|
|
|
|
Doktor
Paul Kennet är läroverkslärare
och historieforskare. Han är också en sorts amatördeckare.
Han kommer till ett litet pensionat där han ska bo 10 dagar
medan han utforskar ortens rådhusarkiv.
Han har med sig sina tre pipor Sadrak, Mesak och Abednego. Paul Kennet är i alla Rönbloms böcker
bokens jag.
Anne Caspar är den söta
dottern i huset och van att passa upp. Annes mamma är fru
Agnes Caspar.
Andra gäster på pensionatet är kyrkoherdefamiljen
Vilgot - tre månaders tjänstledighet för
hälsans vårdande, orsaken är att hans fru skrivit
anonyma brev om församlingsbor med fru
Ireneus och dottern Stina, 12
år.
Målarinnan fröken Vendelblad,
pensionär. Sjuksköterskan Sylvia
Jakobsson - medansvarig i en felaktig behandling - och
Iris Blondin - avkopplad från
undervisning sedan föräldrarna protesterat - är
båda strax över 30.
Överste Thure Brickfeldt, 58
år. Avskedad för nazistsympatier.
Jag får veta att i mitt rum dog en notarie
E. Odel. De inneboende är oeniga om dödsorsaken.
Odel var sjukpensionär.
Alla levande pensionatsgäster är
mer eller mindre misslyckade existenser.
Odel hade bett fru Ireneus köpa sömntabletter därför
att hans var slut. Ändå hade han ätit några
innan han dog.
Anne berättar att hon vid tolvtiden natten då Odel
dog varit tillsammans med Pelle Enman,
trädgårdsmästarelärlingen och då hört
ljud av steg i Odels rum. Hon skickade upp Pelle som kom tillbaka
efter en kvart utan att ha hört eller sett någonting.
Pelle vägrar berätta något för mig.
Jag hittar en jordig injektionsspruta på mitt skrivbord. När jag nämner detta för Sylvia blir hon upprörd och aggressiv.
Landsfogden Sundberg finner fallet Odell avslutat. Men jag får reda på att av en syster ärvde Odell bl a 6 premieobligationer. Den rättsmedicinska experten doktor Sederman vill inte heller gå vidare.
Fru Ireneus berättar att Odel beställt en dragningslista.
Jag besöker Länstidningen. Träffar redaktör
Åsmundsson, som jag känner sedan tidigare. Redaktör
Torkel Tobias hjälper mig att
ta fram information från tidningsarkivet. Han får
fram en del information om pensionatets inneboende.
Jag får också numren på obligationerna från
den avlidnes syster och arvtagare. Har någon försökt
lura Odel på en högvinst? Nej, det tycks som Odell
haft möjlighet att själv kontrollera numren på
högvinsterna.
Iris Blondin erbjuder sig att hjälpa mig med undersökningen.
Jag tar kontakt med doktor Angelbäck,
provinsialläkaren i samhället. Han hjälper gärna
en deckarförfattare med medicinsk sakkunskap. "Deckare
är påhittade från början till slut; det
är det goda med dem. Andra romaner är alltför ofta
präglade av det självupplevdas djävlighet"
(117)
Insulin som injiceras på flera ställen i huden kan
ge en chock som kan ge hjärtstillestånd. Insulin kan
inte spåras i kroppen och kan köpas receptfritt.
Pelle försvinner. Av trädgårdsmästaren får
jag reda på att Pelle är föräldralös
och att han är övervakare åt Pelle för ett
villkorligt fängelsestraff för bilstöld.
Jag går i kyrkan för att få inspiration av
predikan. Den handlar om att utdriva onda andar.
Söndagskvällen tillbringar jag hos dr Angelbäck.
Han ställer sin deduktiva metod mot min induktiva.
Den har gett honom fakta som att på apotek Ekoxen är
det en ung man som köpt insulin den 12 mars.
Nästa dag går jag till Exoxen. Det framkommer till
slut att en kvinna som kallat sig fru Berg låtit en budbyrås
springpojke inhandla 3 flaskor insulin som levererats till ett
badhus och lämnats i receptionen. Denna fru Berg går
inte att finna.
Jag skriver en promemoria till landsfogden som inte tycks låta
sig påverkas men som sedan jag gått tar kontakt med
underlydande ämbetsmän.
På uppdrag av Åsmundsson skriver jag en artikel
om fallet. Den sätter fart på både polisen och
de som bort på orten. Inga trevliga känslor kommer
till uttryck på pensionatet. Fru Caspar vill kasta ut mig.
Pelle har meddelat sig per brev till trädgårdsmästaren.
Han har fått arbete och skickar pengarna. Han säger
sig inte ha vågat stanna kvar.
Men det är Iris Blondin som skrämt
honom. Hon har tagit reda på numren på Odels obligationer.
Visserligen kontrollerade denne de högvinster som fallit
ut i tidningen. Men den högsta vinst som intresserade Iris
var förra månadens vinst, då när Odel legat
på sjukhus. Och förra månadens vinster stod ej
i tidningen men väl i den dragningslista som Iris kontrollerade
men sedan "glömde" att köpa. Nu gällde
det att snabbt köpa en ny obligation från samma årgång
och sedan byta ut vinstobligationen mot denna. Men Odel hade alla
siffrorna i huvudet och därför måste han dö.
Den heta obligationen skickar Iris som ett annonssvar till sig
själv! När hon känner sig säker för att
hämta ut svaren har polisen gillrat ett fälla enligt Pauls förslag.
När hon grips kastar hon sig framför en lastbil och
omkommer.
(En mycket fin beskrivning av ett litet
samhälle på 50-talet och av de människor som levde
då. Paul är en mycket sympatisk person som man gärna
tar till sig och vars åsikter man instämmer i. Men
boken saknar nästan spänning. Om man jämför
med Dorothy C. Disneys böcker t ex. Det finns absolut inget
våld. Den mördade dör i sömnen! Men ändå
läsvärd till åtminstone 7 poäng)