Ulla Trenter Kedjan Bonniers 1973 212 sid

Jag, Harry Friberg, får ett telefonsamtal till min bostad på Kornhamnstorg. Det är Max Harding, grundaren och ägaren av varuhuskedjan MAX. Han känner mig genom min fru Astrid som är reklamchef. Hans försäljningschef Sture Marklund har omkommit utanför hans hem Villa Frescati.
Min bil, "Myran" för mig dit och i Max arbetsrum ligger liket. I ett annan rum finns flera gäster; en yppig blondin, kallad "
Blondie", Maja Marklund, psykologen Lennart Bjarnesjö, Hertha Bredenfeldt, ett av Sveriges "främsta medier". Eva Vinterman känner jag, hon är där för att skriva en artikelserie om Max.
Blondie kommer skrikande att hon hittat Max död. Ingen tar henne på allvar. Max brukar försvinna då och då. Men de letar ändå i huset och beger sig sedan ut dit Blondie hittat honom. Platsen är emellertid tom. Strax intill bor JC,
Jan-Carl von Hamel som är administrativ chef hos Max. Han berättar att han, Sture och Lennart tillbringat en sensitivitetsvecka tillsammans. Hans fru Dagny anländer.
När vi kommer tillbaka till Villa Frescati hör vi musik. Men det är inte Max utan hans syster
Margareta Harding som är Stures fästmö. Sture är skild från Blondie som påstår att Sture ville avbryta skilsmässan och flytta hem till henne igen. Själv väntar Blondie på att gifta sig med Max!
Nästa morgon när Astrid och jag äter frukost ringer Margareta Harding. Hon är oroligt för att Max inte dykt upp och ber att få träffa mig på Max kontor. Hon äger 49 % av firman. Själv är hon docent i mineralogi och jobbar på Riksmuséet. JC dyker upp. Margareta anklagar honom för att ha skulden för Stures död. Sture had brutit samman på sensikursen.
På kvällen är Astrid och jag bjudna på middag till
kriminalintendenten Vesper Johnson. Den blir som vanligt ytterst delikat och ingen smörsmål och kriminella ting tillåts under måltiden. Men till kaffet går det bra att belysa fallet Marklund. Sture blev mördad! Vesper vet en hel del annat också att berätta. Han vill att jag söker upp Bjarnesjö för att få reda på vad som hände under sensikursen.
Innan dess flyger jag till Sturup för att i tjänsten besöka Limhamns cementgjuteri. Sedan tar jag färjan till Dragför där jag tror att Max medarbetare
Jörgen Jessen bor. Jag blir överraskad av att se Blondie och jag skuggar henne till Jessens bostad. Men hon vill inte släppa in mig.
När jag är tillbaka på Kastrup hör jag att Max Harding ombedes vända sig till informationsdisken. Han kommer inte. Själv får jag reda på att hans pass upphittats på toaletten.
Hemma söker jag upp Bjarnesjö på villa Frescati.
Sokrates, en liten svarthårig man, tar emot. Han berättar om den "sensitivitetsvecka" han hållit med bl a Jan-Carl och Sture och där Sture aggressivt berättade om fifflandet på Max's firma. Sedan visar han mig huset som C M Armfeldt, en av Gustaf III:s gunstlingar, lät bygga 1791.
Eva är också där och visar sig vara "kapitalisthatare" som ser Max som ett flagrant exempel. Hon villa ha obligatorisk abort i Sverige och allmän folkpension i u-länderna.
När jag lämnar Frescati tar jag mig en titt på Hamels bostad. Trädgårdsmästaren håller på att ta ner ett stort skatbo från ett träd. Plötsligt hittar han en silverkedja. Det är den som Max alltid bär om halsen. Han har köpt den i Katmandu och den fungerar som pendel med vars hjälp han hoppades falla i trance. Det är samma träd under vilket Blondie påstod att hon sett Max döda kropp.
hemma visar jag den för min fru Astrid dotter Lotta. Hon pillar på den och en papperslapp med ZKB 985 och 41 37 83. Vesper som är hos oss tror inte att det är så enkelt som ett bil- resp. telefonnummer men vill som vanligt hemlighetsfull inte avslöja mer. (Senare kommer jag själv på att det är ett kontonummer i Züricher Kanton Bank).
På eftermiddagen när jag arbetar i mörkrummer tillsammans med min kamrer
Hampe Hymling ringer Margareta. Hon vill ha mig som vittne då hon öppnar Max kassaskåp. Jan-Carl ska också vara med. De övriga av Max "inneboende" ger hon order att flytta. Hon hittar Max dagbok.
På kvällen ringer hon igen. Nu sitter hon ensam kvar på sitt arbetsrum på muséet och tror att någon jagar henne. Irriterat tar jag mig dit. Margareta ser "skuggan" men då vi jagar honom eller henne lämnar vi hennes arbetsrum och då stjäls dagboken.
I dagboken hoppades hon finna numret till det konto i en schweizisk bank dit Max fört pengar för att lura henne.
I Madrid har en person anhållits för att ha använt Sture Marklunds Eurocard.
Några pojkar har hittat en samling papper som jag erbjuds köpa för 5 kronor. Ett papper har Sture Marklunds namn högst upp. Dessutom finns tre namn: Mercurconsult, Estelle Tigercrantz och advokat Lars Meijer.
Konsultfirman är stängd en lördag. De två övriga ger mer eller mindre förvirrande svar.
Personen i Madrid är inte Max utan
Dragomir Vlanescu, en rumän specialiserad att hitta rätt person för olika brott.
Hertha Bredenfeldt har förberett en seans för att få kontakt med Max. Margareta förbjuder henne att hålla den i Villa Frescati. Dagny och Hertha åker upp på vinden på den närliggande Vetenskapsakademin. Jag väntar därnere tillsammans med Blondie, Jan-Carl, Lennart och Eva. Det blir seans och Hertha säger sig ha kontakt med Max. Plötsligt avbryts seansen av Vesper som har en man med skärbrännare med sig. De öppnar blykistan med Dringenbergs brevsamling. I kistan ligger Max död.
Det visar sig att Estelle Tigercrantz är Jan-Carls mor, det är Jan-Carl som är Mercurkonsults "starke man" och som suger ut pengar ur MAX. Sture kom på detta och avslöjar det under sensitivitetskursen. Jan-Carl förstår hyr en mördare som dödar Sture. Max hittar emellertid ett papper i Stures hand som avslöjar Jan-Carl. Max går direkt hem till honom och avskedar honom. Jan-Carl springer efter honom och dödar honom med ett karateslag. Jan-Carl erkänner genom sin advokat dråp i hastigt mod.
till sidans topp