Jan Mårtensson Rosor från döden 1986

 

Göran Lindberg är "gräsänkling" då hans fru Margareta är på landet. Han är snart 40 och börjar bli fet och har det svårt med konditionen.
Sixten Dahlström är Görans chef, chef för Informationsverket. Enligt Göran en opportunist och kappvändare. Göran sitter på "Internationella byrån", blindtarmen kallad för det den en återvändsgränd karriärmässigt.
Görans arbetskamrat Åke Rydman ringer, hans fru Ulla är i Strömstad. Åke har ärvt gott om pengar från sin far. Han vill ha Göran med ut på krogen. De träffas på Operakällaren där de först hamnar på Caféet. Det blir det snaps och pytt i panna. Hasse Mellgren, en kompis till Åke, dyker upp. Han vill ha dem till Club 53, ett diskotek för mogen ungdom. Där finns innedroger som kokain.
- Åke Rydman har redan för 20 år sedan klart för sig att könens förhållande inte är annat än en fråga om honor och hanar. Att det är generna som till största delen bestämmer våra liv. Göran är inte lika övertygad och tror inte att man kan överföra kunskap från djurriket till människor.
- De tar sig in på Club 53. Göran är trött och får snart ett erbjudande från en diskret man att köpa "piggelin" alltså kokain. Snart blir han uppiggad på annat sätt då han ser en vacker blondin som söker hans blick. De dansar men snart är kokainförsäljaren där och ställer krav på kvinnan. Göran och kvinnan tar sig därifrån och hon bjuder upp honom till sig.
- Göran vaknar nästa morgon av att hans fru Margareta ringer vid elvatiden. Han känner sig helt sjuk och lugnar henne med att det måste vara maginfluensa. Han kommer svårligen ihåg vad som hänt natten innan. Han försöker ringa till Anna Sunds arbetsplats men där är hon inte. På sitt hemma nummer svarar ingen. Inte blir han gladare av att läsa kvällstidningarnas rubriker om att hon blivit mördad.
- Göran blir desperat och söker upp mig, antikvitetshandlaren Johan Homan. Jag minns honom för 15 år sedan när vi gjorde lumpen tillsammans vid världens äldsta infanteriregemente, uppsatt av Erik XIV. Sedan läste vi i Upsala tillsammans. Han tog sin jur. kand och började klättra på den statliga karriärstegen. Själv tog jag min Mats ur skolan efter en halvfärdig trebetygsuppsats om Fahlcrantz, den svenska romantikens fader inom målarkonsten. Nu vill han ha min hjälp eftersom han känner till min förmåga att lösa kriminalgåtor. Jag råder honom att själv gå till polisen och också försöka tala om för sin fru vad som hänt. Han accepterar motvilligt att göra som han blir rådd. När han gått ringer jag till min gode vän på riksmordskommisionen, Calle Asplund, för att förhöra mig om vad polisen vet om mordet på Anna Sund. Enligt honom har mördaren lämnat fingeravtryck och signalement och ska snart vara gripen.
- Jag tar mig till Club 53. Bartendern blir inte direkt glad över mina frågor om den mördade Anna Sund. En ung kvinna kan emellertid peka ut "en lång, smal kille" som Jacques Belon. Jacques sitter vid ett bord. Han vill prata med mig utanför klubben. Där hotar han mig med en stilett mot halsen och ger mig det goda rådet att helt hålla mig borta från allt om mordet.
- Nästa morgon ringer Calle Asplund för att tala om att polisen funnit den man som Anna Sund lämnat klubben med. Det är Göran Lindberg. Asplund blir arg över att Göran först berättat för mig utan att jag informerat Asplund. Anna Sunds kropp var "täckt" med gula rosor och på nattygsbordet stod en flaska Veuve Clicquot, oöppnad. Göran har rivmärken på bröstet. Hans hud fanns under Annas naglar. Jag inser att det är kört för Göran.
