 |
|
 |
framsida sammanfattningar Trenter startsida baksidestext
|
|
|
|
Barbro Assarsson, 26, förlagsredaktör
på Freds förlag får i uppdrag att åka till
Köpenhamn för att få den berömda skådespelaren
Alfred Stoerman att skriva det avslutande
kapitlet i sin självbiografiska bok "Min dans med Thalia".
Teaterdirektören Mogens Mogensen
har spelat en stor roll för Alfreds utveckling. Han är
också chef för ABC-teatern där Alfred spelar just
nu. Efter mycket besvär kan Barbro framföra kravet från
förlaget att Alfred på det snaraste ska avluta sin
roman. Men så fort han får tillfälle smiter han
iväg.
På en restaurang tar Elonor Walde
på Extra-Posten i Malmö kontakt med Barbro. Pumpar
henne på nyheter om Stoerman. Men det är en falsk journalist.
Barbro går på varje föreställning som ABC-teatern
ger av revyn med Stoerman. Hon ser där en mager getliknande
man. Efter den tredje föreställningen får hon
Alfred för sig själv. Han lovar att direkt skriva på
papper han har i fickan. De sätter sig i en av de tomma bersåerna
utanför teatern. Han börjar skriva. Barbro smuttar på
sitt portvin. Plötsligt kommer en skock tyska turister. Innan
de accepterat att varm mat inte serveras har Stoerman slutat skriva
och sjunkit ihop. Han är död. Dödad med ett spjut
instucket i ryggen.
Nu inträder fotografen Harry Friberg.
I jagform, precis som det ska vara i en klassisk Trenter deckare.
Han är i Köpenhamn för att göra ett arbete
för båtvarvet Burmeister & Wain.
Jag träffar den väldige klichémakaren Peder
Freyer och reportern Knud Hansen
från Ekstrabladet. Den senare upplyser mig om att
Stoerman mördats och att en ung svenska är misstänkt
för mordet. Så snart jag kan tar jag mig till hotellet
där hon bor. Hon känner igen mig och berättar vad
som hänt. Förvånande är hennes övertygelse
om att det finns två personer som uppträder som Alfred
Stoerman.
Nästa morgon har jag stämt möte med Barbro på
polisstationen. Efter förhör har polischefen Jens
Andersen släppt henne och hon har genast fortsatt
sin egentliga semesterresa. Polischefen ber mig hjälpa till
med fallet.
Till mitt hotellrum kommer en fru Sonia
Richter, "trolovad" med den mördade. Sedan
beger jag mig till den servering där Stoerman mördades.
Reseledaren för det tyska sällskap, Albert Schor som
befunnit sig på serveringen vid tiden för mordet tar
kontakt med mig. En extra person har följt med sällskapets
buss därifrån. I bussen hade hittats ett blodigt kuvert.
Mogensen bjuder på middag. Stoerman hade tagit lån
av Mogensen med memoarerna som säkerhet.
Jag ringer upp Nonja Zimmerman i Stockholm som är specialist
på teaterhistoria för att förhöra mig om
Stoermans liv och ekonomi.
Till Kastrup kommer Barbro. Hon har varit i Norrköping för
att ta reda på Stoermans dubbelgångare. Han heter
Lars Engelbrekt Nilsson.
En flicka i baletten dyker upp. Hon heter Gloria van Rijk och
är anklagad för att ha stulit pengar från en man
som hon följt med till hans hotell. Hon är dotter till
Stoerman. Hon frisläpps emellertid och jag och Barbro tar
oss an henne.
En journalist från Stockholmstidningen söker upp mig.
Presenterar sig som Eleonor Walde. Men hon är lika falsk
denna gång. Portiern vet att kalla henne Eva
Langenhielm. Den magre, getliknande mannen dyker också
upp. Det är Christopher Brown.
Han vill sälja Stoermans sista kapitel. Det är hans
säkerhet för lån som Stoerman tagit när denne
var på avvänjningskur i Lugano. I papperna beskriver
han också hur han blivit beroende av narkotika.
Stoerman har testamenterat hela sin förmögenhet till
sin dotter Gloria.
Lars Engelbrekt Nilsson hade kontrakterats att vara Stoermans
skugga på teatern under två veckoslut.
Till Stockholm flyger sedan hela sällskapet. Först Barbro
och Gloria som ska träffa sin fars advokat Sjövinde.
Dit kommer också Lars Engelbrekt Nilsson för att få
sitt arvode. Och Christopher Brown. Barbro ringer mig. Eleonor
Walde är funnen död på Hötorget. Strypt.
Jag tar morgonplanet till Bromma. Snart träffas vi alla på
advokaten Sjövindes kontor. Kriminalintendenten Vesper
Johnson är förstås också där.
Upplösningen sker i advokatens väntrum. Vesper Johnson
anklagar Lars Engelbrekt Nilsson för att ha mördat Stoerman.
För att kunna ta hans roll och få den erkänsla
hans talang är värd. Men det är tvärtom det
är originalet som dödat Skuggan. Det är Lars Engelbrekt
Nilsson som är mördad. Det är Alfred Stoerman som
spelar sin egen skugga. När det blir uppenbart kastar han
sig ut genom fönstret. Men det är bara kläderna
som faller till marken. Själv försvinner han via brandstegen.
Två veckor senare uppdagades på en lyxkryssare att
en man med falskt pass haft stor framgång vid spelborden.
Han hoppar då i havet långt från närmaste
ö.
Det är en tragisk historia om en skådespelare som försökte
göra comeback efter att ha bränt ut sig och blivit narkotikaberoende.
När han fick engagemang på ABC-teatern vågade
han inte uppträda utan hyrde den duktige imitatören.
Han försökte spela två kvällar men utan framgång.
Skuggan såg sin chans att skriva slutkapitlet i Stoermans
memoarer och där avslöja de rätta förhållandena.
Det var därför Stoerman mördade imitatören.
Eva Langenhielm kom hemligheten på spåren och fick
röjas ur vägen.