Jan Mårtenson Häxmästaren 1985
 

Sedan hans bror Gustav III mördats togs makten av hans bror hertig Karl. Vid sin sida hade han friherren Gustaf Adolf Reuterholm, uppblåst, fåfäng, hämndgirig och despotisk. Han hatade de gamla gustavianerna där Gustaf Mauritz Armfelt var den farligaste motståndaren.
- Hertigen önskar att Armfelt tar sig en resa söderut. Till den inbjuder han mig, Johan Sebastian Homan, vicepastor i Storkyrkan och en av den mördade kungens gunstlingar och förtrogna. Min morbror Pastor Primarius Jacob
von Rosencrantz är inte så förtjust.
- I Aachen får snart Armfelt ett brev som gör honom rasande. Hans befattning som överståthållare tas ifrån honom och han utnämns till minister i Italien. Därför reser vi snart utan entusiasm till Rom. Där mötte konsuläragenten Francesco Piranesi och legationssekreteraren Lagersvärd. Piranesi visar sig senare vara angivare för hertig Karl och han noterar med intresse hur Armfelt kritiserar de nya regeringarna i Frankrike och Sverige. Armfelt skriver brev i känsliga frågor som att han ska göra revolution i Sverige med hjälp av den ryska kejsarinnan. Och dalkarlarna vill han uppvigla mot hertig Karl. Snart får han till sin förskräckelse läsa i en tysk tidning att en sammansvärjning för att mörda regenten i Sverige och störta riksstyrelsen hade avslöjats. Armfelt utpekas som huvudmannen i konspirationen.
- Jag får nu i uppdrag av Armfelt att resa tillbaka till Stockholm medan han själv åker till Sankt Petersburg. När jag kommer tillbaka får jag till min stora fasa veta att min älskade Magdalena Rudenschöld sitter häktad. Snart blir jag själv fängslad och tvingas sitta månader i en usel cell för att sedan dömas till förlust av ära och egendom som förrädare mot riksstyrelse och fädernesland samt till livstids landsförvisning och deportation till Kunglig Majestäts koloni S:t Barthélemy.
- De blir en lång resa ombord på Enigheten med kaptenen Niclas Damp. Han behandlar mig anständigt och skålar gärna för kung Gustav. Vädret är i bland förskräckligt och jag fruktar hajarna som omger fartyget. En pojke och en flicka leker på däck. Plötsligt faller flickan över bord. Jag tvekar inte en sekund utan kastar mig i det kalla, hajrika havet. Jag lyckas hitta flickan men då är fartyget långt borta från oss.
-
Carl Fredrik Bagge af Söderby är kommendant och guvernör på vad som kallas "Getön", stor som Visingsö. Förutom getter finns där handelsmän och sjöfarare, plantageägare och skurkar. 1500 personer, över hälften är slavar. Bagges armé är 30 man stark. Ön behöver en präst och en lärare. Bagge är mycket imponerad över och tacksam för min heroiska insats som räddat livet på den åttaåriga flickan Greta som fallit överbord. Men om inte jollen kommit precis i tid hade vi båda blivit hajmat.
Bagge har en assistent,
Anders Burstadius, prästson från Linköping. Han är här för att tjäna ihop pengar tillräckligt för att försörja en grevedotter han förälskat sig i. Det är svart guld han handlar med, dvs slavar. Det gör mig mycket upprörd att se slavar i kedjor utföra tungt arbete på ön.
- Jag får ett hus som bostad och två frigivna negresser som hjälp i hushållet, Sara och hennes dotter Rut.
- Anders bjuder på en delikat middag och en detaljerad introduktion till livet på ön. Guvernören styr ön. Han är ordförande för en konselj där alla ekonomi- och rättsärenden avgörs. Det finns en garnison på ett 30-tal man. Västindiska kompaniet bildades 1786 och har oktroj på att driva handel på ön. Kompaniet har mäktiga ägare i Stockholm.
Peter Nelin är kompaniets högste representant. Ett hår av hin som ingen tycker om.
- I staden Gustavia finns ett 100-tal svenskar, hantverkare och småhandlare. Läkaren
doktor Fahlberg, de två "generalerna" styckjunkare de Freese och sergeant Ljungberg. von Arnberg är rik som ett troll. Han har en adjutant, Louis, en jättelik neger från Haiti. Louis är albino och rödhårig och praktiserar voodoo.
- Peter Nelin har kallat mig till sig. Han är ansvarig för de landsförvisades dagliga liv. Han menar att jag förtjänat dödsstraff och att ett sådant fortfarande kan verkställas. Det finns många faror på ön och det gäller att "hålla käft och göra som jag blir tillsagd!".
- Jag har min första lektion med svenska skolbarn Och min första predikan. I den tar jag upp det ogudaktiga i att hålla andra människor som slavar. Detta visar sig vara mycket obetänksamt av mig då det väcker mycket ont blod i de flesta kretsar. Jag har snabbt skaffat mig många inflytelserika fiender.
