Ulla Trenter Sköna juveler 1991

 

Jag, Ulla Trenter, är på en auktion på det stora sörmländska godset Lida. Jag köper flera klädesplagg från förra seklet för dyra pengar. När Cilla, en av mina fyra döttrar provar upptäcker hon något insytt i fållen. Ut kommer sexton små diamanter.
- Jag tar dem till Björn Ahlsell, en av Sveriges skickligaste guldsmeder. Han bekräftar att det är diamanter och låser in dem i sitt kassaskåp.
- Jag åker tillbaka till Lida för att få veta om någon saknar dyrbarheterna. Arvtagaren, brorsonen Krister Stenfalk är inte hemma men jag träffar fröken Elsa Ingeborg Fredriksson, som har arbetet hos herrskapet Stenfalk sedan 1927. Nästan lika länge har trädgårdsmästaren Landgren arbetat i trädgården.
- Nästa dag träffar jag Krister Stenfalk. Han är lätt överviktig, i 40-årsåldern och ganska otrevlig för att inte säga hotfull när han får höra talas om de gömda stenarna. Han säger att de tillhör honom.
- När jag är hemma och putsar fönster får jag besök av en ung kvinna som vill rita av de gamla klänningar jag köpt. På natten vaknar jag av att mina två taxar skäller vilt. En fönsterruta är inslagen. Någon har försökt göra inbrott.
- Nästa morgon vill taxarna ut tidigt och ger snart skall vid "Varggropen". I den ligger en skadad man som polisen snart identifierar som Anders Klang.
- På ett församlingshem där jag hållit föredrag om Stieg Trenters Stockholm, träffar jag Tommy Lindskog, som köper och säljer smycken.
- I Mariefreds bokhandel presenterar Britt mig för Irene Jägercreutz. Hon vill ge mig en bok jag länge letat efter "Flickan som snavade på guldet", en novellsamling av Stieg Trenter. Hon bjuder mig hem för att lämna över boken. Efter en stund anförtror hon mig att hon för ett par år sedan lånade pengar i firman där hon arbetade. Det blev revision och hon blev avslöjad. Det gjordes ingen polisanmälan men hon fick lämna företaget. Nu har hon fått ett bättre arbete som föreståndare för en konsthandel men problemet är att hon fått ett anonymt brev om att hon ska betala 10000 kronor annars ska bedrägeriet avslöjas. Hon har träffat en ny man, en politiker och det vore en katastrof för honom. Hon vill ha ett råd vad hon ska göra.
- Jag åker till högmässan i Strängnäs. Där träffar jag fröken Fredriksson. Efteråt dricker vi kyrkkaffe på Schelins konditori. Hon berättar om godsägarens bror - som är Krister Stenfalks farfar - och som lämnat hemmet efter ett väldigt gräl.
- Jag får ett telefonsamtal från juveleraren Bertil Hergén som utsatts för ett rån för fyra år sedan. En som dömdes för rånet var Anders Klang. Nästa dag åker jag till Hergéns Guld. Bertil är intresserad av att få veta om hans sju stulna diamanter fanns med bland dem som jag hittat.
- Åter hemma kommer Tommy Lindskog på besök. Han har bilder på nyinköpta diamanter att visa mig. Jag har inte tid, jag är på väg ut. När jag kört en stund blir jag rädd att jag glömt dra ur strykjärnet. Jag åker tillbaka och finner Tommy Lindskog inne i mitt hus. Han hade glömt sitt fina cigarettfodral, säger han. Dörren hade jag lämnat öppen påstår han.
- Nästa morgon kommer Irene Jägercreutz. Hon ska betala utpressaren resterande 5000 kr och vill ha mig med sig. Vi ska till ett litet hus ute på landet. Pengarna ska läggas i ett kuvert i en gammal tall vid ett stenröse. Sedan föreslår Irene att vi ska sätta oss i det lilla huset och hålla utkik. Irene hittar nyckeln. Efter en timme vill jag åka hem. Jag går på toaletten först och passerar då ett litet sovrum. Där ligger en död kvinna. Irene säger att det är Yvonne Hergén, juvelerarens fru. Hon är alldeles kall. Vi är i Hergéns sommarhus. Vi kör tillbaka till en bensinmack vi passerat och larmar polisen. Innan dess hämtar Irene sitt kuvert, men nu är det tomt.
- Snart kommer Bertil Hergén, förtvivlad över sin frus död och över att polisen tycks misstänka honom.
