 |
|
 |
|
|
|
|
Göran
Lindberg är "gräsänkling" då
hans fru Margareta är på
landet. Han är snart 40 och börjar bli fet och har det
svårt med konditionen.
Sixten Dahlström är Görans
chef, chef för Informationsverket. Enligt Göran en opportunist
och kappvändare. Göran sitter på "Internationella
byrån", blindtarmen kallad för det den en återvändsgränd
karriärmässigt.
Görans arbetskamrat Åke Rydman
ringer, hans fru Ulla är i Strömstad.
Åke har ärvt gott om pengar från sin far. Han
vill ha Göran med ut på krogen. De träffas på
Operakällaren där de först hamnar på Caféet.
Det blir det snaps och pytt i panna. Hasse
Mellgren, en kompis till Åke, dyker upp. Han vill
ha dem till Club 53, ett diskotek för mogen ungdom. Där
finns innedroger som kokain.
- Åke Rydman har redan för 20 år sedan klart
för sig att könens förhållande inte är
annat än en fråga om honor och hanar. Att det är
generna som till största delen bestämmer våra
liv. Göran är inte lika övertygad och tror inte
att man kan överföra kunskap från djurriket till
människor.
- De tar sig in på Club 53. Göran är trött
och får snart ett erbjudande från en diskret man att
köpa "piggelin" alltså kokain. Snart blir
han uppiggad på annat sätt då han ser en vacker
blondin som söker hans blick. De dansar men snart är
kokainförsäljaren där och ställer krav på
kvinnan. Göran och kvinnan tar sig därifrån och
hon bjuder upp honom till sig.
- Göran vaknar nästa morgon av att hans fru Margareta
ringer vid elvatiden. Han känner sig helt sjuk och lugnar
henne med att det måste vara maginfluensa. Han kommer svårligen
ihåg vad som hänt natten innan. Han försöker
ringa till Anna Sunds arbetsplats men där är hon inte.
På sitt hemma nummer svarar ingen. Inte blir han gladare
av att läsa kvällstidningarnas rubriker om att hon blivit
mördad.
- Göran blir desperat och söker upp mig, antikvitetshandlaren
Johan Homan. Jag minns honom för
15 år sedan när vi gjorde lumpen tillsammans vid världens
äldsta infanteriregemente, uppsatt av Erik XIV. Sedan läste
vi i Upsala tillsammans. Han tog sin jur. kand och började
klättra på den statliga karriärstegen. Själv
tog jag min Mats ur skolan efter en halvfärdig trebetygsuppsats
om Fahlcrantz, den svenska romantikens fader inom målarkonsten.
Nu vill han ha min hjälp eftersom han känner till min
förmåga att lösa kriminalgåtor. Jag råder
honom att själv gå till polisen och också försöka
tala om för sin fru vad som hänt. Han accepterar motvilligt
att göra som han blir rådd. När han gått
ringer jag till min gode vän på riksmordskommisionen,
Calle Asplund, för att förhöra
mig om vad polisen vet om mordet på Anna
Sund. Enligt honom har mördaren lämnat fingeravtryck
och signalement och ska snart vara gripen.
- Jag tar mig till Club 53. Bartendern blir inte direkt glad över
mina frågor om den mördade Anna Sund. En ung kvinna
kan emellertid peka ut "en lång, smal kille" som
Jacques Belon. Jacques sitter vid
ett bord. Han vill prata med mig utanför klubben. Där
hotar han mig med en stilett mot halsen och ger mig det goda rådet
att helt hålla mig borta från allt om mordet.
- Nästa morgon ringer Calle Asplund för att tala om
att polisen funnit den man som Anna Sund lämnat klubben med.
Det är Göran Lindberg. Asplund blir arg över att
Göran först berättat för mig utan att jag
informerat Asplund. Anna Sunds kropp var "täckt"
med gula rosor och på nattygsbordet stod en flaska Veuve
Clicquot, oöppnad. Göran har rivmärken på
bröstet. Hans hud fanns under Annas naglar. Jag inser att
det är kört för Göran.
