 |
Lustmord 1999 |
 |
|
|
Lustmord 1999 |
|
Boken är en novellsamling med två noveller skrivna av Ulla Trenter och resten av Inger Jalakas.
Hotell är till för att vila (Trenter) (7-58)
Kerstin Melinder tar taxi till Broutställningen
i Limhamn. Hennes spontana åsikt om att bygga en bro mellan
Skåne och Köpenhamn är "Fy faan!" (9).
Efter en stund upptäcker hon Gustaf
Hammelsson, som hon för evigheter sedan träffat
på ett israeliskt läger i Mellanöstern och pladask
fallit för. Han är 25 år äldre än Kerstin
och plötsligt hade han bara försvunnit. Hon går
fram till honom. Då får hon ett våldsamt slag
i huvudet och förlorar medvetandet.
- Henry Fröberg, vår gamle
käre vän fotograf Harry Friberg som nu blivit
80 år, stiger av X2000-fåtöljen på Malmö
Central. Vi låter honom berätta fortsättningen
själv:
- Jag har fått en resa i 80-årspresent och den har
jag använt för att åka och besöka min vän
Wilgot Johansson (Vesper Johnson)
som under många år varit kriminalchef i Stockholm.
På perrongen stöter jag ihop med en ung kvinna. Vi
tappar båda våra väskor. Hon heter Louise
Wallin och jag ledsagar henne chevalereskt till Hotell
Baltzar, där vi båda bor. Jag får Nobelrummet,
där flera Nobelpristagare bott. Efter en kort middagslur
ringer Wilgot. Han vill hämta mig om 30 minuter. Jag vill
byta om men upptäcker att jag fått fel väska.
Det är Louise
Wallins väska jag fått. Hon bor på tredje
våningen. (åter)
- Snart sitter Wilgot och jag på Sturehof. Det blir raggmunk
till förrätt och kalvrygg till huvudrätt.
- Åter på rummet upptäcker jag att min väska
är tillbaka.
- Vid frukosten får jag sällskap av Kerstin Melinder.
Jag känner ganska väl hennes faster Harriet Melinder.
Se Stieg Trenter Tolfte knappen
där Harriet Melinder beskrivs som "en rank och fräsch
flicka". Kerstin vill berätta vad som hände henne
på Öresundsutställningen. Medan hon berättar
dyker Louise Wallin upp. Med henne är Gustaf Hammelsson som
jag ber om en pratstund. Han berättar att han är utbildad
för att döda och inte kunde hejda sina reflexer när
Kerstin rörde vid honom bakifrån.
- På eftermiddagen tar jag en promenad i Malmö. Jag
upptäcker snart att jag är skuggad. Jag utmanar honom
och kan avslöja att personen var med på samma tåg
från Stockholm som jag. Jag går in på Kockska
krogen och slår mig ner. Då kommer Gustaf Hammelsson
och jag inventerar honom på lunch. Han berättar då
att han fått i uppdrag att titta närmare på ett
gäng terrorister från Stockholm. De misstänks
för att vilja spränga Öresundsbron. Först
hade han trott att jag var en av dem! Nu har han avslöjat
några namn och kan åka tillbaka till USA. Han går
på toaletten en lång stund. När han kommer tillbaka
dricker han girigt ett glas vin och faller till golvet i häftiga
kramper. Hans vin luktar cyankalium. Snart är polis och ambulans
på plats.
- När jag är åter på rummet går jag
igenom vad som egentligen kan ha hänt. Då kommer Louise
Wallin. Hon försöker pumpa mig på vad jag fått
reda på av Gustaf Hammelsson. Sedan är det dags för
mig att äta med Wilgot Johansson på Romans krog. Kerstin
Melinder är där och vi bjuder henne till vårt
bord.
- När vi är tillbaka på hotell Baltzar lurar jag
iväg receptionisten för att ta nyckel till Louise Wallins
rum och gå dit. Wilgot vaktar i receptionen. När jag
letar efter Louise Wallins väska kommer den nyfikna Kerstin
Melander in och strax efter henne Louise Wallin. Bakom henne en
stor karl med vårta på kinden. Det är kyparen
på restaurang Årstiderna. Han hotar Kerstin och mig
med en stor pistol. Kerstin smiter in på toaletten utan
att träffas av den kula han skjuter efter henne. Du dödade
Hammelsson säger jag. Nej, säger han, jag gjorde ett
misstag, jag tog fel glas. Det var jag som skulle mördas
för att jag visste för mycket. Han säger att en
trevlig, grå Samsoniteväska ska ställa till ett
sensationellt fyrverkeri på Öresundsbron om några
timmar. Då slås dörren upp och tre poliser i
skottsäkra västar rusar in följda av Wilgot.