- Jag åker till Eskilstuna för att få tag på Anders Klang på sjukhuset. Han berättar att det är han som sytt in diamanterna i klänningsfållen, de som han var med om att stjäla fråm Hergén. Klang har växt upp på Lida. Anna som är hans fästmö kommer för att hämta hem honom. Men plötsligt är en av Klangs kumpaner "Örat" där och nästan tvingar Klang att följa med i hans Mercedes i stället. Anna protesterar men kan inget göra. I stället berättar hon att Anders mamma är Elsa Fredriksson. Jag är oförsiktig nog att berätta att jag tidigt nästa dag ska hämta ut diamanterna och lämna dem till polisen.
- Jag åker till Björn Ahlsell och hämtar diamanterna jag deponerat i hans kassaskåp. På väg hem får jag punktering. En man i en bil stannar och vill hjälpa mig. Då jag avböjer, tar han min handväska med plånbok och alla diamanterna, gör en rivstart och försvinner. Därför kommer jag tomhänt till kriminalintendent Vesper Johnson. Jag berättar allt och Vesper kallar in Rolf Pettersson på stöld.
- Jag åker till Hergéns juvelerarbutik. Där är stängt p g a dödsfall. Jag går över till Lisen Karlssons tobaksaffär mitt emot. Det var hon och hennes systerson Olle som är polis som lämnat viktiga vittnesmål då Hergén rånats på sina juveler för fyra år sedan. Hon berättar mer än gärna för mig. Också om hur Hergéns fru Yvonne höll sig med en älskare så fort som Hergén for iväg. Lisen tror att han heter Ronnie eller Tommy. Just då dyker Bertil Hergén upp med sin portfölj och jag springer efter honom. Han går snabbt och jag är nära att tappa honom ur sikte. Han försvinner in i en port och jag efter och ut på en bakgård. Inget spår efter Hergén. I stället dyker en kraftig man upp och hindrar mig från att gå ut igen. Han vill att jag ska vänta på hans kompisen. Det visar sig att kompisen är Bertil Hergén och mannen är hans livvakt! Hergén har besökt en firma "Svensk juvelimport". Äntligen kan jag tala om för honom att mina juveler stulits. Han blir upprörd. Jag går och ringer Vesper Johnson om vad jag varit med om.
- Jag erinrar mig en bild i Hänt i Veckan, som visar det äkta paret Krister Stenfalk och Irene Jägercreutz på väg till en bröllopsfest. Jag åker hem till henne och hon "erkänner" att de formellt är gifta men inte levt tillsammans sedan 10 år. Det är sant att han engagerat henne för att få tillbaka diamanterna från mig. Därför hittade hon på allt om utpressaren. Men hon säger sig inte veta att Yvonne Hergén låg död ute i sommarstugan.
- Nästa dag ringer polisen. Någon har hittat min handväska. Allt tycks finnas utom diamanterna. Sedan ringer Eugen Petrosian, som har en juvelerarfirma. Det var hans firma Hergén var på väg att besöka då jag följde efter honom. Nu är han orolig för att han som invandrare fått dåligt rykte. Han vill därför absolut ge mig ett smycke som present.
- På väg hem efter ett föredrag i Flen stannar jag till på ett konditori. När jag fått min smörgås dyker plötsligt en mycket arg Krister Stenfalk upp. Han påstår att jag anklagat honom för en rad grova brott.
- När jag kommer hem ser jag att Anna väntar på mig. Hon säger att hon tagit reda på att Anders befinner sig i en byggnad på ett industriområde utanför Eskilstuna. Vi åker dit och hittar honom bunden i ett slags stor bur. Vi får halvt bära honom ut och bort till bilen. När vi kör iväg känner jag igen "Tommy Lindskog".
- Vi tre äter en segermåltid hemma hos mig. Vi kommer överens om att Anna och Anders ska hålla sig borta i Annas moster Birgits stuga i Värmland ett tag. Där bestämmer de sig anart för att förlova sig.
- Själv sitter jag någon månad senare vid ett annat middags bord i min lilla övernattningslägenhet på Kungsholms strand. Mina gäster är Vesper Johnson och Harry Friberg, nyss hemkommen från en lång resa i Ryssland. Dennis Johansson, alias "Örat" har anhållits för mordet på Yvonne Hergén. Han var skickad av sin vän, fil. dr. Tommy Lindskog, i verkligheten Tommy Skoglund. En person som polisen haft ögonen på en lång tid. Skoglund misstänkte att Yvonne Hergén klurat ut vem som låg bakom rånet på Arlanda och därför fick hon dö.

En riktigt fin intrig. Ulla Trenter höll tydligen hela loppet till skillnad mot t ex Maria Lang.