- Nästa morgon ringer Margareta Lindberg. Hon vill träffa
mig. Hon säger att hon är övertygad om att Göran
är oskyldig. Hon får mig att ge fallet en chans till.
- Jag letar upp Birgitta Larsson.
Hon var intervjuad i Expressen som en av Anna Sunds kamrater.
Hon berättar att Anna varit ihop med en kille som hon sedan
slängt ut. Han körde med knark och jobbade på
Club 53. Förra sommaren träffade hon en annan. Det blev
allvarligare än hon tänkt sig. Han var gift och ville
skilja sig för hennes skull.
- (en kursiverad text) En man som älskade Anna tänker
på henne. Han gråter men är ändå glad
över att hon nu var bara hans. Till slut.
- Jag bjuder Calle Asplund på lax och vitt vin. Calle pratar
om vilken bra inkomstkälla kokainet blivit och att det är
på väg från Colombia till Europa. Innedrogen
med social status. Som tack får jag reda på vem tidningsbudet
var som såg Göran Lindberg när han lämnade
Anna Sunds trappa klockan sex på morgonen.
- Vilma Pettersson bjuder på
hembakad sockerkaka och tycker att jag liknar Baretta men saknar
den vita papegojan. Hon är säker på att den man
hon sett är Göran Lindberg.
- På en av Auktionsverkets visningar nere under Gallerian
träffar jag plötsligt på Margareta Lindberg. Jag
talar om att Anna Sund jobbat på Informationsverket. Hon
blir överraskad men ber mig tala med Lennart
Ljungkvist, personalchefen på verket. Han har hjälpt
Göran med att koppla in verkets rättsavdelning och rekommenderat
en advokat.
- Ljungkvist ser ut som en sparbanksdirektör på landet.
Han pratar som om Göran redan vore dömd. Anna Sund hade
fått sluta eftersom hon hade personliga problem med narkotika.
- Jag beslutar mig för att försöka hitta Anna Sunds
dagbok. Slaktar-Oskars nyckelknippa som jag fått på
en auktion när jag ville köpa första upplagan av
Frithiofs saga hjälpte mig att dyrka upp lägenhetsdörren.
Jag letar länge, överallt utan att hitta någonting.
När jag givit upp tar jag mig en bit brungräddat Leksansbröd,
en av mina oskyldiga laster. Men skivorna låg snett i brödburken
och därunder en fickalmanacka. Just då hör jag
att ytterdörren öppnas. Det måste vara hennes
mamma som kom tidigare. Jag gömmer mig i köket och smyger
ut ur lägenheten då hon går in i sovrummet.
- När jag kommer hem läser jag dagboken utan att få
ut något av detta. Sedan kommer Birgitta Larsson för
att lämna mig ett kuvert med brev som Anna anförtrott
henne. Jag läser kärleksbrev, de är inte adresserade
till Anna utan till "min fågel" eller "fjäril"
och är anonyma.
- Nästa dag går jag tillbaka till lägenheten för
att träffa Annas mor. Hon berättar om att en man velat
gifta sig med Anna. Han tjänstgjorde i ett statligt verk.
- Jag träffar Åke Rydman. Är det han som älskar
Anna Sund? Har han dödat henne?
- Jag går till Saluhallen för att köpa mig några
silverkanter på åskmolnen. Först blir det en
stor våffelstrut och sedan blir det böckling, löjrom,
räkor och strömming. Och en liten bit ål. För
smakens skull. Jag träffar Jacques på tunnelbaneplattformen.
Jag hälsar från Göran Lindberg och berättar
om Anna Sunds dagbok. Då blir han aggressiv och försöker
knuffa ner mig framför den inkommande vagnen.
- (mer kursiverad text) Han hade gjort vad han måste
göra. Det hade inte funnits någon återvändo.
Fast hans kärlek till henne hade inte dött.
- Jag tar fram en litet nyckel jag hittat tillsammans med Annas
dagbok. Det står "BBK 19" på den. Min vän
låsmästaren Olle Gudmundsson på firman "Låsar
och Tängar" kan identifiera den som tillhörande
något skåp på Beckholmens båtklubb. Jag
ringer till Annas mamma och får reda på att hennes
man haft en båt där för många år sedan.
