Ulla Trenter Roten till det onda Bonniers 1981 224 sid

Jag, fotografen Harry Friberg är hos kaktusimportören Evert Wallin för ett reportage. Där är också hans fru Anita Wallin. Sonen heter Curt. Plötsligt hör vi ett skrik. Det är Inger Öhrn med sin dotter Elin som hittat en medvetslös kvinna på granntomten. Kvinnan är Brita Lundgren. I samma hus bor Carina Lundgren, gift med Lasse som är Britas styvson. Lasses pappa Ragnar Lundgren är död sedan några år. Brita fortsätter med deras järnaffär.
Thomas Öhrn är läkare, oftalmolog (ögonläkare) på Södersjukhuset. Stella Persson, översättare är en annan grannfru. Jag hälsar på henne för att prata om en text hon ska hjälpa mig med. Hennes dotter Susanne dyker upp. Hon är ovårdad och irriterad. Susannes pappa Gösta Persson dog när hon var 4 år gammal. Grannarna anser att Susanne har alkoholproblem.
På väg tillbaka träffar jag Elin. Hon säger att hon vet att Brita blivit mördad.
- Jag återkommer nästa dag till Wallins. Anita är upprörd. För några månader sedan dömdes Anita för rattonykterhet. Någon hade angivit henne. Nu har hon fått ett anonymt brev om att alla grannar ska få veta vad som hänt. Anita skyller Susanne för att vara brevskrivaren.
- Jag passerar förbi Öhrns eftersom jag lovat laga Elins kamera. Hon säger att Brita blev mördad med gift och att hennes pappa som är läkare har gift i badrumsskåpet.
- På väg ut träffar jag Stella som bjuder mig på en enkel lunch. När vi sitter på verandan ringer det på dörren. Det är Anita Wallin som vill träffa Susanne. Anita säger att Brita sett Susanne lägga ett brev i Wallins brevlåda och att hon därför vill veta om det är Susanne som skrivit det anonyma brevet hon fått. Anita blir mycket upprörd över anklagelserna. Hon vill att jag ska försöka ta reda på vem som mördat Brita. Jag ska börja med Lars Lundgren. Han är ju rotarian som jag.
- Jag träffar honom redan nästa dag när jag äter lunch med Rotary på hotell Amaranten. Jag lyckas få honom att avslöja sin stora motvilja mot Brita som var en lycksökerska som lurade hans far och fick ärva halva järnhandeln som hon genast ville styra över.
- Jag blir kallad till polishuset och får träffa själve
Vesper Johnson. Han säger att Brita dött av ett växtgift som ger mycket otrevliga symptom. Jag får berätta allt jag vet för en bandspelare.
- På kvällen är jag bjuden till Wallins på middag. Där är
Jenny Alexandersson, maka till Bertil Alexandersson, rik med stor diamantbutikskedja. De bor i Villa Aurea, guldvillan som är en stor modern villa. Jenny är farmaceut och mycket förtjusande. Dit kommer också Inger och Thomas Öhrn. Samt Carina och Lars. Men Stella och Susanne är inte där. Alla blir illa berörda av Everts välkomsttal i vilket har prisar Britas alla förtjänster. I enskilda samtal får jag sedan höra åsikter om Brita som ger en helt annan bild av henne. Hon var "rak" och gav gärna "goda" råd även om ingen var intresserad.
Lars Lundgren berättar att det tycks ha varit inbrott i Britas del av huset. Skrivbordet var uppbrutet. I en låda fanns det början på ett anonymt brev "VET DIN MAN OM ATT DU TRÄFFAR...". Jenny tar åt sig jag följer henne ut i trädgården där hon börjar prata om att mördaren är en växt, stormhatten med sitt dödliga gift akonitin. Sedan följer jag Jenny hem, hon är mörkrädd och trivs inte ensam i det stora huset.
- Hennes make Bertil Alexanderson kommer hem från sin affärsresa medan jag är kvar. Han har startat ett investmentbolag för diamanter. Han är mycket negativ till Brita som han menade bara snokade reda på sina grannars hemligheter. Med skvaller ville hon skaffa sig vänner. Thomas Öhrn satt i hennes klor och tvangs bli hennes husläkare fast hon var frisk som en nötkärna.
