Ulla Trenter En död liten stuga 1987

 

Jag, Ulla Trenter, träffar Jonathan Hager, lyriker och filosof på tåget mellan Stockholm och Läggesta. Han bor på en gård i Kristinelund, uppe i Åkers bergslag. Från Läggesta tar han sin klarröda Mercedes medan mina gamla Renault tar mig hem till mina tre barn i Mariestad. Laura mitt äldsta klagar på alla telefonsamtal. Det är Jonathan Hager som ringer. Han säger att han planerat en överraskning för en bekant och vill ha min hjälp. Jag ska ta en promenad på Sörmlandsvägen från Skottvång och gå till Kristinelund. Jag tar Laura med mig.
När vi gått en bit ser vi ett litet rött hus. Vi ser att det ligger någon på verandan. Det är en kvinna med långt hår och sår på halsen som förefaller medvetslös men som reser sig och gör hemska grimaser som av smärta när hon ser oss. Hon springer iväg. Laura är övertygad om att en vampyr varit framme.
Vi fortsätter och kommer fram till Kristinelund där Elisabeth Linde-Hager, Jonathans andra hustru, blir förvånad över att inte Jonathan är med oss. Han och Leif Salminen, som är ingenjör vid Elmkvist & Son Elektronik AB är i Borgen, som är Jonathans "lekstuga". Vi beger oss dit alla tre. Det är Castle Bran, Draculas borg, eller ett försök till en modell som Jonathan byggt åt sig på den tiden han vurmade för varulvar och vampyrer. Det var Anders Jönsson som inspirerade honom. Varken Jonathan eller Salminen är där. Vi beger oss därför till skrivarlyan i närheten som visar sig vara den röda stuga vi passerat tidigare.
I stugan finns bara Lucie Tärnfors, Jonathans sekreterare, i full färd med att skriva på en ordbehandlare. Hon har varit ensam hela dagen säger hon. Hon har haft full uppsikt över verandan och där har det inte funnits någon människa. Laura och jag måste ha misstagit oss på huset. Men både Laura och jag är övertygade om att det varit just Lucie som legat på verandan.
På Kristinelund ansluter sig Anders Jönsson som bor i huset. Vi sätter oss till bords trots att fyra kuvert står tomma. Anders är intresserad av Lauras berättelse om kvinnan med bitmärken på halsen, något som Lucie försöker få till att vara bara fantasier. När jag ska besöka toaletten tar jag fel på dörr och kommer in i ett rum som är rena skräckkabinettet med bilder på vampyrer och varulvar.
- Nästa dag ringer Elisabeth och säger att hon anmält Jonathans försvinnande till polisen. Hon ber mig vara med när de kommer. Leif Salminen ska också vara med.
- Där träffar jag polisassistenterna Magnusson och Olin. Leif berättar att Jonathan försvunnit sedan de två kommit till Borgen. Vi går därför alla till Borgen. Polisen letar men finner inget spår efter Jonathan. Samma sak med Daltorpet.
- Nästa morgon knackar jag på hos Pehr Wahlberg på Förlaget i Stockholm. Det är han som har hans om Jonathans utgivningar. Han säger att Jonathan är mycket hemlighetsfull. Jag blir förvånad över att han bara tjänar 12000 kr om året. Hur kan han ha råd med både Katrinelund, Borgen och Daltorpet och dessutom en egen sekreterare i Lucie Tärnfors. Men hon kan berätta att han gör mycket mer än skriver diktsamlingar. Hon berättar också, sedan jag bjudit hem henne på te, att hon ibland får anfall. Halsen gör ont och hon drabbas av stor ångest. Det var därför hon inte ville erkänna att det var henne vi sett på verandan. Hon får problem med sin bil och jag kör henne till Kristinelund. Där är bara Anders hemma. Elisabeth har åkt till Stockholm. Anders vill gärna visa oss alla hemligheterna i Borgen. Motvilligt följer vi med. På vägen dit berättar han om den "verklige" Dracula från Transylvanien och som egentligen hette Vlad Tepes. Vi går runt i Borgen och hittar skräckinjagande föremål. I ett rum kan man flytta den öppna spisen i sidled. Därinne finns en kista ur vilken en arm sticker ut under locket. "Den levande begravda" säger Anders. Men till min stora fasa är det Jonathans döda kropp. Han har en stör genom hjärtat. Jag lyckas ta mig samman och kör både Anders och en gallskrikande Lucie ut ur rummet och knuffar för spisen. Vi går tillbaka till Kristinelund och ringer polisen.
- I väntan på polisen går vi tillbaka till Borgen. Då berättar Lucie om att Jonathan skriver böcker under pseudonymen John. D. Morgan. Han skriver populära romaner där han avslöjar skumma saker inom affärsvärlden. Nu skulle Leif Salminen avslöja hemligheter vid Elmkvist & Son Elektronik AB. Rikskriminalens våldsrotel anländer med helikopter.
- Vid stationen i Läggesta möter jag Elisabeth. Jag berättar om Jonathans död. Hon anklagar genast Anders för dådet.
- När jag kommer hem håller min dotter Atta på att trösta en förgråten Anna Hager. Det visar sig snart att orsaken inte är Jonathans död utan det faktum att Anna och hennes pojkvän Pelle är halvsyskon. De har just fått reda på att Jonathan Hager är far till dem båda. I varje fall påstår Pelles mamma detta. De hade haft sällskap den tiden han bodde i Sundsvall och han hade skickat henne 500 kronor strax innan Pelle föddes.
