|
|
|
|
Fotografen
Harry Fribergs sekreterare påminner
mig om att jag har ett uppdrag för Förenade Flyg på
Lindarängens flygplats, en flyghamn för vattenlandande
flygplan. Det är Percivall Gull som ska fotograferas.
Företagets direktör är David
Dreyer. Anna Green
är på väg till semester. Direktör Gösta
Sternmark. Mekanikern Ohlson.
De äter middag för att fira företagets 1
års dag. Alla väntar på Alex
Lenke som flyger från Luleå, särskilt
hans fru Madeleine Lenke. Ansluter
sig gör Lilly Sternmark. Alex
Lenke har mer ögon för henne än för sin fru.
En annan mekaniker Brisman har blivit
avskedad för att han sålt bolagets bensin till privatpersoner.
Gösta Sternmark får telefonmeddelande om att hans mor
i Vallentuna häftigt insjuknat. Han måste ge sig iväg.
Axel Lenke ska snart flyga vidare mot London. Någon grejar
med hans bil i mörkret. Alla är nervösa utan tydlig
anledning. Dreyer ber mig följa med honom hem där han
ivrigt väntar på telefon. Han får ett oväntat
samtal från Mörby. Gösta Sternmark har vurpat
med bilen och ligger skadad på sjukhuset. Senare kommer
ett ännu mer ödesdigert samtal. Lenkes Junker har störtat
utanför Södertörn. Jag ringer upp kriminalintendenten
Vesper Johnson. Men får inte
tag på honom. Plötsligt dyker han upp hemma hos mig.
Den lille fåfänge Vesper Johnson
som jag tidigare arbetat ihop med. Jag får reda på
att telefonsamtalet till Gösta Sternmark om hans sjuka moder
var falskt. Och att vänster framdäck var sönderskuret.
Vesper har egentligen semester men vill hellre lösa kriminalgåtor
med mig!
Konstapel Erman som uppträtt
föredömligt i Mörby.
Vesper tar mig med sig till Lindarängens flygplats där
allt tagit sin början. Han gör sina fynd på platsen.
Bl a en burk med "Carborundum" slipmassa. Polischauffören
Clason tar hand om dem.
Vesper och jag går på restaurangen. Vi sitter vid
samma bord där jag satt med Förenade Flyg. Flickan Gerd
tog emot telefonsamtalet till Gösta Sternmark. I papperskorgen
hittar Vesper den servett på vilken någon citerat
en tysk poet, Goethe, som en kärleksförklaring till
Alex Lenke. Det är naturligtvis fru Sternmark och Vesper
låter mig följa med hem till henne. Han faller inte
lika lätt för hennes charm som jag gör.
Arbetet kommer emellan. Jag tvingas göra ett fotoarbete i
Värmland. När jag kommer tillbaka finner jag Madeleine
Lenke i min lägenhet. Hon är rädd för en man
som står på hennes balkong om nätterna. Hon tror
att hennes man går igen. Hon ville skiljas. Men han var
inte helt med på skilsmässan kanske beroende på
hennes stora aktieinnehav i Förenade Flyg. Jag kör henne
hem. I hennes lägenhet smyger en okänd man ut genom
balkongdörren. Jag förföljer honom över den
judiska kyrkogården men tappar spåret.
När vi gemensamt kontrollerar huruvida någonting blivit
stulet hittar jag hennes klänning från den ödesdigra
kvällen för 2 veckor sedan. Den har en ful fläck
av olja på rygggen. Hur har den kommit dit? Motvilligt erkänner
hon att hon fått den när hon klättrat över
Junkern för att lämna ett brev till sin man Alex där
hon förklarade att hon ville skiljas.
Jag kontaktar Vesper som ber mig komma till en adress söder
om Stockholm. Det är olyckplatsen. Ingen karborundum har
hittats i flygplanets oljetank.
Vad är det egentligen som Alex skulle transportera till Irland?
Hade han en passagerare med ombord? Som lämnade flygplanet
innan det sjönk? Men var kan han ha gömt sig i planet?
