|
|
|
|
Sedan
hans bror Gustav III mördats togs makten av hans bror hertig
Karl. Vid sin sida hade han friherren Gustaf
Adolf Reuterholm, uppblåst, fåfäng, hämndgirig
och despotisk. Han hatade de gamla gustavianerna där Gustaf
Mauritz Armfelt var den farligaste motståndaren.
- Hertigen önskar att Armfelt tar sig en resa söderut.
Till den inbjuder han mig, Johan Sebastian Homan, vicepastor i
Storkyrkan och en av den mördade kungens gunstlingar och
förtrogna. Min morbror Pastor Primarius Jacob von Rosencrantz är inte så förtjust.
- I Aachen får snart Armfelt ett brev som gör honom
rasande. Hans befattning som överståthållare
tas ifrån honom och han utnämns till minister i Italien.
Därför reser vi snart utan entusiasm till Rom. Där
mötte konsuläragenten Francesco Piranesi och legationssekreteraren
Lagersvärd. Piranesi visar sig senare vara angivare för
hertig Karl och han noterar med intresse hur Armfelt kritiserar
de nya regeringarna i Frankrike och Sverige. Armfelt skriver brev
i känsliga frågor som att han ska göra revolution
i Sverige med hjälp av den ryska kejsarinnan. Och dalkarlarna
vill han uppvigla mot hertig Karl. Snart får han till sin
förskräckelse läsa i en tysk tidning att en sammansvärjning
för att mörda regenten i Sverige och störta riksstyrelsen
hade avslöjats. Armfelt utpekas som huvudmannen i konspirationen.
-
Jag får nu i uppdrag av Armfelt att resa tillbaka till Stockholm
medan han själv åker till Sankt Petersburg. När
jag kommer tillbaka får jag till min stora fasa veta att
min älskade Magdalena Rudenschöld sitter häktad.
Snart blir jag själv fängslad och tvingas sitta månader
i en usel cell för att sedan dömas till förlust
av ära och egendom som förrädare mot riksstyrelse
och fädernesland samt till livstids landsförvisning
och deportation till Kunglig Majestäts koloni S:t Barthélemy.
- De blir en lång resa ombord på Enigheten med kaptenen
Niclas Damp. Han behandlar mig anständigt och skålar
gärna för kung Gustav. Vädret är i bland förskräckligt
och jag fruktar hajarna som omger fartyget. En pojke och en flicka
leker på däck. Plötsligt faller flickan över
bord. Jag tvekar inte en sekund utan kastar mig i det kalla, hajrika
havet. Jag lyckas hitta flickan men då är fartyget
långt borta från oss.
- Carl Fredrik Bagge af Söderby är kommendant
och guvernör på vad som kallas "Getön",
stor som Visingsö. Förutom getter finns där handelsmän
och sjöfarare, plantageägare och skurkar. 1500 personer,
över hälften är slavar. Bagges armé är
30 man stark. Ön behöver en präst och en lärare.
Bagge är mycket imponerad över och tacksam för
min heroiska insats som räddat livet på den åttaåriga
flickan Greta som fallit överbord. Men om inte jollen kommit
precis i tid hade vi båda blivit hajmat.
Bagge har en assistent, Anders
Burstadius, prästson
från Linköping. Han är här för att tjäna
ihop pengar tillräckligt för att försörja
en grevedotter han förälskat sig i. Det är svart
guld han handlar med, dvs slavar. Det gör mig mycket upprörd
att se slavar i kedjor utföra tungt arbete på ön.
- Jag får ett hus som bostad och två frigivna negresser
som hjälp i hushållet, Sara och hennes dotter Rut.
- Anders bjuder på en delikat middag och en detaljerad introduktion
till livet på ön. Guvernören styr ön. Han
är ordförande för en konselj där alla ekonomi-
och rättsärenden avgörs. Det finns en garnison
på ett 30-tal man. Västindiska kompaniet bildades 1786
och har oktroj på att driva handel på ön. Kompaniet
har mäktiga ägare i Stockholm. Peter Nelin
är kompaniets högste representant. Ett hår av
hin som ingen tycker om.
- I staden Gustavia finns ett 100-tal svenskar, hantverkare och
småhandlare. Läkaren doktor
Fahlberg, de två
"generalerna" styckjunkare de Freese och sergeant Ljungberg.
von Arnberg är rik som ett troll. Han har
en adjutant, Louis, en jättelik neger från
Haiti. Louis är albino och rödhårig och praktiserar
voodoo.
- Peter Nelin har kallat mig till sig. Han är ansvarig för
de landsförvisades dagliga liv. Han menar att jag förtjänat
dödsstraff och att ett sådant fortfarande kan verkställas.
Det finns många faror på ön och det gäller
att "hålla käft och göra som jag blir tillsagd!".
- Jag har min första lektion med svenska skolbarn Och min
första predikan. I den tar jag upp det ogudaktiga i att hålla
andra människor som slavar. Detta visar sig vara mycket obetänksamt
av mig då det väcker mycket ont blod i de flesta kretsar.