- Just Thomas Öhrn dyker upp i mitt hem morgonen därpå. Han vill tala om att Brita Lundgrens anonyma brev gällde honom och vill att jag med mina kontakter vid polisen ska kunna avvärja en stor utredning om detta. Han menar att Brita var "hyperkondor" samtidigt som hon vårdade sin kropp med diet och motion. Han förstår inte hur hon kan ha fått i sig akonitinet från stormhatten eftersom det är vattenolösligt, smakar vedervärdigt och ger mycket obehagliga symptom.
- Jag åker ut till Essingen för att hämta min bil. Då träffar jag Elin. Hon vill visa mig en skattgömma som hon vet att Brita hade. Bakom taggiga syrenbuskar finns en sten som kan vridas loss. I håligheten bakom finns en plastmapp med papper. En kopia på en dom om rattonykterhet, papper med siffror och ett telegram från Amsterdam adresserat till Evert Wallin: "Leveransen försenad, anländer Lindhov lördag", i ett kuvert med Bertil Alexanderssons namn på. Inte mycket att bli klok på men jag tar mappen med mig.
- Jag erinrar mig en gård som heter Lindhov utanför Botkyrka. Varför inte ta en promenad i omgivningarna? Och vad hittar jag där om inte stora växthus och Evert Wallin. Det är där han odlar sina kaktusar och grönsaker. Normalt är det hans son Curt som bor där. Evert får ofta stora leveranser från Holland som måste kontrolleras direkt vid ankomsten.
- Nästa dag ringer jag Vesper Johnson som blir så intresserad att han bjuder mig på lunch på sitt nya stamställe, Morellen. Han tycker att
det är bra att jag ska träffa Evert Wallin igen för att fotografera en av hans blommande skönheter.
- Jag tar mig ut till Essingen. Evert är inte inne men i stället träffar jag ännu en vän till Elin. Han heter
Ossian Berglund och kör lastbil. Jag erinrar mig att hans namn nämnts på Britas gömda papper. Först blir han förbannad när jag påminner honom om detta men berättar sedan att han gjort många transporter från Amsterdam till Wallin och Lindhov. Ibland skulle han ta med någon särskild blomkruka. Men det var inte knark han smugglade. Allt detta berättade han för Brita Lundgren.
- Jag kör ut till Lindhov. Där står en stor långtradare. Chauffören
Arne har just lastat av och är irriterad på att Evert inte är där. Till sist kommer Curt ut. Han är orolig för att inte Evert hört av sig. Chauffören har ställt en kruka på Everts skrivbord.
- Jag och Curt åker i var sin bil hem till Evert Wallins. Jag har krukan i framsätet och får snart en vit Amazon efter mig. Blomsterrummet i övre hallen hos Wallins är i en enda röra. Blomkrukorna är välta överända och i sitt sovrum ligger Evert bunden till händer och fötter. Han vill absolut inte höra talas om att ringa varken läkare eller polis. När jag ska överräcka den speciella blomman tappar jag den så att den går sönder och en liten plastpåse med diamanter ramlar ut. Jag hämtar min kamera och plåtar allt.
- När jag ska åka hem ser jag att min bil är bevakad av beväpnade män. Jag rusar in i Villa Aurea och skrämmer upp Jenny Alexandersson. Därifrån tar jag mig bakvägen till Stellas hus. När hon får reda på att jag är jagad erbjuder hon sig att köra mig från Essingen i sin båt till Alvik.
- Bertil Alexandersson har sökt mig. Han dyker upp så fort jag kommit hem. Jag anklagar honom för att ligga bakom diamantsmugglingarna i blomkrukor. Han hotar och försöker muta mig att hålla tyst. Då träder Vesper Johnson som lyssnat bakom ett draperi fram. Alexandersson tvingas följa med till polisstationen. Själv tror jag emellertid inte att han är Brita Lundgrens mördare.
- Jag erinrar mig att Brita brukade dricka te med rom - för smakens skull. Det visste alla grannarna menar Carina. Hon brukade alltid lägga några tepåsar i tekannan, hälla på några matskedar rom och därefter det kokande vattnet. Så kunde det ha gått till. Giftet i stormhatten, akotininet, var lösligt i alkohol. Vem gjorde egna örttepåsar? Susanne. Susanne som hatade henne då hon spred ut falska rykten om att hon var alkoholist.