. Hon har en hälsning från sin
farmor, ett fång nässlor som hon lägger på
kistan. "Något passande till helvetet". På
begravningsfesten får jag reda på av några jämnåriga
vänner till Gustav att denne som ung blivit kär i en
servitris. Familjen krävde emellertid att han lämnade
henne trots att hon var med barn. Har Gustav ett arvsberättigat
barn?
- Jag ringer till sjukhuset där Ulla Svensson arbetar och
avtalar ett möte med henne för att prata om hennes döde
bror och hennes farmor. Jag bjuder henne på Café
Opera. Hon säger att hennes farmor vet något hemskt
som förklarar varför hon avskyr Johnson-familjen.
- Jag kontaktar firman Baltic Export som hotat Bertil med döden
om han tjallade om firmans fusk med begagnade bilar. Jag blir
bemött på ett hotfullt sätt för att jag "snokar"
men Karin, flickan i receptionen säger att Bertil visste
mer än vad som var bra för honom. När jag kör
därifrån kommer en stor BMW. Ur den kommer de två
männen jag sett promenera i finkläder i Tivedenskogen.
- Jag har bjudit in Ursula på en fin måltid i min
lägenhet: Det blir laxsnittar, en vegetarisk rätt och
apelsinglass. Med en Dry Martini på Bombay Sapphire, och
sedan vin och hjortronlikör. Sedan älskar vi.
- I S:t Petersburg får visionären och affärsmannen
Grigorij Alexandrovitj besök från Stockholm. Det har
uppstått komplikationer i form av dödsfall och att
någon med egna intressen lägger sig i.
- På morgonen ringer Carl Asplund. Han har fått besked
från Wiesbaden att den tekniska undersökningen talar
för att Gustav Johnson blev mördad. Jag ber honom ta
reda på om det fanns en servitris som hette Elsa i Uppsala
på 30-talet.
- Karin finns på den överenskomna platsen. Hon berättar
att Bertil varit hennes fästman. Hon har kopierat material
i sitt bankfack som visar Baltic Exports skumma affärer,
men hon vågar inte gå till polisen. Det handlar om
stulna bilar och knark.
- Ellen Andersson är min markservice
som tar hand om min lägenhet och min katt. Hon är från
Askersund och hennes mamma städade på herrgården
ibland. Hon minns Oskar Johnson som en riktig översittartyp.
Hon minns också "spökhuset".
- Martin dyker åter upp i min antikaffär. Han säger
att innan Bertil omkom i gruvhålet hade han börjat
berätta något. Att hans farmor sagt något hemskt
om hans far Oskar.
- Rune Blomkvist är en gammal
kund till mig. Nu vill han att jag ska åka till Genève
och ropa in en dyr diamant på Christie's auktion för
hans räkning. Utgångspriset är fem miljoner schweizerfrancs.
Jag är tveksam i början. När jag varit ombud senast
för en anonym person var det nära att det slutat verkligt
illa för mig (Midas hand).
När vi lämnar restaurangen ser jag Göran Johnson
i samspråk med den hotfulla mannen jag träffat på
Baltic Export.
- Jag söker åter Karin Andersson och får veta
att hon ligger i koma på sjukhuset sedan hon råkat
ut för en trafikolycka.
- Ryssarna som avlyssnar Homans telefon tänker utnyttja
hans vistelse i Schweiz för att ta livet av honom.
- Jag sitter med min älskade Ursula på Perle du Lac,
en av Genèves lyxigaste restauranger. Det oroar mig lite
att den skytiska kammen försvunnit ur mitt kassaskåp
i antikaffären.
- Vi åker motorcykel till Reichenbachfallen det var där
som Conan Doyle lät professor
Moriarty ta död på Sherlock Holmes som Conan Doyle
tröttnat på. Till min förskräckelse har Ursula
en HD också i Genève. Men innan dess genomför
jag min uppgift att köpa den dyra diamanten för 4,9
miljoner schweizerfrancs.
- Ryssarna tror att Homan är på Christie's för
att sälja det han hittat under golvet i "spökhuset".
Och detta måste hindras.
- Snart ser vi en svart Mercedes följa efter oss. När
vi är uppe på bergsplatån ser jag två välkända
personer från skogsvägen vid den ryska kyrkogården,
i Frihamnen och på Baltic Exports verkstad. Jag föser
hårdhänt in Ursula i den skraltiga vagn som just ska
starta sin tur uppför berget. Är det diamanten de jagar?
Ursula tar bergbanan ner igen för att sedan hämta mig
med motorcykeln medan jag tar en slingrande bergsväg med
en hänförande utsikt. Den leder i serpentinvindlingar
upp till vägen där Ursula ska hämta mig. Stora
hala rötter får mig att halka. Jag hör jagande
röster bakom mig. På en bro halkar jag och blir hängande
över stupet. Snart är männen i fatt mig. De lovar
att hjälpa mig om jag "talar om var den finns".
Det är inte diamanten de menar. Jag är nära att
störta ner till en säker död när jag räddas
av ett gäng turistande japaner. De två männen
försvinner och japanerna drar upp mig. De kommer från
Kyotos Sherlock Holmes sällskapet och tycker att det är
fantastiskt att de har fått se en man nästan dö
på samma sätt som deras stora deckarfavorit.
- Jag beger mig till vår avtalade mötesplats och en
försenad Ursula räddar livet på mig med en rivstart
på motorcykeln just framför de skjutande förföljarna.