- Kerstin och jag sitter i Wilgots eleganta våning allra
högst upp i ett hus vid Gustav Adolfs torg i Malmö.
Han bjuder oss på en piemontisk anrättning. Wilgot
berättar efter måltiden att terroristerna blev misstänksamma
då jag tog Louises mördarväska på centralstationen.
I denna novell som verkligen är värd att läsa främst
därför att Harry Friberg och Vesper Johnson för
första gången framträder i sin rätta ålder.
Det är tydligt att Ulla gör ett sista försök
att bli av med sin avlidne man Stieg Trenters fantasiskapelse
(?) Harry Friberg som förföljt henne genom hela hennes
skrivande av deckare. Hon har gjort försök att skriva
utan att han var med men det har aldrig blivit bra resultat. I
hennes senaste böcker har han ofta endast vilat över
händelserna som en osynlig ande men till sist alltid kommit
med under den sista avslutande måltiden då alla intrigens
lösa trådar nystas upp, ofta tillsammans med Vesper
Johnson. I detta sitt sista försök att göra sig
av med honom griper ödet in medelst förväxling
av glas och kaliumcyaniden hamnar i en annan persons glas. Terroristexperten
Gustaf Hammelsson offras för Harry Fribergs skull. Lustmordet
slår fel.
Brutna löften (Jalakas) (59-89)
Attentat av militanta danska kärnkraftsmotståndare.
Kommissarie Peter Bläck får problem. (Sjöwall
- Wahlöös Martin Beck). En demonstrant dör
i cellen. Kommissarie Nils Paulsson i Malmö är helt
klar över att det handlar om en olyckshändelse. När
även rikspolischefen Martin Wildén som skickat Peter
Bläck till Skåne håller med om detta och förbjuder
Peter Bläck att röra mer i fallet känner denne
sig äntligen "redo att bli pensionär".
Tio dagar som skakade Skåne (Jalakas) (91-142)
Kommissarie Knut Velander (alias Henning Mankells Knut Wallander).
Velander träffar Anastasia Nitjeva via en kontaktannons.
Han är polis i Lund. Hon bor på hotell Baltzar i Malmö.
De utsätts båda för attentat, för mordförsök.
Han lider av astma, övervikt - kontorsstolen knäcks
under honom, hans gamla bil fungerar inte. Han somnar hos Anastasia.
- Spritsmuggling är det stora problemet. Det är polackerna
som är bovarna. Attentaten är en uppgörelse mellan
polackerna.
Kalle Jönsson på Cosy Corner är nervös. Han
köper smuggelsprit av ett polskt par som heter Wyborowa bosatta
i Sverige. Mannen hittas misshandlad och avrättad. Makan
är "Anastasia" som lurat skjortan av Knut Velander.
Hon lockar ut honom på Limhamnsfältet för ett
möte. Dimman ligger svår och tung och sedan "Anastasia"
försökt skjuta honom låter hon honom i stället
dö av sin astma. Ventolinesprayan som han hade i fickan har
han tappat. Han slutar sitt liv kvävd till döds på
en lerig gräsmatta i dimman. "Så meningslöst".
Hämnden är ljuv (Jalakas) (143-180)
I "Hämnden är ljuv" tar Inger Jalakas nästan
död på kriminalkommissarie Åke Sommar (alias
Åke Edwardssons Erik Winter) som är kommen till
Malmö för att förföra unga kvinnliga poliser
och ta sig an den kriminella motorcykelvärlden. Han splittras
i småbitar när en bomb utlöses. Han överlever
men flera organ skadas särskilt de som är en förutsättning
för förförelser.
Bro, Bro Breja (Trenter) (181-216)
Här är det Ulla Trenters uppgift att göra sig av
med Olof Svedelids legendariska polisfigur kriminalinspektören
Roland Hassel, som redan i Svedelids första bok "Anmäld
försvunnen" (1972) under 15 sidor utsätts för
rena våldspornografin som slutar med att Hassel invirad
i en presenning sänks ner i stelnande betong.
Här uppträder "Poppel " i jagform:
- Jag får ett telefonsamtal från Mikael Karlsson,
som den där augustikvällen lät mig sticka ifrån
en galen mördare. Nu vill han ha min hjälp i gengäld.
