Ulla Trenter Grodmuggen 1984

 

Min hyresvärd, Eric Wigren har bjudit mig på invigning av hotell Dickens på Köpmansgatan i Stockholm så jag måste ta mig dit från Mariefred, trots att jag, Ulla har mycket att göra i där. Hans fru Gunilla, umgås jag ytligt med. Det är Erics syster Sonia Monthan och hennes man som driver hotellet. Ett hundratal gäster trängs kring baren. Där hittar jag till min glädje Harry Friberg som pratar med ett äldre par. Sonia hälsar mig välkommen sedan vill hon prata med Joakim Aldén, VD för ett stort företag i Eskilstuna. Honom känner jag inte, men däremot känner jag Anders Öhrström, professor i nordiska språk och medlem av Svenska Akademin. Eric vill att hans syster Sonia ska visa mig ett rum jag kan få hyra billigt. Jag förstår att han vill att jag lämnar den övernattningslägenhet jag har i hans fastighet. Vi tar den minimala hissen upp. I ett av rummen ser vi Gunilla Wigren på sängen med en ung man Christopher Ekdahl.
Malcolm Monthan är Sonias man. Han vurmar för "grodmuggar", en trevlig engelsk uppfinning. Den som dricker för mycket ska bli förskräckt när han får se grodan i glasets botten när han tömmer att han slutar dricka. Han har skrivit en lång essä i ämnet som han lånar mig.
- Sent på kvällen ringer Gunilla på dörren till min lägenhet (Wigrens bor i samma fastighet som jag). Ansiktet och blusen är fulla av blod. Eric har slagit henne. Han blev våldsam då han sett henne röra ett brev som var hans. Jag vill polisanmäla eftersom hon misshandlats förr men hon vill inte, ber bara att få stanna i lägenheten över natten. Efter en stund kommer Eric men hon vägrar att följa med. Sedan får jag ett telefonsamtal. En sluddrande röst frågar efter "Svenne".
- Nästa dag går jag till hotell Dickens för att hämta min kvarglömda regnrock. Där får jag höra en hel del om Gunilla Wigrens förtjänster alternativt brister av de båda makarna Monthan.
- När jag passerade Börshuset kommer jag på ett litteraturhistoriskt problem som jag vill anlita Anders Öhrström för. Nobelbiblioteket finns ju i samma byggnad. Jag ser en människa sitta i trappan. Det är Gunilla Wingren. Hon är död! Bredvid henne ligger en sönderslagen grodmugg!
- Kriminalarna förhör mig.
- När jag kommer hem och bryggt mig en stor kanna te, kommer Eric Wigren, förbannad för att jag dragit in honom, säger han. Han säger att han varit ute i skogen. När vi pratat en stund hör vi hur en dörr i korridoren öppnas. Det är hos Wigrens. Anders Öhrström är inne i Wigrens lägenhet. Han har svårt att förklara varför han har en nyckel till lägenheten. Han är där därför att Gunilla inte kommit till hans arbetsrum för att lämna en artikel om språk som de kommit överens om.
- Jag ringer Harry Friberg och berättar allt som hänt. Han tar mig med till Werner Martinsson, Gunillas förre chef på Expressen som han ska träffa på en ny restaurang, Kajplats 9. Han säger att Gunilla var en mycket bra journalist och mycket besvärlig att ha att göra med. Hon retade upp många. Hon gjorde avslöjanden och skulle aldrig skriva en artikel om språk med professor Öhrström, snarare avslöja någon skandal. Hon var den givne "ungkarlen" och förvånade alla då hon gifte sig med Eric Wigren.
- När jag ska parkera bilen ropar Edith Ekdahl på mig. Hon är mycket upprörd över ett telefonsamtal hon fått. Vi går på kondis så att hon får berätta. Hon och hennes man äger ett företag, Nordiska El-Fabrikerna (NEF) i Eskilstuna. tillsammans med Ediths kusin som är Anders Öhrström. Företaget går bra men många råder dem att sälja aktierna idag. Det tycker också den nye direktören för företaget Joakim Aldén. Erik Wigren vill köpa aktierna men det vill också en jugoslav, Milan Kos. Någon har ringt anonymt till Ekdahls att de kunde råka ut för tråkigheter om de sålde till Wigren. Anders Öhrström har fått ett brev med ett liknande innehåll.