Vi kör upp mot Jungfrau. Vi stannar på en något
lägre topp, Eiger. Det är
bedårande vackert. Sedan vidare ner till Grindenwald. Vi
beställer ett dubbelrum på hotell Kreutzer-Post i namnet
Blomkvist. Sedan tar vi bergståget upp till Jungfrau-massivet.
Upp till Europas högsta topp. Vi äter på restaurangen.
När vi har det som skönast dyker de två männen
upp. De har tagit en helikopter dit. Jag får idén
att Ursula ska spela att hon fått en hjärtattack och
omedelbart måste till sjukhus. Det övertygar den schweiziska
helikopterföraren som låter oss följa med trots
att männen hotar med pistol.
- Snart har vi lyckats ta oss till Zürich och intar en fin
måltid på Kronenhalle.
Natten tillbringar vi på Baur
au Lac vid Zürichsjön.
- Snart sitter vi på SAS planet hem till Stockholm utan
vidare missöden. Strax innan vi landar får jag en insikt
om ett sammanhang i allt som hänt oss.
- Min våning i Gamla Stan har fått besök av tjuvar.
I varje fall är hela våningen upp och nervänd.
Märkvärdigt nog tyck ingenting saknas. Vi övernattar
på hotell och nästa dag ringer jag Carl Asplund. Han
är tveksam till många av mina teorier men kan inte
bortse från att Ursula och jag blivit beskjutna när
vi räddade oss i helikoptern. Det finns någonting kring
bilfirman som är grovt brottsligt men svårt att komma
åt.
- Under tiden har Ursula ordnat ett besök i herrgården
och chockerat sin mamma med att hon ämnar förlova sig.
Jag blir emellertid väl mottagen särskilt av mamma Caroline.
Göran förefaller inte helt glad över att ha fått
mig till svåger.
- Nästa morgon tar jag en promenad till den ryska kyrkogården
och skräms av en man som tycks gömma sig bakom en grav.
Det är emellertid Ivar Norrman,
en äldre man, en bekant till mig sedan barndomen. Han var
pastorsadjunkt hos min far och nu håller han på att
utforska bygdens historia. Han är intresserad av de ryska
gravarna. En är Nastias som flydde från ryska revolutionen,
en annan Jelizaveta Smirnoffs. Hon var rysk grevinna. Hon förolyckades,
föll ner i ett gruvhål.
- Åter i herrgården somnar jag i en av de höga
öronlappsfåtöljerna i biblioteket. När jag
vaknar hör jag Caroline och Martin samtala. De har inte lagt
märke till mig. Caroline säger att hon vet att Gustav
gjort självmord och varför. Gustav var en mördare!
- När alla lagt sig tar jag mig ut från herrgården
och beger jag mig till huset där Bertils och Ullas farmor
bor. Hon blir rädd och tror att Pavel Medvedev
skickat mig för att döda henne. Det var han som hämtade
tsarfamiljen för att döda dem. Hon var kammarjungfru
och lyckades gömma sig. Sedan räddade hon Anastasia,
"Nastia", vars brynja av smycken frälste henne
från skotten när familjen blev skjuten. Sedan flydde
de till Sverige via Finland och gömde sig i trakterna kring
guldgruvan. Men där blev hon mördad, nedknuffad i ett
gruvhål precis som farmoderns barnbarn Bertil. Hon berättar
att hon skjutit Gustav därför att han dödat Bertil.
Då kommer Ulla Svensson för att ta hans om sin farmor.
Och sedan kommer två män varav jag känner igen
den ene. De är beväpnade. De plockar av farmodern alla
de juveler hon bär på sedan tsartiden. Det är
det ryska folkets egendom säger de. De har en historisk mission
som Ryssland nya härskare att upprätta det nya imperiet.
En av männen hämtar en bensindunk och dränker in
rummet. Farmodern utnyttjar ett tillfälle av ouppmärksamhet
och ger mannen med pistolen en dansk skalle. Hon tar upp pistolen
som han tappar och skjuter besinningslöst honom. Den andre
flyr i en bil. Nu har hon dödat "Paul Medvedev".
- I herrgårdens bibliotek berättar jag för Ursula
om hur jag kommit på Eremitaget,
Museet i Vinterpalatset i S:t Petersburg med sina enorma konstskatter.
Mängder av juveler som den ryska maffian kan ha kommit över
efter Sovjetunionens upplösning. Men det där stämde
inte. Det handlade om några enskilda nationalister som ville
ha ryska reliker från tsartiden.
- Den gamla kvinnan sköt ryssen men det blev bara ett köttsår
så detta avskrev polisen med att hon velat skydda sig mot
en inbrottstjuv. Troligen hittade farmodern på hela historien
om flyktingarna från tsarens familj för att dölja
att hon gömt undan juvelerna efter grevinnans död. Nu
ska de tillbaka till Ryssland via ambassaden i Stockholm.
- Martin erkänner att Bertil Svensson berättat för
honom att Martins far Oskar dödat en kvinna för länge
sedan. Martin gick till Gustav och berättade det. Gustav
som höll på att skriva en familjekrönika där
hans bror Oskar var den stora legenden blev mycket upprörd.
Gustav ville rädda familjeäran genom att knuffa ner
Bertil i gruvhålet. Sedan gjorde Gustav självmord.
- Eller var det så att det var Martin själv som gjorde
det. Hans behov av stora banklån för att starta upp
gruvan underlättades inte av att hans far var en mördare.
Det får vi inte veta av Jan Mårtenson.
Tsarens Guld är namnet på ett specialtåg som
trafikerar Transsibiriska
järnvägen.
Eiger, Möch, Jungfrau, Äbniflue