- Jag är inbjuden till Bagges bal. Han presenterar sin nièce Karin Granathielm för mig. Men henne tar Nelin hand om. Kapten Bengt Andersson på L'Olympe berättar om slavhandeln. En underbart vacker kvinna ansluter sig. Det är Mme von Arnberg tidigare aktris på teatrarna i Paris.
- Jag behöver frisk luft och tar en promenad. Jag ser i ett fönster Mme von Arnberg med sin älskare. Bakom mig ser jag Louis som gjort samma iakttagelse som jag.
- På Balen träffar jag
Aron Åhman och hans bror. Båda handlande och som tjänat bra på öns frihandel. Men Nelin tycker han inte om för han är korrumperad och stjäl av hamnavgifterna.
- Nästa morgon blir jag kallad till Nelin som i sin ondska lämnar över ett paket till mig. Det innehåller brevväxlingen mellan "riksförrädaren Armfelt" och min Magdalena. De är daterade så att jag ska förstå att deras brinnande kärlek fortgått under "min tid" med henne. Jag blir vansinnig och skäller ut Nelin. Säger i Anders närvaro att jag ska döda honom. För att klara mig från Nelins vrede berättar jag att jag ofrivilligt blivit vittne till Nelins älskogsstund med Mme von Arnberg. Och att Louis också sett de båda. "Häxmästaren!" viskar Nelin och lägger ner pistolen uppenbarligen i stor ångest.
- På eftermiddagen går jag en lång promenad längs stranden. Jag funderar över de kränkande breven jag fått. Jag går långt och träffar på negrer som fiskar. De får en stor fångst. De gör upp eld på stranden, steker fisken och bjuder mig att äta och att drick öl. Sedan går jag därifrån men trött av mat och öl och lägger jag mig ner i sanden. När jag vaknar är det alldeles mörkt. Jag lyckas dock följa stranden tillbaka i stjärnornas ljus. Snart hör jag rytmiska trummor och ser flackande eldsken. Jag grips och ställs inför Louis, häxmästaren. De svarta firar nattens gudstjänst och jag får bevara mitt liv bara för att de är vidskepliga och är rädda för otur om de dödar en av de vitas präster.
- När jag kommer hem berättar Anders att Nelin mördats. Anders som vet att jag hotat döda Nelin tycker att jag har ett uselt alibi för tiden för dådet. Bagge är också mycket oroad för min skull. Han tror väl inte direkt att jag är den skyldige men han vet många som gärna vill ha mig som syndabock. För att klara mitt eget liv är jag tvungen att själv hitta mördaren.
- Jag blir gladare av att Karin vill ha mig med på en åktur till Åhmans bomullsplantage. Aron och Amalia har bjudit in von Arnberg och hans maka, handlanden Jacob Röhl med fru och doktor Fahlberg. Man diskuterar pirater och sjörövare och var på ön de kan ha gömt sina rövade skatter. Jag får reda på att Nelin varit en ockrare som lånat ut pengar till höga räntor.
- När jag kommer hem ligger det en nackad tupp utanför min dörr. Anders Burstadius vet genast att berätta att det är en voodoo varning till mig.
- Jag beger mig till Nelins bostad där hans faster,
fröken Charlotta, tar emot. Hon berättar att hennes brorson Peter inte var någon god människa och att ibland kom det folk på besök som hon inte fick träffa.
- Jag är tydligen inte mer misstänkt för mordet än att Bagge ber mig sköta om Nelins jordfästning.
- Anders ger mig rådet att försöka hitta anteckningar i Nelins bostad om vilka han lånat ut pengar till. Jag följer hans råd men lyckas bara skrämma hans gamla faster. Ingenting hittar jag i Nelins skrivbord.
- I skolan stannar Greta kvar sedan de andra eleverna gått hem. Greta är flickan vars liv jag räddade. Hon berättar att hon sett två gubbar på stranden när hon letade snäckor. Den ene var Peter Nelin. Den andra kände hon inte igen. Han hade sagt något om en tant. - Mme von Arnbergs fyrspända ekipage passerar mig. Hon hälsar och bjuder mig åka med. Jag ber om ett möte med henne och får det klockan 11 samma kväll. Då är hennes man inte hemma.
- Karin är hemma hos mig. Hon kysser mig och säger att hon älskar mig. Två soldater står på tröskeln. De hämtar mig till guvernör Bagge. Det ska hållas konselj. Sju personer har samlats för att behandla det avskyvärda och beklagliga mordet på en av deras medlemmar. Förhör ska hållas med "förre pastorn Johan Sebastian Homan". Det är ingen formell rättegång men det är tydligt att för alla utom Samuel Fahlberg är det jag som är skyldig. I väntan på formell rättegång sätts jag i husarrest.