Och vart tog han vägen sedan han lämnat planet? En främling
tog en droskbil från järnvägsstationen i Segersäng
till Stockholm sedan han just köpt en tågbiljett dit.
Stationsföreståndaren kan också överlämna
en skinnpung fylld med diamanter som personen tappat.
Det är David Dreyer som arrangerade fyrverkeriet som skrämde
alla utanför hangaren. Tillsammans med "en lång
storväxt karl med ljust hår".
Plötsligt blir det katastrofutryckning till Gäddvikens
Segelklubb. En kvinna har blivit mördad. Det är Anna
Green, kontorsflickan vid Förenade Flyg. Hon har varit på
segelsemester med sin syster och svåger. Hon blev nedslagen
med en märlspik och knuffad i vattnet när hon skulle
lämna båten efter sin svåger Fredrik
Wahl som gått i förväg. Hon hittades av
Gideon Risberg,
en medlem i segelklubben.
Den "storväxte" karlen identifieras av polisen
och jag följer med Vesper dit. David Dreyer är också
i lägenheten med den tyske medborgaren Pieter
Ehr. David Dreyer erkänner att Pieter Ehr hade erbjudit
en affär mot 50000 kr som innebar att Förenade Flyg
skulle transportera en norsk nazist , Egil
Larsen, som befanni sig i Norrland och som ville till England
för vidare transport till Sydamerika. Betalningen skulle
ske i diamanter. Lenke var inte svår att övertyga.
En enkel obduktion avslöjar att den döde i planet inte
är Axel Lenke. Däremot kan den döde lätt identifieras
som Egil Larsen av hans tandläkare.
Vesper Johnson blir allt mer förtvivlad över att han
inte ser någon lösning. Hemma hos mig under inverkan
av Mozarts pianokonsert i G-dur börjar emellertid tankarna
falla på plats. Själv somnar jag bara. Nästa morgon
ringer Ohlson, mekanikern. Sternmark har lagt ner företaget.
När Ohlson arbetade inne i monteringen under natten med lite
"privata grejer" smög någon omkring utanför.
Var det något som någon letade efter? Kanske gör
han ett nytt försök i kväll? Eftersom jag inte
får tag i Vesper Johnson, lämnar jag ett meddelande
till honom hos vaktmästaren på Operagrillen och åker
jag själv till Lindarängen. Jag tar mig in till oljeförrådet
och upptäcker en gestalt på golvet bredvid spilloljefatet,
helt täckt av olja. Den har Axel Lenkes förvridna anletsdrag.
Samtidigt får jag ett slag i huvudet och förlorar medvetandet.
Jag vaknar i en polisbil på väg till sjukhuset.
Axel Lenke mördades troligen för 13 dagar sedan. Alltså
innan flygplanet lämnade Lindarängen. Det var mördaren
som flög. Han dolde sig i flygardräkten. Passpolisen
kontrollerade bara att passets "medellängd och bruna
ögon stämde". (Vem har bruna
ögon? På sidan 20 "med sina klara bruna ögon".
Gösta Sternmark! Har han dödat Lenke som flirtade så
vilt med hans vackra fru? Arrangerade han själv sin trafikolycka
för att skaffa alibi?
Nja, det ser inte riktigt så ut!).
Johnson har tydligen kommit på att mördaren
har ringt till Anna Green har bett henne informera Sternmark.
Allt pekar på att det är Brisman som är mördaren.
Med avsikten att dölja att han förskingrat vid försäljning
av bensin. Men så är det inte alls utan det är
verkligen (som jag gissade) Gösta
Sternmark som är mördaren. När jag lyckas överbevisa
honom om detta flyr han över taket och dödsstörtar
ner på gatan. Motivet var svartsjuka.
Oerhört mycket detaljer om det varma sommarstockholm precis
efter världskrigets slut och om hur
det var på den tiden då Vesper var ung.
Varför blir jag inblandad? Jag känner Vesper Johnson
men är inte polis. Jag intar en lämplig mellanställning.
Därför vänder sig de inblandade till mig.
sidans topp