- Nästa morgon ringer Margareta Lindberg. Hon vill träffa mig. Hon säger att hon är övertygad om att Göran är oskyldig. Hon får mig att ge fallet en chans till.
- Jag letar upp Birgitta Larsson. Hon var intervjuad i Expressen som en av Anna Sunds kamrater. Hon berättar att Anna varit ihop med en kille som hon sedan slängt ut. Han körde med knark och jobbade på Club 53. Förra sommaren träffade hon en annan. Det blev allvarligare än hon tänkt sig. Han var gift och ville skilja sig för hennes skull.
- (en kursiverad text) En man som älskade Anna tänker på henne. Han gråter men är ändå glad över att hon nu var bara hans. Till slut.
- Jag bjuder Calle Asplund på lax och vitt vin. Calle pratar om vilken bra inkomstkälla kokainet blivit och att det är på väg från Colombia till Europa. Innedrogen med social status. Som tack får jag reda på vem tidningsbudet var som såg Göran Lindberg när han lämnade Anna Sunds trappa klockan sex på morgonen.
- Vilma Pettersson bjuder på hembakad sockerkaka och tycker att jag liknar Baretta men saknar den vita papegojan. Hon är säker på att den man hon sett är Göran Lindberg.
- På en av Auktionsverkets visningar nere under Gallerian träffar jag plötsligt på Margareta Lindberg. Jag talar om att Anna Sund jobbat på Informationsverket. Hon blir överraskad men ber mig tala med Lennart Ljungkvist, personalchefen på verket. Han har hjälpt Göran med att koppla in verkets rättsavdelning och rekommenderat en advokat.
- Ljungkvist ser ut som en sparbanksdirektör på landet. Han pratar som om Göran redan vore dömd. Anna Sund hade fått sluta eftersom hon hade personliga problem med narkotika.
- Jag beslutar mig för att försöka hitta Anna Sunds dagbok. Slaktar-Oskars nyckelknippa som jag fått på en auktion när jag ville köpa första upplagan av Frithiofs saga hjälpte mig att dyrka upp lägenhetsdörren. Jag letar länge, överallt utan att hitta någonting. När jag givit upp tar jag mig en bit brungräddat Leksansbröd, en av mina oskyldiga laster. Men skivorna låg snett i brödburken och därunder en fickalmanacka. Just då hör jag att ytterdörren öppnas. Det måste vara hennes mamma som kom tidigare. Jag gömmer mig i köket och smyger ut ur lägenheten då hon går in i sovrummet.
- När jag kommer hem läser jag dagboken utan att få ut något av detta. Sedan kommer Birgitta Larsson för att lämna mig ett kuvert med brev som Anna anförtrott henne. Jag läser kärleksbrev, de är inte adresserade till Anna utan till "min fågel" eller "fjäril" och är anonyma.
- Nästa dag går jag tillbaka till lägenheten för att träffa Annas mor. Hon berättar om att en man velat gifta sig med Anna. Han tjänstgjorde i ett statligt verk.
- Jag träffar Åke Rydman. Är det han som älskar Anna Sund? Har han dödat henne?
- Jag går till Saluhallen för att köpa mig några silverkanter på åskmolnen. Först blir det en stor våffelstrut och sedan blir det böckling, löjrom, räkor och strömming. Och en liten bit ål. För smakens skull. Jag träffar Jacques på tunnelbaneplattformen. Jag hälsar från Göran Lindberg och berättar om Anna Sunds dagbok. Då blir han aggressiv och försöker knuffa ner mig framför den inkommande vagnen.
- (mer kursiverad text) Han hade gjort vad han måste göra. Det hade inte funnits någon återvändo. Fast hans kärlek till henne hade inte dött.
- Jag tar fram en litet nyckel jag hittat tillsammans med Annas dagbok. Det står "BBK 19" på den. Min vän låsmästaren Olle Gudmundsson på firman "Låsar och Tängar" kan identifiera den som tillhörande något skåp på Beckholmens båtklubb. Jag ringer till Annas mamma och får reda på att hennes man haft en båt där för många år sedan. En Pettersonbåt av äkta trä.