- Så fort jag kom hem ringer jag till Harry som dock inte blir särskilt oroad av vad jag berättar om Ekdahls problem. Han erbjuder mig emellertid att följa med till skandalblaskan "Hemvännens" redaktion som Gunilla ibland arbetade för. Vi träffar Angela Bruun som nästan kastar ut oss när Harry försöker ta reda på om Gunilla skrivit en artikel om Anders Öhrström.
- Bättre går det hos Sarah Eriksson på "Just Nu". Gunilla har berättat för henne att hon höll på med en stor artikel om någon som "förbyggt" sig. Sarah kan också ordna så att Harry får träffa Milan Kos.
- Jag ordnar så att jag och Harry kan få sig en pratstund med den unge Christopher Ekdahl. Det är en lat person som gärna sover till lunchtid. Han säger till mig att jag missförstått hans "sammanträde" med Gunilla i rummet på hotell Dickens. De träffades för att han skulle försöka övertyga Gunilla att hon misstolkat en fastighetsaffär i Göteborg där Christopher Ekdahl var inblandad. Han vill mycket gärna att företaget NEF säljes och inbringar så mycket pengar som möjligt.
- Nästa kväll tillbringar tillsammans jag med en gammal studentkamrat som numera bor i Toronto i Kanada. På väg till min bil passerar jag genom en gränd med valv. Jag passerar en man, liten med bred, som gör mig rädd. Efter en stund hör jag rop bakom mig och vänder mig om. Jag ser en man på marken. Det är Anders Öhrström! Han har blivit nedslagen men är vid medvetande. Hans uppfattning om mannen är att han var lång och gänglig. Jag hjälper honom till hotell Dickens varifrån han kommit. Han blir omplåstrad och sedan kör jag honom hem i min bil. Jag följer med in på en kopp te och han berättar att han träffat direktör Joakim Aldén på Dickens. Aldén hade kommit till Anders en månad tidigare med en artikel i Expressen som överensstämde med ett privatbrev han skrivit till Eric Wigren. Han ville att Anders skulle ta reda på om det var Gunilla som använt sig av brevet.
- Anders hade ringt till det amerikanska företag vars produkt NEF hade licens för att sälja i Sverige och som var mycket viktig för NEFs fortbestånd. Då fick han höra att det amerikanska företaget inte alls var nöjda med den nya direktören Aldén och ville säga upp avtalet. Det var ett av skälen till att Anders stämt träff med Aldén. Kanske Gunillas meddelande om att Anders borde sälja sina aktier inte var ett hot utan en hjälp innan aktierna föll i värde.
- Nästa morgon ringer Milan Kos och vill träffa mig på sitt konror. Jag tar Harry med mig. Kos är angelägen om att få oss att förstå att han är en hederlig affärsman som vill läga ett ärligt bud på NEF. Den lille, brede mannen jag sett i gränden är en livvakt som Kos avdelat för att skydda Öhrström.
- Sedan går vi två upp till Vesper Johnson. Han vill att vi ska träffa Bertil Eriksson som leder utredningen om Gunilla Wigrens död. Han misstänker Eric Wigren för mordet och är bekymrad över vart en skärva av grodmuggen tagit vägen.
- Nästan morgon vill Sonja Monthan träffa mig. Hon bjuder på lunch på hotellet och verkar mycket nervös. Hon vill berätta om hur hemsk Gunilla varit mot hennes bror Eric. Hon är tydligen också orolig för att hennes man Malcolm kan ha mördat Gunilla. Gunilla hade drivit rått med honom och fått honom att inbilla sig att hon var kär i honom. Eric dyker upp och det blir ett hetsigt gräl mellan syskonen.
- På NEFs styrelsemöte tränger sig Harry, och jag in. Harry berättar om hur Joakim Aldén sett Gunilla på väg in i Börshuset. Han trodde att hon var på väg att stoppa försäljningen av NEFs aktier på Börsen. Han blir utom sig och tar fram Grodmuggen som han har i fickan för att låta reparera den, och slår ihjäl henne. Öhrström får reda på att agenturen håller att förloras p g av Aldéns inkompetens och Aldén försöker också oskadliggöra honom. Aldén skrattar först bara åt beskyllningarna ända tills jag lägger min poplinkappa på skrivbordet. Jag känner något vasst i kappfickan. Det är inte min kappa. Det är Aldéns och skärvan i fickan är den som saknats i grodmuggen. Då finner han för gott att erkänna.