En Pettersonbåt av äkta trä.
- Jag tar Djurgårdsfärjan till Gröna Lund och
fortsätter ut på Beckholmen. Efter ett långt
letande ser jag ett tvåvåningshus. Ovanför en
låst dörr sitter en platta med avflagad text. Det tycks
stå Beckholmens båtklubb. Ett fönster är
sönder. Jag tar mig in och uppför trappan till ett rum
med stabila plåtskåp i en rad. När jag står
framför nr 19 hör jag hur någon kommer in. Jag
känner igen bartendern från Club 53. Han lyser på
mig med sin ficklampa och då kastar jag mig ner för
trappan och ut genom fönstret. När jag kommer ut på
vägen försöker en bil köra ihjäl mig.
- När jag lyckats ta mig hem och lugnat mig med ett glas
whisky ringer jag Calle Asplund som blir mycket upprörd över
hur jag riskerar livet i kamp mot den grova brottsligheten.
- Jag är på auktion i Norrköping och får
tag på några gamla möbler. När jag kommer
hem sitter bartendern från Club 53 och väntar på
mig. Han har tagit sig in via balkongdörren. Han hotar mig
med pistol om jag inte lämnar tillbaka ett paket med ett
halvt kilo kokain som skulle ligga i skåp nr 19. När
jag nekar till att ha tagit det får jag ett dygn på
mig att ta fram det.
- Jag söker upp Lennart Ljungkvist. Motvilligt går
han med på att prata om Åke Rydman. Jag misstänker
att det är Åke som varit den som är förälskad
i Anna Sund. Samtalet ger mig ingenting.
- På en Beijerauktion har jag köpt en tavla föreställande
Magdalena Rudenschöld,
en avlägsen släktings älskarinna. Firad skönhet
vid Gustav III:s hov, Armfelts älskarinna.
- Carl Asplund kommer hem till mig och berättar att Hansson,
bartendern på Club 53 hittats ihjälskjuten. Troligen
har hans bossar trott att han tagit hand om knarket själv.
- Sedan kommer blondinen från Club 53. Hon säger att
hon vet vem som dödade Anna. Och att det var därför
som Lasse, hennes kille, alltså Hansson mördades. Lasse
var i Annas lägenhet den morgon då hon dog. Då
såg han Jacques i trappan. Jacques visste att Anna förvarade
något åt Lasse. Men hon ville inte ge det till Jacques.
Då mördade han henne.
- Lennart Ljungkvist kommer hem till mig. Han vill tala mer om
Åke Rydman. Han säger att det var Åke Anna hade
en affär ihop med. Men innan vill Cléo leka sin favoritlek.
"Spela fotboll" med mig med en pingisboll. Då
råkar hon välta ner en bok om Rembrandt. Genom att
läsa den förstår jag att bakom min uppfattning
om helheten kan ligga felaktiga förutfattade meningar.
Lite senare när jag ska hämta mer vatten till våra
whiskygroggar kommer Cléo farande igen. Hon välter
en tom champagneflaska. Det får mig att tänka på
en nyårsafton då jag varit med om att fira ett födelsedagsbarn
och plötsligt vet jag vem som mördat Anna Sund.
Jag frågar Lennart Ljungkvist varför han måst
dödat henne? Hur visste han att hon dött just på
sin födelsedag? Någon som älskar henne kom tidigt
på morgonen för att ge henne 25 rosor och en flaska
champagne. Då ser han den tillstökade sängen och
haschlukten. Han blir utom sig och stryper henne. Sedan torkar
han bort alla fingeravtryck utan Görans och springer därifrån.
Göran blir ursinnig och går därifrån.
- På kvällen nästa dag ringer Calle Asplund. för
att berätta att Lennart Ljungkvist är död. Jag
får lyssna till hans inspelade bekännelse. Han hade
dödat Anna Sund så som jag beskrivit det för honom.
Nytt för mig är att bartendern sett honom lämna
Annas lägenhet och pressat honom på pengar. Därför
hade han skjutit Lasse Hansson.