Jag har snabbt skaffat mig många inflytelserika fiender.
- Jag är inbjuden till Bagges bal. Han presenterar sin nièce
Karin Granathielm för mig. Men henne tar Nelin hand om. Kapten
Bengt Andersson på L'Olympe berättar om slavhandeln.
En underbart vacker kvinna ansluter sig. Det är Mme von Arnberg
tidigare aktris på teatrarna i Paris.
- Jag behöver frisk luft och tar en promenad. Jag ser i ett
fönster Mme von Arnberg med sin älskare. Bakom mig ser
jag Louis som gjort samma iakttagelse som jag.
- På Balen träffar jag Aron Åhman
och hans bror. Båda handlande och som tjänat bra på
öns frihandel. Men Nelin tycker han inte om för han
är korrumperad och stjäl av hamnavgifterna.
- Nästa morgon blir jag kallad till Nelin som i sin ondska
lämnar över ett paket till mig. Det innehåller
brevväxlingen mellan "riksförrädaren Armfelt"
och min Magdalena. De är daterade så att jag ska förstå
att deras brinnande kärlek fortgått under "min
tid" med henne. Jag blir vansinnig och skäller ut Nelin.
Säger i Anders närvaro att jag ska döda honom.
För att klara mig från Nelins vrede berättar jag
att jag ofrivilligt blivit vittne till Nelins älskogsstund
med Mme von Arnberg. Och att Louis också sett de båda.
"Häxmästaren!" viskar Nelin och lägger
ner pistolen uppenbarligen i stor ångest.
- På eftermiddagen går jag en lång promenad
längs stranden. Jag funderar över de kränkande
breven jag fått. Jag går långt och träffar
på negrer som fiskar. De får en stor fångst.
De gör upp eld på stranden, steker fisken och bjuder
mig att äta och att drick öl. Sedan går jag därifrån
men trött av mat och öl och lägger jag mig ner
i sanden. När jag vaknar är det alldeles mörkt.
Jag lyckas dock följa stranden tillbaka i stjärnornas
ljus. Snart hör jag rytmiska trummor och ser flackande eldsken.
Jag grips och ställs inför Louis, häxmästaren.
De svarta firar nattens gudstjänst och jag får bevara
mitt liv bara för att de är vidskepliga och är
rädda för otur om de dödar en av de vitas präster.
- När jag kommer hem berättar Anders att Nelin mördats.
Anders som vet att jag hotat döda Nelin tycker att jag har
ett uselt alibi för tiden för dådet. Bagge är
också mycket oroad för min skull. Han tror väl
inte direkt att jag är den skyldige men han vet många
som gärna vill ha mig som syndabock. För att klara mitt
eget liv är jag tvungen att själv hitta mördaren.
- Jag blir gladare av att Karin vill ha mig med på en åktur
till Åhmans bomullsplantage. Aron och Amalia har bjudit
in von Arnberg och hans maka, handlanden Jacob Röhl med fru
och doktor Fahlberg. Man diskuterar pirater och sjörövare
och var på ön de kan ha gömt sina rövade
skatter. Jag får reda på att Nelin varit en ockrare
som lånat ut pengar till höga räntor.
- När jag kommer hem ligger det en nackad tupp utanför
min dörr. Anders Burstadius vet genast att berätta att
det är en voodoo varning till mig.
- Jag beger mig till Nelins bostad där hans faster, fröken Charlotta, tar emot. Hon berättar att hennes brorson Peter
inte var någon god människa och att ibland kom det
folk på besök som hon inte fick träffa.
- Jag är tydligen inte mer misstänkt för mordet
än att Bagge ber mig sköta om Nelins jordfästning.
- Anders ger mig rådet att försöka hitta anteckningar
i Nelins bostad om vilka han lånat ut pengar till. Jag följer
hans råd men lyckas bara skrämma hans gamla faster.
Ingenting hittar jag i Nelins skrivbord.
- I skolan stannar Greta kvar sedan de andra eleverna gått
hem. Greta är flickan vars liv jag räddade. Hon berättar
att hon sett två gubbar på stranden när hon letade
snäckor. Den ene var Peter Nelin. Den andra kände hon
inte igen. Han hade sagt något om en tant. - Mme von Arnbergs
fyrspända ekipage passerar mig. Hon hälsar och bjuder
mig åka med. Jag ber om ett möte med henne och får
det klockan 11 samma kväll. Då är hennes man inte
hemma.
- Karin är hemma hos mig. Hon kysser mig och säger att
hon älskar mig. Två soldater står på tröskeln.
De hämtar mig till guvernör Bagge. Det ska hållas
konselj. Sju personer har samlats för att behandla det avskyvärda
och beklagliga mordet på en av deras medlemmar. Förhör
ska hållas med "förre pastorn Johan Sebastian
Homan". Det är ingen formell rättegång men
det är tydligt att för alla utom Samuel Fahlberg är
det jag som är skyldig. I väntan på formell rättegång
sätts jag i husarrest.