- Jag kan inte stanna kvar i mitt hus, likt ett offerlamm väntande på en säker dödsdom och avrättning. Jag skriver ett artigt brev till guvernör Bagge, där jag förklarar att jag måste avvika för att kunna avslöja den verkliga mördaren och smyger mig sedan ut bakvägen. Min avsikt är att ta mig ut ur staden Gustavia i smyg och sedan vänta i skogen tills klockan 11 då jag ska besöka Mme von Arnberg. Det blir en mycket ansträngande vandring och till sist slumrar jag in i en svalkande grotta. Där väcks jag av hemska mardrömmar.
- Klockan 11 tas jag emot i Arnbergs borg. Jag ber om hennes hjälp att hitta hennes älskares mördare. Men hon kan inte hjälpa mig.
- Jag är tillbaka i mitt hem och nu är jag så välbevakad att flykt är omöjlig. Bara Karin får besöka mig. Hon säger att hon vet att jag kommer att dömas till döden. Hon vill ligga med mig innan det är för sent. Strax knackar det på dörren. Karin försvinner in i ett annat rum. Det är Anders Burstadius som kommer. Han beklagar mig men nu är det jag som angriper. Jag har förstått att det måste vara han som dödat Nelin. Efter en stund erkänner han att hans affärer gått alldeles för dåligt för att han redan om ett år ska kunna göra anspråk på sin älskade adelsdam i Sverige. Anders spekulerade i i slavhandel med lånade pengar. Det betalda skeppet kapades och Anders förlorade allt. Han kunde inte betala tillbaka vad han lånat av Nelin. Hans avsikt var inte att döda honom men i hastigt mod var det detta som skedde. När Karin träder fram och visar att hon har hört allt och kan vittna om Burstadius skuld blir han vit som ett lakan och förstummad. Han försvinner kvickt därifrån och lyckas komma med en fransk brigg som avseglar samma dag.
- Några år senare, 1796 när Gustav III:s son Gustaf Adolf blivit myndig och kung med
samma enväldiga makt som Gustav III hade haft efter 1789 blir både jag och Magdalena benådade. Både hertig Karl och Gustaf Adolf Reuterholm försvinner från makten. Jag är åter hemma hos min morbror Jacob. Magdalena fick en liten gård på Gotland som ersättning för förlorad lön och pension. Hon lär leva ihop med sin betjänt nu. Men hos morbror väntar däremot en brev från en fröken Granathielm. Där kan min framtida lycka finnas.
-
En äventyrsroman som på ett vis är en återkomst till Mårtensons första bok "Telegrammet från San José" från 1971 om den unge diplomaten Jonas Bergs äventyr i Västindien. Det handlar om äventyr i det varma Västindiska öarna. Sankt Barth är en tidigare svenskö vars huvudstad fortfarande bär namnet Gustavia efter Gustav III. Vidare om slavhandeln och om voodoo och om olycklig kärlek. Riktigt spännande.


Länkar till S:t Barthélemy

 Gustav den IIIe ville också profitera på slavhandeln och köpte därför loss ön S:t Barthélemy i Västindien från Frankrike 1784. Tjugo år senare levde ungefär 2,400 slavar, 1,100 fria kulörta och 2,000 vita på ön. Sverige avskaffade slaveriet på S:t Barthélemy år 1847 och trettio år senare såldes ön tillbaka till Frankrike.  åter
Det var faktiskt Columbus som upptäckte ön - året var då 1493 och han döpte den efter sin bror Bartolomeo. St Barth ligger i ett långt pärlband av öar som utgör östra karibien.
Ön var svenskägd under åren 1784 till 1877, med tiden blev dock skeppen större och bättre och de behövde inte längre någon mellanhamn som St Barth på väg över atlanten.
Detta blev ett ekonomiskt bakslag för ön och en bidragande faktor varför Sverige ville göra sig av med Saint Barthélemy. Sverige bytte därför tillbaka den del av Göteborgs hamn som Frankrike hade begärt i utbyte för ön.
Svenskarna har dock satt sin alldeles egna prägel på St Barth. Detta syns märkbart på huvudstaden Gustavia, där gatunamnen fortfarande är svenska. Man blir lite förvånad när man läser "Kungsgatan" och andra svenska namn på gatuskyltarna och man kan inte annat än känna sig lite stolt och imponerad.
Gustav IV Adolf bara tretton år när hans far Gustav III mördades 1792. Farbrodern hertig Karl tillsattes därför som förmyndare. Men den verklige regenten var dock hertigens förtrogne Gustav Adolf Reuterholm, i folkmun kallad storvesiren. Reuterholm var impopulär både bland folket och den unge kungen och han avskedades när Gustav IV Adolf blev myndig 1796. Som regent hade Gustav IV Adolf samma enväldiga makt som Gustav III hade haft efter 1789.
Sant Barth på svenska (3 delar finns)
Om S:t Barthélemy på svenska
Saint-Barths officiella sida
På franska
Annan sida