- Jag tar Djurgårdsfärjan till Gröna Lund och fortsätter ut på Beckholmen. Efter ett långt letande ser jag ett tvåvåningshus. Ovanför en låst dörr sitter en platta med avflagad text. Det tycks stå Beckholmens båtklubb. Ett fönster är sönder. Jag tar mig in och uppför trappan till ett rum med stabila plåtskåp i en rad. När jag står framför nr 19 hör jag hur någon kommer in. Jag känner igen bartendern från Club 53. Han lyser på mig med sin ficklampa och då kastar jag mig ner för trappan och ut genom fönstret. När jag kommer ut på vägen försöker en bil köra ihjäl mig.
- När jag lyckats ta mig hem och lugnat mig med ett glas whisky ringer jag Calle Asplund som blir mycket upprörd över hur jag riskerar livet i kamp mot den grova brottsligheten.
- Jag är på auktion i Norrköping och får tag på några gamla möbler. När jag kommer hem sitter bartendern från Club 53 och väntar på mig. Han har tagit sig in via balkongdörren. Han hotar mig med pistol om jag inte lämnar tillbaka ett paket med ett halvt kilo kokain som skulle ligga i skåp nr 19. När jag nekar till att ha tagit det får jag ett dygn på mig att ta fram det.
- Jag söker upp Lennart Ljungkvist. Motvilligt går han med på att prata om Åke Rydman. Jag misstänker att det är Åke som varit den som är förälskad i Anna Sund. Samtalet ger mig ingenting.
- På en Beijerauktion har jag köpt en tavla föreställande Magdalena Rudenschöld, en avlägsen släktings älskarinna. Firad skönhet vid Gustav III:s hov, Armfelts älskarinna.
- Carl Asplund kommer hem till mig och berättar att Hansson, bartendern på Club 53 hittats ihjälskjuten. Troligen har hans bossar trott att han tagit hand om knarket själv.
- Sedan kommer blondinen från Club 53. Hon säger att hon vet vem som dödade Anna. Och att det var därför som Lasse, hennes kille, alltså Hansson mördades. Lasse var i Annas lägenhet den morgon då hon dog. Då såg han Jacques i trappan. Jacques visste att Anna förvarade något åt Lasse. Men hon ville inte ge det till Jacques. Då mördade han henne.
- Lennart Ljungkvist kommer hem till mig. Han vill tala mer om Åke Rydman. Han säger att det var Åke Anna hade en affär ihop med. Men innan vill Cléo leka sin favoritlek. "Spela fotboll" med mig med en pingisboll. Då råkar hon välta ner en bok om Rembrandt. Genom att läsa den förstår jag att bakom min uppfattning om helheten kan ligga felaktiga förutfattade meningar.
Lite senare när jag ska hämta mer vatten till våra whiskygroggar kommer Cléo farande igen. Hon välter en tom champagneflaska. Det får mig att tänka på en nyårsafton då jag varit med om att fira ett födelsedagsbarn och plötsligt vet jag vem som mördat Anna Sund.
Jag frågar Lennart Ljungkvist varför han måst dödat henne? Hur visste han att hon dött just på sin födelsedag? Någon som älskar henne kom tidigt på morgonen för att ge henne 25 rosor och en flaska champagne. Då ser han den tillstökade sängen och haschlukten. Han blir utom sig och stryper henne. Sedan torkar han bort alla fingeravtryck utan Görans och springer därifrån. Göran blir ursinnig och går därifrån.
- På kvällen nästa dag ringer Calle Asplund. för att berätta att Lennart Ljungkvist är död. Jag får lyssna till hans inspelade bekännelse. Han hade dödat Anna Sund så som jag beskrivit det för honom. Nytt för mig är att bartendern sett honom lämna Annas lägenhet och pressat honom på pengar. Därför hade han skjutit Lasse Hansson.