Ulla Trenter Döden i rikssalen 1988

 

1987 fyller Gripsholms slott 450 år. Jag, Ulla Trenter, är en av medarrangörerna. Raoul Näsman, den store svenska tenoren som blivit världstenoren ska sjunga på jubileumskonserten. Medsångare är Anna Brundin en ung operasångerska som just slagit igenom.
Margareta och Arne ordnar med biljettförsäljningen. Bibbi är tjänstgörande vaktmästare. John, slottsfogden sköter om det mesta.
Raoul Näsmans andra fru Solbritt Näsman är med för att bistå sin make.
Staffan Widén, är ackompanjör. Christer Lind, det nyaste manliga stjärnskottet som konkurrerar med Raoul om en plats på Metropolitan är bland hedersgästerna. Han har fått gratisbiljett av Anna.
Konserten går strålande. Det blir extranummer efter en kort paus. Men då det är Raouls tur segnar han ner på golvet. Ambulans tillkallas. Alla utgår från att han drabbats av en hjärtinfarkt.
- Staffan Widén uttalar sig cyniskt om den bortgångne, att han fick ett dramatiskt slut och att Christer Lind borde vara nöjd som Raouls efterträdare på Metropolitan.
- Den kommande veckan funderar jag kring att Raoul kommit till Mariefred för fyra år sedan och flyttat in i den stora villan nere vid Strandvägen som helt byggts om för ändamålet.
- En vecka senare stöter jag på Inger Östergren, en legendarisk Mariefredsbo. Hon påstår att Raoul dött av gift. Snart veta alla i Mariefred om att Raoul dött av ett slags råttgift som inte längre fick säljas.
- På begravningen dyker Staffan Widén upp. Han är berusad och beskyller den bortgångne för att vara en skurk som förstört många människor liv. Han avvisas bryskt. Gunilla Hjort Näsman, Raouls första fru är förvånad. Raoul ville alltid bli rik och nu när han är död, gör han självmord.
- Anna Brundin är helt över sig given och jag hjälper henne hem. Hon berättar att hon och Raoul var kära i varandra och skulle gifta sig. Raoul skulle skiljas. Innan dess var hon sambo med Staffan men lämnat honom för Raouls skull. Solbritt skulle ingenting få veta förrän Raoul genomfört sin Metropolitanturné.
- När jag kommer tillbaka till kansliet är Julius Johansson där. Han är pensionerad men jobbar ibland som extra vaktmästare. Han säger att han smakat på champagnen. Den smakade för jäkligt och han blev rejält sjuk.
- Hemma väntar mina barn Cilla och Johanna på mig.
- Nästa dag kommer en kriminalpolis Chin Malmgren och ville prata med mig på grund av Julius anmälan. Han vill att vi tillsammans beser slottet. Jag får om och om igen berätta vad som hänt den dagen Raoul Näsman blev mördad. Särskilt om champanjen och om att Raoul bett sin fru Solveig att komma med champagnevispen som han glömt hemma. Den använder han för att ta bort bubblorna med. För att inte bli "blurpig i magen" mitt i en aria.
- När vi är klara kommer Sieglinde Nilsson den populära författarinnan till dussintals historiska romaner. Hon är en av Mariefreds urinvånare. Hon säger att hon vet vem som mördade Raoul Näsman. Hon känner det i kroppen, men vill spara namnet till polisen. Julius dyker åter upp och säger att han hittat ett brev inne i Handkammaren på engelska som han inte kan tyda riktigt. Det är ett brev med Kungliga Operans kanslis huvud och undertecknat av operachefen själv. Det är riktat till chefen för Metropolitan i New York och innehåller upplysningar om Christer Lind. Det talas om hans alkoholproblem och hans olämplighet för Metropolitan. Julius vill själv lämna brevet till "konstapeln".
- Solbritt Näsman kommer på besök. Hon vill att jag ska närvara i hennes hem då Christer Lind ska komma och prata med henne om en viktig sak. Christer Lind vill veta var "brevet" finns. Han blir brysk då hon bedyrar att hon inget vet. Han säger att han inte kommer att betala mer för brevet.