Jag ska komma till flygbåtarna omedelbart. Jag är ganska
missnöjd eftersom jag sparkats ut från span i Stockholm
efter en omorganisation. Nu sitter jag i Malmö med uppgiften
att organisera hundavel och hundutbildning.
- Jag hittar Mikael Karlsson i en klunga människor som just
äntrar båten. Samtidigt hör jag steg bakom mig
och får ett slag över hjässan som gör mig
medvetslös. Biljettförsäljaren väcker mig
med en hink vatten och säger att en man utan ett hår
på huvudet men med ett ärr nedanför vänstra
örat kallat på hjälp. Det låter som
Affe Ström, Affe Kula kallad,
ett skadedjur som normalt verkar i huvudstaden. Jag tar en taxi
tillbaka till polishuset och min granne där Sture
Bengtsson. Han vet att Affe Ström synts till i Malmö
möjligen för att verka i samband med invigningen av
Öresundsbron några dagar senare. Han bor på hotell
Baltzar. Jag går dit. Ströms gamla flamma Ylva
har ett rum där. Jag går dit. Där är också
Affe Kula gömd i badrummet. I handen har han en pistol av
grov kaliber. Han säger att ingen kan döma honom för
att han slår mig sönder och samman för att jag
brutit mig in och försökt våldta Ylva. Han vill
veta vad de smarta snutarna i Malmö räknat ut. Jag blir
rejält misshandlad, men det är jag van vid, innan Sture
Bengtsson kommer med pistol i handen. Med Ylva som sköld
backar Affe Kula mot fönstret och hoppar ut. Jag körs
till MAS.
- Redan nästa dag är jag
tillbaka på jobbet igen. Jag är en tuff polis. Plötsligt
kommer jag på att jag känt igen Louise
Wallin som var med i den terroristgrupp
som tänkte spränga Öresundsbron för ett år
sedan, de som inte ville att Sveriges tyngdpunkt skulle flyttas
från Stockholm till Malmö. Hon bor på samma hotell
som yppiga Ylva och avskyvärda Affe. Vi väntar ut henne
och får en pratstund med henne. Men hon vet inget om den
skallige Alf Ström. Då kommer plötsligt Bertil,
portieren, springande. Han har hittat det misshandlade liket av
Mikael Karlsson. Bengtsson vet att han för några år
sedan lämnade den breda, kriminella vägen och nu ägnar
sig åt alternativt odlade grönsaker. Han var i Malmö
för att tala med en annan odlare, Gunnar
Johannesson, kallad Gurkan. Denne bor nu i ett krypin vid
Möllevångstorget där han har bra utsikt över
alla grönsakerna. Jag gör ett hembesök hos honom.
När jag frågar om det var han som dödade Mikael
Karlsson börjar han stamma och ut ur köket kommer Affe
Kula, följd av Louise Wallin. Affe Kula med en grovkalibrig
pistol i handen. Louise Wallin säger att vi måste stoppa
Öresundsbron för med den blir Malmö och Köpenhamn
en storstad, en stormakt. Och Stockholm kommer att reduceras till
en landsortsstad utan betydelse. Jag blir kloroformerad och bunden.
Jag vaknar i ett badkar. Dörren är låst och fönstret
är minimalt. Men jag lyckas befria mig och sedan tränga
ut genom badrumsfönstret. Jag tar en taxi till Broinvigningen.
Där rusar jag igenom avspärrningarna. En kvinna lämnar
in en väska i en bil. Hon är förklädd men
jag ser att det är Louise Wallin! Ta fast henne skriker jag
och hon avlossar några skott mot mig innan vakterna övermannar
henne. Jag rusar fram till bilen rycker upp dörren och tar
ut väskan. Jag faller och min armbåge träffar
den ena låsknappen. Explosionen blir våldsam.
- En månad senare när jag blivit hopsydd får
jag besök av Sture Bengtsson. Han berättar vad som hänt.
Jag hade lyckats spränga den ena pylonen och två högbrosektioner.
17 EU-kommissionärer hade fallit 57 meter ner i havet och
drunknat. Många andra hade omkommit eller allvarligt skadats.
Bengtsson säger att jag måste söka ett annat jobb.
Mitt senaste uppdrag lyckades jag inte särskilt bra med.
Men att vara torghandlare var inte heller ett dåligt alternativ.