- Jag är i Eskilstuna i några ärenden. Då träffar jag Leif Salminen på restaurang Akropolis. Han är mycket irriterad på Jonathan som han menar gravt lurat honom. Först långa omvägar i den eländiga skogen och sedan helt enkelt försvinna. Han hade sagt att han ville ha miljöfärg från företaget till en bok.
- På banken träffar jag Anders. Han löser in en check från Elisabeth Hager. Den är på 20000 kronor. Han säger att han har något mycket viktigt att prata med mig om. Motvilligt låter jag honom komma hem till mig nästa dag.
- Men först åker jag till Elisabeth för att fråga henne om Jonathans faderskap. Hon menar att Pelles mamma hittat på alltihop. Då kommer Lucie och säger att Jonathan har massor av pengar. Hon är upprörd och exalterad. Sedan kommer Börje Stjernkvist som är journalist och programledare på TV. Lucie berättar sedan att han är Elisabeths älskare.
- Anders Jönsson kommer på sitt avtalade besök. Vad han vill är att erbjuda mig sitt samarbete. Han avslöjar att Jonathan är ägaren till pseudonymen "Mark van Kellsing", en världsberömd bestsellerförfattare. Han vill att jag och han ska fortsätta skriva "vampyrböcker" sedan Jonathan dött. 15 böcker har de skrivit tillsammans och det har gett stora inkomster.
- Pelle och Anna har letat bland Jonathans papper i Daltorpet för att finns bevis på att han är Pelles far. Det fanns inget sådant men ett "PM enl LS" som var några veckor gammalt. Det handlade om skumma affärer i företagsbranschen. Jag tar upp det med Leif Salminen som menar att det handlar om en gammal historia som han berättat för Jonathan.
- Nästa dag tar jag en promenad under min lunchledighet. Snart har jag kommit till Daltorpet där jag hör ekande slag från huset. Det är Lucie som bryter upp hänglåset till källardörren. Där nere finns kassaskåpet. Lucie listar ut att koden kan vara ett telefonnummer ur Jonathans telefonbok. Numret till en bank i Zürich passar. I skåpet hittar de redovisningar av stora bokförsäljningar och ett bankkonto i Schweiz på en och en halv miljon schweizerfranc! Lucie menar att pengarna inte är Elisabeths eftersom det finns ett äktenskapsförord. Allt vad hon förde med sig boet skulle vara hennes. Däremot skulle var och en få behålla för egen del det som var och en tjänade. Därför tillhörde allt han tjänat på sina böcker Anna. Anna beger sig till Kristinelund för att tala med Elisabeth.
- Jag oroar mig för att något ska hända så när Anders säger att hon inte finns på Kristinelund åker jag ut till Daltorpet. Där finner jag henne bläddrande i en bunt papper. Hon vill vara där och bevaka alla papper. Hon säger att Elisabeth tvingat av henne kontouppgifterna med våld. Men hon är rädd så jag erbjuder mig att stanna kvar över natten. På natten vaknar jag av ett oväsen. Jag går ut och finner Elisabeth i potatiskällaren. Med en kofot försöker hon öppna kassaskåpet.
- Nästa morgon ringer jag kriminalintendenten Vesper Johnson och berättar en del av historien. På eftermiddagen ringer Anna som är mycket upphetsad eftersom Polisen tagit Pelle. En murkelplockare hade sett en lång, mörkhårig kille stryka omkring i närheten av Borgen.
- Jag åker ut till Katrinelund för att hämta några brev som Elisabeth sagt är viktiga för Anna. När jag passerar Daltorpet ser jag Leif Salminens bil. Han säger att han letat rätt på sin regnrock han lagt ifrån sig förra veckan. Jag frågar honom hur han kan ha så fina priser i orientering när han sagt sig inte kunnat hitta tillbaka från Borgen sedan Jonathan lämnat honom. Han blir misstänksam och vill ha mig med på en promenad in i skogen för att förklara sig. Jag försöker komma undan och just då kommer det en polisbil.
- Fem dagar senare står jag utanför Gripsholms slott och väntar på en amerikansk journalist. Plötsligt ser jag Harry Friberg i sällskap med Vesper Johnsson. Harry har just kommit hem från Sydamerika. De vill bjuda mig på lunch på slottet. Det blir gravad lax och gräddfil med löjrom. Under måltiden berättar Vesper om hur det börjat med en rättrådig ingenjör som upptäckt fula saker i sitt eget företag. Han berättade om det för en författare som redan skrivit böcker om oegentligheter inom det svenska näringslivet. Jonathan ringer och gör Salminen förskräckt. Denne hade då redan själv fallit för erbjudandet att tjäna pengar på oegentligheterna. Salminen föreslår en promenad och i Borgen dödar han Jonathan.
- Breven jag fick av Elisabeth var 25 år gamla och från Ellen Widén till Jonathan Hager. Av dessa framgår det tydligt att Jonathan inte var Pelles far så nu ska det lysa för dem på söndag!

 
Vlad Tepes, kallad Dracula

Bram Stokers bok om Dracula, original från 1897, på svenska 1998.
En recension i "Dagens bok".

Draculas hemsida
Länk 1

Länk 2
Länk 3
Länk 4
Länkar om Dracula och vampyrer