![]() |
|
![]() |
Min hyresvärd, Eric
Wigren har bjudit mig på invigning av hotell Dickens
på Köpmansgatan i Stockholm så jag måste
ta mig dit från Mariefred, trots att jag, Ulla
har mycket att göra i där. Hans fru Gunilla,
umgås jag ytligt med. Det är Erics syster Sonia
Monthan och hennes man som driver hotellet. Ett hundratal
gäster trängs kring baren. Där hittar jag till
min glädje Harry Friberg som
pratar med ett äldre par. Sonia hälsar mig välkommen
sedan vill hon prata med Joakim Aldén,
VD för ett stort företag i Eskilstuna. Honom känner
jag inte, men däremot känner jag Anders
Öhrström, professor i nordiska språk och
medlem av Svenska Akademin. Eric vill att hans syster Sonia ska
visa mig ett rum jag kan få hyra billigt. Jag förstår
att han vill att jag lämnar den övernattningslägenhet
jag har i hans fastighet. Vi tar den minimala hissen upp. I ett
av rummen ser vi Gunilla Wigren på sängen med en ung
man Christopher Ekdahl.
Malcolm Monthan är Sonias man.
Han vurmar för "grodmuggar", en trevlig engelsk
uppfinning. Den som dricker för mycket ska bli förskräckt
när han får se grodan i glasets botten när han
tömmer att han slutar dricka. Han har skrivit en lång
essä i ämnet som han lånar mig.
- Sent på kvällen ringer Gunilla på dörren
till min lägenhet (Wigrens bor i samma fastighet som jag).
Ansiktet och blusen är fulla av blod. Eric har slagit henne.
Han blev våldsam då han sett henne röra ett brev
som var hans. Jag vill polisanmäla eftersom hon misshandlats
förr men hon vill inte, ber bara att få stanna i lägenheten
över natten. Efter en stund kommer Eric men hon vägrar
att följa med. Sedan får jag ett telefonsamtal. En
sluddrande röst frågar efter "Svenne".
- Nästa dag går jag till hotell Dickens för att
hämta min kvarglömda regnrock. Där får jag
höra en hel del om Gunilla Wigrens förtjänster
alternativt brister av de båda makarna Monthan.
- När jag passerade Börshuset kommer jag på ett
litteraturhistoriskt problem som jag vill anlita Anders Öhrström
för. Nobelbiblioteket finns ju i samma byggnad. Jag ser en
människa sitta i trappan. Det är Gunilla Wingren. Hon
är död! Bredvid henne ligger en sönderslagen grodmugg!
- Kriminalarna förhör mig.
- När jag kommer hem och bryggt mig en stor kanna te, kommer
Eric Wigren, förbannad för att jag dragit in honom,
säger han. Han säger att han varit ute i skogen. När
vi pratat en stund hör vi hur en dörr i korridoren öppnas.
Det är hos Wigrens. Anders Öhrström är inne
i Wigrens lägenhet. Han har svårt att förklara
varför han har en nyckel till lägenheten. Han är
där därför att Gunilla inte kommit till hans arbetsrum
för att lämna en artikel om språk som de kommit
överens om.
- Jag ringer Harry Friberg och berättar
allt som hänt. Han tar mig med till Werner
Martinsson, Gunillas förre chef på Expressen
som han ska träffa på en ny restaurang, Kajplats 9.
Han säger att Gunilla var en mycket bra journalist och mycket
besvärlig att ha att göra med. Hon retade upp många.
Hon gjorde avslöjanden och skulle aldrig skriva en artikel
om språk med professor Öhrström, snarare avslöja
någon skandal. Hon var den givne "ungkarlen" och
förvånade alla då hon gifte sig med Eric Wigren.
- När jag ska parkera bilen ropar Edith
Ekdahl på mig. Hon är mycket upprörd över
ett telefonsamtal hon fått. Vi går på kondis
så att hon får berätta. Hon och hennes man äger
ett företag, Nordiska El-Fabrikerna (NEF) i Eskilstuna. tillsammans
med Ediths kusin som är Anders Öhrström. Företaget
går bra men många råder dem att sälja aktierna
idag. Det tycker också den nye direktören för
företaget Joakim Aldén.
Erik Wigren vill köpa aktierna men det vill också en
jugoslav, Milan Kos. Någon
har ringt anonymt till Ekdahls att de kunde råka ut för
tråkigheter om de sålde till Wigren. Anders Öhrström
har fått ett brev med ett liknande innehåll.
- Så fort jag kom hem ringer jag till Harry som dock inte
blir särskilt oroad av vad jag berättar om Ekdahls problem.
