Ulla Trenter Odjuret Bonniers 1970 198 sid

Jag, Harry Friberg, läser en märkvärdig annons i morgontidningen om ett "odjur" vid Ektorpet, och kan inte låta bli att ta fram kartan, rusta mig för en utflykt och ta mig dit. Jag hittar övergivna torp och en NK-bil med en bronsfigur, ett bevingat lejon. När jag återkommer är odjuret borta.
Jag kontaktar reklamchefen på NK som jag känner,
Astrid Smith, som låter mycket förbryllad men ska undersöka saken. Sedan träffar jag sinologen Anders Silversten på en Kina-restaurang. Han vet att berätta att konsul Nilsson på Löfhamra slott fått kinesisk konst stulen.
Jag hämtar Astrid på NK för att bjuda henne på middag. Hon är upptagen. Under tiden vill marknadschefen
Robert Smith tala med mig.Men har får ett samtal från "Didde" spm gör honom så upprörd att han får en hjärtattack och dör. Robert är Astrids f d make och far till hennes dotter Lotta. Det är Astrid som är "Didde". Hon ber mig följa henne hem och jag stannar där över natten.
Några dagar senare ringer Astrid orolig över att polisen varit på NK. Jag lovar att kontakta dem.
Vesper Johnson kallar un mig direkt. Tillsammans med den ansvarige för fallet, kriminalassistent Ragnar Berglund, få jag reda på att Robert Smith dött av en överdon av metadon som han fick i sig under tiden jag var på hans kontor. Metadon är en stark alkaloid av opium. Jag ringer upp Astrid som vill se mig bland sina gäster på onsdag kväll. Där är Birgitta Almgren, syster till den döde Robert, och hennes make Reinhold. Bill Hedman, ansvarig för NKs Kinautställning och Jane Bengtsson, inköpare av barnkläder.
Nästa dag är det
Annette Smith, Roberts unga maka, som vill träffa mig. Hon är mannekängsmal och otröstlig. Hon påstår att Robert ansett Astrid olämplig som barnafostrare särskilt sedan hon fått vänner som är knaklangare.
På fredagen var det Bill Hedman som ringde. Jag besöker honom och han erkänner att mina iakttagelser kring Ektorpet kanske inte varit enbart fantasier. Han visar en bronsstaty som liknar den jag sett i bilen och som han köpt av en antikhandlare, "Nicke". Plötsligt dyker en maskerad man upp, beväpnad med pistol och kräver att få bronsstatyn.
Nästa morgon vaknar jag med huvudvärk och uppsöker apoteket. Vem betjänar mig om inte Birgitta Almgren. Hon drar iväg mig till en "smörrebrödsrestaurang" för att få förklara sig.
Jag träffar
Peter Nordlund, Roberts assistent på NK.
Jag tar en ny tur till Ektorpet. Där träffar jag nu
Alma Andersson som bott där i 40 år och som satt in annonsen. Jag går vidare och når ett utkikstorn. När jag vill ta mig tillbaka över myren går jag vilse. Jag anropar ett par vandrare men deras svar är att ta bort några plankor så att jag inte kan följa efter mig! En scoutkår blir min räddning.
Jag vill veta mer om den där "Nicke". En bekant till mig vet adressen till hans antikaffär. Han är mest intresserad av att få mig att lämna lokalen. Jag skuggar affären och ser den man som hotat Bill och mig med pistol gå in. När han lämnar affären skuggar jag honom hem. Han tycks heta Lehtinen.
När jag kommer hem väntar Astrid i Trappan. Hon har släppts sedan hon suttit anhållen och nu fruktar hon massmediedrevet hemma. Hon berättar om Erik, hennes studiekamrat som blivit langare, men också om hur herrskapet Almgren besökt Robert på morddagen.
Hos Vesper Johnson identifierar bilder på jag Eino Lehtinen, utvisad tjuv och hälare. Sedan kontaktar jag Reinhold Almgren på sitt kontor. Han erkänner att han bett Robert om ekonomisk hjälp men att jag borde syna den Roberts skenheliga fru som tydligen har det ihop med Bill Hedman!
Reinhold blir så upptötd över mina frågor att Birgitta och han nästa dag flyr till London! Birgitta vill att jag åker över och talar med dem. Birgitta berättar att hon tagit hem cyankalium från apoteket för att mörda Robert.
När jag kommit hem väcks jag tidigt av Vesper Johnson som vill bjuda på frukost. Den har allt man kan begära. Från den bländvita duken, det vågade och rullade smöret till silverbrickan med 5 olika marmelader. De kokta äggen äts med smöt och peppar.
Jag tar mig en hemlig tur till Bills stuga i Maälarhöjden. Verandadörren är inte stängd. Snart är jag inne. Jag söker igenom huset. Jag hittar "kimäran" som Lehtinen rånat oss på. Men huvudet går inte att skruva loss.
Jag ringer Bill men enligt honom har inte kimäran kommit tillbaka.
Någon försöker knuffa ner Astrid från taket på NK-byggnaden.
Sedan får Annette ett anonymt brev med texten ""Håll tyst, annars blir det din tur".
Alma Andersson ringer igen och klagar på trafiken utanför hennes torp. Jag och "min fru" Astrid bjuds dit. Ett av torpen i närheten tillhör Jane Bengtsson och frekventeras ofta av Bill Hedman! Det blir utflykt med Astrid, Lotta och Vesper. I huset hittar de en låda med antikt porslin. Det är Bill Hedman som är organisatören för konstliga. Men han vägrar att erkänna.
På kvällen ringer en förtvivlad Astrid från jobbet. Någon smyger i Roberts rum. Jag åker genast dit och tillsammans med nattvakten jagar jag den okända. Han undkommer men fastnar i det garn Vesper Johnson lagt ut. Det är Annette Smith.
Äktenskapet med Robert var inte så lätt för den unga mannekängen. När han förbjöd henne att idka sin indiska religion eller röka hasch var måttet rågat. dessutom var hon förälskad i Bill. Hon förgiftade en chokladbit i sin mans rulle. Bill åtalas för anstiftan till mord.

till sidans topp