- Jag kan inte stanna kvar i mitt hus, likt ett offerlamm väntande
på en säker dödsdom och avrättning. Jag skriver
ett artigt brev till guvernör Bagge, där jag förklarar
att jag måste avvika för att kunna avslöja den
verkliga mördaren och smyger mig sedan ut bakvägen.
Min avsikt är att ta mig ut ur staden Gustavia i smyg och
sedan vänta i skogen tills klockan 11 då jag ska besöka
Mme von Arnberg. Det blir en mycket ansträngande vandring
och till sist slumrar jag in i en svalkande grotta. Där väcks
jag av hemska mardrömmar.
- Klockan 11 tas jag emot i Arnbergs borg. Jag ber om hennes hjälp
att hitta hennes älskares mördare. Men hon kan inte
hjälpa mig.
- Jag är tillbaka i mitt hem och nu är jag så
välbevakad att flykt är omöjlig. Bara Karin får
besöka mig. Hon säger att hon vet att jag kommer att
dömas till döden. Hon vill ligga med mig innan det är
för sent. Strax knackar det på dörren. Karin försvinner
in i ett annat rum. Det är Anders Burstadius som kommer.
Han beklagar mig men nu är det jag som angriper. Jag har
förstått att det måste vara han som dödat
Nelin. Efter en stund erkänner han att hans affärer
gått alldeles för dåligt för att han redan
om ett år ska kunna göra anspråk på sin
älskade adelsdam i Sverige. Anders spekulerade i i slavhandel
med lånade pengar. Det betalda skeppet kapades och Anders
förlorade allt. Han kunde inte betala tillbaka vad han lånat
av Nelin. Hans avsikt var inte att döda honom men i hastigt
mod var det detta som skedde. När Karin träder fram
och visar att hon har hört allt och kan vittna om Burstadius
skuld blir han vit som ett lakan och förstummad. Han försvinner
kvickt därifrån och lyckas komma med en fransk brigg
som avseglar samma dag.
- Några år senare, 1796 när Gustav III:s son
Gustaf Adolf blivit myndig och kung med samma
enväldiga makt som Gustav III hade haft efter 1789 blir både jag och Magdalena benådade.
Både hertig Karl och Gustaf Adolf
Reuterholm försvinner från makten. Jag är åter
hemma hos min morbror Jacob. Magdalena fick en liten gård
på Gotland som ersättning för förlorad lön
och pension. Hon lär leva ihop med sin betjänt nu. Men
hos morbror väntar däremot en brev från en fröken
Granathielm. Där kan min framtida lycka finnas.
- En äventyrsroman
som på ett vis är en återkomst till Mårtensons
första bok "Telegrammet från San José"
från 1971 om den unge diplomaten Jonas Bergs äventyr
i Västindien. Det handlar om äventyr i det varma Västindiska
öarna. Sankt Barth är en tidigare svenskö vars
huvudstad fortfarande bär namnet Gustavia efter Gustav III. Vidare om slavhandeln och om voodoo
och om olycklig kärlek. Riktigt spännande.

Länkar till
S:t Barthélemy
| Gustav den IIIe ville också profitera på slavhandeln och köpte därför loss ön S:t Barthélemy i Västindien från Frankrike 1784. Tjugo år senare levde ungefär 2,400 slavar, 1,100 fria kulörta och 2,000 vita på ön. Sverige avskaffade slaveriet på S:t Barthélemy år 1847 och trettio år senare såldes ön tillbaka till Frankrike. åter |
|
Det var faktiskt Columbus som upptäckte
ön - året var då 1493 och han döpte den
efter sin bror Bartolomeo. St Barth ligger i ett långt
pärlband av öar som utgör östra karibien. Ön var svenskägd under åren 1784 till 1877, med tiden blev dock skeppen större och bättre och de behövde inte längre någon mellanhamn som St Barth på väg över atlanten. Detta blev ett ekonomiskt bakslag för ön och en bidragande faktor varför Sverige ville göra sig av med Saint Barthélemy. Sverige bytte därför tillbaka den del av Göteborgs hamn som Frankrike hade begärt i utbyte för ön. Svenskarna har dock satt sin alldeles egna prägel på St Barth. Detta syns märkbart på huvudstaden Gustavia, där gatunamnen fortfarande är svenska. Man blir lite förvånad när man läser "Kungsgatan" och andra svenska namn på gatuskyltarna och man kan inte annat än känna sig lite stolt och imponerad. |
| Gustav IV Adolf bara tretton år när hans far Gustav III mördades 1792. Farbrodern hertig Karl tillsattes därför som förmyndare. Men den verklige regenten var dock hertigens förtrogne Gustav Adolf Reuterholm, i folkmun kallad storvesiren. Reuterholm var impopulär både bland folket och den unge kungen och han avskedades när Gustav IV Adolf blev myndig 1796. Som regent hade Gustav IV Adolf samma enväldiga makt som Gustav III hade haft efter 1789. |
|
Sant
Barth på svenska (3 delar finns) Om S:t Barthélemy på svenska Saint-Barths officiella sida På franska Annan sida |