Han erbjuder mig emellertid att följa med till skandalblaskan
"Hemvännens" redaktion som Gunilla ibland arbetade
för. Vi träffar Angela Bruun
som nästan kastar ut oss när Harry försöker
ta reda på om Gunilla skrivit en artikel om Anders Öhrström.
- Bättre går det hos Sarah Eriksson
på "Just Nu". Gunilla har berättat för
henne att hon höll på med en stor artikel om någon
som "förbyggt" sig. Sarah kan också ordna
så att Harry får träffa Milan Kos.
- Jag ordnar så att jag och Harry kan få sig en pratstund
med den unge Christopher Ekdahl. Det är en lat person som
gärna sover till lunchtid. Han säger till mig att jag
missförstått hans "sammanträde" med
Gunilla i rummet på hotell Dickens. De träffades för
att han skulle försöka övertyga Gunilla att hon
misstolkat en fastighetsaffär i Göteborg där Christopher
Ekdahl var inblandad. Han vill mycket gärna att företaget
NEF säljes och inbringar så mycket pengar som möjligt.
- Nästa kväll tillbringar tillsammans jag med en gammal
studentkamrat som numera bor i Toronto i Kanada. På väg
till min bil passerar jag genom en gränd med valv. Jag passerar
en man, liten med bred, som gör mig rädd. Efter en stund
hör jag rop bakom mig och vänder mig om. Jag ser en
man på marken. Det är Anders Öhrström! Han
har blivit nedslagen men är vid medvetande. Hans uppfattning
om mannen är att han var lång och gänglig. Jag
hjälper honom till hotell Dickens varifrån han kommit.
Han blir omplåstrad och sedan kör jag honom hem i min
bil. Jag följer med in på en kopp te och han berättar
att han träffat direktör Joakim Aldén på
Dickens. Aldén hade kommit till Anders en månad tidigare
med en artikel i Expressen som överensstämde med ett
privatbrev han skrivit till Eric Wigren. Han ville att Anders
skulle ta reda på om det var Gunilla som använt sig
av brevet.
- Anders hade ringt till det amerikanska företag vars produkt
NEF hade licens för att sälja i Sverige och som var
mycket viktig för NEFs fortbestånd. Då fick han
höra att det amerikanska företaget inte alls var nöjda
med den nya direktören Aldén och ville säga upp
avtalet. Det var ett av skälen till att Anders stämt
träff med Aldén. Kanske Gunillas meddelande om att
Anders borde sälja sina aktier inte var ett hot utan en hjälp
innan aktierna föll i värde.
- Nästa morgon ringer Milan Kos och vill träffa mig
på sitt konror. Jag tar Harry med mig. Kos är angelägen
om att få oss att förstå att han är en hederlig
affärsman som vill läga ett ärligt bud på
NEF. Den lille, brede mannen jag sett i gränden är en
livvakt som Kos avdelat för att skydda Öhrström.
- Sedan går vi två upp till Vesper
Johnson. Han vill att vi ska träffa Bertil
Eriksson som leder utredningen om Gunilla Wigrens död.
Han misstänker Eric Wigren för mordet och är bekymrad
över vart en skärva av grodmuggen tagit vägen.
- Nästan morgon vill Sonja Monthan träffa mig. Hon bjuder
på lunch på hotellet och verkar mycket nervös.
Hon vill berätta om hur hemsk Gunilla varit mot hennes bror
Eric. Hon är tydligen också orolig för att hennes
man Malcolm kan ha mördat Gunilla. Gunilla hade drivit rått
med honom och fått honom att inbilla sig att hon var kär
i honom. Eric dyker upp och det blir ett hetsigt gräl mellan
syskonen.
- På NEFs styrelsemöte tränger sig Harry, och
jag in. Harry berättar om hur Joakim Aldén sett Gunilla
på väg in i Börshuset. Han trodde att hon var
på väg att stoppa försäljningen av NEFs aktier
på Börsen. Han blir utom sig och tar fram Grodmuggen
som han har i fickan för att låta reparera den, och
slår ihjäl henne. Öhrström får reda
på att agenturen håller att förloras p g av Aldéns
inkompetens och Aldén försöker också oskadliggöra
honom. Aldén skrattar först bara åt beskyllningarna
ända tills jag lägger min poplinkappa på skrivbordet.
Jag känner något vasst i kappfickan. Det är inte
min kappa. Det är Aldéns och skärvan i fickan
är den som saknats i grodmuggen. Då finner han för
gott att erkänna.