- Julius lämnar tillbaka brevet till mig. Han har inte kunnat finna "konstapeln". Jag ringer till en god vän och får reda på att en Barbro Svensson, är vikarie på tjänsten som sekreterare hos operachefen. Jag stämmer träff med henne på NKs salladsrestaurang nästa dag. Där erkänner hon att det var hon som gav brevet till Raoul. Raoul hade bett sin chef skriva brevet som emellertid nästa dag ångrade sig och kastade det. Men Barbro hade en kopia hon gav till Raoul. Hon är rädd att förlora sitt jobb om polisen får reda på detta.
- Jag ringer till Vesper Johnson för att få råd. Han ber mig komma upp till polisen. Där är också Chin Malmgren.
- Chin vill ha ett samtal med mig i Mariefred. Vesper följer med. Jag lovar att bjuda på lunch. Varmrökt regnbåge och nyupptagen potatis. På NK kommer jag inte undan Sieglinde Nilsson. Hon är upprörd över hur hon behandlats av polisen när hon talat om att det är Inger Östergren som mördat Raoul. Motiver var att hon ville komma åt Raouls hus på Strandvägen.
- Vid måltiden berättar Chin Malmgren att Raoul faktiskt utövat utpressning på Christer Lind. Denne hade verkligen motiv för att döda Raoul.
- Fyra timmar senare sitter jag på en bänk på inre borggården på Gripsholms slott tillsammans med en nästan gråtande Staffan Widén. han ångrar så sina utbrott mot Raoul och vill försöka få ihop det med Anna igen. Han berättar att Raouls förra fru Gunilla varit med på konserten.
- Efter avslutningskonserten får jag tillfälle att prata med Gunilla Hjort Näsman. Hennes son Per Hjort är med i orkestern. Hon berättar att Raoul har ett hus i trakten som var helt hemligt. Bara han själv kände till det. Han kallade det Zona Proibita.
- Några månader senare har Christer Lind fått rollen på Metropolitan. Någon mördare har man inte funnit och inte ens Vesper Johnson vet något nytt.
- En dag är jag ute i skogen för att leta svamp. Nära Mälaren ser jag en liten fiskebod. Det står Zona Proibita på den och är ett riktigt hus. Jag tar mig in och får för mig att någon annan samtidigt lämnar huset och åker i väg i en båt. Det finns tre böcker i bokhyllan. Raouls namn står i dem. I en hemlig låda i sängsockeln hittar jag ett par korrespondenskort med anteckningar, en ring och ett gammalt kort på en ung flicka med ett barn på armen. Jag beger mig till Chin Malmberg med fynden.
- Bilnumret tillhör Staffan Widén. Carlsson med C, Madelaine i Vällingby var hans flickvän. Det visar sig att Staffan kört rattfull hem från en fest. Krockat med en cyklist och smitit. På något sätt fick Raoul flickvännen att berätta detta. Polisen har gripit Staffan som misstänkt till mordet på Raoul.
- Jag känner igen båtägaren som Inger Östergren och får reda på att hon var i Zona Proibita för att leta efter bevis på en dumhet hon gjorde för många år sedan och som Raoul hade lagt sig till med.
- Bibbi berättar att Julius lämnat in ett örhänge som någon tappat i Handkammaren under konserten. Hon berättar hur det ser ut och jag kommer ihåg att Solbritt Näsman burit sådana när hon besökte Raoul. Jag går hem till Solbritt och berättar. Hon berättar att hon ska flytta från Mariefred.
- Under den traditionellt avslutande måltiden för mig och för Harry Friberg som just kommit hem från en tre månaders vistelse i Arizona i USA berättar Vesper Johnson om att Solbritt Näsman tagit livet av sig utan att lämna något brev efter sig. Hon planerade att mörda Raoul just under konserten därför att så många av hans "utpressningsoffer" var närvarande och skulle kunna bli misstänkta


Gripsholms Slott ligger i den lilla staden Mariefred i Södermanland vid stranden av Mälaren. Slottet har fått sitt namn efter en av den svenska medeltidens stora personligheter, Bo Jonsson Grip, som under senare hälften av 1300-talet uppförde den första borgen. Slottet skänktes under sen medeltid till ett kartusianerkloster som grundats i Pacis Mariae - Mariefred.
Den stora Rikssalen med sitt målade tak och sina helfigursporträtt av Gustav Vasa och hans samtida europeiska regenter förmedlar, trots många restaureringar, en god bild av den ursprungliga miljön på Gripsholm. Slottets mest berömda 1500-talsgemak är Hertig Karls Kammare som är en av landets mest välbevarade interiörer från denna epok.


upp